Detta inlägg är publicerat i samarbete med Solkraft Sverige, som gjort min solcellsinstallation.
Juli månad bjöd på en kraftproduktion på 699 kWh, varav 389 kWh såldes ut på elnätet. Samtidigt köpte jag in 789 kWh så hushållets och gårdens energiförbrukning inklusive elbilsladdning hemmavid gick alltså på 1 099 kWh.
 |
| Solkraftproduktionen och försäljningen sedan årsskiftet. |
Man kan ovan ana en viss symmetri runt juni månad, då midsommar trots allt inträffar i just juni.
Försäljningen av el drar in 133:60 öre per kWh, fördelat på 70 öre från Falkenberg Energi, 60 öre i skatteåterbäring från staten och 3:60 öre från Ellevio för den nätnytta som lokal elproduktion innebär. 389 kWh gav alltså en skattefri intäkt på 520:- SEK, vilket vid 30% kapitalinkomstbeskattning hade motsvarat en intäkt på 743:- SEK.
Det blir intressant att se fakturan från Falkenberg Energi, där jag enbart betalar elhandel plus moms, övrigt ligger numera på nätägarens faktura. Den bör vara runt 60 öre per kWh inklusive moms killgissar jag, men pga timmätningen blir det osäkert, och kosta runt 473:- SEK. Elbilsladdning har skett nattetid, då elpriset ofta varit nedåt 40 öre istället för 50 öre. Samtidigt gav såld nätel en intäkt på 520:- SEK.
Egentligen betalar jag alltså bara för nätanslutningen i juli och själva elinköpen täcks upp av elförsäljningen under månaden.
Hela min beräkning för lönsamheten på solcellsanläggningen (motsvarande 8% årlig avkastning före skatt) baserade sig på ett betydligt lägre elpris än det aktuella. Med sommarens elpriser kan jag gissa att avkastningen landar betydligt högre. En kort enkel beräkning ger att köpt el kostar 0.1982×1.25+0.331×1.25+0.5×1.25=1.2865 SEK per kWh. Såld el ger enligt ovan 1.336 SEK per kWh.
Vid total årsproduktion på 4300 kWh, varav ca 50% säljs blir intäkten 2150*1.2865+2150*1.336=5638:- SEK. Om vi antar att anläggningen kostade 90 000:- SEK efter skatteåterbäring i form av solenergistödet (i praktiken momsen på anläggningen), så ger det 5638/90000=6.26% i avkastning efter skatt. Det motsvarar en beskattningsbar kapitalinkomst på 8.94%, eller nästan 9% mot tidigare beräkning på 8%.
Och ja, avbetalningstid är trams, titta på avkastningen. Ingen sitter och räknar på hur många år en aktie tar på sig att via utdelningar betala tillbaka köpet.
Anläggningen dör inte vid 25 års garantiålder, utan kommer finnas kvar och höja husets värde i åtminstone 50 år till, även om produktionen avtar med tiden. Kort sagt kommer jag eller sannolikare mitt dödsbo få tillbaka pengarna för investeringen när bostaden säljs. Sett till lägre driftskostnad har husets belåningsbarhet höjts med mångfaldigt solcellsanläggningens pris i dagens lånedopade ekonomi.
Nu går vi mot mörkare tider, men augusti har än så länge gett ett snitt på runt 18 kWh per dag. Juli gav ca 22 kWh per dag. Även september bör ge produktion värd namnet, men från oktober och framåt går det nog snabbt nedåt, både pga mörkret men också på grund av molnighet och regn. Om det nu blir regn i Sverige någonsin igen …
Detta inlägg är publicerat i samarbete med Solkraft Sverige, som gjort min solcellsinstallation.
9 kommentarer
Jodå växelriktaren kommer dö inom överskådlig framtid 😉
Ja, det finns inga kostnader för reparation under solcellernas garantitid. Knepigare med Solaredge dock. Jag hade räknat med fullständig ersättning efter 15 år (130 000 drifttimmar med nätspänning på) på en så pass utsatt anläggning (åskväder)
Ingen kostnad för ökade försäkringskostnader, eller risk för att huset blir oförsäkrat då försäkringsbolagen kommer börja kräva certifierade installatörer (det räcker inte att du har elektriker för slutinkoppling)
Du måste förmodligen ta med ett par tusenlappar för ngn form av besiktning av redan installerade anläggningar när branschkraven börjar konvergera.
Lobbykostnader och politiska kostnader vi inte känner till idag kan vi inte beräkna.
Men väl estimera. Det är fundamenta i investeringskalkylering – att förutse penningströmmar för att sedermera diskontera dessa.
Utan att göra en ansats att kvantifiera risker så är kalkyler helt menlösa.
Sannolikheten att bidraget på 60öre/kWh försvinner är extremt hög.
Likaså sannolikheten att elpriset stiger säg 20-50 öre/kWh till. Framför allt då på skattesidan, men även rena råvarupriset.
Så en lagom stor anläggning som äter upp inköpet, och inte exporterar tokmycket sommartid kan vara klokt
Om vi inte får en sådan sommar som i år.
Grattis till solvinsterna. Du är för pessimistisk när det gäller regn. Med stigande medeltemperatur kommer mer vatten att avdunsta och sannolikheten för att detta vatten dalar ner igen är hög.(Även för regn i Sverige. Fast mängden kan bli större i de enskilda skyfallen)
Vänliga hälsningar
Nanotec
Den 23 aug betalar vattenfall ut 1714,58 kr till mig för juli månad. Detta är undantag då det har varit en extrem sommar + smekmånadsdeal med vattenfal på spot+1kr första året, och det rör ett fritidshus så inte mycket el har använts utan i princip allt sålts.
Kul att det bär sig bra. Men att kalla pay-backkalkyler för trams är väl naivt – en vedertagen, om än något trubbig och förenklad i sin grundform, metod inom investeringskalkyleringen som är betydligt mer relevant än jämförelser med aktieinköp. För jag förutsätter att tillgången på kapital inte är obegränsad?
Är dessa inlägg förskrivna och publiceras på angiven tidpunkt? Tänker bilden från Mont Blanc 🙂