För lite proportioner på coronakrisen kan man jämföra med kriget i Ukraina, som startade för sex år sedan med Rysslands invasion av Krim och sedan sydöstra Ukraina, där kriget fortfarande pågår. Hur många dödades och vad hände med BNP?
 |
| Ukrainas centralbank. |
Kriget i Ukraina har nu pågått i drygt sex år och även kriget blir till vardag. Det kommer även coronakrisen och livet och verkligheten efter coronapandemin att bli, om än kanske inte samma varddag som innan.
Det pratas nu om BNP-prognoser på allt från -3% till -5% eller för den delen -10% för svensk del i regeringens dystrare prognos, eller runt -6% inom den välmående utvecklade industrialiserade (Väst)världen om IMF får rätt.
Kan detta jämföras med effekterna av ett krig, likt det Ryssland för i Ukraina?
BNP för Ukraina föll 6.6% år 2014, vilket är helt i linje med prognoser för coronakrisen. Dock fortsatte kraschen i ekonomin även 2015 med ytterlilgare -9.8%. Sedan dess har man återigen börjat visa en växande ekonomi med +2.4% år 2016, +2.5% år 2017 och +3.3% år 2018. Men man är därmed fortfarande inte återhämtade tillbaka till läget som gällde 2013 ekonomiskt.
Kriget har kostat Ukraina 4 428 krigsmän (militär, polis, säkerhetsstyrkor, gränsvakter rmm) ddöda och antalet civila ska vara 3 350 döda. Den ryska sidan av konflikten har fått 5 653 dödade. Siffror från Wikipedia.
Ukrainas befolkning är runt 42 milljoner om man räknar bort de av Ryska Federationen och Kremll ockuperade områdena. På sex år har alltså 13 431 dödats, eller i snitt drygt 2 200 om året. Striderna var dock som intensivast i början, även om det fortfarande dödas ukrainare nästan dagligen.
C19.se rapporterar idag 2 206 bekräftade döda i coronasjudomen Covid-19 för svensk del. Eller ganska exakt snittantal döda per år i Rysslands och Putins krig i Ukraina, fast Ukraina har fyra gånger så stor befolkning som Sverige. Sedan slår förstås dödsfallen olika – i kriget dödas unga kvinnor och män i uniform, och slumpartade civila i krigszonerna. I coronapandemin dödas främst personer i sjukdomsriskgrupperna, ofta äldre eller personer med olika sjukdomsbilder.
En möjlig slutsats är att Sveriges sjukvård skulle klara av ett krig.
Och i kriget i Ukraina har närmare två miljoner människor tvingats på flykt och fått överge sina hem och många fått se allt de ägt nedbränt och söndersprängt. Det gör inte ett virus.
Nu återstår att se hur Sveriges klarar de ekonomiska konsekvenserna, och när och hur livet kommer gå vidare även här. För krisen är alltid tillfällig, den är en övergångsfas från ett normalläge till ett nytt normalläge, där vardagen återigen infinner sig. Såväl vid krig som vid pandemi. Omställningsprocessen kallas krishantering, men antagligen kommer viruset SARS-CoV-2 tids nog bara vara en del av vår vardag.
 |
| Hotel Ukraina, där prickskyttarna satt och sköt ihjäl demonstranter, samt minnesfoton på några av de fallna Himmelska Hundra. |
En annan fråga är – mot vilket land slår ett så här kraftigt ras i BNP hårdast? Ett redan fattigt land, med lägre fallhöjd, eller ett rikt land? För vilket lands befolkning är omställningen svårast – de som har gott om utrymme för sämre levnadsstandard och ekonomi, eller för de som redan är vana vid att ha det dåligt?
24 kommentarer
Undrar om cornakrisen påverkar Rysslands krigföring?
Hur uthållig är sjukvården ?
En redan hårt pressad personal drar nu ett extremt tungt lass.
Jag tror inte det är uthålligt. Jag gissar att vi kommer se rätt utbränd personal i sjukvården – frågan är väl snarast ifall personalen brakar hop innan det värsta är över eller inte.
Arbetar inte m0nga ukrainare i t.ex. Polen? Begränsad möjlighet till gästarbete/emigration/skicka hem pengar borde påverka
naturligtivs slår krisen hårdast mot de som är fattigast. Någonstans i toppen är det lyxkonsumption man drar ner på under gnäll och tandagnisslan.
Någonstans i botten är det skillnaden mellan att kunna köpa livsnödvändig medicin, eller skicka barnen till skola eller bara mat för dagen.
Uthållighet i sjukvården… Vad jag förstår så har vi inte änns öppnat militärsjukhuset på Älvsjömässan
Korrekt, det har inte behövts än.
Nej. Det är bra.
Det är också lite jobbigt, för sjukhuset på Älvsjömässan är inte tänkt för intensivvård, men i covid-19 kan det gå snabbt från att vara inlagd till att vara IVA-mässig. Därför fördel om man då redan är på samma plats.
Fortsatt högt tryck tyvärr, det blir ingen semester i sommar när nu Stockholm ska avlasta resten av landet när trycket väl ökar där. Vi får hoppas personalen orkar.
Inte byggt för IVA?
Övriga kan ta till sig information och fakta hos Läkartidningen.
https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/det-har-sjukhusbygget-ar-unikt/
Visst fint bygge. Men hur ska landstinget bemanna detta ?
Det är byggt för att vara personaleffektivare med 10 bäddar per enhet istället för 3. Läs texten. Man har haft lite bättre utrymme än på ett vanligt sjukhus.
Ok. Givet det jag hör. Kan man ju undra varför de inte stänger vannliga iva-avdelningar. Öppnar älvsjö och slipper slita ut personal med 60h veckor, indragen semester osv.
Personalen skulle få jobba 60h veckor ändå. Man öppnar den om kapaciteten i ordinarie vård inte räcker.
Alla på IVA är för övrigt inte corona, och kan behöva samspel med andra avdelningar på ordinarie sjukhus.
Lars: Som du kan läsa i artikeln är det inte huvudsakligen IVA-platser i Älvsjö, vilket är anledningen att regionen fortsatt förlita sig på andra enheter, så länge det inte är fullt. Vi får se om man tar Älvsjö i bruk så småningom.
Om du har kontakter inom IVA-vården i Stockholm så rekommenderar jag att du tar ett litet samtal med dem för att känna av läget lite. Kan vara ett intressant gästinlägg om inte annat.
Mja. Men det är ju samma personal som ska bemanna två platser…
Inget sjukhus är huvudsakligen IVA. Älvsjö erbjuder 200 IVA av 600 platser. Vet inte riktigt vad du vill ha, tror du att patienter åker hem direkt efter IVA? Du brukar normalt vara sansad, men du verkar ha tappat det när det gäller corona. Hoppas det inte beror på att du är personligen berörd med anhörig. Beklagar isf.
Möjligt du blandar ihop och tror att Försvarets 30 IVA är de enda. Försvaret är en minoritet av IVA-platserna på Älvsjö.
Joakim, jag har kontakter med IVA-vården i Stockholm, ja. Och på äldreboenden. Men jag för inte vidare vad jag hör pga respekt för källor. Det de berättar för mig är inte för att jag ska blogga om det, utan för att de behöver prata med folk. Tänker inte agerar dögrävare.
Lars: Ursäkta, jag försöker vara sansad, men som du kan läsa i artikeln handlar det om att Älvsjö i det här fallet ska klara av 30 IVA-platser.
"Sjukhuset skulle initialt klara att inhysa 200 covid-19-patienter för intensivvård utan att dränera regionens sjukvård på resurser. Någon vecka senare kom uppdraget att ändras till uppåt 600 patienter i slutenvård, varav 30 platser skulle vara IVA. "
"Anna Cedborg tror att sjukhuset, om inte annat, kan vara ett sätt för de vanliga sjukhusen i Stockholm att växla ut de patienter som nästan är färdigbehandlade, men som eventuellt fortfarande kan vara smittsamma."
… det vill säga, när jag skriver detta och enl den infon jag får inifrån systemet, så är Älvsjö inte påtänkt som IVA-vård — helt enkelt eftersom man hellre gör detta i bekanta lokaler.
Jag förstår inte vad du är ute efter? Jag tycker senaste 14 dagarna ungefär varit mycket positiva, vi har ett konstant in- och utflöde i Stockholm och det har _inte_ ökat i andra regioner i sådan grad att vi har massa toppar samtidigt.
Men det innebär också att vi kommer behöva omfördela _till_ Stockholm från VG och Skåne (mfl regioner). Det är inget roligt läge. Och utöver det stor osäkerhet av bekanta skäl.
Det är fortsatt personalen som är flaskhals dessutom. Personalen föredrar bekanta lokaler, där man gjort en enorm insats för att öka antalet faktiska IVA-platser. Mycket bra! Återstår att se om vi får någon nedgång av antalet inliggande patienter snart i Stockholm.
Vi hoppas alla på det bästa såklart. Hoppet nu är ju som tidigare veckor att det är så _oerhört smittsamt_ att man redan nånstans nu är på maximal smittspridning, och att antalet nya infektioner rent av kan minska ganska snart. Vi får se.
Kanske har du missförstått min ton för övrigt, vilket jag i så fall ber om ursäkt för. Utvecklingen i Sverige vecka 15, 16, 17 ger ganska hyfsat hopp, givet scenariot "flockimmunitet möjlig" och "mörkertalet är jättestort".
Blir mycket intressant med bredare testning för att bekräfta detta kommande månad eller så. Både de vanliga PCR-testerna (för att
spåra pågående infektion i befolkningen), antikroppstester (om vi nu får dem precisa nog, vilket det verkar finnas hopp om) och lite tester av avloppsvatten (NL har kört detta, har också hört att det är på gång i Sverige) kommer ge lite bättre spårbarhet.
Det lite småjobbiga nu, som du med all säkerhet också känner av via vårdkontakter, är den hårda belastningen vårdpersonal under krisavtal lever under — och det är något som kan bestå ganska länge.
Lars, det var en mycket intressant artikel i Läkartidningen du icke-länkade till. Hej Sverige, vill jag utbrista.
Saknar man beredskap för en pandemi så får man väl ta och bygga en vid behov, tycks dagens melodi vara. 🙂
Heja Sverige, förstås.
Förutom att några siffror sammanfallet har jag svårt att se hur en jämförelse skulle kunna vara till nytta. Skälen är flera:
Ukraina hade det bästa utgångsläget av alla f d Sovjetdelrepubliker. Korruption och misskötsel har amputerat tillväxten. Utgångsläget är miserabelt, med ökad korruption och nedmontering av samhällsfunktioner. I jämförelse med Sverige har Ukraina en stor outnyttjad potential som inte kräver nya innovativa lösningar. Ukraina skulle kunna visa helt andra tillväxtsiffror, oavsett kriget och Coronakrisen.
Det vi just nu har i Ukraina är dock en av landets största kriser, en ekonomisk härdsmälta med en oerfaren president utan reell makt och utan en fungerande stab, och sm ett led i detta en parlamentskris. Profilerade Majdan-aktivister har börjat ifrågasätta tanken om ett närmande till EU, då de säger sig inse att EU egentligen inte är intresserat av Ukraina som folk. Tanken har mer börjat handla om en neutral roll där de varken är styrda av Ryssland eller EU. Sverige går inte igenom något i jämförelse med detta.
Kopplat till ovan är att processer dragits igång mot flera s k Majdan-hjältar, för vad som kan klassas som krigsbrott. Misstanken om att det inte var Berkut som sköt de första skotten, utan att provokatörer med avsikt sökte en konfrontation har stärkts, och är något som om möjligt kan få en rättslig prövning. Detta samtidigt som det finns fler och fler bevis för att vissa i ledande position 2014 inte hade något intresse av att försvara varken Krim eller de östra delarna, vilket av några tolkats som att flera ansåg det politiskt mer fördelaktigt att dessa regioner inte påverkade valen i landet. Vi har alltså ett minfält som återigen börjar komma i dagen, och kanske än värre då blickarna nu börjar vändas mot varandra.
Ukraina är en kokande kittel och jämförelserna med Sverige riskerar att bli mycket långsökta. På sista frågeställningen skulle jag svara både jag och nej: upplevelsen av krisen kan vara lindrigare för den som redan är van vid ett konstant kristillstånd, med mätt i verkliga värden som tillgång till sjukvård, kriminalitet, mat osv. är det självfallet svårare. Svårast är det som vanligt för människor i storstäderna. Små lantbruk i Ukraina kommer att hanka sig fram som tidigare, via en egen ekonomi av byteshandel.