Nedanstående är ett gästinlägg författat och fotograferat av Kn Magnus, 21.Hkpdiv och handlar om brandflyget under den stora skogsbranden i Västmanland 2014.
Ingen kan väl ha undgått rapporteringen i media om de italienska och franska brandbekämpningsflygplan, av typen Canadair/Bombardier 415, som deltog under den stora skogsbranden i Västmanland. Så snart det stod klart att planen skulle ansluta till släckningsarbetet fick Försvarsmakten och Helikopterflottiljen uppgift att avdela samverkansofficerare för stöd till och samordning av de sydeuropeiska enheterna. Själv löste jag av min företrädare Johan under fredagen den 8 augusti och arbetet och metodiken hade då satt sig rätt bra.
 |
| På väg in för fällning med fulla tankar. Foto: Kn Magnus |
Tillsammans med Daniel som till vardags tjänstgör i skvadronsstaben på 2.hkpskv, stöttades besättningarna med allt från väderbriefingar, taxi till hotellet, transport inom flygplatsen, kartor, oleat, mat och inte minst gavs order om hur och var de skulle hämta respektive släppa vatten. Dessa order fick vi i vår tur av insatsledningen i Ramnäs via vår flygsamordnare Johan. Vi svenskar åkte även med i flygplanen under vissa pass för att underlätta kommunikationen i luften med basen på Ramnäs, som även den bemannades av personal ur helikopterflottiljen.
|
|
|
Närbild på de luckor som öppnas vid fällning och 6000 liter vatten dumpas på ca 3 sekunder. Foto: Kn Magnus |
De flygplan som var i Sverige kom från italienska Protezione Civileoch franska Sécurité Civile, dvs de statliga civilförsvarsorganisationerna i respektive länder och kallades in av svenska MSB (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap) via EU:s ERCC (Emergency Response Coordination Centre). Ekonomiskt stod Sverige för drivmedel, mat, husrum etc. men betalade inget för själva flygtiden eller personalkostnaderna. Totalt hamnade kostnaden på ca 650 000 kr per dygn där drivmedel var den helt dominerande utgiftsposten
 |
| Nymonterat hjul efter punktering. Foto: Kn Magnus |
Själva flygplanen är en blandning mellan gammalt och nytt med både analoga och digitala mätare och skärmar. Man får intrycket att det är ett gammalt flygplan där man i efterhand bytt ut vissa instrument mot nyare. Flygplanen har en enklare autopilot för höjd- och kurshållning samt möjlighet att följa en FMS-rutt som manuellt knappas in på en MCDU av enklare snitt. Man har ingen digital karta eller tryckkabin, ingen avisning men däremot aircondition. Marschfarten ligger runt 150-160 knop beroende på last och då drar den ca 1500 pounds/timme vilket ger en uthållighet på runt 3 timmar. Normalt flyger man med två mans besättning, befälhavare och styrman. Flygplanen tar drygt 6000 liter vatten vilket ”skopas” upp på ungefär 12 sekunder i någon närbelägen sjö eller större vattendrag. Man har även möjlighet att blanda i skummedel i vattnet vilket ger en betydligt bättre effekt på marken då skummet ligger kvar och kväver elden. Tyvärr var inte skummet som flygplanen hade med sig godkänt för användning i Sverige och vårt svenska skum var inte godkänt att hälla i flygplanen. En viktig lärdom för MSB som jag hoppas ser över detta regelverk så att analyser och tillstånd finns att nyttja skum vid behov i framtiden. Enligt de fransmän och italienare som jag talade med innehåller skummedlet inget annat än det man återfinner i vanlig tvål eller tvättmedel.
 |
| Rote Canadair under ”scooping” norr om brandområdet. 10 graders klaff, 70 knop, nästan tomgång ner till vattenkontakt och därefter full gas under fyllningen för att inte tappa farten. Foto. Kn Magnus |
Själva vattensystemet är helt automatiserat och hanteras via en kontrollpanel monterad i mitten, överst på instrumentbocken. Före ”skopning” armeras systemet som sedan aktiveras vid vattenkontakt och automatiskt räknar ut flygplanets totalvikt (med hänsyn till aktuell bränslemängd) så att man inte överlastar. När en av piloterna förinställd totalvikt är uppnådd öppnas ventiler längst upp på tankarna, under vingarna, som släpper ut överflödigt vatten och på så sätt förhindrar oavsiktlig överlast. Detta system verkar vara flygplanens svaga punkt vilket visade sig genom att man hade en del mindre fel på systemet och man fick starta om (dra/trycka in säkringar och hoppas det lagar sig själv) vid några tillfällen samt även återgå till Västerås vid minst ett tillfälle för att byta någon komponent. Övriga fel som uppstod under tiden i Sverige var en trasig bränslepump samt en punktering. Felen avhjälptes dock snabbt av de tekniker som var med och man stod aldrig på marken mer än 2-3 timmar. Både bränslepump och reservhjul medfördes av enheterna tillsammans med andra reservdelar, baserat på statistik över vilka fel som oftast uppstår. Mig veterligen behövde inte delar flygas in från hemlandet vid något enda tillfälle. Mellan onsdag och söndag släpptes ca 9,2 miljoner liter vatten över brandområdet. Hade läget varit mer akut under senare delen av veckan än det faktiskt var hade man nog kunnat få ut uppåt 15 miljoner liter då man ej gick för fullt hela tiden.
 |
|
Närbild på konrollpanelen omedelbart före ”scooping”. Fyra digitala staplar som snabbt fylls vid fyllning samt automatisk uträkning av totalvikten. Foto: Kn Magnus, 21.Hkpdiv |
Mitt intryck av enheterna och besättningarna är att de är oerhört proffessionella och duktiga på det de gör. De var lätta att ha att göra med, prestigelösa och ödmjuka, trots att de förmodligen vet mer om brandbekämpning från luften än jag själv någonsin kommer att komma i närheten av. Vikten av att snabbt få en svensk samverkansofficer på plats vid dessa tillfällen kan inte nog understrykas då det är mycket småsaker kring luftrum, inflygningar, bränsle osv som de behöver stöttning med.
 |
| Uppstart och checklista. Foto: Kn Magnus |
 |
| Återflygning för landning bana 19, Västerås i bakgrunden. Foto: Kn Magnus |
 |
| Bild tagen bakåt i flygplanet, de två tankarna. Bakom dessa plats för reservdelar mm. I höjd med kameran finns två bänkar utmed sidorna med totalt 8 bältade platser. Foto: Kn Magnus |
 |
| Ett franskt flygplan blev det sista som gjorde en insats i brandområdet, landade 1900 lokal tid på söndagen efter ett kortare pass med 20 fällningar. Foto: Kn Magnus |
//Kn Magnus, 21.Hkpdiv
27 kommentarer
Intressant! Beskrivningen kunde dock varit lite mindre känslobefriad.
En och annan firre slutar oväntat sitt liv i skogen, förmodar jag.
Sjukaste jag läst. Vem fan bryr sig när det brinner?
Kanske de som får sina hem uppbrända bryr sig. Att du inte bryr dig säger rätt mycket om hur uppfuckat ditt mentala tillstånd är. Jag hoppas jag aldrig blir som du Skogaholm.
Det där om firre var menat som ett skämt.
Och Inkognito kan inte läsa…
Haha, VM i missförstånd.
Incognito menar att alla som får sina hem uppbrända bryr sig om fiskar som dör i skogen. Det ligger helt i linje med tidigare inlägg.
Firre och furor, som Donald Trump sa.
Firrar och furor! I Sverige! Vem kunde ha trott det?!
Om en fisk brinner i skogen men ingen är där för att äta den, har det då hänt?
Tackar!
Ett mycket intressant inlägg!
Men varför skulle inte Sverige tillsammans med Finland och Norge också kunna ha två liknande flygplan ?
Ser ju lite "over-kill" ut med "black-Hawks" som skopar vatten…
Sverige hyrde faktiskt in en Canadair CL-215 och en CL-415 under ett par år på 90-talet för utvärdering. I slutändan så sa dock regeringen Persson nej, planen var för dyra i inköp.
Helikoptrar respektive flygplan har olika fördelar och nackdelar. Helikoptrarna är ofta en befintlig resurs som kan användas för brandbekämpning för en relativt liten merkostnad och dem kan hämta vatten även i små sjöar och vattendrag.
Brandflygen är billigare att flyga, kräver mindre personal (då dem har större kapacitet per enhet) men kräver en större sjö för att kunna hämta vatten, samt har i regel liten användning utanför sin roll i brandsläckning i kombination med hög anskaffningskostnad.
Tja, flygplanen, Bombardier 415 kan köpas från hyllan som standardprodukt.
Sverige, likt Finland har ju dessutom många sjöar och stora skogsområden.
Övrig tid kunde flygplanen användas för sjöövervakning.
KBV:s 3 flygplan tillverkas också av Bombardier och har många gemensamma delar. Inte minst motorerna.
https://www.kustbevakningen.se/materiel–teknik/flygplan/
https://sv.wikipedia.org/wiki/Bombardier_415
https://sv.wikipedia.org/wiki/Bombardier_415
Tillverkningen av Bombardier CL-415 upphörde 2015!
Lysande!
Intressant. Tyvärr så står ju skogsbrandsbekämpning i konflikt med ett av våra viktigaste miljömål: att bevara en biologiska mångfalden. Skogsbränder ökar ju densamma, och är dessutom helt naturliga inslag i naturen. .
Vill minnas att ryssarna erbjöd oss att låna 2 av deras släckningsflyg men det passade tydligen inte ansåg någon.
49.000 liter åt gången hade motsvarat ca 8 vändor med ovannämda.
Dessa måste landas för att fylla på vatten. Canadair brandflygen har i praktiken mäktat med upp till 100 vändor på ett 4 timmars flygpass. Att kunna skopa vatten i en näraliggande sjö utan att behöva landa i kombination med mycket god precision vid vattenbombningen (genom möjlighet att flyga lågt och långsamt över branden) gör dessa brandflyg mycket effektiva.
Stor vattenkapacitet kan låta häftigt men är i praktiken sällan värt så mycket.
Vafalls – inga ut ur EU kommentarer? Har SD falangen och rysstrollen helgledigt?
Botnäten är nog programmerade att ignorera reportage men ett test skulle vara att slänga in orden EU,Nato, Ryssland och Usa i artikeln och se vad som händer.
OK jag prövar, varför måste vi vända oss till EU. Hade vi varit en del av RYSSLAND hade ju vårt ÄRORIKA flygvapen kunnat bomba skiten ur elden, som i Syrien. Men USA då! Globalister. Elefanten i rummet!
1000 döda EU medborgare ISLAMISTER. ÖPPNA GRÄNSER. HöGRE SKATT. BÖNEUTROP… nu kommer de nog…
Är sjöarna där hämtning sker avlysta eller är det piloterna som visuellt avgör om sjön är fri från båtar och t ex omkringflytande stockar?
Det måste vara stora påfrestningar på planet när skopan tar tag i vatten i 70 knop (130 km/h) och vikten snabbt stiger 6 ton.
Tack för ett intressant gästinlägg.
Tack för ett jättebra (gäst)inlägg. Mer av liknande!
Tyvärr är det bara CIS-män som engagerar sig i släckningsarbetet. Vi behöver mer mångfald i räddningstjänsten för integrationens skull så en kvotering och lägre trösklar är önskvärt.
Informativt, välskrivet och intressant. Stort tack till Kn Magnus.
Så här tyckte ja i "ring p1"i måndags.ca 23-24 min in i programmet. https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1089522?programid=1120