Aktuellt

Slovakien: Sputnik V-vaccinet som levererades var inte det som använts i de påstådda studierna

AFP rapporterar att EU-landet Slovakien laboratorietestat de doser av det ryska påstådda vaccinet Sputnik V man köpt in i två miljoner doser...

2009-05-12 08:22

Kapitalförsäkring eller depå: Scenario buy-and-hold

Som alla känner till betalar man 30% i reavinstskatt på kapitalvinster, t ex aktier, fonder eller obligationer om man håller dessa i depå eller värdepapperskonto. Ett alternativ är att investera via en kapitalförsäkring. Då dras det istället en schablonmässig skatt på ca 1% av marknadsvärdet vid varje årsskifte. Man slipper också komplicerade deklarationer.

Det här kan låta väldigt fördelaktigt för kapitalförsäkringar, men man skall komma ihåg att dessa 1% är på hela värdet, och inte bara på vinsten.

Ett argument som förs fram ständigt och jämt är att man inte har någon avdragsrätt i kapitalförsäkring vid förlust, vilket man har i depå. Själv förstår jag inte detta argument. Om du investerar för att göra förlust, så kan du istället ge bort pengarna till mig, så behöver du inte ens deklarera några K4-blanketter. Det andra är att man internt i en kapitalförsäkring kan se det som att man kvittar förluster mot vinster, och speciellt över tiden tar dessa ut varandra. Enda problemet är om allting går med förlust och man vill avsluta allt och kvitta mot inkomst av tjänst.

Tidigare var en nackdel med kapitalförsäkringen att hela marknadsvärdet utgjorde underlag för förmögenhetsskatt, men det är inte längre ett problem sedan förmögenhetsskatten tillfälligt avskaffades 2006 i väntan på att de röd-gröna axelmakterna blir den styrande svenska regimen någon gång i framtiden. I denna artikel utgår vi från att de röd-gröna axelmakterna aldrig kommer till makten igen.

Vid extrema uppgångar på kort tid, så är naturligtvis kapitalförsäkring överlägset skattemässigt, men över tiden är det svårt eller omöjligt att uppnå hög procentuell avkastning. Särskilt svårt blir det ju mer pengar man har att investera.

Mer realistiskt är en fortfarande hög avkastning i intervallet 4-12% per år. Då visar det sig att det inte är så stor skillnad på kapitalförsäkring och depå, och det blir mer tydligt varför Skatteverket kan tillåta kapitalförsäkringar, eller varför det kan vara intressant att göra om hela kapitalbeskattningen av marknadsnoterade tillgångar till att hanteras i ett investeringskonto, motsvarande kapitalförsäkring men med direkt ägande för investeraren.

Det finns två grundscenarion när det gäller att jämföra kapitalförsäkring eller depå, dels buy-and-hold, och dels med årliga återinvesteringar av delar av kapitalvinsten. I detta blogginlägg tittar jag på det något orealistiska buy-and-hold. Detta innebär att man köper en tillgång och sedan bara sitter på den och får en värdeökning.

För marknadsnoterade aktier finns också en schablonregel för reavinsten. Man kan sätta inköpskostnaden till 20% av försäljningsvärdet, och alltså betala 30% i skatt på 80% av värdet, eller 24% av hela värdet. Vid stora vinster på över 400% så blir alltså skatten lägre än 30%.

Vi tittar på tre fall, 4% i årlig värdeökning, 7% och 12%. Schablonskatten för kapitalförsäkring sätts till 1%, och vi tar även hänsyn till schablonbeskattning av aktievinster om dessa är tillräckligt stora. Utvecklingen ser då ut som nedan.

Efter 13 år blir värdet större för en depå än kapitalförsäkring om man får 4% i avkastning varje år, och alltså först säljer efter 14 år.

Vid 7% i årlig avkastning hamnar brytpunkten på 28 år.

Även vid 12% i årlig avkastning hamnar brytpunkten vid 28 år. Här är det schablonbeskattningen som kommer in, annars hade brytpunkten hamnat ännu längre bort i tiden.

Nu är det förstås ganska orealistiskt att man kan sitta i 28 år på en aktie utan att sälja, men t ex 13 år är inte helt orealistiskt. En lång obligation med 4% i avkastning blir alltså lönsammare att ha utanför kapitalförsäkring, om man tänkt behålla den löptiden ut.

Vad som arbetare emot kapitalförsäkringen är att schablonskatten dras varje år, och alltså ger sämre ränta-på-ränta. I ett senare inlägg skall jag jämföra hur det ser ut om man flyttar om i både depån och kapitalförsäkringen varje år, och alltså realiserar vinster, alternativt om man återinvesterar utdelningar, vilket ger samma skattemässiga resultat.

Generellt verkar dock kapitalförsäkring vara något mer lönsamt, och ju högre avkastning desto lönsammare ser det också ut att vara. Tillämpar man buy-and-hold och vill skryta på forum om hur rik man är, så är det förstås bättre att använda depå, då förmögenheten blir större ända tills man skall betala skatt. Den blå stapeln är alltid högre än den gula ovan...

10 kommentarer:

  1. "Gå inte i amorteringsfällan" på DI TV ...

    SvaraRadera
  2. Partsinlaga från Nordnet, som helst vill att man ger pengarna till dem istället.

    SvaraRadera
  3. En annan fördel med kf om tex år 1 går extremt bra och år två går dåligt(gäller vanl depå) så är det ju sällan att man avsätter skattemedlen löpande utan väntar till efter årskiftet.

    SvaraRadera
  4. Hej

    Har en KF själv och av anledningen att man slipper betala skatt på utdelningar. Skulle du kunna göra några exempel där du tar med i uträkningarna att du får en utdelning på 4% per år?

    Mvh
    Thomas

    SvaraRadera
  5. Hej!

    Du skriver ofta om Truster. kan man med truster alltid få bättre avkastning med KF jämfört med vanlig depå?

    Kan Du ge exepel hur en portfölj kan se ut med truster?

    /Nicke

    SvaraRadera
  6. Den riktigt, riktigt stora fördelen med en KF är enligt mig att man slipper ett fruktansvärt jobb varje vår - dvs man slipper deklarera sina aktieaffärer! I år hade jag bara ett trettiotal affärer att deklarera, även om en viss aktie orsakade massor av jobb eftersom jag hela tiden sålt och köpt i takt med kursfluktuationerna var det ett mycket lindrigare jobb än förra året. Detta eftersom jag flyttade in större delen av mina aktieinnehav i en KF i somras. Vilket var fullkomligt fel tidpunkt, visade det sig. Men skam den som ger sig, efter en massa hårt jobb och ännu mer tur ligger jag på plus igen, efter att i höstas ha balanserat på gränsen till tvångsförsäljningar. Jag bryter nämligen ständigt mot Cornucopias grundtes "belåna aldrig ditt aktieinnehav", och Nordnet har ju sådana fina belåningsmöjligheter :-)!

    En detalj till. Har man utländska aktier med hög utdelning en gång om året kan det vara fördelaktigt att sälja strax före utdelningen i en KF, och köpa tillbaka efter. Då slipper man de 15% utländsk skatt som man annars drabbas av. Men svänger kurserna åt fel håll funkar det inte alltid...

    SvaraRadera
  7. Hej!

    Mycket bra inlägg! Det är exakt vad jag behövde,,,

    Men en sak bara... Om man investerar i utdelningsaktier och utdelningarna är lika med eller högre än 3% så tjänar man på KF automatisk eftersom man slipper utdelningsskatten vilket motsvarar den årliga KF-avgiften ca: 1%.

    Men om man inveseterar i vanliga aktier så förlorar man på långsiktig investering i en KF.

    Anledningen till att jag själv inte har KF är att jag inte äger aktierna direkt..

    SvaraRadera
  8. Thomas, jag skall (imorgon - beror på hur dags jag går upp) göra ett inlägg där man ominvesterar varje år. Vid 4% i avkastning så motsvarar det ju en utdelning på 4% om året, så det borde ge dig ett svar. Kf är naturligtvis mer lönsamt om utdelningarna överstiger 3%, och kurserna i övrigt står stilla.

    SvaraRadera
  9. Jag kör med KF och vanlig depå. I den vanliga depå har jag bara små andelar av aktier (jag behåller) och där jag vill gå på bolagsstämma.

    Drygt dock att behöva ha dem på två ställen och därmed åka på deklaration då och då när någon inlösning inträffar etc..

    \PD

    SvaraRadera
  10. Den riktigt stora fördelen är ju att man inte behöver skatta alls för KF. Säljer av i december, köper igen i januari. Simsalabim har du trollat bort avkastningsskatten. Jag vet att politikerna kokar ihop något mot detta men än så länge fungerar det.

    SvaraRadera