Aktuellt

Andra världskrigets tre slutdatum i Europa

Andra världskriget slutade med Nazitysklands ovillkorliga kapitulation i princip på tre olika datum i Europa. Minst känt är antagligen den...

2010-09-22 15:02

Elfordon i jord- och skogsbruket?

Med anledning av tidigare artiklar om skogsmaskiner, så kan man ju krasst konstatera att allting drivs på fossila bränslen. Skogsnäringen går i taket över t ex socialisternas förslag till kilometerskatt på tunga transporter och höjd skatt på fossila bränslen, även om detta bara innebär några procents ökade kostnader. Tydligen är skogsnäringen så hårt pressad att de inte klarar av dessa höjningar, och helt enkelt kommer gå i massiv konkurs när oljepriset stiger i spåren av peak oil. Detta trots att det för Sveriges del sägs vara skogen som är vår räddning och skall stå för vår framtida energi.

Nu gnäller förstås industrin alltid, och kommer i verkligheten bara skicka vidare notan till kunderna och allt kommer fortsätta som förr. Däremot försämras förstås Sveriges internationella konkurrenskraft vid svenska skattehöjningar, medan peak oils oljepriser slår lika hårt mot alla.

Elbilar hypas numera som framtiden, men fungerar elfordon i jord- och skogsbruket? Svaret är kanske överraskande, ja, det gör det. Rent av bättre än på våra landsvägar. Än så länge inte för alla sysslor, men för vissa sysslor inom speciellt det småskaliga jord- och skogsbruket finns det faktiskt idag lösningar som tankas från ett vanligt eluttag.

Först lite grundläggande tankar. Ett medelstort svenskt jord- eller skogsbruk är idag på kanske 100 hektar. Om vi antar att det rör sig om ett långsmalt skifte, med en bredd på 400 meter, så är det alltså 2500 meter från ena ändan till den andra. Om gårdscentrum olyckligtvis är placerat i ena änden, så är den maximala körsträckan från eluttaget och tillbaka igen ungefär 5 km. Och detta i låga hastigheter om 2-30 km/h som alltså kräver betydligt mindre än de hastigheter vi vill ha på våra landsvägar.

Har man ett mer optimalt skifte på 100 hektar i en kvadrat om 1000x1000m och gårdscentrum mitt i, blir den längsta körsträckan drygt 1400 meter från gårdcentrum till ett hörn och tillbaka, förutsatt en rak linje.

Samtidigt kan man t ex äta lunch hemma, och ladda under tiden, eller för den delen utföra en hel del sysslor väl tillbaka på gården, under tiden vilken man laddar. Och många sysslor innebär kortare körsträckor, speciellt som man försöker koncentrera intensivt brukande nära gården, och extensivt skogsbruk längre bort. Den som odlar grönsaker behöver inga stora körsträckor.

För tyngre sysslor inomgårds finns det redan idag elektriska frontlastare eller hjullastare, egentligen avsedda för industrier, men dessa skulle på ett större jordbruk kunna hantera allt tyngre arbete inomgårds, inklusive transporter av ensilagebalar etc.

Men vad hittar vi för det småskaliga jord- och skogsbruket på elfronten? Inte mycket i Sverige, men i innovationernas hemland USA så sitter man inte med armarna i kors.

Det existerar nämligen en uppsjö av elektriska fyrhjulingar, ATV:s.

Barefoot Motors EQO, räckvidd upp till ca 40 km. Fyrhjulsdrift. Lastkapacitet 225kg, släpkapacitet 675kg.

Eco Electric E-Force ATV, räckvidd okänd. Tvåhjulsdrift. Lastkapacitet 75kg, släpkapacitet 450kg. Pris i EU 6710 EUR ex moms.

ZAP Dude Electric ATV, räckvidd upp till ca 40km. Lastkapacitet 45kg, släp mindre än 300kg. Pris i USA 5495 USD.

Polaris Ranger EV, räckvid upp till 80 km. Fyrhjulsdrift. Lastkapacitet 453kg, släpkapacitet 567kg. Pris i Sverige ca 156 000 inklusive moms.

Japp, självaste Polaris har alltså nyligen släppt en helt elektrisk modell av sitt flaggskepp Ranger. Den eller Barefoot Motors EQO verkar ha kapacitet som faktiskt går att använda till något, medan de två modellerna i mitten mer ter sig som leksaker, även om de kan fungera under ordnade förhållanden, t ex för grönsaksodlaren, men knappast i skogen.

Vad gäller släp i skogen, så räkna med 200kg för en timmerstock med diameter 30cm och längd 42dm. Själva skogsvagnen får man nog räkna med åtminstone 150kg inklusive kran. EQO och Ranger EV klarar alltså av 2-3 timmerstockar, och betydligt fler klenare massaved- eller brännvedstockar. Dessutom orkar de med diverse småssysslor. Köra vatten till djur. Köra hö, inklusive en hel släpkärra med höbalar. Dagliga transporter inom grönsaksodling. Plantutkörning i skogen. Köra ris. Kortare släptransporter inomgårds. Harvning av grusvägar och paddockar inom hästnäringen. Och antagligen även småskalig plogning och harvning av mindre åkrar med sedvanlig fyrhjulingsutrustning.

Videon ovan innefattar förstås ingen seriös körning med släp, och man kör på typiskt amerikanska nöjesspår, men är åtminstone en seriös jämförelse mot en traditionell fossil Ranger.

Här lunnas det stockar med en EQO från Barefoot motors. Visar iaf att den orkar dra stockar utan vagn, vilket är tyngre.

Nu fnyser förstås fossilgänget, så här följer en dragkamp mellan en Yamaha Grizzly 600 och en elektrisk fyrhjuling. Den elektriska dominerar.

Utan att gå in på de flaskhalsar som finns kring batterier, så visar det här åtminstone att det existerar lösningar för vissa behov inom jord- och skogsbruk. Skall man idag köpa en Polaris Ranger så ser jag få anledningar att inte välja Ranger EV iaf annat än vikten och medföljande marktryck. En EV väger ca 300 kg mer än en Ranger 400 pga batterierna.

Men det är långt kvar till att se riktiga traktorer och tyngre skogsmaskiner som går på el, även om det finns dieselhybrider som sparar en del bränsle. Återstår att se när något annat än Ranger EV faktiskt börjar säljas i Sverige. Ser fram mot EQO någon gång i framtiden.

I den bästa av världar börjar kanske svenska tillverkare av små skogsmaskiner att tänka i de här banorna och plocka bort motorn och stoppa in batterier istället. Men det vore den bästa av världar, och i den världen lever vi inte. Om det inte låter och inte luktar så är det inte aktuellt.

Och ja, kör man slut på elen får man väl byta batteri eller ha ett litet elverk att ladda upp tillräckligt med för att komma hem igen. Fattig mans hybrid.

Vare sig jag eller någon till mig närstående har fått någon som helst ersättning för att skriva det här inlägget.

Tillägg: Vill det sig riktigt väl så felformulerar alliansen sin lag om 40 000 till extrema miljöbilar, så en Polaris Ranger EV kan köpas som elbil för 110 000:- ink moms. Ja, tack.
Nedan följer läsarkommentarer. Dessa är inte en del av det redaktionella innehållet och är respektive kommentators ansvar. Kommentatorer som följer kommentarsreglerna kan bli vitlistade, annars raderas kommentarerna automatiskt. Vitlistning sker ungefär en gång i veckan och raderade kommentarer kan då återpubliceras.

11 kommentarer:

  1. Erik Holmberg2010-09-22 18:13

    Jag jobbar extra på ett mellanlager på vilket jag kör en motviktstruck och jag måste säga att jag är riktigt imponerad av dess kapacitet. Vidare så går den på vanliga bly batterier vika det inte alls är samma brist på som batterier av mer exotiska material, jag är helt övertygad om att det skulle gå att göra en maskin för jordbruket baserad på denna teknologi.
    Vidare anser jag att du glömmer en mycket basal teknologi vilken mycket väl skulle kunna användas på ytor på 1000x1000 meter nämligen sladden. Jag är helt övertygad om att det skulle gå att lägga ut sladd och använda sig av sladdvindor så så att man i alla fall vid de tyngre momenten skulle kunna koppla upp sig mot elnätet.
    Det hela skulle naturligtvis bli mer arbetsintensivt men jag tror inte att det skulle bli katastrof för varken jord eller skogsbruket att gå över till elbaserade verktyg.

    SvaraRadera
  2. @Erik: Dock är sladd in så praktiskt - iaf inte om man syftar på en vanlig 10Amp 230v- Ger max 2 Kw (och kanske mindre på längre avstånd) - för laddning kan det kanske funka dock. En 3-fassladd är nog lite för klumpig för att dra 1000 m av med en sladdvinda, kanske funkar om man installerar den fast iof.

    Lititum är fö en ändlig metall, dock inte så sällsynt som kan kanske kan tro - nyligen öppnade man världens största fyndighet i Bolivia-än så länge dominerar Kina (ja har nästan monopol) ngt som ganska snart kan ändras då...det finns också ett antal andra ämnen att tillverka batterier av, en del inte lika effektiva, en del mkt effektiva, som man dock inte kommit lika långt med - men framförallt så bör man kunna återvända litiumet i batterier som "tar slut". Det finns också väldigt effektiva engångsbaterier - som man dock inte kan ladda upp själv utan får byta: som tex Al-luft eller Zn-luft.
    Problemet är väl att ett teknikskifte skulle gå bra mkt smidigare om man kom ganska långt INNAN oljan blir så dyr att det i sig hindrar utvecklingen

    @Cornu: Ang en tidigare diskussion vi hade, ha funderade lite mer på det där om slöa elmotorsågar vs vanliga tvåtaktare - trots att elmotorer har mkt högt vridmoment. Problemet är att en elmotor, till skillnad från en förbrännare, har max moment vid 0 RPM och sen går det ned, i olika grad.

    Så vill man köra ngt snabbt (som en kedja) OCH ha bra kraft så måste man gå upp ngn storlek i elmotor och växla upp den.
    Och som sagt lider elsågar också av att "vanlig" el brukar ge max ca 2-2.3 Kw - dvs ca 3 Hk...därav är dagens elsågar lite väl slöa.

    /K

    SvaraRadera
  3. Klas, bra att få det utrett. Det var ngt med vridmomentkurvan alltså. För ett dragfordon med låga hastigheter (som i jord- och skogsbruk) är alltså elmotor överlägset, men när det gäller höga hastigheter (som en motorsåg) så blir förbränningsmotorer mer lämpliga pris/vikt/prestanda (givet oändlig tillgång på bränsle i bägge fallen).

    SvaraRadera
  4. Det som jag tycker oftast glöms bort är kostnaden för batterierna. De slits när de laddas.

    Elen är oftast helt försumbar i sammanhanget, det är slitaget på de dyra batterierna som dödar ekonomin i elfordon.

    Jag har själv en batteridriven gräsklipparrobot. Vanliga bly-syra batterier, gammalt och beprövat. Men de håller i ca 5 år trots att den bara går på sommaren och laddas direkt efter körning. Samma med mobiltelefoner. Jätteavancerad batteriteknik och processorövervakad laddning - batteriet är oftast obrukbart efter 2-3 år...

    Skala upp det med ett batteri för 80 000 SEK (ger ca 24 kWh eller motsvarande 2,4 liter bensin i fossilekvivalenter). Man blir nog rätt ledsen när det skall bytas sen.

    Just my 5 cents.

    / Lowrisk

    SvaraRadera
  5. Erik Holmberg2010-09-22 20:23

    Nej jag menar inte vanlig sladd, egentligen menar jag nog inte 3 fas sladd heller. Det skulle antagligen behövas en ny standard ock då gärna med likström så att man kan snurra upp den på en vinda utan att det fungerar som en spole. Detta är dock inte något större problem med tanke på att de verktyg som skulle använda sig utav denna standard inte finns i dag heller.
    När det gäller dragningen så tror jag mer på någon typ utav semipermanent dragning kanske till några väl valda punkter och därifrån stora vindor.

    SvaraRadera
  6. Idén med sladd är nog helt rätt. Väljer man 3-fas och kanske uppemot 1 kV blir effektöverföringen imponerande. Alla stora gruvgrävmaskiner går på el av främst kostnadsskäl. På en gård skulle det gå utmärkt att gräva ner ett internt elnät så den sista sladdstumpen blir hanterlig. Håller själv på att elektrifiera en bandgående grävmaskin i 10-tonsklassen.

    SvaraRadera
  7. @lowrisk: Det är också en sak man håller på att adressera.
    Exempel: Min elmoped har blysyra-silicon (underhållsfria) batterier. 48V, 38Ah, räckvidd ca 30 km. De håller ca 300 djupurladdningar - i praktiken vid daglig användning under säsongen ca 2-3-4 år

    Hade jag köpt den dyrare varianten med LiFePo4-batterier så hade den haft en räckvidd på ca 60km, och dessa batterier håller då ca 4000-5000 djupurladdningar (dock bara ned till den gräns som tillåts för batteritypen) - mai iaf en 10 års livslängd.

    Nu är Li-batterier rätt dyra så 15000 kr /år eller 2500/3 år ger fortfarande ca halva priset år bly-batterierna, men som sagt - om vi väl får en större fyndighet av litium förutom Kina, återvinning (på sikt), samt kommer igång med produktionen i stor skala så kommer nog priserna iaf krypa lite nedåt

    I princip kan man byta servicekostnaden på en förbrännarmotor mot batterikostnaden (efterom ett elfordon är mkt enklare och billigare att underhålla)
    Men du har en poäng att man måste räkna med mer än bara elkostnaden.

    /K

    SvaraRadera
  8. Jag väntar otåligt på att Precers teknik börjar säljas. precer.se. Deras demobil, precer.se/Files/Precer_Data_Sheet_D.pdf, har en pelletseldad stirlingmotor som driver en generator. En liten precertraktor skulle t o m kunna dra min griplastare, eftersom jag inte har bråttom, och samtidigt kunna fungera som nödelverk.

    SvaraRadera
  9. @Göran: Intressant- framförallt hur robust och smidigt systemet är i ett fordon...

    /K

    SvaraRadera
  10. Ingenjören2010-09-25 13:09

    Mycket mycket intressant, el-lösningar för jord och skogsbruk brukar ju vara någonting många avfärdar utan att ens sätta sig in i frågan först. Wisdom of the crowds är visst inte alltid så visa som vissa vill påskinna... Tack för detta lärande inlägg.

    SvaraRadera
  11. Varför används inte gengas på jord och skogsbruk?
    Råvaran bör ju kunna tas ut från spillet av bruket och tekniken är ju inte direkt svår.

    Sedan läser man om alla som har reservdiselverk för att dom bor i skogen och är rädda för strömavbrott.. Reservkraftverk som går på gengas kanske? Bara att såga ner trädet/häcken så har man ljus den natten också..

    (borde finnas en ganska stor marknad i landet för ett sånt verk, även till sommarstugor etc. där det lätt blir sly som ändå behöver rensas bort.)

    SvaraRadera