Cornucopia?

Aktuellt

Mina e-noveller nu som ljudböcker på Storytel

Mina tre e-noveller Valet, Berget och Oscar finns nu som ljudböcker på Storytel . I väntan på min nästa roman Höstregn, uppföljaren till Hös...

2010-02-28 10:32

För feta för att fela

I ännu en utmärkt krönika påtalar SvD/E24:as Andreas Cervenka att de svenska bankernas tillgångar som procent av BNP stigit från 75% år 1950 till över 300%. Ett fall av allt minskande avkastning på risk. Västvärlden, inklusive Sverige, har en stagnerande ekonomi, där risken, dvs lånen, dvs bankernas tillgångar, har stigit betydligt mer än BNP. Vi pumpar upp vår skuldsättning men det ger ständigt minskande avkastning och allt blodfattigare ekonomisk tillväxt.

En kontroll hos SCB visar att detta rör sig om summan av bankernas och bostadsinstitutens tillgångar.

SCB har data för 1998 fram till 2009.

Uttrycker man detta som procent av BNP så ser det ut som följer.

Resultatet av detta blir förstås som Cervenka påtalar att staterna inte har råd med att bankerna går under. Bankerna har helt enkelt blivit för feta för att fela under de senaste decenniernas finansifiering av ekonomin. Idag är värdet av att flytta pengar som siffror på datorskärmar eller papper mer värt än den samlade produktionen av varor och tjänster, och vi har gått från en ekonomi baserad på arbete, investeringar, sparande och produktion till en ekonomi baserad på krediter och lån för det är ju just vad bankerna och bostadsinstitutens tillgångar är. Vi skall låna pengar för att konsumera. Inte spara pengar för att investera.

Så vi skattebetalare får fortsätta betala för festen, genom att staten om och om igen räddar bankerna.

Men bankernas tillgångar kommer bara fortsätta att stiga så länge de inte tillåts gå i konkurs. Inget snack om reglering kommer ändra detta. Skall bankernas relation till BNP ner till hälsosamma nivåer, säg runt 100% av BNP, så måste 2/3 av bankerna gå i konkurs först.

Men det kunde vara värre. Cervenka påtalar att i England så är bankernas tillgångar 500% större än BNP...

Mot slutet av 2009 var de svenska bankernas och bostadsinstitutens tillgångar 308% i förhållande till BNP, mot 304% under 2008 och 258% år 2007. Ingen finanskris har lyckats ändra detta. Visserligen minskade bankernas tillgångar något 2009, men det vägdes upp av att bostadsinstitutens tillgångar fortsatte att stiga i takt med att bostadsbubblan fortsatte pumpas upp med låga räntor.

I den för bankerna riskfria kasinoekonomin förblir bankerna för feta för att fela.

Fotnot: Jag har extrapolerat BNP för 2009 till Q1+Q2+2*Q3 eftersom SCB ännu inte hade något BNP för Q4 2009.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

15 kommentarer:

  1. Bra skrivet! Det finns inte mycket vi kan göra annat än att köpa på oss reella tillgångar i dessa galna tider, medan pengar fortfarande har något "värde".

    Oavsett blir man då vinnare eftersom det, om detta fortsätter, får priserna på tillgångarna att stiga, samtidigt som om allt skulle få ett abrupt slut genom ett upphörande av stimulanser genom kollapsade statskassor och valutor - bankrutt, skulle innebära att man står kvar med sina tillgångar och kan "starta om" när ett nytt system så tar vid.

    Harry Bowles

    SvaraRadera
  2. Är siffran för bankernas tillgångar justerad för verksamheten i andra länder? I en jämförelse med enbart sveriges BNP så blir det lite missvisande utan att korrigera för det. Men å andra sidan lär ju kurvan indikera samma sak ändå, bara lite mindre brant kanske...

    SvaraRadera
  3. Flaggstångsknoppsmålaren2010-02-28 13:26

    http://www.youtube.com/watch?v=TrrzobMVVWg&NR=1

    SvaraRadera
  4. Makro e kul2010-02-28 14:05

    Du skriver att:

    "Idag är värdet av att flytta pengar som siffror på datorskärmar eller papper mer värt än den samlade produktionen av varor och tjänster"

    Här blandar du äpplen och päron. Att "flytta pengar som siffror på datorskärmar eller papper" är en tjänst, och således del av "produktionen av varor och tjänster". Det du skriver låter dramatiskt, men du blandar resultaträkning och balansräkning.

    SvaraRadera
  5. Om du även tar med data för 1977-1980 och 1989-1992 får du mycket informativa grafer som jag tror du kan finna mycket att skriva kring.

    Bub Lan

    SvaraRadera
  6. Bra skrivit och mycket intressant. Ordspråket "har du en miljon i skuld har du problem med banken, men har du 1 miljard i skuld har banken problem med dig". Kan ju gälla det samma med relationen "staten - banken".....

    SvaraRadera
  7. Vilka slutsatser har du dragit av detta när det gäller dina placeringar?

    "put your money where your mouth is"

    För det är väl inte bara att du låter fingrarna få röra sig fritt över tangentbordet...

    Mr Money

    SvaraRadera
  8. Ännu en välskriven artikel, klart intressant att läsa. Kunde inte låta bli att kommentera den.

    City of London är ett stort globalt finanscentrum, vilket kanske gör att banker i Storbritannien har en omslutning på flera gånger GDP.

    Liknande borde gälla för Schweiz, Hong Kong, Luxemburg och Lichtenstein. Banker i dessa regioner väger tungt. Rätt eller fel?

    Klart att banker ska tillåtas gå omkull.

    SvaraRadera
  9. Nu blev jag sugen att se på Fight Club..

    SvaraRadera
  10. Mitt i smeten i förra kraschen2010-02-28 18:36

    År 1950 var Sverige i princip en krigsekonomi med massor av regleringar av i stort sett allting.
    Många regleringar som infördes pga andra världskriget levde kvar länge. Valutaregleringen avskaffades först i mitten på 1980-talet då den svenska regeringen inte längre med självaktning kunde hävda att den behövdes för att kriget fortfarande pågick. Kreditregleringen försvann samtidigt.
    (Regleringen av hyresmarknaden som infördes under andra världskriget finns dock kvar i Sverige som enda västland.)
    I samma veva gjordes en överraskande skattereform 1990 (den underbara natten) vilken bl.a. tog fastighetsägare och många andra på sängen. Inflationen sjönk och avdragsmöjligheter ändrades radikalt. Fastighetsvärdena sjönk som en sten. Vi fick en fastighetskris. Och därefter en bankkris.
    För skydda kronan som var en låst valuta steg Riksbankens styrränta (diskontot) under några timmar till 500%. Medelräntan för månaden var dock bara 15%. Ofantliga värden var på spel för våra exportföretag och därmed för rikets försörjning. Företagen hann dock i stort säkra sina positioner under den frist som de 500%-en gav dem innan kronan släpptes fri och chocksänktes av marknaden.
    Denna bankkris spillde över på samhället i övrigt och 90-talskrisen var över oss. Observera att denna kris var helt skapad av våra egna politiker med början i 70-talets ”reformer” . Dessa orsakade en enorm inflation , höga löneökningar och skenade fastighetsvärden och absurda marginalskatter.
    Staten gick in med pengar för att rädda sin del i Nordbanken. Privata aktieägare förlorade sina pengar. Likaså aktieägarna i Gota Bank. Staten satsade ca 65 mdr. Offentliga utredningar har visat att skattebetalarna har fått tillbaka sina pengar. Securum och Retriva avvecklades med vinst för staten - 55 mdr i insats. Nordbanken rekonstruerades med 10 mdr. Statens andel 20% i Nordea kan idag värderas till ca 60 – 80 mdr.
    Dagens finanskris har inte kostat skattebetalarna ett öre. Snarare har staten genom genom garantiavgifter m.m fått in några miljarder.
    Carnegies aktieägare förlorade nu senast men jag tror inte staten gjorde någon förlust.
    Detta var bakgrunden.
    Från artikeln:
    ”bankernas tillgångar i förhållande till BNP har exploderat, i Sverige från runt 75 procent 1950 till över 300 procent före krisen, ”
    Så vitt jag vet är BNP ett något suspekt mått på alla varor och tjänster mm ett samhälle producerar. En rejäl katastrof höjer BNP. BNP speglar dessutom till allt större del den offentliga sektorns tillväxt.
    Varför jämföra bankernas utlåning(tillgångar) med BNP (nationalinkomst)?
    Bankernas utlåning borde väl snarare sättas i relation till de tillgångar/säkerheter som bankernas utlåning hos låntagarna valt att göra investeringar i.
    Alltså vad var Sverige värt 5 år efter andra världskrigets slut. Genom alla regleringar inte så mycket.
    Hur har värdeutvecklingen varit på det som bankerna hjälpt till att finansiera.
    Skogar, gruvor, stålverk, it, kommunikationer och allt annan företagsamhet. Vad är Sverige värt nu?
    Över tiden har de svenska bankernas risk (hur slarviga man varit) dvs hur mycket kreditförlusterna kostat i förhållande till total utlåning varit att man förlorat 0,1 till 0,3% (10öre till 30 öre)per utlånad hundralapp.
    Staten garanterar inte insättarnas pengar. Genom beskattning av bankerna har en fond byggts upp på många miljarder (inga skattepengar där). På allt hushållssparande tas en avgift på 0,25% ut. Sänker givetvis räntan. Denna fond garanterar insättningarna. Reglerna bestämmer staten över. Alltså t.ex.250.000:- eller 500.000:-.

    SvaraRadera
  11. Mr Money, jag anser att jag "put my money where my mouth is", men man kan tvista om vad som är rätt agerande.

    Som jag skrivit här så många ggr förr så har jag satsat på och blivit helt skuldfri, har större delen av tillgångarna i realkapital, ädelmetaller och är i övrigt ganska skeptisk till ekonomin och möjligheten till framtida tillväxt.

    Om jag dragit rätt slutsatser och agerat rätt är en annan sak.

    SvaraRadera
  12. Poängen är att andelen bankers tillgångar i förhållande till BNP har stigit. Relationen kan man diskutera, men tillgångarna har stigit mer än BNP.

    Kan du peka ut den "fond" som skall sitta på pengarna till bankgarantin? Den skall alltså vara lika stor som de samlade bankmedlen enligt insättningsgarantin om man skall vara säker? För varje krona jag har på banken så sitter det lika många kronor i en fond hos staten menar du?

    Knappast. Insättningsgaranti dubblades över en natt från 250kkr till 500kkr, och det beror knappast på att fonderade medel dubblades. Visserligen utgår en "försäkringsavgift" på bankerna, men kraschar t ex Swedbank, så kommer insättningsgarantin finansieras genom att Riksbanken trycker upp nya pengar och lånar ut till Riksgälden som är de som hanterar insättningsgarantin om jag minns rätt.

    SvaraRadera
  13. Harry bowles,

    Vilka reella tillgångar är det som är bra att köpa nu menar du? Andra får också gärna svara. Jag har pengar på banken jag gärna skulle köpa nåt reellt för, men vad? De flesta priser verkar upptrissade så var ska man eg göra av sin deg?

    Henrik L

    SvaraRadera
  14. Henrik L,

    visst är det så. Cash is king ett tag till kanske.

    Annars är det det vanliga, guld, silver. Fastighetspriser, inklusive skog, ligger nog dock i en bubbla. Amortera av lånet på bostaden, om du har ngt lån, är annars den säkraste investeringen, som ger bra ränta i form av räntor du inte behöver betala. Eller studieskulderna för den delen.

    Annars får man söka undervärderat realkapital utomlands, vilket inte är det enklaste direkt.

    SvaraRadera
  15. BNP är en årsfunktion
    Tillgångar i form av fastigheter en summafunktion.
    Jag har en fastighets som är värd många årslöner.
    Så jag skulle inte oroa mig om jag hade lån på 10 ggr min årslön./Oppti

    SvaraRadera