Idag ger Riksbanken besked om man höjer sin styrränta reporäntan. Det finns olika argument för och emot, samtidigt som USA:s centralbank höjde sin styrränta inatt. Besked 09:30 idag. Tillägg: Riksbanken höjde reporäntan till -0.25%
Sverige. |
Argumenten för är främst “för att Riksbanken sagt att de ska höja räntan”, “alla andra har höjt räntan” och “Sveriges ekonomi har varit räntedopad, vilket lett till ohälsosamma konsekvenser”, samt “jag är avundsjuk på alla som kunnat låna nästan gratis i en tävling om vem som kan köpa en befintlig bostad till högst pris, och vill se att de får tillbaka för gammal ost”.
Argumenten mot är att “KPIF är exakt på Riksbankens mål, så räntan behöver inte höjas”, “ekonomin är på väg åt helvete, för sent att höja nu” samt förstås “Riksbanken har alltid fel om sitt eget beteende, så när de säger att de ska höja räntan betyder det motsatsen”.
Nu ska man inte vara funkofobisk och kalla Riksbankens styrelse för autistisk, men deras enda styrmål är KPIF med mål på 2.0% och toleransintervall 1 – 3%. Och baserat på KPIF så ska de faktiskt inte höja räntan.
Denna historiska benhårda trofasthet vid detta mål kan förstås när som helst överges. Allt för att slippa höja räntan. Helt plötsligt kanske de tar hänsyn till att Sveriges BNP backade under tredje kvartalet och att vi är på väg i en omdefinierad högkonjunktur (aka lågkonjunktur). Att de skulle börja bry sig om att ta hänsyn till hushållens belåning kommer iaf inte ske. En brasklapp om hushållen finns med varenda gång, men samtidigt att det inte är Riksbankens problem, utan politikernas.
Så vad tror du? Höjd, stilla eller sänkt ränta? Facit strax. Länk till enkäten här.
09:28 Mer än två tredjedelar av bloggläsarna trodde på oförändrad ränta.
Bloggläsarnas svar. |
09:30 Riksbanken höjde reporäntan till -0.25%.
Riksbanken hävdar att konjunkturen är stark, inflationsförväntningarna är etablerade runt 2% och menar att behovet av en expansiv penningpolitik minskat något. Nästa höjning förväntas nu ske under andra halvåret 2019.
Diskutera i små grupper.
78 kommentarer
Gissar att de överger KPIF och hittar på ett nytt mått – allt för att slippa höja.
Stilla just nu. Och något i stil med; Vi går mot osäkrare tider, de ser tecken i världsekonomin på svagare tillväxt – så riksbanken tror inte räntan kommer röras tidigast sommar 2019.
Stilla, motivering jag tror RB använder:
Inflationen mattas av.
Låg lönetillväxt.
Fan jag var mer övertygad denna gång än tidigare att den skulle stanna!
Men kul att det börjar hända lite saker.
Ingen höjning 90%. Snart kommer Ingves att avgå för att därefter berätta hur allting gick fel och så klart på grund av alla andra förutom han själv.
Vad vi kommer att se i en snar framtid är en krona som närmar sig 11kr/euro dels pågrund av att FED höjde och dels pågrund av att Investerarna får en tydlig signal om att svensk ekonomi brister. Men det är väl inte Riskbankens bekymmer i deras kontor är det alltid högkonjuktur de vet ju inte hur det är att tjäna pengar med ca. 70% skattebörda..
Yippi! Han gjorde det medan jag skrev! Han kissa nog på sig när han tryckte på höja knappen. Nu blir det iaf mycket intressanta tider. Kollapsen kan komma från vilket hål som helst.
Kalopsen kan komma från vilket hål som helst.
Vilket hål,rektalkolaps?
Gissade höjning i nån tidigare tråd, och nästan säker på dec eller feb. Nu blev det dec. Intressanta tider nu. Gissat nu att RB också vill påpeka att man verkligen håller på sitt oberoende och baserar sina beslut på framtida inflationsprognoser.
Så jag tycker du kan droppa dina missförstånd i framtiden angående vad toleransintervallet innebär. Det är ett toleransintervall och inte ett målintervall.
Halmgubbe.
Vi kan väl vara överens om att i utbildande syfte inte medvetet misstolka vad Riksbanken styr efter för parametrar. Tidigare vill jag minnas att du trott att även om inflationsprognosen långsiktigt varit på t ex 2,9% så kunde RB ändå välja att "tolerera" detta och inte behöva höja räntan med hänvisning till att man har ett toleransintervall på 1,0-3,0%. Men om du är med på att det är målet 2,0% man styr efter så är jag glad och då är det jag som har missförstått.
Ja. De behöver inte höja för att KPIF är 2.9%. Det är inom toleransintervallet. Målet är 2.0%, men i ett läge med 2.9% kan de t ex hävda att de ser en återgång till 2.0% och inte behöver vidta åtgärder. Därmed undviker man att de tvingas höja tills de höjt för mycket, eller sänka tills de sänkt för mycket osv.
Toleransintervall, är det samma sak som åsiktskorridor eller?
Populär är ju att likt idag använda flumbegreppet "inflationsförväntningarna".
Om man tycker inflationsförväntningarna är flum blir det inte lätt att förstå Riksbanken. Helt irrelevant om inflationen är 2% idag om man ser att den kommer att vara 5% om tre månader. Det är just inflationsförväntningarna som är det viktiga för Riksbankens agerande.
Är inflationen värdegrundsberättigande?
@Richard Ohlin 10:18.
Hehe, Inte riktigt. Den är nog värdegrundsdrivande. Dvs högre ränta leder till högre krav på politiker att skattepengar används på ett bättre sätt. I det här fallet.
Ja, det håller jag med om. Man kan hävda att inflationen idag är 2,9% men man spår återgång till 2,0% och därmed når målet och därmed inte behöva agera.
Dagens höjning kan ses i ljuset av detta, man anser sig behöva en höjning för att långsiktigt pricka 2,0% (notera att man dock sänker räntebana och inflationsprognos).
Det är väl ganska uppenbart att det inte går att manipulera fram inflation genom noll-ränta och QE. Inflation uppstår när omsättningshastigheten på pengar i den reella ekonomin ökar. Det sker när människor känner framtidstro och hopp. När människor känner framtidstro ökar investeringsviljan och således efterfrågan på kapital. När efterfrågan på kapital ökar stiger naturligtvis räntorna vilket är POSITIVT.
För att skapa tillväxt, inflation och högre räntor måste befolkningen få framtidstro och känna trygghet. Framtidstro skapas INTE genom galopperande brottslighet, massinvandring, havererade trygghetssystem, högre skatter, växande byråkrati, ideologisk polarisering och klimathot med jordens undergång. Det är receptet för katastrof.
Främsta drivkraften bakom inflation är väl brist på resurser. När många vill betala allt mer för att få del av en viss ändlig resurs blir det inflation, och du får mindre av resursen för varje krona som spenderas.
Enl Ludvig von Mises är andledningen till inflation i peningsystemet enkel, peningmängdökning. Alltså ökning av mängden pengar tex genom att staten ger ut mer pengar, alltså det som sker när banker lånar ut pengar vilket har skett i Sverige igenom snitt med 7-9% per år dom senaste åren. Bra mycket mer än vad kpi visar. Men KPI tar heller inte hänsyn till automatisering, effektivisering av producering som annars skulle gett konsumenter ännu billigare varor, inte tar KPI heller fullt ut hänsyn till bostäders prisökning. Jag skulle nog vilja säga att inflationen de senaste minst 10 -15 åren varit 7-9%
Penningmängdökning kan säkert varit uppåt 7-9% men mer troligt runt 5%, men det är ju inte det som menas med inflation, utan det är just penningmängdökning och om det inte får effekt på KPI har det liten påverkan på vanligt folks ekonomi.
Penningmängdöknningen är linjär med inflationen enl den österikiska skolan som Mises företräder. Det är måttet KPI som är fel sätt att mäta. Eftersom dom nya pengarna kommer ut ojämnt i ekonomin får vissa sektorer dom före andra och kommer vinna enormt mycket mer än andra så det hela har en viss fördröjning bara. Man skulle kunna säga att guld å icke spekulativ mark har ett någorlunda konstant värde medan fiatvalutorna sjunker i värde till största delen pga utspädning. Men om man är socialistisk lagd så tror man inte på detta utan på den keynesianska ekonomi doktrinen
BRA.
Äntligen en tillstymmelse till att någon gör det som behöver göras på ett sätt som inte sätter ekonomien i gungning i onödan.
Någon gång under 2020 kanske man faktiskt får ränta på sparkontot igen.
Ja. Frågan är om inte det är försent.
Ingvar sabbade räntehöjningen direkt med att säga att nästa höjning sker efter 6 månader. Det är godnatt med Sverige. Inget kan rädda kronkursen mera, marknaden har helt förlorat förtroendet.
Ingen som tror på något RB säger ändå.
Det är väl bara bra att kronkursen är låg. Företags arbetskraftskostnader minskar ju. Folk i Sverige har ju ändå antingen lån eller värdepapper. Har man värdepapper gynnas man utav det och har man lån gynnas man också av att man sitter säkert på sitt jobb p.g.a. att företagens kostnader för en minskar. Win win situation. Det är väl kanske tråkigt för folk som vill resa och se världen eller vistas i värmen som pensionär men egentligen ser ja ju ingen anledning till varför man skulle vilja lämna Sverige om ens tillfälligt. Vi har det bäst när det gäller precis allting i världen.
@Toni, exakt. Och skulle vi visa sämre resultat inom något betyder det bara att vi är kreativt begåvade. Dvs siffrorna är för dåliga för att förstå oss.
Dock är man åtminstone på pappret eniga om att devalveringar eller deprecieringar inte är ett hållbart sätt att hålla sig konkurrenskraftig på sikt. Dagens räntebesked och kronförstärkning ökar trycket på företagen att bli effektivare.
Intressanta reaktioner annars, först har börsnedgången gett panik hos en massa nybörjarinvesterare som plötsligt fått lära sig att börsen faktiskt kan gå ner, samtidigt som jag idag hört flera stycken oroa sig för sina rörliga bolån. Detta kan gå snabbt och bli intressant.
@JP: På hur lång sikt? På 100 års sikt kanske produktiviteten måste ta över men på 50 års sikt har ju CHF stärkts med 900% mot SEK. Dina barnbarns barn kanske får uppleva en nya ekonomisk era i Sverige. 🙂 För övrigt tillhör jag dom som inte lärt mig att börsen kan gå upp. Min första investering var i Telia. Där förlorade jag och sålde med förlust. Min andra investering var en indexaktieportfölj med räntor och nu är portföljen värd mindre jämfört med för 1,5 år sedan.
1,5 års sikt är inte i närheten av tillräckligt lång tid för att med hög sannolikhet gå plus på börsen. Prova 10-15 år. Det kan mycket väl vara så att börsen är ännu lägre om 1 eller 2 år, men jag tvekar på att det är negativ totalavkastning på 10 års sikt.
Har man inte det perspektivet är investerande på börsen inte lämpligt.
Enskilda aktier är också närmast rent lotteri eftersom det finns okända risker som du som enskild investerare inte rår på. I fallet Telia handlade det om våldsamt övervärderade IT- och telekombolag. Trots detta hade man faktiskt gått nominellt plus på Telia om man bara behållt aktierna fram tills idag och återinvesterat utdelningarna (men det är ändå sämre än de flesta alternativa aktieinvesteringarna).
Efter att ha hört klagomål om övervärderad börs 2013, 2014, 2015, 2016 och 2017 verkar det till slut vara så att börserna globalt sett går ner 2018. Fullt rimligt om framtida vinster justeras ner.
@JP: Så du som varit med ett tag. Tror du att vi får se en nergång på 20-30% nu inom 5 år?
Jag är medveten om att 1,5 års sikt är kort tid på börsen men jag har bara satt in en struntsumma där (pensionsspar). Resten väntar jag med till vi får en reset på börsen. Fortsätter börsen ner med 10-15% till 2020 kommer jag gå all in men just nu känns det inte rätt. Bränner hellre mina pengar på nöjen än närstående börsnedgång.
Toni: Jag säger som vanligt: Ingen aning. Det kan gott gå ner 20-30% om det händer nåt med konjunkturen eller om det blir fastighetskris.
Problemet är att när det gått ner mycket så blir folk rädda och säljer istället för att köpa. Det har t ex redan gått ner 15% från ATH på den svenska börsen.
Detta är förstås goda nyheter för den som kommer ha inkomst att investera kommande år.
Låter inte som en dum gissning att gå in 2020 som kanske kan vara bottenår. Men det är också en ren gissning.
@JP: Med tanke på att vi har minusränta i slutet av vad som sett ut som en högkonjunktur har jag svårt att tänka mig att det blir en fastighetskris som får börsen att falla. Tror snarare att det är en konjunktursvacka globalt med handelskrig o.s.v. som får börsen att falla. Då sänker väl Riksbanken räntan igen och stimulerar kanske med helikopterpengar men förhoppningsvis hinner man köpa sig in på börsen innan kronan tappat för mycket. Det känns som att det enda som skulle kunna rubba bostadspriser är just om efterfrågan i omvärlden minskar och näringslivet här hemma måste dra ner på personal. Förlorar folk jobbet blir det svårare att efterfråga bostäder och andra varor i samma utsträckning. Där är vi inte än.
Kul med höjning. Är bara att hoppas man börjar höja lite mer aggressivt än vad man själv tror för att öka både inflationen, kronan och räntan. Stigande räntor brukar innebära stigande i inflation i alla fall till en början.
Du får nog vänta till nästa högkonjunktur innan du får se nästa räntehöjning, 6-10 år.
Jag tror att RB hänger med FED 2019 och höjer 2-3 ggr. Vi kanske har en styrränta på 0,25% om 1 år men sen är det nog kört till nästa högkonjunktur. Det fina är ju givetvis att man få kan sänka räntan igen till 0% och återigen minusränta för att "visa att man menar allvar".
Svårt att säga, Draghi försvinner nästa höst och med det den fullständigt vansinniga räntepolitiken även ECB ägnat sig åt. Med en tysk som ECB chef lär politiken vara avsevärt mer hökaktig än i dagens läge. USA ligger två år före Europa i konjukturen och bör snarare sakta in när Europa börjar höja.
Finns det några bevis för att den här exceptionella räntepolicyn haft önskad effekt, egentligen? Det bakomliggande syftet måste ju vara att lösgöra kapital som ligger på hög och öka investeringarna. I Sverige.
Behöver inte bara vara investeringar. Ökad konsumtion verkar också vara eftersträvansvärt. Men den största effekten har nog effekten på kronan haft i hur den gynnat svensk produktion av varor och tjänster, samt export av naturtillgångar.
Vilket kapital? Det som försvann i finanskrisen men som trycks upp, eller ctrl c-ctrl v tillverkats digitalt sedan dess och skapat tillgångsbubblor, varav bostadspriserna är den största?
Rickard, du har ingen aning om hur alla de pengar vi har är skapade antar jag?
Naturtillgångar gynnas givetvis av en svag krona. Svensktillverkade produkter något mer avancerade än trätofflor innehåller nästan alltid en mängd importerade insatsvaror så vinsten med en svag valuta blir högst marginell. Om en svag valuta är bra för exporten, varför blev Västtyskland då världens mest konkurrenskraftiga exportnation trots den urstarka D-Marken?
@Bo Fomalsi: Allt förädlingsvärde som skapas i Sverige för export gynnas av svag krona, oavsett om används importerade resurser i processen. I de allra flesta fall är det lönekostnad som måste till för att skapa detta förädlingsvärde.
Dvs svenskt lönearbete för export gynnas av svag svensk krona.
Nu får vi se om de lyckats korrigera detta tillräckligt eller om vi är på väg in i +ränta -> +inflation.
De pysslar ju med styrning via signal men verkade ha glömt bort det så pass att marknaden helt slutade reagera.
Det som framförallt förvånat mig är inte den maniska jakten på att temporärt förstöra marknadens finansiering, utan att de inte varit mer intresserade att komma tillbaka till nollan pga signalerna det skickar. Tolkar den här höjningen som att det långt bak i huvudet ändå finns en gnutta förnuft som säger att de ska tillbaka till 0 snabbast möjligt i den mån det är *rimligt* (inflation, omvärld).
Räntan ska sättas av utbud och efterfrågan, spar- och lånevilja i ekonomin.
Men om man nu ska leka planekonom, så borde räntan ha börjat höjas för 8-9 år sedan. När penningmängden föll under finanskrisen var det motiverat att försöka bryta denna negativa spriral med alla medel, inkl. negativ ränta.
Hade Riksbanken börjat höjan räntan runt 2009/2010 så med säg 0,50% per år så hade:
1) Förtroendet för Riksbanken varit större då de följt sina egna ränteprognoser
2) Kronan varit starkare
3) Omvanlingstrycket på svensk ekonomi varit större
4) Produktivitet varit högre
5) BNP troligtvis varit högre
6) Vi sluppit amorteringskrav
7) Vi sluppit byggkraschen
8) Vi sluppit negativ BNP förra kvartalet
9) Vi haft bättre verktyg att hindre fallande penningmängd vid nästa kris
10) Vi haft bättre finansiell stabilitet
Bra jobbat Riksbanken!
9) Vi haft bättre verktyg att hindre fallande penningmängd vid nästa kris
När hade vi fallande penningmängd senast? Har svårt att se hur det skulle gå till.
Instämmer – låg ränta leder alltid till felallokeringar.
I ett fraktionellt skuldbaserat monetärt system så kan penningmängden minska när det blir en lågkonjunktur och banker drar in på utlåning för att undvika kreditförluster.
Lite helikopterpengar håller penningmängden uppe. Den vanliga metoden att sänka räntan är ju utesluten den här lågkonjunkturen.
Spara får via skattsedeln rädda Slösa som bekymmerslöst levt glada dagar sedan 90-talet. Samtidigt som Sparas sparkapital tappar köpkraft i snabbare takt än värdeökningen.
@Skatt är Stöld: Jag var inte främst intresserad av en möjlighet i teorin, utan exempel på när det faktiskt skett.
Tja, det är bara kolla statistik. SCB för sådan Sverige.
Felallokering kan vara acceptabelt om man kan uppnå rätt syfte med det även om det har negativa konsekvenser på sikt, som t.ex. ett utökat bostadsbestånd.
@Skatt är Stöld: Jag tokar det som att det inte skett i verkligheten.
Kanske ett hugskott men: kan inte höjningen nu även varit pga av regeringslösgeten och de olika omröstningarna inneburit att det finns plötsligt en större grad av frihet för RB?
Jag vet att de är officiellt och ska vara oberoende, men det utesluter ju inte att sittande regeringar ändå utövar hård påtryckning i form av tyckande. Det hänger ju ihop ändå.
Intressant, Ingves motiverar det just nu på PKn med att den väldigt starka svenska ekonomin nu och framöver förväntas hålla inflationen uppe. Alla siffror talar väl för det motsatta ekonomiskt?
Alla siffror som publiceras och vinklas på denna blogg, åtminstone.
Men det stämmer. Allt utom industrin går knackigt nu. Att BNP föll Q3 hänger dock ihop med bland annat bilförsäljningen Q2 (pga bonus-malus), så det blir intressant att se om det blir ett skutt upp i Q4 i motsvarande grad.
När stora delar av världen höjer sina räntor i högre takt än Sverige, leder inte det till att ingen vill köpa svenska ”bonds”? Blir inte Sverige tvingade att höja räntan i takt med resten av världen för att kunna konkurrera om investerares pengar?
Tycker att det är konstigt att Sverige kan ha -0.25 medan USA har +2.5. Vem vill köpa svenska bonds då? Någon med bättre ekonomikunskaper kanske kan förklara.
Jag vill minnas att vi förr om åren alltid hade högre räntor än USA, ungefär enligt din tes så var det nåt som krävdes för att någon skulle köpa statspapper i lilla Sverige.
Men vi har en ny upp och nervänd ekonomi nu som jag inte förstår mig på så någon annan får förklara det det.
Vet inte. Man tycker det men det kanske är för att vi har OK handelsbalans och låg statsskuld och en demografisk tillväxt?
Riksbanken själv kanske ?. Riksbanken stödköp innebär att man äger ca 40 % av statsobligationerna. Och stödköpen fortsätter om jag inte har helt fel. Talas inte så mycket om det tycker jag.
Finns "lågkonjunktur" verkligen kvar som ekonomiskt begrepp..?
Det är klart dom höjer nu lagom till lågkonjunkturen, timingen är klockren.
Hur är stämningen på era jobb? Går snacket redan eller?
Här är det en blandning av muttrande kollegor i kombination med en lite märklig tystnad (för att snart vara helg och julledigt menar jag).
Bransch?
Mest axelryckningar, men nån överbelånad stackare oroar sig för att räntan ska gå upp.
Bankerna kan nog göra som Skandia ett tag. Skandia gick ut idag:
"Hur kommer Skandia agera på dagens besked? Höjer ni räntan?
Vi kommer att fortsätta ha en lägsta möjliga ränta på 1,09% i rörlig ränta för våra kunder (effektiv ränta 1,10 %). Vi analyserar nu läget och planerar i stunden inte någon höjning. Vi kommunicerar alltid eventuella höjningar om eller när det sker.
När kommer ni ge besked om era övriga räntor?
Vi meddelar alltid om våra räntor förändras, just nu måste vi analysera beskedet noggrannare och se hur marknadsräntorna påverkas utifrån dagens höjning. Vi kan dock konstatera att vår rörliga ränta i nuläget inte påverkas av riksbankens räntebesked idag."
@ F redde: Industri/teknik. Sthlm.
I min organisation märks inget eftersom “avancerad” (e.g inte jätteflummig) IT fortfarande bör beskrivas som väldigt överhettat om något.
Mina egna och organisationens kunder har det lite mer varierat, men i tex mer klassisk industri har de muttrat länge, åtminstone sedan sommaren pga bostadsmarknaden (dumma amorteringskrav osv).
Höjningen gör att bankernas överskottsreserver hos RB blir aningen förmånligare för bankerna och deras större inlåningskunder. Flera andra faktorer avgör vilket är svårt för folk utanför att bedöma. Om kronan stärks under en tid framöver kan intresset för bostadsobligationerna öka från utlandet. Dock under förutsättning att inte långräntorna sticker iväg….vilket inget ännu talar för. Hur mixen av förfallande bostadsobligationer ser ut kan man t.ex analysera.
En räntehöjning mer av psykologiska skäl och mindre för penningpolitiska som ska visa att Sverige är på rätt väg.
Ponera att bankerna höjer snitträntan 1.5% till 1.75%. Det blir en ökning på 16,7% på räntekostnaden för snittlåntagaren. Man får förmoda att det kan ha en avsvalnande effekt på lånefesten. Får vi en till räntehöjning samt kanske även ett minskat ränteavdrag under 2019 så kommer nog festen övergå i en rejäl bakfylla.
Men nu får vi även ett jobbskatteavdrag så räntekostnad som andel av nettoinkomst kanske blir den samma.
Jahopp… Någon som minns 2008 när riksbanken fortsatte höja reporäntan ändå in i kaklet när resten av världen redan insåg att det åtminstone var en lågkonjunktur på gång? Det kanske blir en uppföljning i år!
Min fundering är hur högt bolåneräntorna kommer tillåtas stiga…
Om en svensk recession ligger runt hörnet (inte HELT osannolikt /s) och räntesänkningarna kommer tillbaka så kommer kronan börja falla och våra bolåneobligationer (det som faktiskt styr våra boräntor) börjar tappa i värde i takt med att utländska investerare hellre sitter med USD. Räntorna går upp och hus/brf-priserna sjunker. Någonstans när det börjar bli riktigt svettigt så kommer (min gissning) oundvikligen riksbanken gå in och köpa bolåneobligationer, många bolåneobligationer. Det i sin tur föder såklart en massa andra problem: mer SEK kommer behövas, värdet på kronan sjunker ytterligare och man försöker fånga en fallande kniv. Samtidigt vet man: om bolånamarknaden totalkollapsar så kommer Sverige ramla ner i ett mycket mörkt hål. En tre gånger så hög statsskuld inom tio år är inte helt orealistiskt för att undvika den oundvikliga bostadsmarknadskorrektionen, speciellt inte när det sammanfaller med kraftiga underskott. Vi ska vara glada att statsskulden är så pass låg som den är i förhållande till BNP…
Bara att växla till USD och sitta lugnt och vänta på shoppingtillfälle?
Så intressant. I vår skuldsatta ekonomi kommer inflationen att öka med höjd ränta. Det torde betyda att man måste höja igen för att stävja utvecklingen, i en ond spiral tills att ekonomin är knäckt och man får börja sänka igen.
Nej Riksbanken slutade stödköpa statsobligationer december 2017. Däremot återinvesteras obligationer som förfaller under 2019 med start i januari 2018 tills början av 2019.
http://www.sydostran.se/nyheter/rantehojning-i-mitten-av-2018/