Cornucopia?

Aktuellt

Safaris integritetsskydd hindrar kommentarer på bloggen - bugg när du försöker stänga av

Det är nu utrett varför det inte går att kommentera på bloggen för en del användare av Apples Safari-webläsare. Apples (förvisso Open Source...

2010-04-22 09:00

Inflationen äter upp skulderna

Inflationen äter upp skulderna påstår folk glatt när de tar allt större lån av alla de slag.

Det kan ju t ex förklara hur det svenska folkets privata skulder har utvecklats enligt nedan sedan 1996. Datat kommer från den något ironiskt benämnda Sparbarometern hos SCB.

Det mesta rör sig förstås om bostadslån.

Men åter till det där med inflationen. Tittar vi på svenska folkets skulder 1980 till 2009 och hur de borde utvecklats om de följt inflationen så ser det ut som följer.

I början av 1980-talet följde skulder och inflation varandra åt, men sedan drog skulderna iväg fram till krisen i början av 1990-talet, då en period av avbelåning inleddes och svenska folket faktiskt minskade sina skulder. Men man kom inte riktigt ner till inflationsjusterad skuldsättning enligt 1980-kurvan.

När bostadspriserna vände upp igen 1996 började skulderna öka igen även om man inte kom ikapp inflationen sedan 1990 förrän 1999-2000.

Men sedan dess har skulderna stuckit till himlen. Nej, inflationen äter uppenbarligen inte upp svenska folkets skulder, eftersom det svenska folket bara lånar mer och mer pengar. Det är alltså bara en floskel att inflationen tar hand om skulderna. Vad som verkligen tar hand om skulder är och förblir amorteringar, och även fallande bostadspriser vilket ses under första halvan av 1990-talet.

Under 1970-talet var inflationen mycket hög, och kombinerat med både direkta räntebidrag och en mycket hög marginalskatt så kanske skulderna minskade pga inflationen. Men höginflationsperioden under 1970-talet har än så länge inte kommit tillbaka, och vi har istället upplevt decennier med låg inflation. Men om man upprepar mantrat att inflationen skall ta hand om skulderna så känns det åtminstone bättre. 30- och 40-talisterna amorterade dessutom på sina lån på 1970-talet, vilket inte kan sägas om dagens bostadsägare som har en amorteringstid på i snitt över 90 år, om de amorterar alls.

Vi är och förblir inne i en enorm bostadsbubbla. Min blogggranne Flute skriver utmärkt om att mediarapporteringen kring bostadspriser är kraftigt vinklad, och främst består i att partsinlagorna mäklare och banker uttalar sig.

Flute påpekar också att Johan Norberg har bemött dumheterna att den här gången är det annorlunda.

Enligt den faktaspäckade och läsvärda boken This time is different - eight centuries of financial folly (Bokus 222:-, Adlibris 221:- ex frakt) så kännetecknas just förestående kriser de senaste 800 åren av att diverse partsinlagor menar att den här gången är annorlunda och det skall vara den nya ekonomin, superkonjunkturen eller vad man nu vill hitta på som skall få allt att bara stiga för evigt, inklusive svenska folkets skulder. Även om man bara berör själva "this time is different"-syndrome på några sidor, så har man bland annat ett fantastiskt reklamklipp där föjande står att läsa under rubriken "Famous wrong guesses in history" där man skriver om Missisippibubblan 1719, och sedan mästrar med följande:

"Today, it is inexcusable to buy a "bubble" - inexcusable because unnecessary. For now every investor - whether his capital consists of a few thousands or mounts into the millions - has at his disposal facilities for obtaining the facts. Facts which - as far as is humanly possible - eliminate the hazards of speculation and substitute in their place sound principles of investment."

Detta skrevs i reklam för företaget Standard Statistics, den 14:e september 1929... Tur att vi idag har Internet och nu har alla fakta inom sekunder. Den här gången är annorlunda. Inte.

En uppgift som finns i boken (sid 227) är att efter en finanskris så faller bostadspriserna i snitt i sex år, och snittet i prisfallet är 35.5%. Sverige klarade sig bra under 1990-talet, och prisfallet höll bara på i fyra år och låg någonstans på drygt 31%. Finlands samtidiga bostadskrasch höll på i sex år med en nedgång på nästan 50%.

Inflationsjusterat var skuldsättningen 1990 betydligt lägre än idag med 1.47 i kvot jämfört med inflationskurvan sedan 1980. 2009 var kvoten jämfört med inflationskurvan sedan år 2000 hela 1.95 och jämfört med 1980-kurvan extrema 3.02.

Nu vill någon påtala att svenska folket har enorma tillgångar, men tittar man på Sparbarometern så består de finansiella tillgångarna till större delen av två poster - andelar i bostadsrätter samt fordringar på pensionssystemen, både de offentliga och tjänstepensionerna. En del av tillgångarna i pensionssystemen är dessutom investerade i just bolåneobligationer. Det är just priserna på bland annat bostadsrätter som faller när bubblan spricker, och då även värdet på bolåneobligationer. Oavsett så är inte tillgångarna i pensionssystemet en likvid tillgång som svenska folket kan amortera av sina skulder över en natt med, utan något som skall sätta vatten och bröd på bordet när de är pensionärer.

Vi har en större skuldbubbla idag än 1990. När folk tror att inflationen skall äta upp deras skulder så tänker de nog mest på att bostadspriserna denna gång skall stiga mot himlen för evigt.

För nu är det annorlunda.

Nej, det enda som är annorlunda är att vi som privatpersoner aldrig förr haft så stora skulder.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

33 kommentarer:

  1. Den som är satt i skuld är icke fri. :)

    SvaraRadera
  2. Ofriheten har uppenbarligen ökat...

    SvaraRadera
  3. Kan du skriva länken till scb där du finner hushållens skulder från 1980, skulle uppskattas!

    SvaraRadera
  4. Mycket bra skrivet. Ögonöppnare för alla!

    SvaraRadera
  5. Stringfellow2010-04-22 10:51

    Faktum kvarstår, om man behöver en bostad i t.ex. Sthlm, vad ska man göra? Hyresrätter finns inte, lönen räcker gott och väl till att betala lånen på din dyra och enligt dig klart övervärderade bostadsrätt. Du kommer t.o.m att ha råd med 8% ränta.

    Så vad tycker du man ska göra? Ingen vill ha en bubbla, men tillgången är obefintlig och efterfrågan är stor.
    Ska man bo på gatan så länge?

    SvaraRadera
  6. Stringfellow, det spelar ju ingen roll vad man vill, behöver eller tvingas göra. När bostadspriserna kraschar så åker en del dit rejält, ibland för resten av livet. Åtminstone de som tvingas sälja bostaden med förlust pga arbetslöshet, skilsmässa, dödsfall hos respektive etc. Finns de som fortfarande mäts ut varje månad för 90-talets krasch och lever på existensminimum. Huruvida dessa hade ett val eller ej kvittar.

    Samma resonemang gällde för övrigt 1990-91, fanns ju inga bostäder, man hade inget val osv osv. Priserna kan falla ändå.

    SvaraRadera
  7. komiskt, när jag läste detta inlägg i google reader avslutade inlägget med reklam från lendo, som ville låna ut till bara 5,89 procents ränta, med argumentet "vårstäda din ekonomi"

    SvaraRadera
  8. Njuter. Skuldfri!

    SvaraRadera
  9. Ag1000SEK/g2010-04-22 11:26

    Det värsta är ju att bankerna får en större och större ägarandel i landets fastigheter och det utan att göra någon annan prestation än att låna ut pengar de inte har. Med räntor på tio procent kommer ett fåtal storbanker att äga nästan hela landet. Folket har inte blivit rikare av högre huspriser - det är bara skulderna som har ökat.

    SvaraRadera
  10. Det finns en bloggande ekonom:http://www.slopedcurve.com/roller/makro/category/Makroblog
    som visar att riksbankens inflationsmått inte fångar bopriserna på ett korrekt sätt.
    Det är ett bekymmer för de uppväxande generationerna som skall kliva in i bostadsmarknaden, ofta i överhettade områden.
    Se det som ett sätt för oss äldre att finansiera oss. Eller ge våra barn en bra start.
    Hade KPI speglat bopriserna också så hade pensionerna fått höjas-så det hade givit oss ännu mer! Generationsproblem eftersom en högre ränta ger färre jobb. Lös det om ni kan!/Oppti

    SvaraRadera
  11. Inga skulder och pengarna investerade i fysiskt guld.
    Inväntar..

    SvaraRadera
  12. Peakoilmiljonär2010-04-22 12:24

    De flesta som har arbete klarar ganska stora bostadslån, tex 2 personer lånar 5.000.000 (inget ovanligt där jag bor)till 6% ränta, det blir "bara" 17500kr/månad i ränta. Men det finns en stor skillnad på oss och våra föräldrar, när de gick/går i pension är många skuldfria och kan fortsätta att bo kvar i sina hus/lägenheter, tom om den ena dör, när vi går i pension om 20-40 år så ska vi klara oss på halva inkomsten och AMORTERA på ett högt lån, eftersom vi inte amorterar i samma utsträckning som våra föräldrar, det blir trångt i utgången då alla måste sälja sina hus/lägenheter.

    SvaraRadera
  13. Säg att någon i slutet av 1940-talet ( för att få med "engångsinflationen" 1950-51 ) hade avsatt 20 % av sin lön till räntor ( t ex på eget hus ) och sedan fortsatt att låna så att räntan ( minus marginalskatteavdragen ) hela tiden varit 20 % av lönen.
    Relativt sett så har han inte större skulder i dag än han hade i slutet på 1940-talet.
    Min fråga är: Hur mycket pengar hade han under denna tid kunnat plocka ut från banken. Helt skattefritt då detta inte är en inkomst.
    Högre lön och större avsättning till ränta hade givetvis ökat denna "inkomst".
    Om låneobjektet varit aktier, hade detta varit gynnsammare?

    Åke M

    SvaraRadera
  14. Vad jag inte kan förstå är varför inte bostadspriserna ingår i KPI, när nu bl a KPI ligger till grund för hur räntan bestäms? Boendet är ju ett hushålls största utgift, och toksänks räntan, ja då stiger ju bostadspriserna och folk köper bostäder till priser de egentligen inte har råd med.

    Vad jag inte heller kan förstå är varför några personer ska träffas i ett slutet rum med jämna mellanrum för att bestämma priset på pengar?

    Med dessa förutsättningar så är det väl helt naturligt att det uppkommer bubblor med jämna mellanrum, men att då skylla på giriga banker är att göra det lätt för sig. Vi snackar systemfel.

    Angående inflation så finns det två vanliga tankefel just nu: 1) Det är annorlunda nu och hög inflation (5-10%) kommer aldrig tillbaka. Jaså, och hur vet du det? 2) Det är bra med hög inflation för då minskar lånen realt sett. Jaha, hur går det med kassaflödet om 3-mån rörlig ränta är 8 eller 10%, och vad händer med bopriserna om det helt plötsligt blir dyrt att låna ett par miljoner?

    SvaraRadera
  15. Visst är det så att priset är väldigt högt på sina delar i Sverige eftersom utbudet är väldigt dåligt.

    Så varför är det så?

    -Jo för att de lönar sig för dåligt att bygga nytt större, högre osv. Det är svårt att ta ut en skälig hyra etc.

    Och vad beror detta på?
    -Jo politikerna som vanligt som inte tillåter riktiga marknadshyror (samt regler som inte tillåter folk att bo hur som helst mm, massvis mer regler som vanligt), politiker som är inne och reglerar och tror man skapar något bra genom detta. Vissa gynnas och andra missgynnas, den vanliga storyn när regleringar är i farten... Detta har gjort att vissa åker snålskjuts på andra, de som lyckats hitta en billig hyreslägenhet etc. (som egentligen skulle kosta mer) och sen har vi dom som kommer känne "smärta" när hela denna bubbla brister, vilket den gör förr eller senare. En del Svenskar är väldigt skuldsatta.

    Det bästa är nog om den s.k. marknaden får sköta saker men det är inte alltid man inser detta.

    \Thaman

    SvaraRadera
  16. Cornu,

    Det är något som inte stämmer med din analys. Skulder, dvs hävstång är bra.

    SvaraRadera
  17. Åke M, på 40-talet arbetade bara en person i hushållet. Idag måste två jobba heltid för att ha råd med boendet.

    Fredrik L, att centralbanken sätter en styrränta kallas keynesianism. Man kan istället ta bort styrräntan och låta marknaden sätta räntan, vilket enligt den österrikiska skolan förstås är mkt bättre.

    Pedagogiskt illustrerat nedan:

    http://cornubot.blogspot.com/2010/02/hayek-battlar-med-keynes.html

    Thaman, husbyggarna spär på genom att ta överpriser per kvadratmeter också. Man kan bygga mycket billigare än idag, men gör det inte pga låga räntor och korkade köpare. Har skrivit om det tidigare, och kommer visa det med statistik.

    SvaraRadera
  18. Hej,

    Vad är det för sort på vertikaLA axeln?

    UndRaS CK

    SvaraRadera
  19. Det kan naturligtvis vara en ränteeffekt som gör att folk har råd, men räntedopningen kan bara stå för en del av det hela.

    Här är alla löner viktade och jämförda med varandra och bostadspriserna.

    Som synes tog priset fart 1996 när räntan gått ner ca 25% (2,3 procentenheter cirkus), kring 2000 passerades tidigare toppnoteringar i pris/lön och sedan 2004 har priserna kört sitt eget race.

    SvaraRadera
  20. Victor,

    Skulle du kunna lägga ut en graf som börjar tidigare än 1993 när bostadspriserna låg runt rock bottom?

    SvaraRadera
  21. Bra artikel! Det känns verkligen märkligt att bortförklara med att tillgångspriserna är höga.

    SvaraRadera
  22. Har man stora lån borde man vara orolig för inflation, för om Riskbanken gör vad de skall (inflationsmålet) botas den med höjd ränta. En oljeprisdriven inflation, som bekämpas med höjd ränta, men det är inte hög ränta för att det är högkonjuktur, snarare tvärtom. Inget drömscenario direkt. Kommer stagflationen att göra comeback?

    SvaraRadera
  23. Vertikala axeln, summa svenska folkets skulder i MSEK (miljontals kronor)

    Svenskarna är alltså skydliga drygt 2500 miljarder kronor. 2500000000000:-, eller 277000:- per skalle.

    SvaraRadera
  24. Anonym 16:23. Jag får återkomma med det.. är lite trött just nu :)
    Du kan maila mig här om du vill få en blänkare när jag har en sammanställning. (spamskyddat och kräver captha-autentisering) http://tinymailto.com/epostadresss

    SvaraRadera
  25. @Cornu 2010-04-22 13.53

    Tror du inte i ärlighetens namn att risken för att väldigt kapitalstarka intressen skulle utnyttja situationen ifall det fick "härja" fritt?

    Om någon köpte upp alla banker (eller mer troligt skapade en kartell) och höjde låneräntan till 20% så skulle man ganska snabbt bli ägare av ett STORT antal företag och fastigheter.
    Vist skulle alternativen komma och slå ut dessa bolag från lånemarknaden men det skulle ta tid eftersom det ofta förekommer panter och det är ganska knepigt att dela på en pant och när konkurrensen väl kommit igång skulle värdet på dom beslagtagna panterna vara värt mångdubbelt mot vad dom kostade.

    SvaraRadera
  26. Logi, centralbanker och styrränta är ett rätt nytt påfund.

    Bolåneräntor etc sätts redan idag på markanden, det är bankernas upplåning som styrs av styrräntan. Ta bort styrräntan och låt istället bankerna bjuda över varandra när de vill låna pengar från centralbanken. Stor efterfrågan på pengar så stiger räntan automatiskt. Market coordinates time with interest...

    SvaraRadera
  27. Det har nu pratats ganska länge om denna bostadsbubbla. Jag skulle istället vilja efterfråga en analys av hur mycket till bubblan kan växa, vad som kan få den att spricka och framför allt när detta skulle ske. Gå gärna på djupet i analysen.

    SvaraRadera
  28. @senaste anonym (21.23)

    Då ska du läsa Börje Lindströms artikel "Megabubblan röda stugan" som finns på http://www.borjelindstrom.se/ladan/varldsspekulationen/megabubblan.html.

    Börje tror att vi kommer att få se tio års nedgång med början 2010. Jag tycker att det är helt omöjligt att göra sådana prognoser men jag är övertygad om att den lånefinansierade ekonomin sjunger på sista versen.

    I nuläget kan man köpa omkring (eller ganska exakt) 100 fat olja (15900 liter) för samma pris som en kvadratmeter bostadsrätt i Stockholms innerstad. Det här förhållandet kommer vi aldrig någonsin att se igen. Snart kommer man att få mindre än tio fat olja per kvadratmeter, vilket ändå är väldigt mycket. Guldet kommer att följa oljepriset enligt mig.

    SvaraRadera
  29. Hello Cornucopia.
    Tror du vårt pengasystem kommer överleva i nuvarande form?
    Du skriver ju mycket om peakoil men peakcredit måste väl också kunna vara en möjlighet?

    SvaraRadera
  30. Logi: Ratinginstitutens roll står reglerad i BASEL-direktiven och deras rating ligger till grunden för hur stora reserverna måste vara vid utlåningen.

    Kapitaltäckningskraven borde vara mycket högre än de är idag, i alla fall 20% oviktat.

    Hur stor reserven ska vara kan tex baseras på soliditeten och EBITDA:s trend. Motsvarande för privatpersoner blir väl belåning/tillgångar justerat för lön.

    Staten ska avsäga sig allt stöd till bankerna i händelse av kris.

    Resultatet blir att Riksbankens räntepolitik får större genomslag, risken minskas iom att reserverna är större och räntorna till kund blir mer seriösa.

    SvaraRadera
  31. Makro e kul2010-04-24 00:56

    Men du, du kan ju inte jämföra nominella skulder med inflationen. Du får ju jämföra med nominella löner - så mycket som reallönerna ökat under den tidsperioden är det SJÄLVKLART att det blir ett stort gap mellan skulderna och KPI.

    Lögn, förbannad lögn, och statistik...

    SvaraRadera
  32. Skrämmande intressant... Jag har på sistone börjat få upp ögonen för hela skulder-sagan.
    Det som är mest skrämmande är omedvetenheten som folk innehar, när man litar blint på vad som sägs på TV. man lånar till sig en välfärd, och skjuter på så vis upp skulden till nästa generation.
    En bubbla byggs upp, och växer. När den en dag spriker kommer den ekonomiska systemet aldrig bli sig likt.

    Läs bla. detta exemplet som på barn-nivå förklarar vad som händer:

    www.alternativvarld.blogspot.com/2010/07/brnsagan-om-nationalbank-og-manden-med.html

    Min blogg handlar om de alternativen som folk kanske behöver söka om detta skulle ske.

    Bra blogg här!
    Läsvärt

    Mvh Emil

    SvaraRadera