Cornucopia?

Aktuellt

Mycket stort förtroende hos läsarna för myndigheternas åtgärder mot COVID-19 - utom hos SD-väljare

Bloggläsarna har ett mycket stort förtroende för myndigheternas åtgärder mot coronaviruset SARS-CoV-2 och sjukdomen COVID-19. 69% är neutral...

2010-10-05 09:07

Linjär regression och korrelation på oljeberoende och underskott i EU

Det kanske är lämpligt att göra en linjär regression på gårdagens graf över oljeberoende och ökningen av statsskulden.

Den tjocka svarta linjen nedan är alltså den linje som bäst matchar sambandet. Notera att regressionen bara är gjord på EU-länderna, och Turkiet, USA, Kanada och Norge är inte med där.

De två tunnare svarta linjerna är konfidensintervallet. Lutningen kan alltså variera något, liksom start- och slutpunkt, men tendensen finns där.

Lite om korrelationer. Korrelationen mellan oljeberoende och ökningen av statsskulden som andel av BNP är 0.53 för EU-länderna, 0.54 för alla länder exklusive Norge. En korrelation över 0.5 är att anse som stark. Slänger man även in Norge blir korrelationen medium, 0.26. Tillägg: Korrelationen för enbart de fem PIIGS-länderna är fortfarande stark, 0.54, dvs rent av något starkare än EU som helhet.

Inför man även siffror för de extremt oljeberoende EU-länderna Cypern, Malta och Luxembourg så försvinner korrelationen i stort sett alls. Samtidigt är detta små länder där ekonomin hänger väldigt mycket på enskilda branscher. Mycket av Luxembourgs oljeförbrukning är dessutom personer från grannländerna som åker över gränsen för att tanka billigt.

Som en av världens största exportörer av olja är även Norge att anse som ett undantag. Mycket av den skenbara oljeförbrukningen går på export som raffinerade bränslen, så man bör korrigera Norge till sin faktiska inhemska konsumtion som ligger mer i linje med Sverige eller Danmark.

Därmed kan förstås skeptikerna avfärda allt med att man inför en massa undantag, men så är det i verkligheten. Det finns extremt sällan en enkel förklaringsmodell som kan förklara allt. Sverige kunde haft samma eller rent av lägre oljeförbrukning med en annan regim vid styret, men en havererad statlig ekonomi i någon form av bidragshysteri.

Faktum kvarstår att för större EU-länder så finns den här sambandet, och PIIGS-länderna sticker alla ut och riskerar att drabbas väldigt hårt när effekterna av peak oil slår till, oavsett vad som går att visa med matematik.

Det är bara att konstatera att välskötta lite större länder med relativt bättre budgetdisciplin även klarar sig med mindre olja.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

25 kommentarer:

  1. Kan man få en korrelation och regression endast av de fem PIIGS länderna? Vore intressant om korrelationen för dem ligger över 0,53.

    SvaraRadera
  2. Visst, se texten ovan. Korrelation 0.54 för enbart PIIGS.

    SvaraRadera
  3. "Mycket av den skenbara oljeförbrukningen går på export som raffinerade bränslen, så man bör korrigera Norge till sin faktiska inhemska konsumtion som ligger mer i linje med Sverige eller Danmark."

    Jag har saknat den här delen av analysen när du har skrivit om andra oljeländers (speciellt i mellanöstern) oljekonsumtion. Att bara föra fram fakta och kommentarer som stödjer ens tes är dåligt för trovärdigheten.

    SvaraRadera
  4. Korrelation medför inte nödvändigtvis kausalitet.
    Att det finns en korrelation mellan oljeförbrukning och budgetunderskott betyder inte nödvändigtvis att det ena orsakar det andra. Det kan vara en tredje bakomliggande faktor som orsakar båda de två andra.
    "välskötta lite större länder med relativt bättre budgetdisciplin även klarar sig med mindre olja" låter ju som att det ena ger det andra. Så behöver det alltså inte vara.

    SvaraRadera
  5. 42, tror jag kompenserade för det. Men får väl återkomma. Iaf så saknar många stora exportländer (och även OPEC-länder) tillräcklig raffinaderikapacitet för det egna behovet. T ex importerar Iran rejält med bensin och diesel då de saknar tillräckligt med egna raffinaderier. Så där ser det i själva verket ännu sämre ut.

    Flute, et tu Brute. Naturligtvis, blir bara lite tröttsamt med den floskeln.

    Så här ser det ut. Varför det ser ut så diskuterar jag gärna, men ingen nappar, skrev så här igår:

    http://cornucopia.cornubot.se/2010/10/peak-oil-skuldkrisen-och-piigs.html

    "Det går att förklara med en kombination av flera anledningar

    1. Deras ekonomier är alltså de som är mest beroende av olja, och har drabbats hårdare av bristen och oljepriset
    2. Deras styrande regimer är inkompetenta, vilket inte bara omfattar den ekonomiska politiken
    3. De har inte haft ekonomiskt uttrymme att styra bort från oljan
    4. ..."


    Betyder inte att ngt av ovanstående är rätt. Jag lutar mot att misskötta länder med svaga regimer inte heller kunnat ta tag i att reducera oljeberoendet utan har följt minsta motståndets lag. Ekonomiska problem -> hög oljekonsumtion. I fallen Irland och Portugal kan det bero på en snabb expansion av ekonomin, där olja är snabbaste sättet att öka energiförbrukningen.

    Går nog inte att hitta en enkel enskild förklaring.

    Bara att konstatera att det ser ut så här, och att peak oil kommer slå hårt mot PIIGS-länderna.

    SvaraRadera
  6. Mårten Fjällström2010-10-05 11:28

    Notera att Irland inte hade speciellt hög statsskuld innan de - i samma anda som USA och Island - beslöt att förstatliga banksektorns förluster.

    SvaraRadera
  7. http://www.newzglobe.com/sv/artikel/20101005/de-ska-skota-sig

    lol.

    Hoppas du sköter dig corny...storebror ser dig.

    SvaraRadera
  8. lol, 11:47, jag är ingen fjortis-modebloggare. Allting bokförs och skatt betalas helt i enlighet med lagar och förordningar. Så jag är inte ett dugg orolig.

    Firman har som sig bör som en av sina SNI-verksamheter 90030 - Litterärt och konstnärligt skapande (personer som bloggar på Internet).

    http://cornucopia.cornubot.se/2009/12/zen-och-konsten-att-klara-av.html

    SvaraRadera
  9. Sitter och funderar över om du har skrivit någon artikel om korrelationen mellan BMP-ökning och ökning av bostadslån,konsumtionslån.

    http://di.se/Artiklar/2010/10/4/216465/Bostadsbankomater-lika-viktiga-som-jobbskatteavdr/

    Lennart

    SvaraRadera
  10. BNP. Sambandet mellan lånefinansierad konsumtion och kortsiktig BNP-ökning är väl inte direkt överraskande.

    SvaraRadera
  11. Det finns säkert andra bakomliggande faktorer bakom utfallet. Men med tanke på att länderna runt Medelhavet konsumerar olja som om den kommer räcka för evigt, så tror jag att Cornus påstående stämmer relativt bra.

    SvaraRadera
  12. Egentligen är det väl privatpersoner/företag som använder olja mest så jag förstår inte riktigt sambandet till dåliga statsfinanser. Om inte staten understöder oljeköp på något sätt.

    Hur är det med "automatiska system" som borg benämner socialförsäkringssystemet som orsak till statens skuldsättning? Lutar åt din orsak 2 i så fall.

    SvaraRadera
  13. Utan att kontrollera så kanske dessa länder har lägre skatt på fossila bränslen, och drar på marginalen in mindre skattepengar den vägen samt underhåller därmed ett relativt större oljeberoende. Sedan belastas statsapparaten via elpriser, transporter etc.

    En annan variant är ju att det utrbredda skattefusket i t ex Grekland

    http://cornucopia.cornubot.se/2010/09/den-grekiska-tragedin-fortsatter.html

    gör att befolkningen har mer pengar över till onödiga transporter. Det har i princip varit frivilligt att betala skatt i Grekland.

    SvaraRadera
  14. Cornucopia, du är en övertygad Apple-användare, har du tittat på aktien?

    Själv börjar jag fundera på att gå kort, har du någon åsikt?

    SvaraRadera
  15. Cornucopia, varför är din blogg så hemskt seg? Man kan inte scrolla ner förrän allt "laddat" klart känns det som. Är det reklamen, eller vad beror det på? Använder både Mozilla och IE.

    SvaraRadera
  16. Håller med föregående talare, det är väldigt segt. Dessutom krävs flera tryck för att gå tillbaka när man läst kommentarerna. För mycket reklam? ;-)

    Samma på: Mozilla, Dolphin, Android.

    SvaraRadera
  17. Nja, inte mer än vanligt. Blogger är överbelastad, har inget med specifikt min blogg att göra. Blir felmeddelanden ibland.

    Annars, visst är bloggen överlastad av majicker. Men inte mer än tidigare.

    SvaraRadera
  18. På tal om Grekland, kom precis hem från Kreta. Hittade en trevlig restaurang nere i Almirida. Efter avslutad lunch bjuder Krögaren på vad då??? Ett fat med honung och någon grädd-creme fraiche samt HEMBRÄNT. En liten fin gest så där bara...
    Första gången jag smakat skogsstärnan på krogen, åtminstone vad jag vet...
    Anarkin är total.

    SvaraRadera
  19. Följer dig C., Flute m fl. Så här med facit i hand hade Ni varit bra kontraindikatorer men förr- eller senare kanske Ni får rätt men Ert trackrecord är, med undantag av den så kallade Finanskrisen, rent ut sagt uruselt. Är du numera ( denna månad? ) deflationist, C.?

    Tänker dock fortsätta att läsa era bloggar men har med tiden lärt mig att de skarpaste hjärnorna sällan bloggar . . .

    Mvh

    SvaraRadera
  20. Det finns inga skarpa hjärnor. Det finns de som döljer sina fel och brister, och så finns det de som vågar ha fel.

    SvaraRadera
  21. 15.55 Det är faktiskt mer eller mindre okey att puttra hembränt till eget behov i Grekland. Att bli bjuden på det efter middagen är inget ovanligt...
    On the house liksom :-)

    SvaraRadera
  22. Regressionsanalys är ett trubbigt redskap som förutsätter att alla fel i mätvärdena sitter på y-värdena medan x-värdena är exakta. Gör om analysen och låt axlarna byta plats då får man en helt annan regressionslinje. Plottar man dessa två linjer i ett och samma diagram bildar de ett kryss. Ju spetsigare vinkel - desto större samband. Minsta kvadratmetoden finns tyvärr inte i excel och andra amerikanskutvecklade program, den metoden bygger på att det kan finnas fel i både x- och y-värden och ger samma sambandslinje om man vänder på axlarna.

    SvaraRadera
  23. Det är minsta kvadratmetoden jag använt. LINEST i Excel är "least squares". Citat ur Excels hjälpsystem:

    "LINEST
    Calculates the statistics for a line by using the "least squares" method to calculate a straight line that best fits your data, and returns an array that describes the line."

    SvaraRadera
  24. LINEST har jag inte i mitt gamla Excel 2003, tydligen en klar förbättring i senare Excel - Microsoft upphör aldrig att förvåna. För de som inte begripit vad jag talat om så är skillnaden att traditionell regressionsanalys minimerar det vertikala avståndet från varje y-värde till linjen, medan minsta kvadratmetoden minimerar det vinkelräta avståndet från varje mätpunkt till linjen.

    SvaraRadera