De flesta vettiga personer inser det idiotiska med vinstutdelande friskolor som inte Äterinvesterar de garanterade skattepengarna i verksamheten. Men ingen motstÄndare till systemet klarar av att förklara hur avskaffandet av vinstutdelande friskolor ska gÄ till. Ser fram emot en förklaring.
LÀmnas som en övning |
Hundratusentals barn och ungdomar, kanske uppÄt en miljon, gÄr i nÄgon form av friskola. MÄnga vill nu i olika varianter förbjuda friskolorna, och de flesta kan enas om ett förbud mot vinstutdelande friskolori.
Men jag har inte sett nÄgot förslag pÄ hur det skulle gÄ till ens om det var juridiskt möjligt.
Juridisk möjligt att förbjuda privata företag att dela ut vinst Àr det nog inte, sÄ alternativet skulle vara att dra in friskoletillstÄnden eller förbjuda skattefinansiering av friskolor.
Om vi bortser frÄn Äratal av juridiska processer mot svenska staten hela vÀgen upp till Europadomstolen, sÄ hur skulle detta fungera?
Hundratusentals barn skulle över en natt, eller över sommarlovet, bli av med sin skola. I mÄnga kommuner finns det inte ens annat Àn friskolor i vissa omrÄden eller segment. Ska kommunen dÄ pÄ kort tid trolla fram lokaler, anstÀllda och organisera klasser etc? Hur ska kontinuiteten kring barnens prestationer bevaras? Eller ska inga fler barn fÄ tas in pÄ friskolorna, och sÄ fasas detta ut över tio Ärs tid? Vad hÀnder nÀr bolaget sÀtts i konkurs efter fyra Är?
Det Àr ju inte ens tillÄtet lÀngre att fÄ ut uppgifter frÄn Skolverket om hur mÄnga barn som gÄr i friskolor och vad dessa skolor heter, sÄ omfattningen gÄr inte ens att ta reda pÄ.
Dessutom kan man alltid trolla bort vinsten via t ex konsultbolag, som sÀljer skolledartjÀnsten till skolan, sÄ ett vinstförbud kan rundas.
Jag ser fram emot hur den hÀr situationen ska lösas och hur vinstutdelandet ska förbjudas i praktiken? Tills hur genomförandet ska gÄ till i verkligheten visas, och inte bara som en lag i riksdagen, sÄ bör man betrakta upprördheten kring vinstudelningarna som gnÀll utan förslag pÄ faktiskt lösning.
Ibland har man faktiskt grÀvt sÄ djupt att man inte kan ta sig upp ur gropen igen.
85 kommentarer
Enkelt, vÀnstern förstatligar dessa företag sÄ att de onda företagarna och de onda anstÀllda blir goda kommunister.
Förslag pÄ andra skattefinansierade verksamheter som ger vinst Ät privata bolag som ocksÄ kan tas över.
Skanska mÄl som bygger vÀgar, höghastighetstÄg och annan infrastruktur.
Sodexo som sÀljer skolmat till kommuner
Olika stÀdföretag pÄ sjukhusen
Listan blir lÄng pÄ alla företag som Àr offentligt upphandlade. Förmodligen gör alla dessa vinstuttag.
Sjunkbomben: VarifrĂ„n har du fĂ„tt den egendomliga idĂ©n att företagare och anstĂ€llda skulle vara onda? … Och varifrĂ„n har du fĂ„tt den likaledes egendomliga idĂ©n att ett förstatligande av viss verksamhet skulle innebĂ€ra att de inom denna verksamhet verksamma skulle bli kommunister.
SĂ„ vitt jag kunnat se sĂ„ har förslaget om Ă„terförstatligande av skolorna en bred uppslutning av personer och partier jag knappast skulle vilja defineira som vĂ€nster … och synnerligen inte som kommunister!
Enda lösningen pÄ problemstÀllningar Àr att kommunalisera alla friskolor. D.v.s. förbjuda olika lÀrarkoopertiv att driva skolor i de former som de tror pÄ.
Sedan Àr detta bara början för offentligt upphandling Àr en överföring av skattemedel till privata utförare och varför skulle just friskolor sticka ut som nÄgot dÄligt.
Men vi tycker olika i denna frÄga och sÄ Àr det. Jag noterar att S har som punkt tvÄ att förbjuda religiösa friskolor, det Àr vÀl det riktiga problemet man vill Ät men klÀr in det som en vinstdrivande för att inte bli beskyllda för frÀmlingsfientlighet.
"Sedan Àr detta bara början för offentligt upphandling Àr en överföring av skattemedel till privata utförare och varför skulle just friskolor sticka ut som nÄgot dÄligt."
Friskolesystemet med skolpeng har inget med offentlig upphandling att göra. Det Àr inget anbudsförfarande, priset Àr satt i sten frÄn början.
Men argumentet mot systemet Àr att privata företag gör ett vinstuttag, inga partier för fram att berÀkningsmodell ska Àndras. Vad skiljer sig just det argumentet frÄn övrig upphandlad verksamhet?
"Vad skiljer sig just det argumentet frÄn övrig upphandlad verksamhet?"
Jag (eller du?) förstÄr inte, det sker ju ingen upphandling av friskolor eller nÀr man delar ut skolpengen?
@Sjunkbomben. Nej, det Àr givetvis möjligt att förbjuda vinstuttag utan att förbjuda alla former av friskolor. Resten av vÀrlden klarar ju av det konststycket. Och du kan ju fundera lite varför alla andra lÀnder (mÄnga av dessa bra mycket mer konservativa och/eller liberala) i hela vÀrlden tycker att det Àr en dum idé att inte tillÄta aktiebolag som fÄr skolpeng.
Kan vara att vi Àr progressivare Àn andra lÀnder.
Men nu kan detta kokas ner i att bedriva friskoleverksamhet och ersÀttningssystemet. Genom att Àndra ersÀttningsmodellen sÄ kan friskolor fortfarande existerar och kommunerna kan sÀnka sina kostnader eller anvÀnda medlen i kommunala skolor för att utveckla dessa.
TĂ€nker du att vi ska upphandla skolverksamhet?
ErsÀttningssystem behöver förstÄs utredas, det finns som sagt mÄnga aspekter. Men jag tycker absolut att undervisningsfomen friskola Àr nÄgot bra.
Om ni Àr helt övertygande att ni har rÀtt sÄ kommer det lösa sig av sig sjÀlv eftersom dÄ kommer inga förÀldrar sÀtta sina barn i en friskola och marknaden dör ut. Nu lÄter det som ett 10% parti pÄ kanten fÄr vÀldigt mycket media för att S har en trött och svag partiledare. Det finns andra alternativ att rösta pÄ.
Problemet Àr inte att friskolorna Àr dÄliga för förÀldrarna som vÀljer dem (ifall det var fallet skulle marknaden sanera sig sjÀlv som du pÄpekar). Problemet Àr att friskolor skapar problem i skolsystemet (segragation och fusk) och skapar problem för andra intressenter Àn förÀldrarna.
Chief Karlsson. TvÄ exempel pÄ att företagare Àr "onda" Àr 3:12 och att tjÀnstepension för företagare (men inte om du Àr anstÀlld) rÀknas med i bodelning. Den sistnÀmnda kan vara nog sÄ besvÀrlig dÄ pengarna ofta Àr lÄsta under lÄng tid.
Peter: Jag kan inte se pÄ vad sÀtt skatteregler eller bodelingsregler skulle utgöra grund för karaktÀrsbeskrivning.
Chief karlsson, det har nÀr 3:12 genomfördes motiverats med att företagare fifflar, sÄ det Àr rÀtt att straffbeskatta dem. Vad gÀller bodelning sÄ Àr det en sÀrbehandling av just företagare som kan kosta företagaren miljontals kronor i den privata plÄnboken. Inte sÄ mÄnga andra sammanhang dÀr man kan drabbas sÄ uppenbart orÀttvist som privatperson pga sitt yrkesval. Men det Àr sÀkert en slump bÄda tvÄ och inget strukturellt.
"Ibland har man faktiskt grÀvt sÄ djupt att man inte kan ta sig upp ur gropen igen."
Nja, det första man ska göra nÀr man stÄr i en grop Àr att sluta grÀva. Dvs sÀtta stopp för alla nyetableringar av "offentligt finansierade friskolor". (friskolor dÀr förÀldrarna betalar 100% bör ju fortsÀtta vara kvar).
(Detta bör man för övrigt göra med alla religiösa lokaler ocksĂ„ – stopp för bygglov av nya kyrkor/moskeer/tempel etc – det finns massvis med existerande kyrkor som kan konvertras till andaktsrum för andra religioner.
DÀrefter tar vi itu med problemet att minska privatskolorna och religionsplatserna, men först ska vi stoppa expansionen.
Hur ska du hindra de befintliga att ta emot fler elever?
Det finns inte oÀndligt med grÀdde i mjölk sÄ det Àr nog inget problem.
Dessutom pratas vÀl mest om att minska skolpengen för friskolorna, för att deras uppdrag Àr mindre.
V (Ă€r vĂ€l extremast?) föreslĂ„r vinstBEGRĂNSNING. LĂ€s SOU 2016:78.
VinstbegrÀnsning hÄller inte juridiskt tror jag.
Lokalerna stter vÀl ett maxtak för hur mÄnga elever skolorna kan ta emot, fÄr man hoppas.
Samma aktiebolag kan skaffa mer lokaler.
NÄn annan fÄr svara pÄ vinstbegrÀnsning, kan ej den juridiken. Och om den bara Àr gradskillnad mot ett förbud?
Min poÀng var att den extremaste men seriösa Äsikten Àr begrÀnsning, inte förbud. Att den stora massan kritiker önskar samordnat kösystem samt lÀgre skolpeng till utövare (friskolor) med mindre ansvar.
Kommunen har vÀl ett avtal med respektive friskola om hur mÄnga elever de kan fÄ ersÀttning för. Det var sÄ pÄ den tiden jag var var kassör i en enskild förskola. Ett förÀldrakooperativ för övrigt.
VinstbegrĂ€nsning fungerar ju utomlands – kanske Ă€ven hĂ€r? Tycker det Ă€r mĂ€rkligt om det inte skulle gĂ„ att genomföra i Sverige.
"â Om man kritiserar vinsterna vill mĂ„nga fĂ„ det till att man Ă€r emot privata alternativ helt och hĂ„llet. Men andra lĂ€nder visar att det Ă€r fullt möjligt att begrĂ€nsa vinstuttaget och Ă€ndĂ„ ha valfrihet, sĂ€ger hon." HĂ„ller med.
https://www.lararen.se/nyheter/annat/vinstuttag-i-friskolor-unikt-for-sverige
SÄ hÀr lÄter det jÀmt, det gick tydligen inte att minska invandringen 2015 för dÄ bröt man mot en massa konventioner, det var samma diskussioner nÀr man ville införa amorteringskravet, mÄnga gick ut och menade att det var omöjligt rent juridiskt/tekniskt.
Det Àr vÀl bara att tÀnka ett par varv och anvÀnda sig av samma kreativa förmÄga som nÀr man införde 3:12-reglerna sÄ kommer ingen vilja driva en friskola nÄgonsin.
Lagstifta Àven om tvÄngsförvaltning vid konkurs eller nedlÀggning sÄ kommer inte barnen lida.
Ja, politik handlar om vilja. Vill man bli av med friskolor sÄ blir man det. Man kan ex. förstaliga skolan, öka dess fasta kostnader pÄ olika sÀtt och lÄta de som vill driva friskolor till en anemisk peng göra det, tills de eller eleverna inte lÀngre vill.
Kanske det som pÄgÄr nÀr man minskar skolpengen. Vad som hÀnder vid konkurs finns vÀl exempel pÄ.
Ja, fast nu pratar vi om att de flesta skulle lÀgga ner ungefÀr samtidigt, inte enstaka konkurser.
De kan titta pÄ att göra driftsformerna lika sÄ lönsamheten minskar för friskolor. T.ex. följer inte överskott/underskott med till nÀsta Är i en kommunal skola, det gör att det inte finns nÄgra incitament för en rektor att vara effektiv.
Regeringsförslaget kanske Àr mer pragmatiskt. Plötsliga omkast slÄr oftast blint.
âDe flesta vettiga personer inser det idiotiska med vinstutdelande friskolor som inte Ă„terinvesterar de garanterade skattepengarna i verksamheten.â
SÄ Du menar alla företag som gör affÀrer med staten ska inte fÄ göra vinstuttag?
Har du slutat slÄ din fru Àn?
VÀldigt fÄ andra aktiebolag som finansieras med skattepengar Àgnar sig Ät myndighetsutövning.
Vad Ă€r problemet med att plocka ut vinst, det sker redan ur de flesta skattefinansierade verksamheter. Ăven om man inte plockar vinsten direkt ur den offentliga eller offentligt finansierade verksamheten sĂ„ plockas det ut vinst av diverse underleverantörer och fastighetsĂ€gare.
Borde inte fokus ligga pÄ att mÄl uppfylls och att kvaliteten Àr god inte huruvida stÀdbolag X har överfakturerat den offentligt finansierade verksamheten för att kringgÄ eventuella regelverk?
Man kan tycka det, men nu ska det tydligen förbjudas, utan en förklaring om hur.
En variant hade ju varit att friskolorna hade fÄtt offerera pÄ skolpengen, de som ger lÀgst pris fÄr leka skola, likt de som ger lÀgst pris fÄr stÀda, bygga vÀg eller konsulta.
Cornucopia Àr inne pÄ den springande punkten nÀr det gÀller varför privata friskolor inte bör fÄ ta ut vinst pÄ den sÄ kallade skolmarknaden. Det Àr lite förvÄnande att fler inte ser skillnaden mellan skolpeng-systemet och offentliga upphandlingar.
Till skillnad frÄn nÀr en kommun upphandlar tex asfaltering sÄ innebÀr utdelandet av skolpeng till diverse privata aktörer inte att man genom ett anbudsförfarande hittat den aktör som leverar en produkt eller tjÀnst enligt stÀllda krav till det lÀgsta priset.
PÄ skolmarknaden Àr priset fastslaget frÄn början (samtliga skolor i en kommun tilldelas skolpeng enligt samma regler/formel) och det finns ingen friskoleaktör som gÄr in och konkurrerar pÄ pris.
Friskolorna slÄr sig ofta pÄ bröstet och menar att de förtjÀnar sina vinster eftersom de Àr mer kostnadseffektiva Àn de kommunala. Det Àr ju ett helt meningslöst konstaterande dÄ dessa effektiviseringar inte leder till att kommunen nÀsta Är betalar mindre i skolpeng till den mer effektiva skolan.
Rimlig poÀng och dÄ bör man lÀgga förslag som förÀndrar i den riktningen, inte förbjuda. Kommunerna kan vÀl redan idag sÀtta nivÄn pÄ skolpengen sÄ att det blir svÄrt för en privat aktör t.ex. genom att ha en lÄg lokalhyra för sin egen verksamhet.
Lite mÀrkligt att försÀljning av statliga "naturliga monopol" kan sÀljas ut men inte Ätertagas om det faller illa ut.
JÀmför utbildning med elkraftnÀt, bilbesiktning, kommunikation/infrastruktur.
Med TTIP-avtal kanske vi till och med blir förbjudna att försÀmra uppblÄsta vinster pÄ erövrade nationella tillgÄngar genom Àndrade villkor.
En oansvarig stat kanske gynnas av att kunna ta skatt Àven pÄ uppblÄsta vinster Àven om de drÀnerar landets ekonomi?
Det Àr ju möjligt att friskolorna skulle protestera mot sÄdant och ev ocksÄ börja processa mot kommuner gynnade sin egen verksamhet pÄ det sÀttet.
Dessutom Àr det ju inte alla kommuner som ogillar friskolor.
Om riksdagen beslutar om att försvÄra vinstuttaget för friskolor Àr det nog mer handfasta och konkreta regler och lagar som behövs.
Det finns mÄnga asoekter av skolvÀsendet som gör det vÀldigt annorlunda frÄn andra typer av verksamheter som kan utföras av privata företag och finansieras med skattepengar. HÀr kommer ett axplock
1) Myndighetsövning. Vem skulle föreslÄ att domstolsvÀsendet skulle konkurrensutsÀttas och tillÄta privatpersoner att vÀlja vilken domstol som skulle döma dem?
2) Skolplikt. Alla barn i en viss Älder mÄste gÄ i skolan. Detta innebÀr att efterfrÄgan hÄlls uppe av lag snarare Àn individers preferenser.
3) SamhÀllsnyttan. Den allmÀnna skolan fyller mÄnga funktioner och syften samt har flera olika intressenter. Att lÄta privatpersoner vÀlja enbart utifrÄn deras intresse Àr faktiskt rÀtt vansinnigt.
4) Riktade ÄtgÀrder. För att fÄ bukt med en del strukturella problem i skolans vÀrld behöver samhÀllet kunna rikta ÄtgÀrder och pengapÄsar. Att vinstdrivna företag försöker lÀgga beslag pÄ dessa pengar har gÄng pÄ gÄng visat sig vara ett drÀnage pÄ skolan (se exempelvis Manillaskolans begÀran om extra miljoner riktade mot skolor i utanförskapsomrÄden med mÄnga elever med utlÀndsk bakgrund).
Mitt svar ovan var riktat till Sjunkbomben.
@à ke: Britterna tog vÀl tillbaka underhÄllet av jÀrnvÀngsnÀtet till statlig regi efter en svÄr tÄgolycka för 10 Är sen?
@ Andreas Ah, sorry. Det var mitt ocksÄ.
@Martin Andersson: Mycket bra poÀnger!
Ett exempel Ă€r ju hur en kommun jobbar för att integrera invandrare genom att tex bygga eller tom lĂ€gga ned skolor pĂ„ vissa platser eller jobba aktivt med möten mellan olika grupper av mĂ€nniskor, samtidigt sĂ„ vĂ€ljer just den lilla del av gruppen invandrare som man vill nĂ„ att sĂ€tta sina barn i en friskola kopplad till sin ursprungliga religion/sprĂ„k/etnicitet…
Det hÀr ligger dessutom helt utanför kommunens kontroll och befogenheter att göra nÄgot Ät.
Det Àr samma andel (skiljer nÄgon procent) utlandsfödda i friskolor som kommunala bÄde pÄ i grundskola och pÄ gymnasienivÄ. Det Àr samma lÀroplan, samma regler för att ge stöd till elever med extra behov. Finns faktiskt en rad friskolor som Àr speciellt inriktade mot t.ex. AST dÀr undervisning bedrivs i smÄ klasser och andra anpassningar. Dessa barn skulle ha det vÀldigt svÄrt i en vanlig grundskoleklass. Friskola Àr inte en privatskola för rika, det Àr en helt annan skolform som nÀstan inte existerar i Sverige. Det blandas högt och lÄgt, det var vinstuttag som skulle begrÀnsas, inte skolformen.
Utlandsfödda i friskolor kommer i mycket större utstrÀckning ifrÄn andra (rika) europeiska lÀnder Àn i kommunala skolor. Det Àr alltsÄ de kommunala skolorna som tar hand om flyktingbarn medan friskolorna tar hand om barn födda i Schweiz eller Norge (lite tillspetsat) sÄ andelen utlandsfödda Àr knappast ett bra mÄtt.
För att ge ett exempel sÄ gick 2% av alla barn födda i Afghanistan i friskola medan 28% av alla barn födda i Schweiz gick i friskola.
Nu bollar procent, finns vÀldigt mÄnga fler afghanska barn Àn frÄn Schweiz i Sverige. RÀkna i absolut antal istÀllet. 2 % beror sÀkert pÄ att mÄnga friskolor kvotera in utlandsfödda, ska inte nÀmna nÄgra företagsnamn men googla sÄ dyker de upp. Siffran kommer förstÄs lÄngsamt stiga dÄ det tar tid att lÀra sig hur ett land fungerar.
SĂ„ Ă€r det givetvis och det Ă€r klart att ett sĂ„ litet land i sammanhanget som Schweiz kan sticka ut men om vi tittar pĂ„ fler lĂ€nder sĂ„ hittar vi Tyskland: 25%, Storbritannien 27%, USA: 28%, Finland 26%, Ăsterrike 27%, NederlĂ€nderna 17%, Danmark 15%, Spanien 17%.
Medan i andra Ànden av skalan hittar vi som sagt Afghanistan 2%, Eritrea 3%, Somalia 7%, Syrien 6%, Irak 7%, Etiopien 7%.
Snedvridningen Àr uppenbar.
@Martin: Beror den pÄ friskolorna eller förÀldrarna?
Spelar det nÄgon roll i sammanhanget?
Om man vill komma Ät problemet sÄ ja? Om det inte beror pÄ friskolorna sÄ skulle problemet kvarstÄ Àven om vi inte hade friskolor, bara att man inte skulle se det lika tydligt som en skillnad mellan typer av skolor eftersom alla vore kommunala.
I sammanhanget diskuterade vi skillnaden mellan friskolors och kommunala skolors förutsÀttningar dÀr jag visade att andelen av utlandsfödda elever inte Àr ett bra mÄtt dÄ den inte berÀttar hela sanningen om förutsÀttningarna.
Men om vi pratar om hur vi kan lösa problemet sÄ kan vi vÀl konstatera att problemet ligger i systemet. Enda sÀttet att komma Ät problemet ligger i att Àndra hur eleverna vÀljer skola. Ett system dÀr alla elever mÄste vÀlja skola och dÀr kösystem ersÀtts av lottningssystem skulle lösa en stor del av problematiken. Det skulle dock skjuta skolaktiebolagens affÀrsmodeller i sank och frÄgan Àr om vi skulle ha nÄgra kvar.
Borde vara en Vesting period pÄ 5 Är pÄ vinst frÄn skattefinansierad privat verksamhet.
Dvs. vinst kan Äterinvesteras direkt, men för att ta ut pengar eller skicka vidare till dotterbolag sÄ mÄste pengarna ligga lÄsta i aktiebolagets kassa i 5 Är. Efter femÄr fÄr Àgaren göra uttag frÄn kassan.
Det skapar Àven en finansiell stabilitet för skolan (bolaget) dÄ man tvingar Àgaren att ackumulera kaptital.
1. Förbjud nyetablering av friskolor.
2. Ge skolverket eller kommuner rÀtt att tvÄngsförvalta/tvÄngsomhÀnderta friskole-företag som gÄr/sÀtts i konkurs eller helt enkelt lÀggs bara lÀggs ned, med viss ersÀttning till tidigare Àgare.
3. DÄ friskolorna inte har samma uppdrag som kommunala skolor bör de fÄ mindre i skolpeng.
4. KrÀv mer lÄngsiktiga Ätaganden, kanske att man som friskolebolag mÄste sÀtta undan pengar för att klara sÀmre tider. Ett högstadium som gÄr i konkurs eller som lÀggs ned skall kunna lÄta den som gÄr i sjuan gÄr klart till och med nian tex.
5. StÀll krav pÄ lokaler, lekytor etc. Innan friskolereformen var det vÀl ingen som kom pÄ tanken att förlÀgga en skola i fd kontorslokaler, att man skulle fÄ lunchkuponger istÀllet för mat i matsal, gymkort istÀllet för gympalektioner. Alla sÄdana hÀr kryphÄl har sÀkert bidragit till att friskolorna kunnat generera vinst.
HÄller med utom pÄ ettan och trean. Trean Àr felaktig, alla skolor lyder under skollagen och har samma lÀroplan. Det Àr samma uppdrag.
Nej, det Àr inte samma uppdrag bara för att du lyder under skollagen och har samma lÀroplan. Kommuner har skyldigheter som friskolorna inte har.
Nej, inte alls. Friskolorna har inte samma uppdrag att ta hand om elever frÄn andra konkursade friskolor (det har kommunerna). Friskolorna behöver heller inte skapa 50-100 nya platser pÄ lÄgstadiet över en natt bara för att Bert Karlsson startar ett asylboende i nÄgon gammal kursgÄrd (det har kommunerna).
Plötsligt inflyttning har inget med friskoleformen att göra. VÀldigt vilseledande argument. SjÀlvklart ansvarar kommunen för kommuninvÄnarna och enligt tesen med den höga lönsamheten i friskolor sÄ mÄste varje Àgare jubla dÄ det dyker upp nya kunder. Kommunala skolor stÀnger ocksÄ ner elevunderlaget sviktar men det var vÀl vinster som var problemet inte dÄlig lönsamhet eller Àr det bÄde vinst och förlust samtidigt för att passa in i narrativ om det privata företagandet belastningen pÄ samhÀllet?
Alla kunder Àr inte lönsamma. Och plötsligt tillskott Àr mycket dyrt. Framförallt dÄ du sÀllan fÄr perfekta fulla klasser av barn. DÀrför fÄr kommunlaa skolor ta hand om flyktingströmmar och privata skolor tar bara emot barn som stÄtt i kö. Eller varför tror du frsikolornas riksförbund blir helt hysteriska sÄ fort frÄgan om att ersÀtta kö med lottning kommer upp?
@Sjunkbomben: Vi diskuterar vilka ÄtgÀrder som kan vidtas för att ta bort eller minska vinstuttaget, en sÀnkt skolpeng för friskolor skulle kunna vara en sÄdan ÄtgÀrd, det finns dessutom ganska bra argument för att friskolornas skolpeng ska vara lÀgre Àn för kommunala skolor.
GÀllande plötsligt inflyttning sÄ Àr det för en friskola som utnyttjar sina lokaler och personal optimalt kanske en direkt olönsam affÀr att bygga ut verksamheten sÄ dÄ vÀljer man att inte göra det. Den möjligheten till ekonomiska hÀnsyn och optimering har faktiskt inte kommunen. Alla elever som blir över Mà STE kommunen erbjuda en skolplats.
Jo men kommunerna ansvarar för kommuninvÄnarna. Det Àr en annan frÄga.
Fast det ansvaret faller pÄ den kommunala skolan. Ergo, skolan har ett annat uppdrag.
@Sjunkbomben: Det Àr ju den hÀr typen av val som en friskola kan göra (men inte en kommunal skola) som gör att de kan bedriva sin verksamhet mer effektivt, dÄ blir jÀmförelsen med kommunala skolor nÄgot missvisande. En viss del (svÄrt att sÀga hur stor del) av deras högre kostnadseffektivitet kommer av att de kan cherry-picka, optimera antalet elever efter sina lokaler etc. och lÀmna det (eller de) som blir över till kommunen. De kanske inte förtjÀnar all sin vinst, vad vet jag?
Och det Àr ocksÄ det som Àr grunden i hela friskolornas attraktivitet, att vissa typer av elever inte gÄr i skolan. SÄ de ekonomiska effekterna av att ducka samhÀllsansvar blir Ànnu större Àn vid första anblick.
Jag tycker detta blir lite konstigt…
"Friskolorna har inte samma uppdrag att ta hand om elever frÄn andra konkursade friskolor (det har kommunerna). Friskolorna behöver heller inte skapa 50-100 nya platser pÄ lÄgstadiet över en natt bara för att Bert Karlsson startar ett asylboende i nÄgon gammal kursgÄrd (det har kommunerna)."
Kommunerna ja. Men de kommunala _skolorna_ har ju inte ansvar att reda ut dessa problem. HÀr lokalt sÄ finns det en som Àr rektor över ett antal kommunala skolor, hon ansvarar ju inte för att skapa nya platser vid ett ökat behov. Lika lite som att den lokala Montessori-skolan gör det iaf.
Kommunen fÄr ju lösa dessa frÄgor genom att se till att det dyker upp nya skolor. De behöver inte vara kommunala.
Och hur tror du kommunen löser dessa frÄgor? Jo, genom att tvinga de kommunala skolorna att hantera problemet. Vilket medelklass-förÀldrarna inte har sÄ stort problem med eftersom deras barn gÄr pÄ friskolor (i mycket större utstrÀckning). Det Àr ett trasigt system med skeva incitament och dÄligt genomtÀnkt och genomfört av politiker och tjÀnstemÀn som knappt ens befinner sig i den verkliga vÀrlden och Àn mindre i skolans vÀrld.
@stefanhsinger: "Kommunerna ja. Men de kommunala _skolorna_ har ju inte ansvar att reda ut dessa problem. "
Och hur tror du att kommunerna löser det problemet? SjÀlvklart genom att skicka de nya eleverna till befintliga kommunala skolor, att bygga nya skolor tar ju Äratal och Àr oftast inte aktuellt.
"HÀr lokalt sÄ finns det en som Àr rektor över ett antal kommunala skolor, hon ansvarar ju inte för att skapa nya platser vid ett ökat behov."
Beslutar kommunen att tex 50 nyanlÀnda asylsökande barn skall fÄ plats pÄ lÄgstadiet i kommunens skolor sÄ Àr det ju exakt det som hon kommer ansvara för! Kommunen kan ju dÀremot inte besluta att 25 av dem skall skickas till kommunens X antal friskolor.
"Kommunen fÄr ju lösa dessa frÄgor genom att se till att det dyker upp nya skolor. De behöver inte vara kommunala."
Och hur ska en kommun bara liksom "se till" att det ploppar upp en ny friskola pÄ nÄgot magiskt sÀtt som tÀcker de plötsliga behoven? Det Àr ju exakt det hÀr jag pratar om, nÀr det inte finns plats sÄ Àr det kommunen och de kommunala skolorna som agerar buffert, en friskola behöver aldrig vara beredda pÄ nÄgon sÄdan ovÀntad tillströmning, de kan sjÀlva bestÀmma ett maxtak pÄ antalet elever, de kan aldrig kommunala skolor göra.
De plötsliga behoven Àr ett problem, jag hÄller med. Inte ett sÄ vanligt, men dÀremot ett stort problem. Point taken.
Kanske det vore lĂ€mpligt att Ă€ven friskolor hade en lika stor skyldighet att ta emot elever hĂ€r, givet geografisk placering osv? Alternativt att Ă€ven kommunala skolor fick bestĂ€mma ett maxtak sĂ„ fick kommunen ett rimligare ansvar att lösa dessa problem…
Ett hittepĂ„problem. Det enda de behöver utvĂ€rdera Ă€r kvalitĂ©n pĂ„ skolan. Ăr skolan bra fĂ„r den vara hur billig som helst. Samma krav för kommunala som privata skolor. Det finns alla sorter i bĂ„da kategorierna.
Men min personliga uppfattning Àr att de privata för det mesta Àr bÀttre sÄ drevet frÄn vÀnsterkanten Àr tragiskt. De vill i praktiken kvÀva de bÀsta skolorna av ideologiska skÀl. Hygglig passning till barnen?
Definiera gÀrna en "bra" skola.
Bra skola = bra mÄluppfyllelse
Som i höga betyg? Hög andel godkÀnda?
Ja, nÄgot Ät det hÄllet. Hög andel godkÀnda bör möjligtvis ha högre prioritet. Jag antar att nÄgon central myndighet fÄr ange kriteria för en "bra" skola, men man bör ju utgÄ frÄn nÄgot mÀtbart sÄ mÄluppfyllelse verkar ju lÀmpligt.
Det Àr vÀldigt svÄrt att avgöra om det Àr skolans, elevens eller förÀldrarnas förtjÀnst om en elev fÄr ett visst betyg.
Eleverna kan inte vÀlja förÀldrar, sÄ kan de Ätminstone vÀlja skola kanske de kan förbÀtrra sina odds en aning.
@ Torsten. Inte heller sÀrskilt svÄrt att anpassa betygssÀttningen utifrÄn vilka krav som stÀlls. Sker redan idag pÄ kommunala och friskolor (dock i större utstÀrckning pÄ friskolor). Tillsammans med Andreas pÄpekande sÄ ser jag inte hur detta skulle ge nÄgon rÀttvisande bild pÄ skolans kvalité.
@Ström Problemet Àr ju att friskolorna vill inte att barnen ska kunna vÀlja sjÀlva. De vill att förÀldrarna ska kunna vÀlja för dÄ fÄr de barn med rÀtt socio-ekonomisk bakgrund. Det Àr dÀrför de fÄr panik nÀr man föreslÄr att kösystemet ska tas bort. DÄ försvinner stora delar av affÀrsidén nÀr skolorna inte mota bort de elever som inte Àr lönsamma.
Av egen erfarenhet efter ha skaffat fler barn Àn de flesta som har gÄtt i skolor med olika typer av huvudmÀn vÄgar jag pÄstÄ att skolor som drivs i stiftelser Àr att föredra. Personal- eller förÀldrakooperativ tenderar att gynna sitt egna, ofta kortsiktiga intresse. Skolor i stiftelseform dÀr stadgarna (statuterna) föreskriver lika delar representanter för bÄde lÀrare och förÀldrar och om det Àr Àr möjligt en kommunal tjÀnstehen med utslagsröst har goda möjligheter att fungera vÀl. Problemet Àr vÀl hur man ska stjÀla alla skolor frÄn de privata skolÀgarna.
AnmÀler avvikande mening. Att förbjuda vinstuttag Àr ungefÀr som att förbjuda innovation.
Dessutom skulle det bara leda till att sÄdana företag aldrig hamnar pÄ börsen men likvÀl tar ut vinsten pÄ ann sÀtt. NÀr jag tÀnker efter Àr det kanske just det sossarna suktar efter. Att Àta kakan, de överpresterande skolorna, men ha kvar plakaten, inga skolor pÄ börsen.
GÄrdagens Agenda pÄ temat var bra och visade inte minst hur sossarna sjÀlva trasslat in sig, https://www.svtplay.se/video/27986519/agenda/agenda-6-dec-20-15
1) Om vinst i skolans vÀrld Àr att likstÀlla med innovation Àr det mycket mÀrkligt att Sverige som enda land med skattefinansierade vinstdrivna friskolor inte Àr den mest framgÄngsrika skolnationen i vÀrlden. Jag menar, vi Àr ju de enda som finansierar innovationen med skattepengar!
2) De flesta lÀnder (om inte alla) har lyckats med konsstycket att förbjuda vinster i skattefinansierade skolor utan att vinsten tas ut pÄ annat sÀtt.
Innovation, du kan kalla det utveckling kan vara en sÄ simpel sak som att lÀraren har tillgÄng till standardiserade lektionsanvisningar. IstÀllet för att lÀgga timmar pÄ "lektionsplanering" som mina kommunala grundskollÀrare gjorde. SjÀlvrÀttande prov kan vara en annan.
Ovan finns sÄklart Àven i kommunala skolor men dÀr saknas det inneboende drivet att stÀndigt effektivisera, Àr min uppfattning.
Det finns brister att ÄtgÀrda som att de privata skolorna inte Àr lika transparenta. Eller att de inte pÄ samma sÀtt Àr tvungna att utbilda Àven lÄgpresterande elever men eventuella vinstuttag Àr knappast ett reellt problem.
Du menar lÀroböcker och lÀrarhandledningar? De har funnits sedan 90-talet och har inte varit nÄgon större succes. Varken ur besparingssynpunkt eller ur kvalitetssynpunkt. Att skapa lektionsplaneringar Àr nÄgot du dessutom Àgnar de första 3 Ären av din karriÀr Ät. Sedan har du en sÄ bred repertoar att du inte behöver planera om du inte fÄr nÄgon ny kurs som d aldrig har haft förut eller om du tycker att det Àr kul. SjÀlvrÀttande prov har funnits lÀnge men det Àr knappast intrsset som begrÀnsar utan operationaliseringen som Àr knepig och ytterst tveksam ur ett didaktiskt perspektiv.
Om nu vinstdrivna skolor hade varit den typen av innovationskÀllor skulle knappast det svenska skolvÀsendet varit sÄ kasst och friskolorna och de kommunala skolorna skulle givetvis lÀra av varandra. Det hÀnder inte. Inte heller stÄr resten av vÀrlden med andan i halsen och beundrar de fantastiska metoder som har smidits fram i de svenska friskolornas klassrum. Det hÀnder liksom inte. Och nu har vi haft det hÀr systemet i snart 30 Är. Dags att slÀppa in fakta och erfarenhet istÀllet för en massa teoretiserande flum och önsketÀnkande.
Jag har min avkomma i en friskola och har sjÀlv gÄtt i vad som dÄ hette privatskola. Jag kan absolut förstÄ att vissa inte gillar tanken pÄ utdelande friskolor. Levererar skolan en bra undervisning i en för eleven god miljö har jag inga problem med att skolan delar ut vinst. Att lyckas med detta över tid Àr nog inte helt lÀtt. Vad vi stÀllet bör göra Àr att ta fram sÀtt att mÀta resultat pÄ mer objektivt. För detta Àr nog en betygsskala liknade den gamla 1-5 baserade pÄ standardavvikelser mer lÀmpad samt centrala prov som de var förr nÀr det krÀvdes skriftlig motivering av lÀrare om medelbetyget i en klass avvek mer Àn +- 0,2 frÄn medelbetyget pÄ relevant centralt prov. Naturligtvis krÀvs Àven viss korsrÀttning av dessa prov mellan skolor. Med bÀttre sÀtt att mÀta fungerar konkurrensens sjÀlvreglerande mekanismer bÀttre, vinsterna torde bli rimliga.
Man skulle ju kunna kunna göra sÄ att man förbjuder bolag att driva skolor och bara tillÄta att stiftelser gör det, men frÄgan Àr till vilken verklig nytta?
Varför skulle det inte vara ok att "cherry-picka" elever?
Jag har sjÀlv "cherry-picka" via bostadssegregation.
SjÀlvklart vill man att ens egna barn gÄr i skolor som inte Àr uppblandade med barn frÄn zonerna.
FrÄgan Àr vÀl inte var man vill att ens egna barn ska gÄ utan hur skolvÀsendet ska organiseras av samhÀllet. Det Àr klart att man alltid kan utgÄ ifrÄn ens egna krassa egenintressen i samhÀllsdebatten men dÄ blir den ganska platt och ointressant.
Jag skulle kunna driva en skola bÀttre Àn genomsnittet av Sveriges kommuner, varför fÄr inte jag ta ut vinst?
'men nĂ„gon tĂ€nk pĂ„ barnen!! ' – cornu?