Om det inte vore så att sänkt skatt skapar fler jobb, ökar tillväxten och därmed höjer skatteintäkterna, samt minskar statens utgifter för arbetslösa mm, varför vill då socialdemokraterna sänka bolagsskatten? Men i valrörelsen talar de om höjda skatter för att lura folk att rösta på dem.
 |
| Degen ska in. |
Som bekant leder sänkta skatter till ökade skatteintäkter eftersom fler jobb skapas, tillväxten ökar och färre behöver leva på bidrag när pengar används effektivt av folk och företag istället för att förslösas av staten.
Socialdemokraterna och regeringen vet om detta, och föreslår därför en sänkning av bolagsskatten från 21.4% till 20.6%. Helst hade man velat sänka skatten för företagen, inklusive det internationella storkapitalet, till 20% från dagens 22%.
Denna skattesänkning tiger dock sosseriet om nu i valrörelsen, där man pratar om höjda skatter för att skapa trygghet. Fast det är klart, det är höjda skatter för svenska hushåll och privatpersoner, eftersom man tjatar om fördelningspolitiska rättviseeffekter. Alltså att alla blir lyckligare och tryggare om de får högre skatt.
Utom företag och företagare, som alltså ska få sänkt skatt.
I utbyte ska möjligheten till ränteavdrag för företag begränsas, men Magdalena Andersson hävdar att bara 1% av företagen drabbas. Men 100% av företagen får en skattesänkning.
Personligen tackar jag för sänkt bolagsskatt framöver, men sosseriet går alltså till val på att pungslå privatpersoner på ännu högre skatter, medan man sänker skatten för storkapitalet och småföretagare. Åtminstone ett rätt av två från det hycklande sosseriet.
37 kommentarer
Nja, det där stämmer väl inte om man ska vara petig (och det ska man vara när man påstår saker).
Totala nettoeffekten av bolagsskattesänkningen _och_ möjligheten till ränteavdrag leder till oförändrat skatteuttag från företagssektorn.
Se lagrådsremissen, kapitlet om offentligfinansiella effekter, sidan 324:
"Sänkning av bolagsskattesatsen beräknas minska skatteintäkterna med 8,79 miljarder kronor varaktigt."
"Förslaget om en ränteavdragsbegränsning som baseras på 30 procent av EBITDA beräknas öka skatteintäkterna med 10,54 miljarder kronor varaktigt."
Slår man ihop alla mindre förslag också som ingår så handlar det om en inkomstförstärkning (läs: skattehöjning) på +1,48 miljarder kronor/år som drabbar företagssektorn.
… så en rättning av ovan: Det "skulle" vara oförändrat i princip, men råkade bli en skattehöjning när man summerar klabbet. Så sossarna kan stolt hävda att de fortsätter höja skatterna i valrörelsen, om de så vill.
Smart av sossarna. Alltid lurar det någon bolagsstyrelse att behålla huvudkontoret i Sverige. Gissar att borgarna bara hade sänkt, utan att säkra skatteintäkterna.
Man är rätt överens över blocken om att göra denna åtgärd.
Det man är ute efter är att skillnaden mellan eget och lånat kapital inte ska vara så stor (dvs "gynna" företag med mer eget kapital och mindre lånat kapital — typ bloggarens skrivarstuga och fårfarm), på ett så neutralt sätt som möjligt.
Förslaget är lite bökigt tyvärr om man läser hela den tjocka texten, men redovisningskonsulterna blir nog glada.
Detta är ytterligare ett av alla uselt beredda förslag som regeringen kläckt ur sig. Man har hållit på i flera år fram och tillbaka utan att komma nån stans. Det var meningen att sänkningen skulle bli 2% enheter, men nu blir det bara 1.4% och det i två steg över flera år. Det hela är ännu ett försök att stoppa räntesnurror mot utländska moderbolag.
Först är det Fskatt eller vad det sjutton heter. Därefter är det kommunalskatt, kyrkan skall ju ha sitt med. De avslutar med en fet moms. För att inte glömma bensinskatt, trängeselskatt, tvskatt, fordonsskatt.
Att sossarna sänker med skatten med 1% skulle motsvara att en alkoholist drar ner sin veckokonsumtion ifrån 50 öl till 49. En piss i Mississippi.
Att gå från 50 öl i veckan till 49 öl i veckan är faktiskt en minskning med 2% – hela 100% mer än 1%.
"Som bekant leder sänkta skatter till ökade skatteintäkter eftersom fler jobb skapas, tillväxten ökar och färre behöver leva på bidrag när pengar används effektivt av folk och företag istället för att förslösas av staten."
Nån som fått jobb att skriva valtal åt moderaterna? 😀
Beror väl på vart på lafferkurvan man befinner sig?
Moderaterna är väl mer inne på att ha höga skatter och dela ut dem som bidrag åt diverse svågerkapitalister. Verkligen sänkta skatter vill bara KLP ha.
Wofser: Håller jag helt med om fast enligt bloggaren verkar det kvitta..
Lafferkurvan skiljer agnarna från vettet: eftersom ingen någonsin i mänsklig historia har försökt kvantifiera vart något system någonsin befinner på lafferkurvan så är alla som nämner lafferkurvan som ett argument för någonting alls en god bit under normalbegåvade.
Förutom i detta upplysande syfte, såklart.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Linus: Jacob Lundberg har försökt, men jag är inte helt imponerad. Vad tycker du om hans resonemang?
Anekdotiskt är Lafferkurvan en bluff.
När vissa får tillräcklig hög lön efter skatt för att nå upp till den levnadsstandard de önskar, tar de ut ytterligare överskott genom att jobba mindre. Väldigt vanligt bland föräldrar och 50+.
Långt ifrån alla ser likhetstecken mellan siffrorna på bankkontot och livskvalité.
@Iblandekonomi, hur vanligt är väldigt vanligt? Jag känner då anekdotiskt inte till någon 50+ alls som stämmer med ditt påstående. De flesta i den kategorin har insett att de sista åren är väldigt avgörande för hur knapert de kommer att få leva som pensionär, d.v.s. de sista yrkesaktiva åren är helt avgörande för levnadsstandarden som pensionär.
Det är det som är problemet med Lundbergs försök. Enligt de som kritiserar honom underskattar han "inkomsteffekten" som innebär att folk ökar sin fritid istället. Jag vet själv inte vilken effekt som är viktigast.
Bengtsson har en bra poäng, men nog är det många som vill gå ner i arbetstid med åren, särskilt de sista.
En ytterligare komplicerande faktor är att om man ligger på värnskatt++ ofta (nästan alltid?) har oreglerad arbetstid, så incitamentet "jobba fler timmar, för skatten blir lägre och din inkomst ökar" existerar inte.
@Incognito Bengtsson: Låter som att det är folk som inte tjänar så mycket pengar. De exemplen jag pratar om är de som har höga löner, som i ännu mindre grad behöver jobba om de får ut mer pengar än de har nu.
Alltså, sambandet ser ut såhär: Mer pengar => mindre anledning att jobba mycket.
Att öka inkomsterna genom att arbeta flera timmar är obegåvat, mycket bättre att öka inkomsten per timme istället.
Ni resonerar som de löneslavar ni verkar vara.
Mnils: Ja, det är därför egenföretagarna brukar snyfta om sina 80-timmarsveckor… Men visst har du rätt. Om man är fullbelagd egenkonsult eller motsv kan man ju gott höja priserna…
Men det finns en viss poäng. Det blir ju mindre incitament att jobba för en del människor om man till exempel får en plötslig "windfall", säg i form av lottovinst eller arv eller jättebonus. Men det är rätt risigt att utforma skattesystemet så att du "tvingas" jobba för att ha tillräckligt med inkomst efter skatt.
Jag har varit konsult, det var helt kass man var tvungen att jobba en hel timme för att kunna fakturera den och då gick det bara att ta betalt för den en gång! Det skalade inte då det bara finns 24h varje dygn. Nä det gäller att hitta en affärsidé där man kan tjäna pengar om och om igen på samma arbete.
Löneslavar med hög lön har i en del branscher normalt fri arbetstid, vilket gör att det inte hjälper att arbeta flera timmar om man vill ha mer pengar. Vissa har bonus kopplad till sin prestation, vilket kan motivera att arbeta mer. Att sänka skatten är ingen motivation för dessa att varken arbeta mer eller mindre.
Så, när det gäller att motivera folk att jobba mer via lägre skatt handlar det om den stora grå massan, och även låginkomsttagare som vill få en pension som går att leva på.
För höginkomsttagare som jag pratar om lönar det sig att arbeta längre innan man går i pension, för det är mot slutet man har som högst lön.
@Incognito Bengtsson !
Vilka är gränserna för låg-, medel- resp. höginkomsttagare enligt dig +
Är vi inte alla på sätt och vis just också "löneslavar"? 😉
Konsult kan man vara för att bygga upp företaget som kan skalas. Nätverk, försäljning och trovärdighet under förberedelserna.
@BH
Jag är som tidigare framgått själv en framgångsrik löneslav med hög inkomst, och trivs bra med det. Har fri arbetstid och har till och från haft olika former av bonus som inte motiverat mig det minsta att arbeta mer eller mindre. Bonusincitament är helt fel om du frågar mig, det får alla att fokusera ensidigt på en sak istället för att producera något som fungerar och går att sälja.
Jag kan inte säga exakt var gränsen går, men i Sverige så är väl en hög lön typ dubbelt av vad snabbköpskassörskan tjänar, typ 40k eller så, däromkring +-5k kanske. Har ingen riktig koll på snabbköpskassörskor.
Ok, Googlade och ser att en kassörska tjänar 24k, så nu vet jag.
@Incognito
Ok!
Man skulle kunna ta lägsta avtalade kollektivavtal som undre gräns och brytpunkten för statlig skatt som övre dito
Typ…
Och däri ligger ju progressiviteten, att straffa alla som gör något utöver det vanliga, för att alla skall lida lika mycket i såssarnas värld, så att alla är lika gråa. Men ingen tänker på att skydda hönan som värper guldäggen som alla är beroende av. Nej den skall man också tygla och föra in i fållan av medelmåttighet, så att ingen kan känna sig mindre värd.
Storkapitalet styr våra politiker, om ni inte visste det. Staten och kapitalet i samma båt. Söndra och härska. Det går dessutom bra att lura folket, inga ute och demonstrar direkt. De superrika har i princip tagit all BNP utveckling de sista åren. Åren 2008-2016 var de bästa någonsin. Lyxartiklar säljer all-time-high.(sålde iallafall).
https://www.svt.se/dokument-utifran/de-superrika/
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Kapitalet_i_tjugoförsta_århundradet
Nu blir det snart lågkonjunktur. Rösta på såssarna så får de reda upp det. Inget skyllande på borgarna efter det här
Spelar ingen roll.
Borgarna för till 99% en likadan politik som sossarna. Det är bara retoriken som är lite annorlunda. Här är ekonomisk frihet de senaste 16 åren [1]. Högre siffra är mer marknadsliberalt (lägre skatter, mindre tullar, mindre offentlig sektor etc)
Det går inte att se vilka åtta år som var borgarnas.
2015 7,65
2014 7,52
2013 7,40
2012 7,48
2011 7,57
2010 7,58
2009 7,39
2008 7,40
2007 7,43
2006 7,46
2005 7,50
2004 7,47
2003 7,59
2002 7,51
2001 7,44
2000 7,67
[1] https://www.fraserinstitute.org/economic-freedom/map?geozone=world&page=map
Sveriges problem är inte sossar som röstar på sossarna för "att det gjorde ju pappa" utan liberaler som röstar på borgarna i tron att de kommer få något annat än sossepolitik.
Snacka om att vara grundlurade.
De så kallade borgarna kan ibland verka vilja toppstyra kapitalet till lite andra potter.
Det är tur att vi har valmöjligheter i Sverige.
Skillnaden mellan att skapa ett högt skattetryck och att kapa ett högt skattetryck, stavas (s).
Ha, den var bra.Den lånar jag.
Skillanden mellan att skapa och kapa skattetrycket är (s) 🙂
Citatet är snott av Andreas Carlson (KD) dock, och handlar om vårdköer.
Att gå till val på skattehöjningar i hopp om att få fler röster torde vi i Sverige vara ganska ensamma om.