Aktuellt

Du följer väl Folkhälsomyndighetens rekommendationer - här är de

Så här under coronapandemin är det extra viktigt att vi alla tar gemensamt ansvar och följer Folkhälsomyndighetens rekommendationer. För sak...

2010-02-23 21:15

Ungdomsarbetslöshet - alla pratar om den, men ingen gör något åt den

SvD inleder en artikelserie om arbetslösheten bland ungdomar, och toppar rent av med en artikel som illustrerar problemet med arbetslöshetsstatistiken. Något som för övrigt inte bara gäller ungdomar, utan all arbetslöshetsstatistik.

Och allting är förstås alltid den borgerliga alliansregimens fel, t ex att vi fick en baby-boom mot slutet av 80-talet. Helt klart Reinfeldts och Anders Borgs fel.

Så jag har nedan skrämt fram data från SCB:s statstikdatabas. Istället för att tjata om arbetslöshet, så tjatar jag om sysselsättning. De som inte är sysselsatta har jag satt som arbetslösa. Sysselsatt är man om man har det minsta jobb, eller gör värnplikten. Definitionen har varierat genom åren, vilket syns bland annat mot slutet av av 80-talet.

Min definition är dock att alla som jobbar det minsta är klassade som sysselsatta, resten är arbetslösa. Jag tar alltså inte hänsyn till slackers som inte vill jobba och inte anmält sig till arbetsförmedlingen, eller studenter etc. Inget jobb alls, ej sysselsatt, aka arbetslös. Punkt slut.

Min definition av ungdom är godtyckligt åldern 20-24, då jag inte kräver att man skall ha jobb under gymnasietiden, och därför att SCB generellt gav data för intervallen 15-19 och 20-24 osv.

Siffror i absoluta tal ser vi nedan.

En förklaring till puckeln i slutet av 80-talet är en babyboom 20-24 år tidigare, dvs under 60-talets andra halva. Samma anledning, dvs en babyboom i slutet av just 80-talet, gör att antalet ungdomar har stigit de senaste åren, och med det antalet utan sysselsättning. Man kan dock konstatera att under alliansregimen 2006-2007 så steg antalet sysselsatta ungdomar mer än antalet ungdomar steg totalt.

Folk, journalister och politiker älskar procent, och då ser det istället ut som följer:

Vi har återigen puckeln med hög sysselsättning i slutet av 80-talet, men annars så rör det sig om en rak linje från ca 30% ej sysselsatta 1976 till ca 43% ej sysselsatta ungdomar 2009.

Alla regimer har alltså pratat om ungdomarnas brist på arbete, men ingen har gjort något åt det. Åtminstone inget som gett varaktiga effekter. Istället är det som vanligt mest tomt prat som inte kommer ändra ett dugg.

Hade vi t ex haft kvar invasionsförsvaret, så hade sysselsättningen ökat med ca 40 000 om året. Och det var extremt billig sysselsättning, som kostade 32:- per dag i lön, åtminstone när jag gjorde lumpen under det kalla krigets sista skälvande år. Visserligen med en del kringkostnader, men kanske så många som 10 000 av dessa ungdomar (uteslutande män) var dessutom grå slavarbetskraft (="malajer", "vapenfri tjänst" ** se fotnot), samhällsbärare som fick det svenska försvaret att fungera i fredstid. Sedan några år tillbaka är grå arbetskraft förbjuden i försvaret, och istället skall man ha heltidsavlönade civila eller yrkesofficerare som lagar mat, vaktar garnisoner, sitter i telefon, städar och tar hand om en hel del pappersarbete. Dyrt, och inte nödvändigtvis ungdomar.

Hade vi haft kvar invasionsförsvaret, denna billiga arbetsmarknadspolitiska åtgärd, så hade dagens dryga 266 000 ej sysselsatta istället varit kanske 216 000 ej sysselsatta, och alltså bara 35%. Betydligt närmare de 30% som gällde 1976, istället för 43% som idag. Istället för att avlöna privata Securitas, så hade man bara betalat 32:- om dagen (fast det är nog högre idag?), oavsett obekväm arbetstid och haft betydligt mer pengar över till andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder, eller för den delen försvaret.

Att antalet ej sysselsatta ungdomar stiger är inte heller speciellt konstigt, eftersom man i arbetslivet idag ställer orimliga krav på utbildning för de mest triviala jobb. Nu behöver man 3-5 års högskoleutbildning för sådant som man för 30 år sedan inte ens behövde läsa på realskolan för.

Och glöm att några värnpliktiga idag hade fått röja spåren åt SL eller SJ. Idag krävs antagligen minst 6 månaders specialistutbildning för att få röja spår, inklusive 2 månaders utbildning i värdegrund och jämställdhetsarbete. Men tydligen kallar man in försvaret nu. Politikerna tror nämligen att det gamla invasionsförsvaret med 40-50 000 värnpliktiga finns kvar och kan rycka in vid alla samhällskriser. Ledtråd till politikerna: Ni har lagt ner försvaret.

Nej, jag vill i princip hävda att den stigande ungdomsarbetslösheten till största delen kan förklaras av minskat antal värnpliktiga i takt med avväpningen av Sverige, som en gång var världens mest militariserade land. Kanske var det rätt att lägga ner försvaret, men politikerna har inte kompenserat ungdomarna, och då stiger bristen på sysselsättning.

Oavsett så spottar våra politiker ungdomarna i ansiktet när de klubbar igenom arbetskraftsinvandring, som till större delen används för okvalificerade jobb som vilken svensk som helst skulle klara av. Det finns över 260 000 ungdomar som kan ta jobben, istället för att vi skall importera utländsk arbetskraft.

Och glöm oavsett inte att redan 1976 saknade 30% av ungdomarna sysselsättning. Bägge könen. Detta är alltså inte något nytt fenomen, men det har blivit värre med åren. Procentuellt är trenden en ökning med ca 0.4% om året. År 2020 kommer alltså siffran vara ca 47% ej sysselsatta ungdomar, om man vill leka linjärekonom.

Å andra sidan börjar snart de stora pensionsavgångarna komma, om väl 40-talisterna släpper taget, vilket kanske kan vända utvecklingen. Någon skall ju torka fekalier, byta blöjor och plocka bort fluglarver ur liggsåren även på 40-talisterna.

Fotnot: ** Missförstå inte här nu, det handlade inte sällan om väldigt viktiga tjänster som t ex telefonister etc, som dygnet runt stod för Sveriges fredstida beredskap. När försvaret gick i "givakt" i samband med olika incidenter så var det "malajer" som tog telefonsamtalen och sparkade upp vakthavande befäl. Eller andra värnpliktiga, minns en gång i samband med kuppförsöket mot Gorbachev augusti 1991 att undertecknad sov tre nätter på en madrass på golvet i kompanichefens kontor med telefonen bredvid, iklädd stridsutrustning och med skarpladdat vapen när kompaniet kallats upp i skarp beredskap och avvaktade utvecklingen. Men det var ett speciallfall. I normalläge så var det malajer som bar upp försvaret. Vad kostar det att ha en avlönad telefonist på jour klockan 2100-0700?
Nedan följer läsarkommentarer. Dessa är inte en del av det redaktionella innehållet och är respektive kommentators ansvar. Kommentatorer som följer kommentarsreglerna kan bli vitlistade, annars raderas kommentarerna automatiskt. Vitlistning sker ungefär en gång i veckan och raderade kommentarer kan då återpubliceras.

25 kommentarer:

  1. 72kr kostar en värnpliktig idag, plus dagslönen gånger antal tjänstgöringsdagar som muckpremie. Tjejerna får ytterligare 65kr per månad för underkläder.

    SvaraRadera
  2. Till sommaren är 72:- om dagen ett minne blott. I nya proffsförsvaret skall man få 4500:- i månaden, dvs 214:- om dagen under utbildningstiden. Plus fri logi, mat och resor. Därefter får man lön i paritet med en lokalvårdare. Kommer säkert locka många ungdomar. Inte.

    SvaraRadera
  3. ... fast jag gissar att man måste betala förmånsskatt på logi, mat och resor, vilket äter upp större delen av de där 214:- kronorna.

    SvaraRadera
  4. Nåja, en Securitas-vakt kostar väl åtminstone 400:- i timmen. Dagtid på vardagar.

    SvaraRadera
  5. Mattias Carlsson2010-02-23 22:38

    Antar att många av de som du klassar som "Ej sysselsatta" är heltidsstuderande (frivilligt?) och att denna grupp har vuxit under perioden. Har du sett några siffror på detta i dataseten som du kollat på?

    SvaraRadera
  6. Jag anser att Du slår huvudet på spiken när Du skriver:
    "Att antalet ej sysselsatta ungdomar stiger är inte heller speciellt konstigt, eftersom man i arbetslivet idag ställer orimliga krav på utbildning för de mest triviala jobb. Nu behöver man 3-5 års högskoleutbildning för sådant som man för 30 år sedan inte ens behövde läsa på realskolan för."

    Detta ger en inlåsningseffekt av rang. Jag är utbildad ingenjör men arbetslös dessvärre. Av familjeskäl, som jag inte vill delge världen här, kan jag inte flytta till annan ort.

    Således har jag sökt flera lågkvalificerade yrken;
    -Jaha, du ringer angående tjänsten som diskare...har du gått Hotell-och restaurang-programmet?
    -Nej, men jag är ingenjör egentligen men kan absolut tänka mig att diska i några år om det skulle vara så, svarar man lite käckt.
    -Mmmm...men vi ser ju helst att Du har branchvana eller har gått hotell och restaurang...

    SvaraRadera
  7. Intressanta iakttagelser, Cornucopia. De liknar det som jag påpekade häromveckan när sysselsättningsdebattens vågor gick som högst, nämligen att regeringens politiska färg inte verkar påverka sysselsättningen, utan det är andra faktorer som styr, t.ex. konjunkturen. Du påvisar ju också en annan viktig faktor just för ungdomsarbetslösheten, nämligen neddragningen av antalet värnpliktiga.
    Men som Mattias Carlsson påpekar så är ju antalet studerande också intressant. Jag har en känsla av att det ökat.
    En annan sak som någon påpekade i sysselsättningsdebatten var att det egentligen är vettigare att kolla på antal arbetade timmar, eftersom sysselsatt inte nödvändigtvis behöver betyda heltidssysselsatt. Det vore intressant att försöka skrämma fram arbetade timmar istället.

    SvaraRadera
  8. Mattias Carlsson, ja, antalet studerande går att få fram, åtminstone sedan 2005. Jag tycker dock siffran är ointressant, det blir hönan eller ägget. Studerar man för att man inte kan få jobb, eller studerar man för att man vill få jobb? Bättre att bara titta på sysselsättningen.

    Flute, ja, antalet timmar vore väsentligt, men här blir datat ännu mer spretigt om man skall titta långt bak historiskt. SCB har ändrat redovisningen flera ggr.

    Samtidigt är just ungdomar, innan de dragit på sig stora fasta kostnader, som villa, Volvo, vovve och barn inte lika beroende av heltid eller fast jobb som vid lite äldre ålder.

    "Antal (alls) sysselsatta" tycker jag mer rättvist visar ungdomars chanser på arbetsmarknaden. Trots allt finns det t ex studenter som jobbar deltid eller säsongsvis, så det finns också ett överlapp.

    Antal sysselsatta visar iaf möjligheten att få jobb alls.

    SvaraRadera
  9. Inge Njör, heder till dig som kan tänka dig ta ett diskjobb. Absolut inget fel med det. Många i "min" generation har tagit "skitjobb" genom åren, ex städjobb, bygghantlangning ("dra ur spik ur rivna gjutformar") etc. Det är karaktärsdanande.

    SvaraRadera
  10. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera
  11. Sorry, du får omformulera ditt inlägg på ett smakfullare sätt då det tyvärr riskerar att falla inom kategorin hets mot folkgrupp. Så jag raderar det nu. Skriv gärna om i en trevligare ton.

    SvaraRadera
  12. Fast inte var väl de flesta över 20 år när man gjorde lumpen förr i tiden. Om jag tänker rätt så ryckte man i under sitt artonde år om man gick 2-årigt gymnasium eller under sitt nittonde år om man gick 3-årigt. Sen var vi några få som gick 4-årig teknisk och jag som är född sent var 19 när jag ryckte in och fyllde 20 halvvägs in i min lumpartid.

    Vänligen
    Jonas

    SvaraRadera
  13. Jonas, det var många även på 1980-talet som fick vänta ett eller två år efter gymnasiet på att göra lumpen, trots två- eller treårigt gymnasium. Men inte de flesta. Själv var jag 20 när jag ryckte in.

    SvaraRadera
  14. Jonas, se Flutes svar. Idag är gymnasiet 3-årigt, och därmed kommer man tidigast rycka in när man är 19, och ut när man är 20, dvs sysselsättningen i åldern 20-24 skulle öka.

    Själv ryckte jag in när jag var 21, vilket var en viss fördel.

    SvaraRadera
  15. Just eftersom du räknar alla "syssellsatta" - så blir statistiken förstås rakare, men likväl missvisande.
    Det är tex intressant att veta hur många som vidareutbildar sig på eftergymnasiala utbildningar idag jämför med för 30 år sen.
    Jag skulle tippa att det är en mkt högre andel, just eftersom Sverige har gått från industrisamhälle till ett mer tjänsteinriktat samhälle med högre krav på utbildning (just för att vända burgare eller städa är det kanske inte ett krav iof).

    Detta gör att en mkt större andel, frivilligt, vidareutbildar sig och alltså börjar jobba senare !?

    /K

    SvaraRadera
  16. Antagligen, men studerar man frivilligt för att man vill lära sig eller gör man det för att det är ett krav, och skulle ta ett jobb istället så fort det erbjuds?

    Antalet sysselsatta visar hur lätt eller svårt det är för unga att hitta jobb.

    SvaraRadera
  17. Alla ser den, men ingen pratar om den

    SvaraRadera
  18. Snart så är ändå alla unga muslimer. Detta är bland de sista generationerna av unga vi bevittnar där det finns (relativt) gott om svenskar. OM 20-30 år så kommer drygt hälften av alla ungdomar i Sverige vara muslimer från mellanöstern/afrika. Varför? Massiv invandring + höga reproduktionstal. Etniska svenskor har lagt av att föröka sig.

    SvaraRadera
  19. Anonym 11.33:

    Och vad spelar det för roll?

    SvaraRadera
  20. Jag vet att man helst inte skall nämna ordet överbefolkning.
    De som vill ha invandring hatar ordet, de som tror på evig expansion anser att det är en hädelse och så vidare.
    Men är det inte dags att erkänna att världen och även Sverige är överbefolkad.
    Till de som räknar in Norrlands inland och fjälltrakter, vill jag säga att glesbefolkad inte är motsatsen till överbefolkad.
    Är inte de ökande siffrorna för "Ej sysselsatta" en indikation på storleken av vår överskottsbefolkning.
    Överskottsbefolkningen tycks också stadigt öka.

    Åke M

    SvaraRadera
  21. Jag undrar vart siffran 40000 fler sysselsatta med invasionsförsvar i gruppen 20-24 år kommer från? De ABSOLUT flesta som gör militörtjänst är endast straxt under 20 året efter gymnasiet! De bör inte påverka ditt resonemang angående 20-24åringar nämnvärt.

    SvaraRadera
  22. Jo. 40 000 fler kommer vara sysselsatta i åldern 20-24 år. Mest 20-åringar visserligen, men likväl. Skall man relativjämföra med invasionsförsvarets Sverige så måste man räkna med detta.

    SvaraRadera
  23. Politikerna idag snackar om arbetskraftinsvandring på grund av brist på arbetskraft. Har några vanliga svenskar sett röken av den arbetskraftsbristen?.......
    Oavsett all statistiktrixande som borgare och sossar hållar på med så är det fakta att det tar 7 år enligt scb för invandrare att komma in på arbetsmarknanden, samtidigt som arbetslösheten är ännu högre bland invandrarna som redan är här.
    / före detta Moderat som gått över till SD

    SvaraRadera
  24. Jag gjorde värnplikten på ING1 som namnskyltstryckare 1996. Jag kan intyga att det verkligen inte var billigare än att anställa civila.

    Jag hade t.ex. en anställd chef som inte hade några andra uppgifter än att se till att jag (och bara jag) arbetade.

    I genomsnitt kostar det 5 gånger mer att använda värnpliktiga än att anställa civ. personal.

    Att tillägga är att det inte varit tillåtet att tvinga militärer att arbeta om det är frågan om en ren besparing sedan vi godkände FNs resolution om mänskliga rättigheter 1931.

    1969 (se prop. 1969:1) bestämde dock regeringen att man inte skulle få rekrytera värnpliktiga för arbete.

    1991 röstade man dock igenom att man skulle byta ut civil personal i kök och förråd mot dubbelt så många värnpliktiga + chefer men det sågades av arbetsdomstolen.

    1994 skrevs det in i värnpliktslagen att endast de som skulle ingå i krigsorganisationen fick kallas in. Själv jobbade jag för Swedint som inte end ingår i krigsorganisationen.

    Det framgår också att endast 34 repmånadsdagar fick användas per kalenderår. Vi gjorde 75 dagar ihoppsatt med vår ordinarie värnplikt.

    Försvaret fortsatte dock att pissa på dessa beslut, lagar och fn-konventioner långt in på 2000-talet.

    Jag gjorde min värnplikt 13 år sedan och gissa hur mycket skatt jag har betalat in till den här skurkstaten.

    Vi vill inte gå den vägen igen, någonsin!

    SvaraRadera
  25. Med delvis felaktiga ekonomiteorier så kommer det bara att bli värre och värre.

    "Peak penningmängd" är nog redan passerad, det förklarar vår höga arbetslöshet

    Den som har läst vad jag har skrivit förut kan se att ingen nationalekonom kan påvisa ett enda fel i det jag säger, nationalekonomerna vågar inte ens diskutera kvoten som jag har tagit upp.



    Ekonomi är en ekvation p/a=m, penningmängden / arbetstimmar = medeltimlön

    kvoten är penningmängden / medeltimlönen, vilket förenklat är antalet jobb.

    Penningmängden måste mätas med kvoten av penningmängden och medeltimlönen.
    Exempel nu är M1 ca 100miljarder men om timlönen var 1 miljard då skulle den som har arbetat 100 timmar ha hela penningmängden i sin hand.

    REN ENKEL MATEMATIK BEVISAR ATT DAGENS EKONOMITEORIER DELVIS ÄR FELAKTIGA.


    Försök visa att jag har fel men tänk på att inte bryta mot en matematisk lag.

    mvh ekvationsteorin

    SvaraRadera