Cornucopia?

Aktuellt

Två tredjedelar av läsarna har fått det bättre sedan 2014, var femte sämre

Sedan 2014 och regeringsskiftet har 67% av svarande läsare fått det bättre, 14% upplever sitt liv oförändrat och 19% uppger att de fått det ...

2010-01-08 13:13

Samhällsbärarna

I ett som vanligt vist inlägg om pensioner och pensionssystemet titulerat Pensionschocken briljerade Wiseman's Wisdom tidigare idag.

Det är förstås inget nytt för det här med pensioner och pensionssystem, men Wiseman tar upp en väldigt viktig punkt som jag skrivit om förut, nämligen att det är den lilla andelen privatanställda som skall bära upp samhället och stå för skatteinkomsterna. Även om många statliga och kommunala jobb förstås är enormt viktiga för samhället, så kräver de nettoinbetalningar av skatt som inte kommer från statliga och kommunala anställda.

Statliga och kommunala anställda är egentligen en form av bidragstagare, men på dem ställs det krav på att de skall arbeta samtidigt. De som bär upp samhället är de privat anställda.

Som bekant är sysselsättningen i Sverige fortfarande högre än den var under den gamla sosseregimen, trots att vi befinner oss mitt i en recession och finanskris. Idag är nästan 6.7 miljoner boende i Sverige försörjda av nästan 2.7 miljoner privat anställda och svenska företag. I dessa 6.7 miljoner räknar jag alltså in de ca 1.3 miljoner statligt och kommunalt anställda. Av hela befolkningen bidrar alltså 5.3 miljoner inte ens med att jobba. Visserligen inkluderas det barn, ungdomar och pensionärer i den siffran, men det är värt att minnas.

Det ljusa fältet överst försörjer alltså resten, inklusive skatteintäkter från de privata företag de jobbar hos och som inte existerat utan dessa anställda. Samhällsbärarna i toppen bär upp resten.

Tittar man på en graf över anställda privat respektive kommunalt och statligt så ser man att siffran är stigande sedan alliansregimen tog över.

Vi kan även lägga in procenten samhällsbärare, och få följande relevanta graf.

Antalet privatanställda samhällsbärare är alltså fortfarande procentuellt högre än under högkonjunktur och sosseregim.

Slutsatsen kvarstår alltså. Alliansregimens arbetsmarknadspolitik leder både till fler i arbete och speciellt fler privat anställda samhällsbärare. Det kanske är en förklaring till att Sverige är relativt välmående trots recession och finanskris. En sak är jag säker på, nämligen att siffrorna hade varit ännu sämre än under högkonjunkturen 2005-2006K2 om sosseregimen suttit kvar.

Och ett regimskifte innebär också just detta. Färre privat anställda och antagligen allt färre sysselsatta totalt. Men vill folket ha det så, så blir det förstås också så.

Skattesänkningar och t ex jobbskatteavdraget har alltså varit helt rätt modell, och lett till ökad sysselsättning i Sverige.

Att antalet arbetslösa stigit procentuellt beror fortfarande på att de stora årskullarna från slutet av 80-talet och början av 90-talet kommit ut på ungdomsarbetslöshetsmarknaden. Där finns fortfarande mycket att göra, och lösningen är inte arbetskraftsinvandring...

Men för all del, vill ni ha minskad sysselsättning och färre samhällsbärare så rösta för all del fram ett regimskifte. Demokrati är ju när sju vargar och tre får röstar om fåren skall ätas upp. Frågan är bara vem som skall försörja vargarna när de väl har ätit upp fåren?

För det är vad ett maktskifte innebär. Majoriteten kommer sätta ännu större press på minoriteten som skall stå för nettoskatteintäkterna, och minoriteten dvs privatanställda och privata företag kommer bli allt färre när skatterna höjs. Modellen att 100% är skatteförsörjda har redan provats i DDR och Sovjetunionen, och resten är historia.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

63 kommentarer:

  1. Så om jag startar ett privat dagis och tar över från det kommunala så ökar andelen sammhällsbärare!/Oppti

    SvaraRadera
  2. Naturligtvis finns en gråzon med företag som enbart lever på skattepengar, Oppti. Det är ju inte möjligt att konkurrera med skattefinansierad verksamhet som t ex dagis, utan att ha fingrarna i samma skattesyltburk.

    De flesta privata dagis är väl för övrigt föräldrakooperativ, då det är näst omöjligt att få någon lönsamhet och vinst i den verksamheten.

    Men grundprincipen kvarstår ändå, det är privata jobb och företag som skall försörja de skattefinansierade jobben.

    SvaraRadera
  3. Skattefinansierade privata företag innebär ju tyvärr att de riktiga samhällsbärarna är ännu färre, och alltså skall försörja ännu fler.

    SvaraRadera
  4. Jag tycker att du resonerar helt fel. Sverige som nation har stora exportintäkter som möjliggör för oss att importera många dagligvaror, som vi alltså inte behöver producera inom landet. Istället efterfrågar vi ett stort antal tjänster varav många utförs och finansieras av det offentliga. Kärnpunkten är ju att eller om vi vill ha dessa tjänster utförda, vilket vi tydligen vill. Att det sedan skulle vara "finare" och bättre med en privat IT-firma (vars största kunder kanske är kommuner) än ett kommunalt dagis är ju ointressant. Det viktiga är ju att ekonomin är i balans. Och där har du en poäng - eftersom många kommuner och landsting nu går back och därigenom lånar av framtiden.

    Däremot tycker jag att du gör fel som drar stora växlar på att den privata sektorn skulle ha blivit större med nuvarande regering, när en stor del av sanningen just är att offentliga tjänster flyttats till privata aktörer.

    SvaraRadera
  5. Så du menar att det är den statliga sektorn som står för exporten???

    SvaraRadera
  6. Som vanligt snygga och lättförståeliga grafer, vilket jag tyvärr aldrig orkar lägga ner energi på att fixa.

    SvaraRadera
  7. Nej, vad jag nog försökte säga utan att lyckas förklara särskilt bra var att det inte är antalet personer som är sysselsatta med det ena eller det andra som har betydelse, utan pengarna. Ta t ex våra exportinkomster som ger upphov till skatteintäkter. Vår exportindustri är väldigt kapitalintensiv, sysselsätter förhållandevis få människor, men ger stora intäkter. Många av de varor som vi köper för dessa intäkter produceras med arbetskraftsintensiv industri i tex Kina. Istället för att vi själva använder många människor i Sverige för att tillverka dessa prylar till mycket högre kostnader så kan vi, eftersom vi har tillräckligt stora exportintäkter, importera dem och istället sysselsätta folk med tjänster. I Sverige har vi, politiskt, valt att, lägga mycket pengar på just offentliga tjänster.

    Trots att vi i Sverige har en stor offentlig sektor jämfört med många andra länder så har vi ändå lägre statsskuld och stora handelsbalansöverskott än många andra länder med mycket större privat sektor.

    När världshandeln så småningom drastisk minskar, vilket jag är övertygad om att den kommer att göra som följd av peak oil, då lär vi inte kunna fortsätta på det här sättet. Men nu fungerar det . Det är inte antalet personer som är intressant i nuvarande situation. Men, det kommer att bli när vi måste tillverka fler av de prylar vi använder här i Sverige. Då tror jag inte att vi kommer att prioritera den offentliga sektorn lika högt som nu, när vi både har råd med massor av prylar och massor av tjänster.

    SvaraRadera
  8. Aldrig bra när en majoritet är helt beroende av en minoritet. Så mjölkar t ex övriga Sverige ut de ca 25% som lever i storstadsregionen Stockholm så att de betalar procentuellt mycket mer i skatt än övriga Sverige, bl a i form av sk Robin Hood-skatt.

    Samtidigt får denna huvudstadsregion tillbaka betydligt lägre andel av infrastrukturinvesteringar.
    Det tycker den röstande majoriteten i riksdagen är rättvist eftersom de ju utgör majoriteten.

    På samma sätt kommer den av Cornu illustrerade majoriteten att fortsätta krama musten ur den "samhällsbärande" minoriteten i rättvisans namn.

    Finns massor av gråzoner, beroenden och synergier mellan dessa sektorer och båda behövs verkligen men balansen är skör och delikat och väl värd att uppmärksamma.
    /Morfar

    SvaraRadera
  9. Kasper, har du förstått vad det innebär att tillföra skattepengar? Man kanske måste ha viss förkunskap för att förstå att pengar ”tillförs” endast genom privata företag. Det är en generalisering. Givetvis finns det företag som bara säljer inom Sverige etc. och bara handlar med svenska kunder etc. Men de är få. Det tillförs alltså pengar till Sverige genom dessa. Förstår man inte denna grund är det svårt att diskutera vidare. Man måste ha viss kunskap i ekonomi för detta.
    Visst kan pengar tillföras även i affärsverksamhet som bedrivs av staten men de är i sammanhanget och generaliseringen inte stort. Exempelvis Systembolaget, apoteket, SJ and so on.
    ”Företag” som bedrivs med hjälp av skattepengar. Företag som det inte går att konkurera på samma villkor med etc.

    Om vi bara har inhemska inkomster så kommer vi sakta men säkert drainas på kapital då vi t.ex. åker utomlands och spenderar etc.

    Alltså vad, man måste förstå är att utan privata företag så skulle Sverige bli bra mkt sämre. Inte helt kasst, men vi går åt fel håll helt enkelt (och sakta drainas på pengar).

    Att Sverige har lyckats relativt bra trots den massiva skattebelastningen och den MASSIVA offentliga sektorn beror på många faktorer. Vi är duktiga på att driva företag i de här landet. Det finns några som fortfarande vill driva företag. Det är kallt och det finns inte så mkt att göra förutom att jobba etc. Skulle landet bestå av mestadels vänstervridet folk så skulle landet sakta men säkert vara på väg utför ett stup.

    Sååååå vill vi få det bättre och kunna lyckas bra i framtiden behöver vi faktiskt nya företag och då inte skattesubventionerade, för de är ganska ineffektiva. Dessutom är det orättvist och meningslöst att driva ett privat företag om staten/kommuen konkurrerar på samma villkor (med hjälp av skattepengar).

    \Thaman

    SvaraRadera
  10. Roligt att någon illustrerat vad som är så svårt att illustrera. Jag tror inte alla här är helt övertygade om att det är så att offentliga sektorn är helt finanserad av den privata, men så är det faktiskt. Den offentliga sektorn är helt och hållet en gemensam konsumption som alla som arbetar i privat sektorn gått med på. Tyvärr förstår nog inte många i den privata sektorn detta, om de verkligen gjorde det, fanns väl hoppet om att en revolution skulle vara nära till hands.

    Någon kom med den roliga liknelsen, jamen då startar jag ett privat dagis, så det blir det ju mer privata intäkter. Precis. Om det är betalt med privata pengar.

    Varför är det annorlunda? Därför att en privat dagis industri skulle ha en privat prisättning. Alla de pengar som idag tas med hot om våld eller fängelsestraff för skattesmitning, skulle stanna hos den privata sektorn. Då skulle alla som hade behov av barnpassning bestämma vad som var ett rimligt pris på att passa barnen. Man kan idag inte veta hur mycket den kostnaden skulle vara, men man kan jämföra med utlandet i viss mån. Det är mycket dyrare där. Det är det man ser. Vad man inte ser är att om du bestämmer dig för att exempelvis ha 2 barn så har du säg 10-12 år x 2 i barnpassningskostnad. Sedan är du fri. Du betalar ingenting för barnpassning, eller hur? Du är helt fri att spendera dina besparningar själv. Det betyder att du kan åka på semester, bo i ett flott hus etc. Men så är det inte i Sverige. Du måste betala för barnpassning varje år, även när du är döende på långvården. Det är det som kallas socialism.

    Om någon är intresserad av att vara med och stödja ett nytt parti som tar upp kampen om detta, hör av er.

    SvaraRadera
  11. Har du siffror och ork att göra längre grafer? Det hade varit väldigt intressant att se 25 eller t.o.m. 50 år tillbaks.

    SvaraRadera
  12. Bra inlägg C.

    Vi behöver alltså förenkla för småföretagen och sluta jaga skiten ur vad gäller skatten.

    Folk tappar juh lusten direkt när man möts av regelverken och skattebyråkratin etc.

    Man har krånglat till det enormt att starta ett simpelt bolag. Vi måste göra oss av med slöseriet med skattepengar och förenkla för småföretagen.

    Likaså att äga företag eller värdepapper är högt skattat idag. Där måste vi och förbättra. Sänkt bolagsskatt är ett bra exempel som alliansen gjort, men jag tror de stora "STOPPET" för småföretagande som sen i i det långa loppet kan växa till sig är alla REGLER OCH LAGAR man måste följa. MAN SKA INTE BEHÖVA VARA EN EXPERT PÅ JURIDIK för att driva ett företag!

    Tack för ordet

    \PD

    SvaraRadera
  13. Ur ett presentationstekniskt perspektiv skulle det vara bättre om det bärande lagret var placerat på botten av grafen.

    Annars är det ett mycket viktigt och angeläget fenomen som bör förklaras för så många som möjligt.

    Dessvärre tror jag att det blir lite som att prata med en vägg. Först måste man som någon påtalade begripa sig på vad pengar är och hur de tillförs och sedan skall man förstå resten av kedjan.

    Jag menar, om det hade varit en allmän kunskap hade vi inte haft det som vi har det.

    /Rourk

    SvaraRadera
  14. Thaman. Du kan ju överhuvudtaget inte ha läst min kommentar. Har jag överhuvudtaget, någonstans, i kommentaren skrivit att vi inte behöver skatteinkomster från privata företag? Det var ju just det som var min punkt - att vi i Sverige har stora exporterande företag som direkt och indirekt sysselsätter ett antal människor. Men, eftersom de är så kapitalintensiva ger de upphov till många fler kronor per anställd i vinst än vad de arbetskraftsintensiva industrier som vi flyttat till Kina gör. Och det är därför som vi med ett relativt litet antal människor kan finansiera så många fler i den offentliga sektorn. Fler privata företag – visst! Men handlar det bara om privatisering av offentlig verksamhet så lurar man ju bara sig själv och väljarna. För min del är jag otroligt besviken på alliansen för att de genomfört så lite för småföretagarna. De lovade mycket innan valet, men sedan har det bara förändrat villkoren för arbetstagarna. Hade de förbättrat villkoren för företagen som utlovat då är jag övertygad om att den privata företagsamheten hade ökat på ett helt annat sätt.

    SvaraRadera
  15. Det känns banalt att säga det, men den intressanta frågan är väl inte privat eller offentligt utan om verksamheten ger ett överskott (dvs kan bära sig själv och beskattas) eller inte?

    SvaraRadera
  16. Morfar. Nu har du väl ändå fått en hel del om bakfoten. För det första betalar man lägre total skatt till kommun och landsting i Stockholm än på de flesta håll i landet. För det andra är det ju så att det inte produceras så särskilt mycket i Stockholm. Jo, det förstås de flesta större tillverkande företag har ju lagt sina huvudkontor i Stockholm och därmed hamnar förstår produktionen där också? I denna diskussion kan det ju vara intressant att veta att Stockholm har en betydligt större andel av de statliga jobben än vad som motsvarar Stockholmarnas andel av Sveriges befolkning. En viktig sak att förstå för Stockholmarna att skatteutjämningsbidragen är ett sätt att betala för att man varje år utifrån landet får många tusen färdigutbildade, färdigbarnpassade människor i arbetsför ålder, vars kostnader för barnpassning och utbildning, sjukvård etc burits av kommuner ute i landet. Ett ytterligare plus för Stockholmarna är att många av dessa människor sedan vid pensioneringen flyttar till sina ursprungskommuner och belastar dem med vård- och omsorgskostnader. Stockholmarna gör en god affär på den inflyttningen!

    SvaraRadera
  17. Magnus J, just i det här fallet var det SCB:s data som satte gränsen till 2005K2. Letar kanske upp äldre data om det finns enkelt.

    SvaraRadera
  18. Ok, bra då missförstod jag dig antagligen.

    "Men handlar det bara om privatisering av offentlig verksamhet så lurar man ju bara sig själv och väljarna."

    Både ja och nej. Visst, det är inte säkert att det blir billigare och bättre konkurrens. Inte så länge skattepengar används. Det finns också exempel (tex USA), där sjukvården (mer eller mindre) är privatiserad och är DYR. Tyvärr kan jag USA för dåligt för att jämföra.

    Men nog tror jag att skulle folk få betala själva för sina sjukförsäkringar så skulle konkurrensen vara bättre och man fick mer för sina surt förvärvade pengar.

    Men här i Sverige föredrar man att ta från de rika och arbetssamma, skötsamma etc och fördela till svagare individer. Robin-Hood politik. Och sen tror man folk med pengar stannar i Sverige, Hah.

    Ja det stämmer att exportföretagen med relativt liten arbetskraft (tack vare mkt automatik) kan upprätthålla den GIGANTISKA offentliga sektorn (så länge man stannar, bra elpriser etc). Trots dessa exportintäkter måste vi andra skattas ihjäl för att pengarna ska slösas iväg på en massa skit.
    Vad jag säger att man kan inte förlita sig på att exportföretagen kommer stanna och fortsätta göda resten, utan man måste skaffa förutsättning för nytt företagande. Det är framtiden.

    Apropå skatten.. Jag är trött på det och funderar på att dra i en förlängning om det inte ändras. Tror nog fler tänker så.. Tycker också Alliansen borde gjort betydligt mer för småföretagen. Tyvärr har man snirklat in sig i en massa lagar till höger och vänster som inte är lätt att ta sig ur... Som någon sa behövs Juridisk expertis (och den är dyr) för att driva företag idag. Gör man sen något fel (enskild firma, kanske i början) är risken att skatteverket eller någon annan stämmer en och man kan snabbt finna sig själv i personlig konkurs. Det är svårt att få ett litet företag att gå runt i Sverige med det skattetryck som ligger på.. Sen har man alla regler och myndigheter som ska lägga sig i allt man gör. Nej sånt dödar kreativiteten. Då går folk hellre på bidrag och väntar på att någon annan ska ge dem jobb.

    Inte undra på att så få storföretag växt till sig de senaste 20 åren... De som växt till sig har haft kapital bakom sig i form av Stenbeck eller liknande.

    \Thaman

    SvaraRadera
  19. Tycker Mr. Cornucopia som normalt ju är välbalanserad är ute och sladdar ordentligt här. Att dela in i närande och tärande är bara löjligt. I Sverige är en stor andel av tjänsteindustrin (skola, sjukvård m.fl.) offentligt ägd eller offentligt finansierad. Hur effektvit detta är en en annan fråga. Om 100% av ekonomin består av exportindustri vem skall då tillgodose behovet av tjänster som arbetarna i denna industri har? Det måste finnas en balans. Att industrin är så höavkastande att dess arbetare kan efterfråga mycket tjänster är väl i sig inget negativt.

    Är det inte mer konstruktivt att diskutera i termer av effektivitet och nytta. Om det öppnare en 5:e privat pizzeria på samma gata så är det väl inte bättre för samhället som helhet än att det på ett sjukhus anställs en högkompetent läkare som leder utvecklingen i världen i sitt fält och producerar högspecialliserad sjukvård.

    /lömeslaven

    SvaraRadera
  20. Höddeu, löneslaven. Nu ska vi inte fastna i någon metadebatt bara för att. Man behöver inte dra allt till extremnivåer för att bevisa motsatser.

    Självklart behövs ett fungerande samhälle med sjukvård, polis och rättsamhälle mm. HÄr tror jag de flesta som är "någorlunda med i matchen" håller med. Men jag tycker inte att det fungerar bra som det är nu. Det finns mycket att rätta till och det är väl därför jag engagerar mig och skriver min åsikt.

    Tjänster som folk vill ha är man beredd att betala för. Specialisten får betalt därefter (i ett fungerande samhälle). Pizzerian kanske inte till en början kan tyckas göra någon nytta, klarar den sig i konkurrensen så kanske "arbetarna" köper sin pizza där. Kanske kan pizzerian hitta på något smart, man vet aldrig vad företagande kan ta vägen om man bara kör på. Plöstligt kanske man kommer på någon smart affärside som kan säljas till andra ställen. Kanske bli ett "MCdonals" etc.. You never know. och just därför ska man ha många företag i Sverige för alltid kommer det ut något bra utav det.

    Men att som man tidigare gjort skyffla in en massa arbetslösa i skattesubventioneerade jobb är inget man bygger en långsiktig framtid på. Det är detta vi vill få fram. Tror jag talar för Cornucopia nu också?

    \Thaman

    SvaraRadera
  21. Tja, du Thaman. Att problemen är många är vi överrens om men att dra några vettiga slutsatser om andelen offentligt anställda och privat anställda perssoner är helt meningslöst. Det går lika mycket pengar i soptunnan varesig ett hem för s.k. ensamkommande är offentligt drivet eller privat. Och det finns många exempel i världen på ytterst välskötta statliga bolag både inom produktion av varor och tjänster.

    Diskusionen bör istället kretsa krig om staten skall subventionera tjänster för dem som inte har råd att efterfråga dem. Det är slöseriet är som störst oavsett om tjänteproducenterna är privata eller offentliga.

    SvaraRadera
  22. Detta är C:s sämsta gren. Det är bara att titta på det genomprivatiserade USA så ser man att resonemanget inte håller.

    Det finns ett ömsesidigt beroende mellan stat, offentlig verksamhet och privat verksamhet.

    Det bästa exemplet är att jämföra den privata amerikanska sjukvården med den svenska som drivs i offentlig regi.

    Ibland är det effektivare att organisera verksamhet privat, ibland inte.

    Oaktat detta är den ekonomska krisen här i Väst en realitet. Den har drabbat alla länder, alldeles oavsett storleken på den offentliga sektorn.

    Trots Sveriges relativt stora offentliga sektor så kan vi uppvisa hyfsade statsfinanser relativt omvärlden.

    Privatismens förlovade land är sämst i klassen. Ibland måste man låta de ideologiska skygglapparna ge vika och tillåta verkligheten att tränga fram.

    Bra ändå att C. får oss att tänka till. Lätt att somna in annars.

    SvaraRadera
  23. Det finns en poäng med privata dagis även om de är till största del skattefinansererade. privata dagis får betalt per barn, om föräldrarna inte gillar driften kan de flytta barnen til annat dagis, vilket ger mindre intäkter. Detta gör att privata dagis påminner om privata företag, personalen ler åt sina kunder, man försöker pressa kostnader o.s.v. I ett kommunat dagis är det bara en fördel om föräldrarna flyttar sina barn, så blir det mindre att göra.

    SvaraRadera
  24. Och det jag läst av dig Bosse så tycker jag det här är din sämsta gren (om vi nu ska börja kasta paj ;<)..

    Visst, ämnet är svårt och har som en slipad diamant många ytor att spegla och reflektera över.

    Vill man ha statligt ägda företag så gå till kommunisterna. Var finns drivkraften?? Incitament vinner
    Nämn några statligt ägda bolag som blomstrar och som inte är uppbyggda av infrastruktur, energi eller råvaror? Vi kan inte jämföra äpplen med päron.

    Bosse du kan inte skylla dåligt styre på privatismen..

    Men visst är sjukvården dyr (teuer) där. Men jag kan inte gå in i den diskussionen för jag kan USA heathcare för dåligt och hur saker är uppstyrt. Något säger mig att det inte är så enkelt..

    God kväll på er.

    SvaraRadera
  25. De va \Thaman på den sista kommentaren

    SvaraRadera
  26. Det blandas lite väl mycket äpplon och päron i kommentarerna. Varken jag eller C förespråkar ett avskaffande av staten för det privatas gagn. Däremot pekar vi på obalansen som bara blir värre för varje år.

    Vissa tjänster är sådant som en stat definitivt ska syssla med och för vars ändamål staten en gång kom till. Annars hade vi alla fortfarande varit jordbrukare, bott i hyddor och burit togor. Statens grundläggande uppgift var att garantera trygghet och utveckling. Idag har vi så många myndigheter att inte det faktiskt inte finns någon som vet hur många det är. En av kvällstidningarna gjorde en beräkning härom året och slutade någonstans vid närmare 600.

    Offentlig sektor är fullkomligt nödvändig, men kan inte föda sig själv. Det finns en gyllene balans, men i Sverige är det tyvärr alldeles för få som genererar skattepengar i förhållande till förbrukar. Det bästa sättet att få fler som genererar pengar till de offentliga utgifter är att få fler människor i arbete och tyvärr har vi i Sverige inte ett företagsklimat som stöder detta. Arbeten ska skapas i första hand utanför den offentliga sektorn om det ska gagna dem som är beroende av den offentliga sektorn. Annars går det som med pensionerna - det blir mindre för alla att dela på.

    SvaraRadera
  27. Bra sammanfattat Wiseman. De va ungefär vad jag ville ha sagt också :)

    \Thaman

    SvaraRadera
  28. Skulle vilja påstå att USAs privata vård överstiger kvaliteten i den svenska offentliga med flera 1000%. I Sverige lär du dö innan du får en diagnos i vissa fall.

    SvaraRadera
  29. Sjukvårdens resultat är bättre i Sverige än i USA, ett enkelt mått på detta är ju t.ex medellivslängd.
    Det finns inte heller vad jag vet någon behandling med starkt vetenskapligt stöd som man kan betala sig till i USA men inte får skattefinansierat i Sverige.

    Hur ni kan tro att det faktum att man omfördelar resurserna istället för att man betalar själv gör någon skillnad är för mig oförståligt.Det är ju ändå de pengar du tjänar in som betalar för de tjänster du köper/utnyttjar oavsett om du gör det via skatt eller lön. Sen kan man naturligtsvis diskutera hur stor den offentliga sektorn skall vara. Alla kan ju inte jobba på restaurang heller.
    /D

    SvaraRadera
  30. Kasper kl 17.28,
    Du har rätt i att skattesatserna är lägre i dyrorten Stockholm. Samtidigt är den absoluta skatten inbetald betydligt högre per capita i Stockholmsregionen och återbetalningen till regionen lägre jämfört landet i övrigt. Finns mycket statistik på kommunförbundet om det.

    Samtidigt skriver jag att det finns många viktiga korsberoenden och, det är det som är min poäng och parallell till Cornu, balansen är skör och måste bevakas, för knäcker man minoriteten så faller det för alla.

    Majoriteten svenskar finns utanför Stockholmsregionen och de skulle inte klara sig särskilt bra utan den. Och vice versa.
    /Morfar

    SvaraRadera
  31. Morfar: Det finns den här gamla historian som illustrerar det du skrev sist:

    "Tio vänner gick ut varje dag för att äta middag. Notan för de tio tillsammans hamnar på 1000 kr.

    Om de delade upp notan på samma sätt som vi betalar skatter, skulle det bli ungefär såhär: De första fyra - de fattigaste - skulle inte betala någonting; den femte skulle betala 10 kr; den sjätte skulle betala 30 kr; den sjunde 70 kr; den åttonde 120 kr; den nionde 180 kr. Den tionde personen - den rikaste - skulle betala 590 kr.

    De bestämde sig för att betala notan på det viset.

    De tio åt middag på restaurangen varje dag och kände sig nöjda med uppgörelsen - tills en dag, ägaren till restaurangen gav dem rabatt. “Eftersom ni är så bra kunder,” sa han, “ger jag er 200 kr rabatt på era middagar.” Middag för tio skulle då bara kosta 800 kr.

    Gruppen ville fortfarande betala middagen på det sätt vi betalar skatter.
    Så de första fyra påverkades inte, de fick fortsätta äta gratis. Men hur skulle de andra sex göra - de som betalade? Hur skulle de dela upp rabatten på 200 kr så att alla skulle få sin “beskärda del”?” De sex personerna insåg att 200 kr delat med sex blir 33,33 kr. Men om de drog bort det från varje persons andel skulle den femte och sjätte personen få betalt för att äta.

    Restaurangägaren föreslog då att det vore rättvist att reducera varje persons nota med ungefär jämt och han satte igång att räkna på de belopp varje person skulle betala. Resultatet blev att även den femte personen fick äta gratis, den sjätte fick betala 20 kr, den sjunde betalade 50 kr, den åttonde 90 kr, den nionde 120 kr, vilket lämnade den tionde personen med 520 kr istället för tidigare 590.

    Alla sex personerna fick lägre pris än tidigare och de fyra första fick fortsätta äta gratis. Men plötsligt utanför restaurangen började personerna jämföra vad de sparat. “Jag tjänade bara en tia av 200 kr, “började den sjätte personen. Han pekade på den tionde: “men han tjänade 70!” “Precis,” sa den femte personen. “jag sparade också bara en tia. Det är orättvist att han fick sju gånger så mycket som jag!” “Det är sant!” skrek den sjunde personen. “varför ska han få 70 kr tillbaka När jag bara fick 20? De rika ska alltid få det bättre!” “Vänta ett tag,” skrek de fyra första unisont, “Vi fick ju ingenting alls! Det här systemet utnyttjar de fattiga!” De nio personerna omringade den tionde och gav honom stryk. Nästa kväll kom inte han till middagen, så de nio andra satte sig ner och åt utan honom.

    När så notan kom in upptäckte de något viktigt. Det fattades 520 kr.

    SvaraRadera
  32. Hej,

    man kan ha en intressant diskussion om vilka tjänster som skall vara offentliga och vilka som skall vara privata. Däremot är det löjligt att kalla enbart folk som jobbar privat för samhällsbärare och resten för bidragstagare. Det är ett samspel, vilket redan har påpekats. I övrigt håller jag med Boose och lömeslaven.

    Tack för annars kloka inlägg.

    SvaraRadera
  33. Usa har statlig sjukvårdsfinansiering till ungefär 50% bl.a medicaid och subventioner, men det är framförallt att marknaden är helt genomreglerad som gör den så dålig.

    Offentlig sektor är oerhört ineffektiv eftersom det blir väldigt långt mellan den som betalar för tjänsten och den som ansvarar för att den blir utförd.
    Värst är nog ändå att man inte ens kan välja bort den eftersom skatten är påtvingad och omöjliggör konkurrens på dessa marknadsområden.

    SvaraRadera
  34. Jakob, jag har inte sagt att det inte finns kommunala och statliga jobb som är viktiga. Citerar mig själv ovan:

    "Även om många statliga och kommunala jobb förstås är enormt viktiga för samhället, så kräver de nettoinbetalningar av skatt som inte kommer från statliga och kommunala anställda."

    Tycker du att EU-stöden till jordbruket är bidrag? De flesta kallar dem bidrag, men de kräver faktiskt en motprestation i form av specifikt arbete, och beskattas som inkomst i företaget. Till ganska dålig timpenning rent utav.

    Naturligtvis är de bidrag. Precis som statsanställdas löner.

    SvaraRadera
  35. Wiseman - roligt exempel du gav. Det intressanta i sammanhanget är dock att när jag någon gång ibland går ut och käkar med vänner betalar jag vad jag ätit för. Oavsett min lön i förhållande till de övriga.

    I grunden pekar C på ett avgörande problem. Vårt ekonomiska system som tidigare kunde sätta nästan hela folket i arbete, klarar inte av att göra det längre. När nästan alla är med och deltar i det gemensamma samhällsbygget uppstår en större acceptans för välfärdssystemen. När allt fler inte får vara med och delta i samhällsbygget, minskar viljan hos dem som är inne i systemet är bidra med skattemedel till dem som står utanför. Det är inte så konstigt.

    Den nordiska modellen är satt under stor press och eroderar långsamt bort. Vissa applåderar denna utveckling, andra ogillar den. Men ingen har vad jag sett någon "lösning" på denna samhällsutveckling.

    USAs sjukvårdssystem är det dyraste i världen mätt som andel av BNP. Barnadödligheten och medellivslängden ligger i klass med en del länder i tredje världen. Men att amerikansk sjukvård är effektiv om man har råd att betala för den ur egen ficka är säkert sant.

    SvaraRadera
  36. Såg ett reportage igår om utfiskningen av torsk i Östersjön.

    Man lottade ut fiskerätter till ett fåtal fiskare. Resten fick bidrag på 25000 i månaden för att inte fiska om jag förstod det hela rätt.

    Sen fick man följa en fiskare (tror han var från Polen) som åkte till Sverige och köpte tre små fiskebåtar (billigt, ca 75k), bara för att ha och stå (gissar att han skulle registrera in dessa som enskilda fiskebåtar). Då kunde han söka bidrag för dessa också. Så det blev 100 k i månaden. Bättre betalt än vad han tjäna på att fiska och han behöver inte göra någonting. Kostnaden för de små gamla fiskebåtarna var ganska snabbt avbetalade..

    Så jävla sjuka system skapas när staten är inne och ger bidrag och reglerar hit och dit.

    Frågan är om man inte skulle låta dom fiska på tills dom inser att de nästan är tomt och då satsa på något annat istället. Nu är jag ingen biolog, men de har säkert andra åsikter..

    Reglering/och bidrag skapar bara konstiga sätt att lura till sig pengar på andra sätt istället för att skapa något produktivt.

    Man kanske skulle ge sig in i bidragscirkusen och köpa på sig någon fiskebåt och plocka enkla pengar??? (tyvärr för dåligt insatt, men ni andra entreprenörer kanske ska satsa) ;-)

    Kolla in vad Peter Schiff säger.
    http://www.europac.net/videoblog.asp?a=watch

    \Thaman

    SvaraRadera
  37. Jag tittade också på dokumentären om torsken. Det mest skandalösa var dock att östersjöfiskarnas skutor med EU-hjälp stävade ner mot Afrikas västkust och dammsög vattnen på fisk! Så här ser det vanligen ut när den rika världen bokstavligt talat "suger ut" den fattiga världen. Som programmet visade får det återverkningar på hela ekosystemet, även till lands.
    Förfärligt!

    SvaraRadera
  38. Ja, Bosse det är tråkigt att se. (EU-bidragen verkar ställa till med mer gissel än nytta, jag är tyvärr inte insatt, men slänger ur mig saker ändå :)


    Jag säger inte att de inte ska finnas regleringar, det ska såklart finnas regler. Tyvärr är jag inte insatt i fiskebranchen. Men som jag kan se det så om man nu ska reglera något så reglera maxstorleken på fartygen som får fiska torsk i Östersjön. Visst vi kanske får dyrare fisk, men tak måste finnas för att de största inte ska konkurrera ut alla andra, ungefär som att vi inte kan ha för stora banker, inte för stora Operativsystem-tillverkare etc. Det måste finnas gränser, men sen ska man inte reglera andra saker hit och dit, som inte är produktivt.

    Låt dem sedan fiska ut fisken (ta reda på en del så man inte ser till att beståndet dör ut någonstans) och låt fiskarna konkurrera ut sig själva tills folk inser att man ska satsa på något annat. Förr eller senare blir det balans (och "lagom" med fiskare. (återigen med visst förebehåll för biologens tyckande) Tydligen ska algblommningen öka när det är dåligt med torsk. Men jag tror ändå inte att haven skulle dö ut eller är jag ute och cyklar, biologer??

    \Thaman

    SvaraRadera
  39. Tja, fast när fisken tar slut så gnäller fiskerinäringen och kräver bidrag för att bevara viktiga kulturvärden...

    SvaraRadera
  40. Jo det är juh en soppa man skapat.

    Mmm, man är så van att få bidrag för allt i det här landet så gnäll blir det...

    Man kräver att politikerna "måste göra något". Och de dumstrutarna "hittar" väl alltid på något..

    \Thaman

    SvaraRadera
  41. Eftersom amerikansk och svensk sjukvård har jämförts här - jag har sett siffror på att amerikansk sjukvård uppgår till ca 14 % av BNP jämfört med 7-9 % i Sverige och Europa och då är det väl ca 50 miljoner amerikaner som inte omfattas av sjukvården. Ett skäl till att den är dyrbar är väl att den göder juristfirmor och försäkringsbolag. Hur produktivt det är för ett land att ha stora privata sektorer med försäkringsbolag, juristfirmor och banker visar väl USA med all önskvärd tydlighet.

    Jag tycker att det har stor betydelse vad de privata firmorna gör. Är det bra för ett samhälle att ytterligare en pizzeria öppnar vid samma gata, ännu fler lågutbildade, lågavlönade som betalar förhållandevis lite skatt, får dyra vällevnadssjukdomar, som den nämnde specialisten får behandla och den högavlönade, högbeskattade skattekverulanten får betala vården för?

    Ja, tycker vissa. Om vi har låga skatter och var och en får betala sin sjukvård själv så kan killen som öppnar pizzerian tjäna pengar.

    För min del tycker jag att hela samhället fungerar på ett fullständigt sjukt sätt och i topp bland alla sjukt fungerande samhällen finns USA. Hur kan någon överhuvudtaget lyfta fram det landet som ett föredöme?

    SvaraRadera
  42. Himla gnäll på amerikansk sjukvård. För de som är försäkrade är sjukvården antagligen bäst i världen. Problemet är de oförsäkrade.

    Med Obamas sjukvårdsreform skall alla få tillgång till lika dålig vård (äkta svenskt stuk alltså), istället för som idag superb vård eller ingen alls.

    I Sverige kan patienter dö i väntan operation, t ex kan cancer växa till sig och sprida sig innan man får behandling. Är du försäkrad i USA så blir det åtgärd direkt, eftersom alteranativet kommer kosta skojortan för försäkringsbolaget.

    I Sverige sparar landstingen pengar om patienten dör innan den får vård. I USA tjänar man pengar om man ger vård.

    Det faller sig naturligt vilket incitament som är bäst för de som omfattas av försäkringen.

    SvaraRadera
  43. Vad som möjligen är fel med den amerikanska sjukvården är inte sjukvården i sig, utan det civila rättssystemet med stämningar åt höger och vänster på skyhöga belopp för minsta småsak. Det är vad som kostar.

    SvaraRadera
  44. Det slags vård som det är köer till i Sverige är s k "reservdelsvård", d v s att byta ut höfter, knän och liknande. Att det har blivit och kommer att bli ännu längre köer är för att man numera byter ut kroppsdelar på personer som är hur gamla som helst. Sverige har en bra sjukvård överlag. Missar händer här, liksom i USA, eftersom sjukvård är personberoende och det finns klåpare där som i alla andra branscher.

    För övrigt kan även den i Sverige som har pengar och betalar privat sjukvård eller har privat sjukförsäkring få omedelbar vård för vad som helst, precis som i USA. Dessutom får alla i Sverige vård, till skillnad från i USA.

    SvaraRadera
  45. "Jag tycker att det har stor betydelse vad de privata firmorna gör."

    Jo, men den biten löser sig själv (i ett fungerande samhälle med rätt förusättningar). Där man kan tjäna mest pengar bildas de flesta (läs inte alla) företagen (för stunden). Och sen konkurransen inom det området blivit för stor och alla håller på med det och det inte är lönsamt så finns det något annat att tjäna pengar på och då börjar folk välja de etc. Alltså jag hoppas du fattar vad jag menar annar är de juh ingen ide att diskutera.

    Vad man möjligen ska bry sig om är utbildning, se till att "vi" är vassare än de andra knivarna i lådan inom vissa områden som har större tillväxtpotential än andra.

    Jag menar själv skulle jag då inte satsa pengar på någon pizzeria.
    (Restauranger (nu generaliserar jag igen) och en del andra brancher kan juh fungera tack vare "de bärande" om man ska se till verkligheten. Därmed sägar jag inte att de inte behövs.

    Personligen satsar jag på de områden som jag tror det finns potential att tjäna lite pengar (och just nu är det inte pizzerior)

    Grundläggande ekonomi, där marknader strävar mot jämvikt om de kommit i obalans.

    \Thaman, tror jag ger mig i denna tråd nu.

    SvaraRadera
  46. med "de bärande" menar jag företag som säljer till andra länder och snor åt sig av deras pengar och därmed ger ett tillskott så länge exporten är större än importen.

    Lika bra att klargöra annars lär man få äta upp de.

    \Thaman

    SvaraRadera
  47. MORFAR. Helt klart finns det ett ömsesidigt beroende mellan i stort sett alla i dagens samhälle. Vi har ju byggt det så. Men om samhället faller samman, oavsett av vad, så befinner jag mig hellre ute i landet än i Stockholm. Det är ute i landet som det mesta produceras. Det är här råvarorna finns och som energin produceras. Det är lätt för "viktiga" pappersvändare i Stockholm (menar inte dig) att glömma det.

    SvaraRadera
  48. Mycket bra inlägg!

    Folk förstår inte att staten inte har några egna pengar. Allting som staten företar sig finansieras med pengar som generas i den privata sektorn.

    Sverige borde radikalt minska statens åtaganden, som i många fall bara leder till gigantiskt kapitalslöseri. Varför ska staten ha mer eller mindre monopol på exempelvis sjukvård? Behöver vi verkligen SBAB? Kan inte privata banker finansiera folks köp av bostadsrätter? så många frågor, keep up the good work!

    SvaraRadera
  49. Wiseman 2010-01-08 23.41,
    Tack för lysande illustration. Huvudet på spiken.

    Vill för övertydlighetens skull lägga till att jag faktiskt tycker det är OK med en viss snedfördelning efter förmåga och omständigheter men att balansen måste vårdas med förstånd och eftertanke. Annars blir det som i din belysande historia. Eller som i Cornus försörjningsillustration.
    /Morfar

    SvaraRadera
  50. Eleganten från vidderna2010-01-10 19:39

    Det är en omöjlig diskussion,Det som påtalas innebär ökad konsumtion vilket på sikt är ohållbart.Utanförskap i all ära men det har praktiserats länge i kombination med egoism.Att storstäder skulle "föda"stora delar av landet är ett gammalt snävt fossiltänkande.Vill vi överleva som art måste hela landet vara med annars blir det en evig offside.

    SvaraRadera
  51. Mycket bra inlägg Cornu!

    Du har helt rätt i ditt resonemang, men man kan fördjupa sig och lägga till export/import också som någon skrev. Detta är dock inte helt relevant i sammahanget du skriver om.

    Keep up the good work!

    SvaraRadera
  52. Jag förstår resonemanget och har själv fnulat lite på liknande resonemang.
    Men i slutändan funkar inte uppdelningen "privat vs offentliganställd" !

    Exempel: Som tidigare sagts privatanställda som tex jobbar på dagis eller en del administrativa jobb som egentligen inte direkt tillför ngn produktivitet men som pga olika lagar osv ändå behövs osv

    Eller tag ett annat exempel: Vattenfall: ett företag som producerar energi - som dock råkar ägas av staten. Eller Systembolaget, som råkar vara statligt men som borde vara lika mkt del av produktionen som vilket privat handelsbolag eller affärskedja som helst !

    Så grundresonemanget köper jag att ett antal jobb måste hålla upp resten, och att en poiltik som uppmuntrar till eget ansvarstagande och produktivitet alltid måste finnas i grunden för en sund samhällsekonomi - men just uppdelningen offentlig vs privatanställd har lite för många hål för att jag skall köpa det tror jag...

    /K - som är privatanställd

    SvaraRadera
  53. Jo, det går alltid att hitta undantag, men vi diskuterar i generella termer här (annars blir det svårdiskuterat).

    "Exempel: Som tidigare sagts privatanställda som tex jobbar på dagis eller en del administrativa jobb som egentligen inte direkt tillför ngn produktivitet men som pga olika lagar osv ändå behövs osv"

    Klas: Anledningen från början med dagis var att man skulle kunna få ut fler i arbete (för att öka produktiviteten). Genom att arbetarna kunde dumpa av sina barn om dagarna så kunde produktiviteten öka.

    Så dagis behövs också (om folk arbetar, annars kan man ta hand om dem själva). Så förstå att vissa offentliga tjänster behövs, men man ska ha klart för sig vad genererar tillskott och vad som inte gör det.

    Elegant: "Det är en omöjlig diskussion,Det som påtalas innebär ökad konsumtion vilket på sikt är ohållbart."

    Jaa, men vad ska vi göra då, hur tror du världen fungerar? Ska de flesta ska sitta och bli matade av de produktiva, eller ska vi lägga ner företagande och vänta på döden? Nej titta i djurvärlden. Vi människor är också djur när det kommer till kritan, tro inget annat (och det är inget egensyfta att vi ska vara många).

    Genom att konkurrera ut andra överlever vi själva.

    Sen att vi förklätt den djuriska sidan fungerar så länge som tillväxten håller sig på hyfsad nivå, sen faller fasaden.

    \Thaman

    SvaraRadera
  54. I statistiken landar Systembolagets och Vattenfalls anställda under privat anställda. Det är acceptabelt, det rör sig om lönsamma bolag även om de är monopol eller regionala och partiella monopol.

    Antalet "riktiga" privatanställda är alltså ännu färre om man tar bort statligt ägda bolag.

    Sedan har jag inte sagt att de statliga och kommunala jobben är meningslösa, den stora majoriteten är viktiga eller extremt viktiga, men de är och förblir skattefinansierade och kräver likväl ett privat näringsliv som skall dra in nettoskatterna.

    SvaraRadera
  55. @cornu: Bra att vattenfall osv räknas som "närande" bolag iof

    @Thaman:
    Rätt så - dagis är samhällsnytta.
    Liksom skolor som ju faktiskt ser till att framtida generationer är produktiva.
    Och vaktmästare som håller rent och saker i fungerande ordning, läkare som ser till att människor kommer tillbaka ut i arbete etc
    Även en äldrevårdare gör ju samhället mer produktivt eftersom de som arbetar ser att det finns en framtid och blir gladare/mer produktiva (om äldrevården funkar iaf) - och dessutom liksom dagis, ser till att människor i arbetsför ålder jobbar istället för att ta hand om sina äldre (jag lägger inte ngn värdering i om det är bättre eller sämre).
    Poliserna kan med sin närvaro avskräcka från ännu fler brott samt avlasta så att personer/bolag inte behöver slösa ännu mer resurser på brottsförebyggande åtgärder och hämnd osv

    Som sagt - det är en ohygglig gråzon - så hur avgöra man hur mkt ett visst yrke är produktivt ?

    Bara för att ett yrke är skattefinansierat så innebär inte det att 100% av dessa pengar är "tärande" (i bemärkelsen inte direkt produktiv - inte ngn annan värdering i det) !

    Hela skolan skulle tex kunna bokföras som en investering :)
    En stor del av sjukvården kan återföras eftersom hjälper sjuka till arbetet igen (även om inte allt kan det).

    Och skulle man tex skapa statliga jobb som går ut på att bygga vägar så är ju detta också en investering.
    Ställer man då detta mot att ett privat företag anställer folk: Well vilket är bäst ?
    Jo då faller det väl egentligen ut i hur jobbet blir gjort mest effektivt och vilka effekter jobbet får på kort, medellång och lång sikt.

    Tex kanske det statliga alternativet ger 200 jobb, kostar 100 milj och ger en infrastrukturinvestering på X.

    Det privata alternativet ger 180 jobb, kostar 90 milj och ger en infrastrukturinvestering på X.

    Vilket är bäst ? 20 jobb kanske ändå kostar 10 miljoner under byggperioden i A-kassa/socialbidrag eller åtgärder för att stävja brottslighet ?

    ELLER så hittar dessa 10 pers andra jobb och man får en billigare väg utan så mkt extrakostander ?

    /K

    SvaraRadera
  56. Klas, om ett skattefinansierat jobb är att se som en investering och/eller är nödvändigt kvittar.

    Det väsentliga är att de där 28%:en inom det privata näringslivet skall stå för de skatter som skall finansiera de där nödvändiga skattefinansierade jobbet.

    SvaraRadera
  57. Klas, gott.

    Och poängen är att blir vi fler som arbetar i det privata och vi lyckas hålla handelsbalansen positiv (öka) (för Sveriges del) så blir välståndet bättre (i Sverige).

    Märk väl att bara för att ett företag ägs av staten kan ett företag gå bra. Det finns inget motsättningsfullt i det. Hur ett företag går styrs av ägarna / styrelse / vd / "arbetarna, inkluderat facket" och alla kan vara svaga länkar.

    Däremot när företaget drivs med skattepengar brukar (generaliserar här) "företaget" bli rätt ineffektivt.

    Framtiden
    Och det gäller att tänka framåt här för nu möter vi konkurrerande varor som aldrig förr(tappar vi vår export så börja vi sakta att dras ner i träsket). Och det tar lång tid att ändra saker så att man ser resultat.
    Vi kanske kan hålla god export så länge som Kina mfl växer (och inte kommer på att kopiera), men sen då?? Vi måste se framåt och få igång företagandet och utbilda folk åt rätt håll.


    \Thaman

    SvaraRadera
  58. Jo, Klas du räknar upp mycket nyttigt.

    Men sen har vi en j--la massa myndigheter som skapar byråkrati och gör det svårt att skapa/driva företag utan stora pengar i ryggen. "Kontrollsamhället" kallar jag det.

    Det finns gott om onyttigt folk som är anställda i "samhällsnyttans" tjänst men som driver sin egen sak (att fortsätta vara anställd och krångla till allt ännu mer med mer administration, kontroll etc..). De tycker säkert de gör ett bra jobb, dessutom gillar de väl makt, då de kan bevilja eller förneka olika saker.

    \Thaman, trött på överadministreringen i Sverige (men de skapar väl "jobb" tycker någon)

    SvaraRadera
  59. Ytterligare en anledning till att sjukvården i USA är så dyr är all överbehandling. Eftersom vårdgivare är rädda för att bli stämda så ser de till att utföra alla de prover och tester som vårdtagarens försäkring täcker; oavsett om dessa prover och tester är nödvändiga eller inte.

    Även detta argument faller dock tillbaka på USA:s advokatkultur.

    SvaraRadera
  60. "Modellen att 100% är skatteförsörjda har redan provats i DDR och Sovjetunionen, och resten är historia."

    Det kommunistiska systemet fungerar (men dåligt) i ett antal decennier, oftast endast tills den grundande generationen är död, om det inte är ett arvssystem som typ i Nordkorea. I Sovjetunionen så var det ett krav att presidenten och i praktiken hela eliten måste ha varit delaktig i den ryska revolutionen, tills åldern tog ut sin rätt på revolutionär-generationen och en yngre förmåga tog vid - Michail Gorbatjov - och resten av Sovjetunionens historia är historia. Det Sovjetiska systemet hade förvisso ingen börs, men det betyder inte att de inte hade hög- och lågkonjunkturer. Dessa var dock av en mildare grad i skillnaden mellan Hausse och Baisse (högkonjunktur och lågkonjunktur (egentligen på börsen)). I princip kan man säga att det var Hausse i Sovjetunionen fram till sjuttiotalet varefter Baisse följde tills systemet gick under. Men både Hausse och Baisse var på en mycket sämre ekonomisk välståndsnivå än i Väst. Deras Hausse var betydligt sämre än vår Baisse. I Nordkorea innebär Baisse svält. Det kommunistiska systemet fungerar nödtorftigt, men leder förmodligen alltid till undergång decennier före det kapitalistiska systemet som minst. Fast inget av systemen är för evigt. Ibland kommer välstånd tillbaka till ett land, region eller världsdel efter århundraden av fattigdom, och då alltid i form av någon typ av kapitalistiskt system.

    Mvh Roger Klang, Lund Scaniae Sverige

    SvaraRadera
  61. Att det är andelen privatanställda som ska 'bära upp samhället och stå för skatteinkomsterna' är ett felaktigt påstående. Det beror helt enkelt på vad som finansieras av skattemedel eller ej. Exempelvis så kan ett privat vårdbolag vara skattefinansierat genom att landsting och kommuner köper deras tjänster med skattefinansierade pengar. På så vis räknas de till privat sektor trots att de egentligen är skattefinansierade. Kikar vi på situationen i exempelvis ett kommunalt energibolag så kan det vara det omvända, trots att det rör sig om 'offentlig sektor' så kan det vara helt självfinansierat via dess kunder precis som många andra privata bolag.

    Man bör också beakta att de flesta tjänster som utförs i offentlig regi skulle behöva utföras även om de vore i privat regi och på så sätt finansieras direkt av medborgarna snarare än indirekt via skatten. Om det senare eller det tidigare är mest lämpligt kan man sedan tvista om. Alla länder är dock något form av mellanting mellan planekonomi (där allt drivs i offentlig regi) och nattväktarstat (där allt drivs i privat regi bortsett från rättsväsende och förvar).

    Vad som däremot är viktigt är att det samlade värdet på alla produkter och tjänster som produceras i Sverige fortsätter att öka, och likaså att vi inte importerar för mer än vad vi exporterar för varvid pengarna försvinner ut från landet.

    SvaraRadera
  62. Edis sade:

    "Att det är andelen privatanställda som ska 'bära upp samhället och stå för skatteinkomsterna' är ett felaktigt påstående."

    Roger sade:

    "Det kommunistiska systemet fungerar (men dåligt) i ett antal decennier, oftast endast tills den grundande generationen är död, om det inte är ett arvssystem som typ i Nordkorea."

    Det kommunistiska systemet fungerar alltså nödtorftigt, fast under en kortare tid än det kapitalistiska systemet! Den socialistiska marknadsekonomin fungerar bättre och längre än det kommunistiska systemet, men fortfarande så fungerar det sämre och är fattigare än ett mer kapitalistiskt system. Att vara utslagen i Havanna är tuffare än att vara utslagen i en kapitalistisk stad som New York, trots väderförhållandena där vid vissa årstider. Och tro mig, det finns utslagna människor i Havanna precis som överallt annars! Att vara utslagen och hemlös i New York är att föredra från att vara utslagen och hemlös i Sverige på alla punkter utom en, om man blir sjuk och måste ha vård. (Det kommer alltid att finnas hemlösa som inte ens bor på härbärgen, i alla länder oavsett vad man gör politiskt!) Ju mer ett land strävar efter att jämna ut klyftorna i samhället, desto fattigare kommer det landet att bli och ju svårare kommer de fattigaste och utslagna att få det. Men det blir ju jämlikare, som om nu det skulle vara ett självändamål.

    Edis sade:

    "Vad som däremot är viktigt är att det samlade värdet på alla produkter och tjänster som produceras i Sverige fortsätter att öka"

    Till produkternas och tjänsternas värde tillkommer att lönerna och priserna måste hållas nere i det egna landet! Annars blir det som i Norge. Norge är visserligen rikt på värdepapper och har inga utlandsskulder, men det betyder inte att de har sitt på det torra! Norge har förvisso en hög standard på infrastruktur och lokaler, men inte så hög att det överstiger Sveriges materiella standard, i alla fall inte mycket, förutom att vi har fler invandrarghetton. Om Norge har högre materiell standard så beror det på att norrmännen nallar på oljepengarna, och det medför en inflationsökning, vilket är ett känt fenomen bland oljeproducerande Västländer med statlig oljeproduktion, som i sin tur medför löneökningar och prisökningar.

    Mvh Roger Klang

    SvaraRadera
  63. Förlåt mig; Lönerna ska naturligtvis vara så höga som möjligt utan att priserna ökar, ska det vara!

    SvaraRadera