Cornucopia?

Aktuellt

Mycket stort förtroende hos läsarna för myndigheternas åtgärder mot COVID-19 - utom hos SD-väljare

Bloggläsarna har ett mycket stort förtroende för myndigheternas åtgärder mot coronaviruset SARS-CoV-2 och sjukdomen COVID-19. 69% är neutral...

2010-11-12 12:05

Din dator eller moblitelefon förbrukar 127 kg olja

Som ni kanske märkt har jag talat om att den dator du läser detta blogginlägget har förbrukat 10x sin egen vikt i olja för att hamna på ditt skrivbord.

Nu finns det äntligen en svensk vetenskaplig rapport (se NyTeknik) som tittar på just detta, även om man för att få finansiering förstås pratar om koldioxid istället, CO2. Man har gjort livscykelanalyser av informationsteknologi som datorer, TV och mobiltelefoner och medräknat både tillverkning, drift och drift av infrastrukturen, dvs Internet, TV-nät och mobiltelefonnät.

Svaret är något förenklat att en pryl släpper ut 150kg koldioxid per år, medräknat tillverkningen från gruva till ditt bord gissningsvis utslaget på prylens förväntade livslängd (3 år?).

En liter olja ger ca 3kg CO2-utsläpp. Så 150 kg CO2 om året är 50 liter olja. En liter olja väger ca 0.85 kg, och om en dator har en livslängd på tre år så blir det alltså 50*3*0.85=127kg olja. Rättare sagt råoljeekvivalenter, eftersom en del av detta är fossilgas eller kol.

En stationär dator på 12.7kg kan alltså förbruka 10x sin egen vikt i olja under sin livstid. Men det samma ser ut att gälla t ex mobiltelefoner

Tillsammans stod IT- och mediabranschens utrustning och infrastruktur för 3% av CO2-utsläppen 2007, att jämföra med flygets 4-5%, medräknat tillverkningen av flygplanen. IT-branschen är alltså en nästan lika stor miljöbov och därmed nästan lika fossilberoende som flyget. Värt att tänka på om man tror att IT är lösningen på problem med sinande fossila bränslen efter peak oil. Flyget kanske har större problem, men IT-branschen står inte långt där efter. Skillnaden är möjligen att flyget redan idag är olönsamt.

Man kan också på det här sättet räkna ut hur mycket CO2 och därmed oljeekvivalenter ett enda e-mail orsakar. Säg att du skickar 2000 e-brev med din dator om året, dvs drygt 5 mail om dagen. Varje e-brev förbrukar i så fall 63 gram olja, ungefär 75 milliliter.

Nu använder man förstås inte bara datorn till att skicka e-brev, men om vi säger att det bara är 1/10 av din datoranvändning så förbrukar varje mail fortfarande en halv matsked fossil råolja.

Internet och datorer är ingalunda en enkel lösning på problem med bristen på olja, kol och fossilgas framöver, utan existerar och kan enbart brukas tack vare existensen av fossila bränslen.

Iaf så är avhandlingen ett bra diskussionsunderlag och heter Greenhouse Gas Emissions and Operational Electricity Use in the ICT and Entertainment & Media Sectors och publicerades för en månad sedan (PDF).

Detta illustrerar också att om man är mån om miljön och oroar sig för klimatförändringar så skall man inte köpa nya prylar. Tillverkningen av dessa står för en avsevärd del av de CO2-utsläpp som dessa apparater står för. Och när olje- och energibristen sätter in under decenniet och blir allt akutare så kommer vi vara tvugna att köpa färre saker globalt. Inte bara för att vår ekonomi kommer dyka, utan också för att det helt enkelt blir brist på insatsråvaror, både för tillverkning såväl som drift.

Och det gäller inte bara elektronik, utan det samma gäller t ex fordon där tillverkningen av en ny elbil förbrukar mer fossila bränslen än vad en gammal bensinbil släpper ut under sin livstid.

Också värt att notera är att siffrorna gäller för 2007. Sedan dess har dator- och mobiltelefonianvändandet fortsatt öka globalt, och står för ännu större del av vår energiförbrukning och råvaruåtgång.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

25 kommentarer:

  1. Om vi antar att det är en målsättning att vår infrasatruktur med mobiltelefoni, data m m ska ligga på nuvarande nivå så är det ett stort problem att "all" (nästan?) utrustning är konstruerad för att hålla max tre år. När effekterna av peak oil börjar sätta in och all denna utrustning kommer att bli otroligt mycket dyrare, så lär många inte få råd att ersätta den utrustning som havererar. Mitt intryck är dessutom att nuvarande apparater inte är konstruerade för att laga. Slutsatsen blir att vi har att se fram emot en samhällelig teknisk infrastruktur som är på en betydligt lägre nivå när effekterna av peak oil satt in. Kommer effekterna rent av att bli så kraftiga att det blir svårt att upprätthålla ett fungerande samhälle? (eftersom vi gjort oss så beroende av itteknologi för allt vad vi gör!)
    /Herman

    SvaraRadera
    Svar
    1. Konsumentapparaterna har kort livslängd men då dessa omsätts snabbt så skulle kundönskemål om att köpa apparater med längre livslängd och servicebarhet och säg 50 % högre pris slå igenom snabbt. Elektroniken utvecklas fortfarande snabbt så det finns ingen anledning att försöka konservera säg 2008 års mobiltelefoner, det är bättre att de små apparaterna bli kapabla att ersätta 2008 års PC.

      Radera
  2. Cornu, jag är glad att du tar upp denna mycket känslig fråga och som varit en av mina käpphästar sen 2006.
    Energiinnehållet i varor t ex en dator som vi köper och använder. Att ta upp detta är att beträda minerad mark. Som vi helst inkl Stockholm stad vill glömma! Eftersom den indirekta energin i ett hushåll konsumtion av tillverkade prylar utgör 2/3-delar av den energi som hushållet använder, mestadels fossil energi.
    Trots detta fokuserar vi och pratar om den direkta energin och hur vi kan reducera denna. Bränslet el, bensin etc för driften.

    Ett av det mest korkade man kan höra från bl a politiker,men som säkert medborgarna vill höra är: "Vi är inte emot bilar utan mot bränslet som bilarna använder!"

    Att tillverka en bil går det idag åt minst 4000 liter olja även om det är en miljöbil. Det betyder att om jag köper en sk "miljöbil" och reducerar mina utsläpp med 1/3 del till 119 g mer km, så tar det mins 10 år innan jag verkligen släpper ut mindre CO2. I "bagaget" har jag mina 10.000 kg C02 som jag först måste "beta av innan jag verkligen reducerar mina utsläpp. Läs mer på www.stallom.se

    Så länge vi inte känns vid den inbyggda indirekta energin i våra varor så begår vi ett stort självbedrägeri och uppvaknandet kommer att bli tufft när bristen på olja/energi gör sig påmind. Bifogar min slutrapport av projektet med slutsatser från bl a två mätningar av 40 hushåll i Stockholm. Där finns en hel del godsaker, bl a det som väckte mest uppseende. Det behövs mest energi i hushållet för att få fram våra livsmedel!

    https://konsumerasmartare.wordpress.com/

    SvaraRadera
  3. Saker håller länge än man tror. Att de inte håller beror på att programvarorna hela tiden görs fetare och fetare. Det går fortfarande att surfa (nåja) och läsa mail på den sju år gamla dator som mina barn använder.

    Laserskrivaren här bredvid mig är från 1993, sjutton år. Mest imponerande är att det fortfarande finns originaltoner att köpa...

    För grundläggande funktioner behöver man inte köpa nytt. Problemet är när andra envisas med att uppgradera och skicka runt filer som kräver nyare programversioner och därmed ännu snabbare datorer för att fungera.

    SvaraRadera
  4. Skall nog skriva ett blogginlägg om skrivaren vid tillfälle. Den har t ex stått pensionerad och undanställd oskyddad i en ouppvärmd lada i drygt tre år, och det krävdes ca 30 minuter att städa rent den från allt hö, muslortar och annat skräp som letade in sig i den under de där tre åren. Men den fungerade ändå...

    SvaraRadera
  5. Jag tror att livscykelanalysen är ofullständig. 127 kg olja är ungefär ett fat (159 liter) vilket kostar fjuttiga $80 (runt en femhundring). Min gissning är att HELA priset för datorn, dess drift och slutligen skrotning går att översätta till kostnaden för fossil energi i form av kol, olja och naturgas.

    "Priset" är en rätt suverän metod för livscykelanalys.

    SvaraRadera
  6. Tycker fortfarande att det är lite. Som jämförelse har en guldtacka förbrukat minst cirka 100 gånger sin egen vikt i olja, alltså tio gånger mer än datorn. Och då förbrukar guldtackan energi bara vid tillverkningen, medan datorn gör det kontinuerligt.

    /Guldkalle

    SvaraRadera
  7. @Anonym 13.32

    Garv, datorer har gått ned kraftigt i pris jämfört med när oljan kostade 20 dollar fatet i slutet av 90-talet. Du har alltså tokfel!

    /Guldkalle

    SvaraRadera
  8. Jag håller i princip med dig. Priset kan användas som en relativjämförelse för energiåtgång, men det finns en massa overhead, t ex vinster i varje steg. Vinster på råvarutvinningen, vinster på råvaruraffineringen (stålverk), vinster på råvaruförädlingen (göra en skruv), vinster på monteringen (skruva i skruven) osv.

    Dock är ju lön ett mått på hur mycket energi en arbetare förbrukar. Säg att en svensk kostar 300:- i lön, brutto, inklusive moms, skatten visar hur mycket samhällsapparaten förbrukar i energi, pengarna som är kvar visar hur mycket livsstilen förbrukar i energi. Att ett hushåll t ex bränner 5-6x så mycket pengar på mat som på el och värme visar ju på hur energislukande vårt jordbruk är från jord till bord.

    I stort sett allt man gör med pengarna är ju energislukande. Och ju högre BNP, desto högre energiförbrukning, generellt.

    SvaraRadera
  9. Guldkalle, jaså. Räkna på pris per viktenhet. En dator 1995 vägde ca 10kg för skärmen och ungefär lika mycket för burken. Idag väger skärmen 2kg och burken 2kg. Då kostade datorn 45000, idag kostar den 7000.

    När du justerar för vikt (=råvaruåtgång och med det energiåtgång) så är inte skillnaden så stor.

    SvaraRadera
  10. ja,koldioxid är mycket farligt för miljön...
    tycker det borde införas en lag på att folk ska sluta andas annars kan ju klimatet bli varmare..
    fast det blir ju iofs inte varmare utan snarare tvärtom.
    men som sagt,kanske du vaknar upp en vacker dag också och slutar vara en i fårskocken.hade inte varit en dag försent.

    SvaraRadera
  11. Hörredu "guldkalle", har du möjligen hört om begreppet "effektivisering"? Det handlar om att man räknar ut mer energieffektiva sätt att göra saker.

    Cornu: Även "vinster" kommer att resultera i energiförbrukning då de används av de som fått utdelning. Antingen direkt konsumtion eller investeringar.

    SvaraRadera
  12. Först, tack Cornu för en mycket intressant blogg allmänt!

    Angående kommentar 2010-11-12 13:41...

    En dator 1995 kanske vägde i storleksordningen 20 kg totalt (även om det mesta var i form av bildröret i skärmen samt transformatorer i nätdelar, så just jämförelsen med oljebehovet haltar nog en smula där) men inte sjutton kostade den 45.000 kr. Nominellt fick man väl betala lite mer än idag för en dator som relativt tidens "state of the art" var ungefär likvärdig. Dvs 15, kanske 20 tusen för en då riktigt bra dator.

    Sen är det nog väl snålt att räkna med en tid från toppmodern till helt oanvändbar på bara tre år. Microsoft såg sig ju nödgade att utöka supporttiden för Windows 98 exempelvis (till juli 2006, en supporttid på drygt åtta år från att första utgåvan kom ut på marknaden), för att så många fortfarande satt med datorer med det operativsystemet som fungerade fint för det de gjorde. Själv har jag en dator hemma där merparten av delarna är av anno 2004-2005, som fortfarande duger alldeles utmärkt bara man inte absolut ska köra de häftigaste spelen. Och även om man skulle vilja det så behöver inte hela datorn bytas ut, om man vet vad man vill uppnå och har, eller känner någon som har, tekniskt kunnande. Flera i min bekantskapskrets har datorer som har några år på nacken, men som fungerar utmärkt för det de används till så det finns ingen anledning att kasta bort dem och byta upp sig.

    Så att räkna med att en dator kan vara *användbar* i åtminstone fem års tid, förutsatt att den rent fysiskt/mekaniskt håller, är nog mer rimligt än tre år. Och om man inte kastar datorn i golvet så håller den nog åtminstone så länge. Min bärbara, som används sporadiskt, är av anno 2001-2002 någonting, och fungerar fortfarande utmärkt även om batteriet har gett upp och hårddisken på 6 GB inte ger utrymme för några större utsvävningar. Och ja, jag kör modern programvara på den också. Visst går det lite långsammare än på datorn hemma, och jag kan inte ha lika mycket öppet samtidigt, men inte värre än att man utan vidare står ut.

    //MK

    SvaraRadera
  13. Oj! Bäst att sluta skicka mail ifall det nu förbrukar olja...

    Den olja som går åt till ditt mail är ENDAST den energi som krävs för att hålla datorn (och dig själv) igång.

    Kanske något bättre formulering med förbrukad olja/utnyttningstid eller något liknande.

    SvaraRadera
  14. förhållandet mellan förbrukad olja/utnyttjningstid måste förresten vara sämre på många andra saker... ska se om jag hittar något kul!

    SvaraRadera
  15. GM, att jag här pratar om datorer är att många hävdar att Internet och datorer skall rädda oss när oljan sinar. Men det fungerar inte riktigt så.

    All konsumtion av prylar drar energi, det är inget unikt för datorer. Antagligen finns det saker man har betydligt mindre användning av som drar lika mycket energi. Men det förändrar inte att datorer och mobiltelefoner etc förbrukar nästan lika mycket energi som miljöboven flyget.

    MK, jag vet inte vad man har räknat med i rapporten. Tror man bara tittat på antalet datorer tillverkade och energiåtgången för dessa det året. Vilket blir en bra approximation som tar faktiskt livslängd i beaktande. För nästa år tillverkas det lika många nya datorer etc, delvis för att ersätta de som tillverkades 2-10 år tidigare.

    Har även kvar en dator från 1999 och en från 2001. Om de fungerar låter jag vara osagt.

    45000 betalade jag för en top-of-the-line-dator från Dell just 1995 efter att som student sparat "allt" i tre år. Naturligtvis inte någon bra affär, samma dator kunde ett halvt år senare köpas för 30000.

    Numer köper jag den billigaste varianten av nya datorer (i den mån Apple kan kallas billig, iaf den billigaste bärbara etc), vilket ju ungefär motsvarar den dyraste 1 år tidigare vad avser prestanda.

    Man lär sig med åren.

    SvaraRadera
  16. Absolut! Men jag kommer fortsätta att hävda att jag inte förbrukar 63gram mer olja för att jag skriver detta sista (senaste) inlägg till dig!

    Annars vill jag passa på att tacka för en intressant blogg!

    SvaraRadera
  17. Cornu, problemet med att bara räkna med att den utstående stocken ersätts är ju att många som inte hade dator över huvud taget i mitten av 90-talet nu har en dator i hemmet. Dvs det har med stor sannolikhet varje givet år tillverkats fler datorer än vad som gått sönder.

    Ja, skulle man ha absolut top of the line så kanske priset hamnade i den häraden. Men det kan det göra också idag, med samma utgångspunkt. Du får inte en top of the line persondator idag heller för 7000 kr, utan får nog ge åtminstone några gånger det. 20-25 tusen kommer man lätt upp i om man vill ha en riktigt snabb persondator idag, vilket jag gissar är närmare den Dell du nämner än en bärbar för 7000. Däremot kan säkert datorn av idag för 7000 fungera helt okej för "kontorsarbete", dvs webbsurfning, epost, ordbehandling, kalkyler, bokföring, mm mm. Men den lär visa sig alltför svag om du exempelvis ska göra 3D-renderingar i hög upplösning, högkvalitativ videoredigering, köra de häftigaste spelen i högsta upplösning osv. Allt beror på vad man har behov av.

    //MK

    SvaraRadera
  18. Forskare på KTH har räknat på bygg- och anläggningssektorns energianvändning:

    "Siffran för byggande omfattar i princip allt som branschen gör i Sverige varje år, byggandet av nya hus, vägar och järnvägar samt underhållet av dem. Eftersom rapporten har ett livscykelperspektiv omfattar den även tillverkning av byggmaterial samt transporterna av dessa.

    Tittar man på rapportens siffror för energianvändning är förhållandet omvänt, byggnader drar mer än byggande. Uppvärmning och drift av landets alla hus står för 18 procent av Sveriges totala energianvändning, byggandet för 10 procent."

    http://www.byggindustrin.com/energi--miljo/byggandet-storre-klimatbov-an-byggnader__8347

    SvaraRadera
  19. Ingenjören2010-11-12 17:07

    "63 gram olja, ungefär 75 centiliter."

    Hur var det nu? Menar du inte milliliter? om du inte avser milliliter väger nämligen en liter (100 centiliter) olja endast 80 gram...

    SvaraRadera
  20. Jag skyller på den svenska skolan. Nej, Göran Persson. Nej, jag har ingen ursäkt alls faktiskt utan gör en kow-tow här på biblioteksgolvet och hoppas på förlåtelse. Och skäms.

    SvaraRadera
  21. Från min erfarenhet och som en erfaren datanörd med hänsyn till jordens resurser så kan jag säga att det fungerar utmärkt att bara uppgradera datorn var 4:e år. Då spelar jag lite också på datorn inget xbox eller liknande alltså. På senare tid så har spelutvecklingen inom grafik mer eller mindre avstannat i jämförelse mot förr. Investeringarna de senaste 8-9 åren för en desktop har sammanlagt varit runt 10000 kr inkl monitor. Men då byggar man ihop dem själv och får leta efter vad som är absolut billigast och effektivaste komponenter"som att bygga lego". Då kan jag spela de bästa spelen på topp grafik i ca 2 år om jag nu vill det.

    Samt programmen flyter på bra under ca 4 år. Det enda jag märkt man behöver uppgradera är minnet med åren för att det ska flyta på. Men bryr man sig inte om nya spel så lär en desktop dator hålla säkert 6+ år.

    Från egen erfarenhet så tjänar man mycket mer på att köpa snickra ihop en desktop pc och en monitor gentemot bara en kraftfull laptop. Plus att man kan göra så den håller längre om någon komponent går sönder. Eller bara byta ut komponenterna medan man behåller chassit.

    Laptops kan behövas men det finns det i mängder av på annonssajter. En laptop ser jag inte som något man ska överhuvudtaget investera som en spelmaskin det är galet. Då en komponent kan avgöra hela laptopens öde plus att priset för kraftfull laptop gentemot desktop är riktigt hög för samma prestanda.

    Ifall du ska köpa en begagnad laptop så är det viktig att det är ett topp märke för att den ska hålla länge.

    Test som visar vilka laptops märken som håller bäst:
    Laptop märken

    SvaraRadera
  22. Tror att vi har det nya konceptet, som dessutom har slagkraft och är helt rätt i tiden. Det är "Bagdad Bob-samhället", jag hatar det och ser det runt mig dagligen.

    Lennart

    SvaraRadera
  23. Faktum är att vi KAN stå inför ett genombrott när det gäller att förbättra resursutnyttjandet i och med mobil informationsteknik.
    Det första problemet är att vårt mått på välfärd/lycka /välgång etc beräknas genom BNP. BruttoNationalPRODUKTION. Om man istället använder BNK(BruttoNationalKONSUMTION) så får man ett mått som är betydligt relevantare.
    Eftersom BNP är enklare att mäta samt passar bättre in på dagens system så därför används det fastän det är missvisande.
    Exempel: Kalle producerar och jag köper en högtryckstvätt som jag använder 2 timmar per år. (Utnyttjandet är alltså 2/(365*24)= 0,02%!!!)
    BNP höjs X kr och BNK höjs X kr.
    Om jag istället låter 4 grannar använda den 2timmar/år kommer BNP tillskottet fortfarande vara X kr medan BNK tillskottet kommer att vara 5 ggr högre.
    Förhoppningsvis kan begåvade personer med hjälp av mobil IT hitta ett sätt att öka resursutnyttjandet från 0,02% till åtminstone 0,1%...

    //Håkan

    SvaraRadera
  24. Merparten av dessa utsläpp är troligen orsakade av användningen.

    Om vi antar att en dator drar 150W och används 5 timmar 365 dagar om året så handlar det om 274 kWh el. EU's snittutsläpp för 1 kWh el ligger runt 420 gram, dvs 115 kg CO2 enbart för den årliga elförbrukningen. Med kolkraft handlar det om drygt 274 kg koldioxid.

    Nu är det ju dock så att de flesta av oss redan har en dator och en mobiltelefon, så att använda dem för att ersätta ex. papper och resor är mycket effektivt eftersom merförbrukningen är låg. Detta samtidigt som ex. ett flygplan släpper ut ungefär 1 kg koldioxid per sätesmil. Dvs en flygresa på enbart 120 mil motsvarar utsläppen för att använda en dator ett helt år. Dessutom bör man tänka på att flygets årliga energieffektivitetsförbättring är väldigt låg och det skulle i princip krävas ett större teknikskifte för att öka förbättringstakten.

    SvaraRadera