Cornucopia?

Aktuellt

Safaris integritetsskydd hindrar kommentarer på bloggen - bugg när du försöker stänga av

Det är nu utrett varför det inte går att kommentera på bloggen för en del användare av Apples Safari-webläsare. Apples (förvisso Open Source...

2008-12-30 11:09

Några humanekologiska reflektioner

Det är ingen nyhet att människan mår bäst i naturliga miljöer. Det är rent av vetenskapligt bevisat att lövskog är lugnande och stimulerande för hjärnan. På barn blir det övertydligt.

Vi är bara några hundra generationer från stenåldersmänniskan, och är fysiologiskt samma art, och med samma hjärna, även om den tydligen blivit mindre över generationerna. Stadsbor försöker förstås hävda något annat, och tror att 2-3 generationer av asflats- och betongmänniskor har ändrat något.

Något annat som verkar lugnande och stimulerande är ljudet av vatten, porlande vatten, vågskvalp mot stränder, och solen som glittrar i vattnet. Och återigen talar barns fascination med vatten i alla dess former (utom möjligen rengöring i form av t ex dusch och bad) för att vatten är något naturligt för oss. Tror man på strandvaskarteorin om människans ursprung, dvs att vi utvecklats ur chimpanser som bosatt sig vid vatten, så faller det sig än mer naturligt att vi dras mot vatten. Strandvaskarteorin förklarar många saker, som dykreflex hos småbarn, att vårat svalg är utformat som delfinens, underhuds

Ur ett större humanekologiskt perspektiv finns det ytterligare anledningar till att människan bosätter sig vid vatten, t ex möjligheter till handel, konstbevattning, färskvatten mm.

Oavsett så är det stenåldershjärnan som gör att vi finner sjötomter och sjöutsikt attraktiva, liksom att lövträd och natur gör oss lugna. Det är vårt naturliga habitat. Inte asfalts- och betongdjungeln i städerna.

Lövträdens inverkan gjorde också att man förr (och nu) på landets gårdar och torp har lövträd runt brukningscentra och åkrar, medan barrskogen fick finnas kvar längre bort. Det finns också andra förklaringar till detta, som att lövskog är bättre betesmarker än barrskog, och att man använt lövtäkt för vinterfoder och räfsat löv för myllning och jordförbättring av åkermark.

Nu tjatas det om att man i Fjollträsk tydligen vill bebygga de sista naturliga grönområdena, eftersom alla vill bo i Tjockhults asfalts- och betongdjungel. Här finns en affärsidé. Att sälja betongkrukor fyllda med asfalt till landsortsbor som törstar efter storstaden. Gör sig fint i köksfönstret för den äkta stadskänslan.

Vill man dra några liknelser till ekologin kring rådande finanskris, så kan man dels tänka på ekologins stabilitetsdomäner och dels på klimaxbiotoper.

En klimaxbiotop är t ex en gammal skog. Den har nått ett stabilt tillstånd där ingenting ändras och det inte längre finns någon tillväxt, utan nedbrytning och tillväxt tar ut varandra. Endast en kraftfull händelse likt en skogsbrand eller en slutavverkning kan rubba biotopens stabilitetsdomän, och knuffa över jämnviktsläget till något nytt. Efter skogsbranden (eller det närmaste vi människor brukar komma, dvs kalhyggen) börjar området sjuda av liv och mångfald, och man får en enorm tillväxt.

Om beslutsfattare tillät gamla banker och företag att gå i konkurs pga finanskrisen, så skulle det skapas en fantastisk grogrund för mångfald och tillväxt, istället för en massa cementerade gamla kolosser, precis som efter en skogsbrand. Det har visat sig i t ex USA, där man inte drivit trakthyggesbruk (=kalhyggen), och varit för effektiva i bekämpningen av skogsbränder, att man istället byggt upp alldeles för mycket brännbar biomassa och träd och trädsorter utan resistens mot brand, och när det numer väl brinner så blir det katastrofala bränder.

Precis samma sak ser vi i finansvärlden. Genom att rädda institutioner så bygger man inte upp någon resistens mot finansiella bränder, utan bygger bara upp större problem för framtiden.

Att låta Lehman Brothers falla och dra igång den finansiella skogsbranden var egentligen ett bra drag, som skulle gett grogrund till mångfald och tillväxt framöver, men när makteliten såg skogsbranden ta sig i de fnösketorra och bortskämda stora institutionerna drabbades man av panik och hällde nytryckta pengar över branden i hopp om att släcka den. Men frågan är om man inte byggt upp för mycket brännbart för att det skall hjälpa. Och att kväva en eld med pengar fungerar sådär, snarare ger det mer bränsle till brasan, om vi skall låta liknelserna smälta samman.

Låt branden få brinna ut av sig själv, så får vi en fantastiskt grogrund att bygga en framtid på. Är någon gammal institution inte brandsäker, så skall den inte finnas kvar.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

24 kommentarer:

  1. Tack för ett bra inlägg och en generellt väldigt bra blogg!
    Alla kan helt gratis bidraga till att spara skogen på Ett klick för skogen. Alla borde ha den som startsida och spara 4 kvadratdecimeter om dagen.

    SvaraRadera
  2. 2008-topplista-ekonomijournalister;
    1. Lindvall-Isacson-SvD
    2. Nachemsson-Ekvall-DI
    .....
    .....
    Absolut sist. Gustaf Tapper-DI.

    Övrigt; Robert Bergqvist är ett lyft för SEB i och med att han ersatt Klas Eklund.

    SvaraRadera
  3. Vissa ''gamla instutioner'' kan mycket väl vara värda att räddas för att göras brandsäkra för framtiden. Det kan bli billigare och bättre Cornucopia.

    SvaraRadera
  4. Man kan avsätta några lämningar som kulturvård, ungefär som man avsätter en del gammal skog för naturvård. Så kan en intresserad pytteliten minoritet gå dit och titta på museet.

    SvaraRadera
  5. Ska vi låta städerna växa ohämmat.i så fall innebär det att dom imploderar liksom aktiemarknaden gjort.Var rädd om biologisk mångfald överallt,inte bara på landsbygden och i skogen

    SvaraRadera
  6. Inlägget vill påskina att vi alla är likadana och inte borde gilla att bo i städer.

    Tydligen är det inte så. Väldigt många flyttar från landsorten till just Stockholm för att bo urbant med närhet till mångt och mycket.

    Att många vill bo urbant är också bra för miljön. Ju tätare vi bor desto mindre natur behöver exploateras. Ju tätare och närmare varann vi bor, desto färre transporter behövs. Stadsmänniskor åker i mycket mindre grad bensinslukande bil, utan åker med miljövänlig spårbunden kollektivtrafik.

    Att bo i flerfamiljshus är också det mer energisnålt.

    Så låt de som vill bo miljövänligt i städer göra det.

    SvaraRadera
  7. Som sagt, stadsbor hittar på alla sorters ursäkter, som att det är miljövänligt. Allting ni konsumerar i staden har transporterats dit. Är det miljövänligt?

    SvaraRadera
  8. Allting som glesbygdsbor konsumerar transporteras också dit. Det är få saker som produceras särskilt lokalt i dagens värld. Boendet är mer miljövänligt i staden eftersom det sparar mer naturområden sammanlagt än om man sprider ut sig över stora ytor.

    Det verkar som att du enbart kollar på det som talar för att landet är en trivsam miljö. Strandtomter är attraktiva men det gäller även centralt boende mitt i smeten. Grönska är bara en del av det som krävs för att människor ska må bra. Social stimulans är en annan som enklare tillfredsställs i städer än i glesbygden. Även viljan till utbildning är stor bland många människor och utbildningar kräver höga befolkningskoncentrationer för att fungera.

    Själv trivs jag bäst med att bo i storstaden men är även van vid att vistas i naturen. Jag skulle dock inte vilja bo i den på bekostnad av att inte ha ett visst antal hundra tusen människor runt omkring mig.

    SvaraRadera
  9. Stockholm är en trevlig stad som jag besöker ganska ofta ,därför vill jag inte att den ska förstöras genom att man tar bort grönområden.Jag uppskattar också kulturutbudet i storstaden.Landsbygden har sin Charm,har ni upplevt en vårdag när göken gal och liljekonvaljen sprider sin ljuvliga doft?

    SvaraRadera
  10. Alla få göra som de tror att de vill. Men det fria valet gör det inte mer naturligt, gener är gener.

    På landbygden hittar du betydligt fler som har 0 minuter till jobbet. Själv har jag 0 minuter till jobbet och 10 minuter med cykel till 98% av all service jag någonsin kommer behöva.

    Även om man pga stordriftsfördelarna och centraliseringsivern numer även ser att mjölken i lokala affärn har mjölkats av lokala bonden, men ändå fått åka 12 mil till och från mejeriet, så kan i teorin landbygden åtminstone försörja sig självt.

    Och i slutändan mår folk dåligt, oavsett om de tycker om att gömma sina brister bland 100 000 andra människor eller om de står blottade och utpekade för sina grannar, i den mån de finns några. Det ena är ärligare och ärlighet mår man bra av.

    Två generationer tar inte bort 50 000 år av genetik. Lycka till.

    SvaraRadera
  11. Dessutom kommer det inte byggas ettor och tvåor för ungdomar på Stockholms sista grönytor. Det kommer bygga dyrt lyxboende för de som har råd, och när grönytorna är borta så kommer de aldrig någonsin tillbaka igen, iaf inte så länge människan råder.

    Och ungdomarn som drömmer om att kunna ta en latte kommer få fortsätta drömma.

    SvaraRadera
  12. Det finns mer så kallade grönområden än bebyggda områden i Stockholm så att prata om de sista grönområdena är bara löjligt. Gener är gener men de talar inte entydig för att ett boende i glesbygd är bättre, som sagt. Landsbygden kan inte försörja sig själv helt enkelt för att om alla ska bo på landet så finns det inte tillräckligt med plats att bruka jorden. I Sverige går det hyfsat, men i många andra länder är det inte att tänka på och därför inget realistiskt alternativ.

    Jag ser inte på något vis dagens Stockholm som någon ultimat stad. Den får gärna bli betydligt mindre till ytan och tätare bebbyggd, så att det blir möjligt att cykla överallt man ska.

    Det är väl en politisk fråga om det kommer att byggas små bostäder. Jag försöker åtminstone verka för att så ska ske och att staden ska vara en plats för alla. Det är inget som säger att det måste vara dyrare att bo i en stad än på landet eller i förorten.

    SvaraRadera
  13. Theodor, det är resten av världen som är överbefolkad. Det är dock ingen ursäkt för att flytta till stan i Sverige. Vill man så vill man, men försök inte ursäkta det hela. Låter ju som att du har dåligt samvete för ditt ställningstagande. Du är en fri man, gör som du vill och fuck the rest, om du nu inte har dåligt samvete och måste försvara dig.

    Som provinsialmedborgare så tycker jag Fjollträsk är en vacker stad. Och en unik huvudstad i europeiskt perspektiv. Väx på ytan istället, och bevara det gröna. Är ni så f-b miljövänliga så kan ni väl ta pendeln till latten, eller köpa en egen maskin och ha hemma.

    SvaraRadera
  14. Jag har inget att ursäkta och jag håller inte med om att Stockholm bör växa på ytan. Istället jobbar jag för att skapa en tätare stad som inte kräver bil och där man kan gå och handla i sin lokala kvartersbutik. Som jag tidigare påpekat så blir det på så vis mer grönytor över än om man bygger staden glest. Det är inte rimligt att staden ska sträcka sig fem mil i alla riktningar, då blir det verkligen ingen stad där man kan låta bilen stå.

    SvaraRadera
  15. nu går jag till sängs och drömmer om folk som tror att det går bra att köra släde på barmark.

    SvaraRadera
  16. Theodor, avslutningsvis, klipp då navelsträngen till landsbygden för eran miljövänliga asfaltsdjungel.

    1. Sluta torka er i rumpan med papper från skog som inte växer i Stockholm. Bygg ett massabruk vid Strömmen och gör toapapper av er egen skog.

    2. Klipp av elkablarna till den norrländska vattenkraften, och övriga energikällor på landsbygden, och sätt upp vindsnurror på varje hustak. I stan är det ändå ingen som störs för stadsbullret överröstar vindkraftverk ändå.

    På vilket sätt kräver din miljövänliga stad bil? Den var tydligen inte så miljövänlig trots allt. Kan jag ta cykeln 10 min till all service, så kan du väl ta cykeln 10 min till pendeltåget eller tunnelbanan. Bil är ett val.

    SvaraRadera
  17. Du är tydligen inte ute efter en särskilt saklig debatt. Jag har aldrig påstått att en stad ska producera sina egna produkter på något vis.

    Det är inte jag som har byggt Stockholm som det ser ut i dagsläget. Jag arbetar ju för en rakt motsatt planering så jag har knappast något ansvar för den urban sprawl som det i huvudsak är idag. Själv bor jag i innerstaden och har ingen bil, men jag pratar om de som bor mil från innerstaden. Det var du som tyckte att folk ska bo ännu längre ut från staden medan jag tycker att man istället bör koncentrera befolkningen i de centrala delarna, just för att undvika resor, oavsett om det är ett val eller inte att resa. Folk kommer att forstätta flytta in till Stockholm och det gäller att placera dem så vettigt som möjligt, tycker jag.

    SvaraRadera
  18. Theodor, det är just koncentration av boende som leder till miljöproblem, eftersom folk därmed inte bor där de jobbar.

    Du vill att miljontals människor skall ha allt inom cykelavstånd. Det finns redan. Det kallas "småstad". En normal svensk småstad (20-50 000 invånare) har allt inom cykelavstånd. Men du vill ha en stad med kanske 1.5-2 miljoner invånare. Då kommer du aldrig få allt inom cykelavstånd, speciellt inte jobben.

    En minoritet är priviligerade nog att få låna tillräckligt med pengar för att få bosätta sig i innerstaden. Så kommer det förbli, även om ni bygger bort era grönytor.

    Skall man ändå sitta och uggla framför datorn eller TV:n hela kvällarna så ser jag faktiskt inte varför man skall ha nära till någonting.

    Här på landet har förskolorna ofta tomter på säg 5000 kvadratmeter med kombinerad natur för barnen att uppleva, och dessutom gångavstånd till helt vild skog. Jämför med uteytorna i stadens förskolor. Men som sagt, barnen skall ju ändå sitta framför TV:n hela kvällen, så vad spelar det för roll. Bara mamma har nära till en latte.

    SvaraRadera
  19. "Theodor, det är just koncentration av boende som leder till miljöproblem, eftersom folk därmed inte bor där de jobbar."

    Jobben ska förstås också
    koncentreras och blandas med boendet. Det är knappast så att folk i småstäder alltid jobbar i samma stad som de bor utan de pendlar ofta in till andra städer i närheten.

    "Du vill att miljontals människor skall ha allt inom cykelavstånd. Det finns redan. Det kallas "småstad". En normal svensk småstad (20-50 000 invånare) har allt inom cykelavstånd. Men du vill ha en stad med kanske 1.5-2 miljoner invånare. Då kommer du aldrig få allt inom cykelavstånd, speciellt inte jobben."

    Eftersom alla som bor i småstaden som sagt inte jobbar i samma småstad så har de inte alls jobben inom cykelavstånd. Vet inte vad du menar med normal svensk småstad heller. De flesta svenska kommunala huvudorter har ju färre invånare än 20 000 så det borde väl vara mer normalt. Visst är det möjligt att få allt inom cykelavstånd, det handlar bara om att inte bygga onödigt glest. Det är fullt möjligt att få in 2 miljoner människor på en yta som är säg tre gånger så stor som den nuvarande innerstaden utan att det på något vis blir extremt tätt. Problemet är att man idag bor relativt glest även i de mest täta delarna. Stora delar av innerstaden i Stockholm består av låg, glest placerad bebyggelse. Här pratar jag alltså inte om att inkräkta på de grönområden som finns i innerstaden.

    "En minoritet är priviligerade nog att få låna tillräckligt med pengar för att få bosätta sig i innerstaden. Så kommer det förbli, även om ni bygger bort era grönytor."

    Du får gärna förklara varför det måste vara dyrare att bo i en stad. Problemet är att utbudet inte på långa vägar matchar efterfrågan.

    SvaraRadera
  20. Med småstad menar jag antalet kommuninvånare, det är de siffrorna som jag har att gå på. Centralorten är förstås mindre.

    Kan bara konstatera att här ute på landet så tar det 10 min att cykla 3 km, inom vilket jag hittar 98% av all service (saknar akutsjukhus och leksaksaffär, typ), eftersom det inte är några trafikljus eller andra trafikanter som stoppar upp det hela.

    Det är ett avstånd som från Centralen i Stockholm och nästan hela vägen till Hammarby sjöstad. Kan för övrigt notera att en sträcka som är större än Gamla Stan är över egna ägor (äger en yta som är XX gånger storleken på Gamla Stan, till ett pris mindre än för en etta i just Gamla Stan).

    Du har många drömmar, Theodor, fortsätt med det.

    Sist jag var i Fjollträsk så var det massvis med reklamskyltar för nybyggnationer, trots finanskrisen. Och på i princip samtliga så var det bilder på lyckliga barn eller lyckliga barnfamiljer i gröngräs eller skog. Inte en bild på husen, asfalten eller betongen. Av någon anledning så är det natur som används som säljargument. Fast den enligt dig inte är önskad av statsborna, som helst vill trängas?

    Varför vill ni dölja er i massan? Vad har ni gjort som är så hemskt att ni vill vara anonyma? Vad har grannarna gjort som gör att ni inte vill veta vilka de är?

    SvaraRadera
  21. "Och på i princip samtliga så var det bilder på lyckliga barn eller lyckliga barnfamiljer i gröngräs eller skog. Inte en bild på husen, asfalten eller betongen. Av någon anledning så är det natur som används som säljargument. Fast den enligt dig inte är önskad av statsborna, som helst vill trängas?"

    Det förklaras rätt enkelt med att det inte byggts någon stad som det går att skryta med. I princip allt som byggts under de senaste årtioendena har varit hus utslängda i skogen som inte har någon urbanitet att skryta med. Priserna talar dock sitt tydliga språk om att efterfrågan på stad är större än utbudet. I Gamla Stan är det högst priser och minst skog. Men jag har aldrig påstått att natur och grönska inte skulle vara populärt också. Människor kan tycka om flera saker som i val står mot varandra. Olika människor tycker dessutom till stor del om olika saker även om det finns gemensamma grunder.

    Vi kommer inte så mycket längre i debatten så jag ser ingen anledning att fortsätta den. Du hårddrar det mesta jag säger till absurda ståndpunkter. Att man vill ha många människor omkring sig blir tydligen i dina öron ett behov av att gömma sig eftersom man gjort något hemskt. Och du verkar hela tiden se det hela som en kamp mellan stad och land. Människor trivs på olika ställen och så ska det få vara. Det finns ingen motsats mellan land och stad utan det finns plats för människor i de båda kategorierna. Många av de som bor i småstäder tillbringar dessutom mycket tid i storstaden och vice versa, så det är inte det lättaste att dela in människor i kategorier om stad och glesbygd.

    SvaraRadera
  22. Tack för debatten iaf, Theodor.

    Alltid kul att få höra de sanslösa åsikterna från någon som inte tycker att Fjollträsk är en tillräckligt urban miljö, utan vill ha det ännu värre.

    SvaraRadera
  23. Theodor, vi pratar nog förbi varandra i onödan. Naturligtvis blir det polarisernade i en debatt, men låt oss inte diskutera det, det blir bara metadebatt. Ber om ursäkt om du känner dig trampad på tårna.

    Jag anser definitivt att staden är nödvändig, men storstaden av idag bygger på den fossila parantesen under 1900-talet och 2000-talets inledning och kommer behöva omformas för en hållbar framtid. Och då handlar det inte om ökad urbanitet.

    Jag har en vision för den post-fossila hållbara staden, och den kan jag presentera i ett blogginlägg framöver, så kan vi ta en seriösare diskussion då. Din vision bygger på en paradigm som inte finns kvar, och är inte hållbar.

    Jag postar en kommentar i denna tråd när det inlägget är klart, så antar jag att du får en notifikation via e-post.

    SvaraRadera