Så i vilka branscher jobbar folk inom svenskt näringsliv egentligen? Är det inom tillverkningsindustrin? Eller på landets friskolor? Eller i butikerna? Svar enligt SCB:s korttidsstatistik nedan.
 |
| Post- och kurirföretag? 100% klimatkompenserat, 100% mobiltelefon bakom ratten på väg mot ett övergångsställe.
Ja, jag satt som passagerare i en buss och fick därmed använda handhållen kommunkationsutrustning fär att ta foto. |
SCB har korttidsstatistik enligt SNI 2007-klassificeringen (strukturen på SNI finns som PDF här för den som vill veta var något hör hemma) kring var svenska folket jobbar inom näringslivet. Siffrorna finns per kvartal, och har förstås en viss felmarginal. SCB:s företagsregister innefattar dock inte offentliga uppgifter om faktiskt antal anställda, och man får nöja sig med grövre korttidsstatstik per kvartal.
Så vad är de största branscherna i Sverige? Var är flest anställda inom näringslivet?
Siffror enligt SNI:s avdelningsstruktur på bokstavsnivå nedan. Störst är handeln, både detaljhandeln (=till konsumenter) och partihandeln (=till företag) tillsammans, större än tillverkningsindustrin. Sedan har vi tillverkningsindustrin, och därefter byggindustrin.
G handel; serviceverkstäder för motorfordon och motorcyklar 591993
C tillverkningsindustri 539436
F byggindustri 327874
N företag inom uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster 300266
M företag inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik 296658
Q enheter för vård och omsorg, socialtjänst 252737
H transport- och magasineringsföretag 230454
J informations- och kommunikationsföretag 202400
I hotell och restauranger 186225
K kreditinstitut och försäkringsbolag m.m. 94714
P utbildningsväsendet 88052
L fastighetsbolag och fastighetsförvaltare 70524
R enheter för kultur, nöje och fritid 43397
A företag inom jordbruk, skogsbruk och fiske 42563
S andra serviceföretag 41328
D el-, gas- och värmeverk 27636
E vattenverk; reningsverk o.d., avfallsanläggningar 18236
B gruvor och mineralutvinningsindustri 8881
För övrigt kan vi se hur få jobb som det finns inom gruvindustrin, som ju sägs ska rädda svenska jobb genom exploatering av ändliga naturtillgångar som därefter är förbrukade, via en av världens lägsta mineralskatter och med högst tveksamma intäkter för landet. Det handlar om färre än 9000 personer. Till och med jordbruk, skogsbruk och fiske är avsevärt större än gruvnäringen. Dock är förstås stålverksindustrin beroende av svensk järnmalm, men i själva gruvorna jobbar inte särskilt många.
Notera att detta är näringslivet, och handlar alltså inte om offentliganställda, även om statligt och kommunalt ägda företag ingår i näringslivet.
SCB tillhandahåller även statistik på SN:s huvudgruppnivå, första siffernivån. Den hittas nedan, där de avdelningar som inte redovisas med huvudgrupper lagts in igen, t ex gruvor och jordbruk, för samma totalsumma anställda.
På huvudgruppnivå är detaljhandeln (“affärer och butiker”) störst, följd av specialiserade bygg- och anläggningsentreprenörer, och sedan partihandeln. Tyvärr är inte handel och restauranger uppdelade i hotell respektive restaurang, utan kommer in på tredje plats.
Intressant är att äldrevården och liknande är Sverige fjärde största privata näringslivssektor på huvudgruppnivå.
Största enskilda tillverkningsindustrin i Sverige på huvudgruppnivå är fordonsindustrin med 79 517 anställda plus minus felmarginal. Men det finns exempelvis betydligt fler anställda inom programmering med 128 020 personer eller tekniska konsulter mfl med 111 755 anställda. Även utbildningsväsendets friskolor och annan utbildning är med 88 052 anställda större än fordonsindustrin.
Antalet anställda inom handel och service av fordon är med 79 517 personer större än själva fordonsindustrin.
Pappersindustrin har 26 970 anställda, något färre än träindustrin med 30 115 anställda. Stål och metallverk anställer 29 111 personer.
Naturligtvis har industrin underleverantörer inom andra huvudgrupper, t ex IT-konsulter och tekniska konsulter och en lång rad andra grupper. Siffrorna avser var man är anställd, inte hur många en sektor sysselsätter.
47 detaljhandel utom med motorfordon och motorcyklar 303642
43 specialiserade bygg- och anläggningsentreprenörer 216432
46 parti – och provisionshandel utom med motorfordon 208834
I hotell och restauranger 186225
87-88 vårdhem och bostäder med omsorg; sociala öppenvårdsenheter, socialkontor 178267
49 landtransportföretag; rörtransportföretag 136422
62 programvaruproducenter, datakonsulter o.d. 128020
78 arbetsförmedlingar, rekryteringsföretag, personaluthyrningsföretag o.d. 123455
71 arkitektkontor, tekniska konsultbyråer, tekniska provnings- och analysföretag 111755
P utbildningsväsendet 88052
41 byggentreprenörer 87143
45 handel med och serviceverkstäder för motorfordon och motorcyklar 79517
29 industri för motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar 78581
81 företag för fastighetsservice samt skötsel och underhåll av grönytor 77643
86 enheter för hälso- och sjukvård 74470
L fastighetsbolag och fastighetsförvaltare 70524
28 övrig maskinindustri 69525
25 industri för metallvaror utom maskiner och apparater 69364
70 huvudkontor; konsultbyråer inom pr och kommunikation samt företags organisation 65581
10-12 livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksindustri 55281
64 banker och andra kreditinstitut 55239
52 magasin och serviceföretag till transport 53433
69 juridiska och ekonomiska konsultbyråer 50791
73-75 reklam och marknadsföringsbyråer m.m. och veterinärkliniker 49870
82 kontors- och andra företagstjänstföretag 47982
R enheter för kultur, nöje och fritid 43397
A företag inom jordbruk, skogsbruk och fiske 42563
S andra serviceföretag 41328
19-21 kemisk industri, petroleumprodukter och läkemedelsindustri 31631
53 post- och kurirföretag 31438
58 förlag 31297
16 industri för trä och varor av trä, kork och rotting o.d. utom möbler 30115
24 stål- och metallverk 29111
80 företag för bevakning och säkerhetstjänst, detektivbyråer 27891
D el-, gas- och värmeverk 27636
17 massa-, pappers- och pappersvaruindustri 26970
42 anläggningsentreprenörer 24299
65 försäkrings- och återförsäkringsbolag, pensionsfonder 21936
61 telekommunikationsbolag 21359
27 industri för elapparatur 21158
22 gummi- och plastvaruindustri 19386
33 reparationsverkstäder och installationsföretag för maskiner och apparater 18944
72 forsknings- och utvecklingsinstitutioner 18661
26 industri för datorer, elektronikvaror och optik 18511
E vattenverk; reningsverk o.d., avfallsanläggningar 18236
66 serviceföretag till finans- och försäkringsverksamhet 17539
23 industri för andra icke-metalliska mineraliska produkter 16920
77 uthyrningsfirmor 14760
30 annan transportmedelsindustri 14540
31 möbelindustri 12613
59-60 film-, video och TV-programföretag; radio-och TV-bolag 12096
32 annan tillverkningsindustri 10349
18 grafisk och annan reproduktionsindustri 10098
63 informationstjänstföretag 9627
50-51 rederier och flygbolag 9161
B gruvor och mineralutvinningsindustri 8881
79 resebyråer och researrangörer; turistbyråer 8535
13-15 textil-, beklädnads-, läder – och lädervaruindustri 6340
Sveriges minsta industrisektor på huvudgruppnivå är textilbranschen med 6 340 anställda.
Media i form av pressen sorterar in under förlag med 31 297 anställda och 12 096 anställda inom radio och teve.
Ska man dra någon slutsats, så är det väl den föga överraskande slutsatsen att Sverige inte längre är en industrination. Det är åtminstone inte där jobben hittas, och det finns förstås politiska konsekvenser för en socialdemokrati som vill knyta sig hårdare till facket LO.
Den gamla goa arbetarromantiken och berättelsen om arbetarklassen mot de vedervärdiga borgarna är inte längre ett väg till att vara ett statsbärande parti, även om LO förstås är så mycket mer än industrier.
Däremot är en annan fråga var skapas värdet. Antalet anställda är inte alltid linjärt mot vad som skapar värde för svensk ekonomi, även om sambandet antagligen gäller generellt.
SNI:s uppdelning kan kännas lite orättvis, liksom att SCB inte redovisar alla huvudgrupper i korttidsstatistken, exempelvis uppdelningen mellan jordbruk, skogsbruk och fiske, utan fortsätter klumpa ihop dem som en enda siffra.
Härnäst kan en övning vara att väga antalet anställda per sektor mot konjunkturläget per sektor, för att se hur konjunkturen mår utifrån antalet berörda anställda.
10 kommentarer
Hur stor del av de 111.755 tekniska konsulterna är allokerade till fordonsindustrin? Hur många av programmerarna? osv.
Det blir lite äpplen och päron när huvudnäring och stödnärningar som också lever av intäkter från huvudnäringar redovisas som olika storheter i jämförelse med varandra.
Om fordonsidustrin försvann, hur stor del av tekniska konsulter och programmerare skulle samtidigt raderas (ihop med logistikverksamhet, utbildningsverksamhet, övriga servicetjänster etc)? Dvs de direkt involverade i värdekedjan för en huvudnäring.
Tekniska konsulttjänster och programmering är i stora drag beroende av verkstadsindustri och dess utveckling. Det är inte någon ersättare för det.
Helt rätt, jag har lång erfarenhet av verkstadsindustrin, (numera pensionär) och hela industrin är ett nätverk av olika företag jobb och tjänster går mellan företagen och alla behövs, försvinner en leverantör av viss produkt får man söka sig utomlands, det kan vara en speciell metall som bara finns i tex Tyskland. Man har upplevt att när ett företag är borta så blir det problem för de andra.
Absolut, det står också i inlägget.
Hur korrelerar det här med omsättning?
En intressant siffra vore kanske vilken bransch man ska vara verksam i för att få högst omsättning per anställd.
Inte om omsättningen motsvaras av kostnader. Högst vinst per anställd vore väl mer intressant? Fast då är nästa steg högst vinst per eget satsat kapital.
Visst men jag tror det blir svårt hitta statistik för att klyva ner det längre än till omsättning.?
Det brukar sägas att Sveriges styrka just är diversifieringen.
Ironiskt nog finns sossarnas väljarbas bla hos underbetalda offentliganställda, arbetslösa och fattiga pensionärer, trots att sossarnas politik är själva anledningen till deras belägenhet. Lite tillspetsat
Joakim: Ja något alldeles förbannat tillspetsat skulle jag vilja säga … eftersom det är socialdemokratisk politik som genom decennier skapat den medelklass som numera inte tillhör socialdemokraternas väljarbas.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Serverhallar är Sveriges nya basindustri bara så ni vet.
Detta är bara en kombination av bokstäver och siffror och ingenting annat:
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7328358