Cornucopia?

2017-11-23 11:14

Hushållens sparande föll 14 miljarder under tredje kvartalet

Hushållens nettosparande föll med 13 720 miljoner kronor (MSEK) under tredje kvartalet rapporterar SCB. Detta trots att hushållens inköp av bostadsrätter för 8 059 MSEK räknas som finansiellt sparande, då det inte är en real tillgång.
De finansiella sparandet för hushållen landade på -13 720 MSEK under tredje kvartalet, exklusive tjänstepensioner, premiepensioner och övriga försäkringstekniska avsättningar eller periodiseringar. 

Sparandet inkluderar 8 059 MSEK i köp av bostadsrätter. Räknar man bort dem och bara tittar på likvida tillgångar som hushållen faktiskt förfogar över föll sparandet med 21 779 MSEK. Siffran som cirkulerar i media är dock ett negativt sparande på 4.6 GSEK, men det inkluderar alltså pensioner man inte kommer åt och köp av bostadsrätter.

Bostadsrätter är som bekant inte en real tillgång likt en villafastighet, utan bara ett klubbmedlemskap i en bostadsrättsförening och räknas liksom golfklubbmedlemskap eller medlemskap i t ex en båtklubbs båtplatser som en finansiell tillgång.

På grund av stigande värderingar på finans- och bostadsmarknaderna steg dock hushållens nettoförmögenheter med nästan 200 miljarder kronor under kvartalet.

T ex ökade värdet på klubbmedlemskapen i bostadsrättföreningar med 58 GSEK, trots att man bara ökade inköpen av bostadsrätter med drygt 8 GSEK. I snitt steg som bekant bostadsrättspriserna under juli - september i jämförelse med april - juni. Nästa sparbarometer kan dock innebära ett ännu större tapp - kanske 100-200 GSEK i minskad förmögenhet för hushållen pga nedgången i bostadsrättspriserna?

Hushållens skulder ökade totalt med 61 323 MSEK under kvartalet.

Tittar man på sparandet i olika sparformer så minskade kontanterna med 971 MSEK, banksparandet ökade med 40 155 MSEK, obligationer minskade med 2 093 MSEK. Fondandelar sparade man 1 308 MSEK i.

Direktägda aktier investerade allmänheten endast 454 MSEK i, vilket är rejält mycket mindre än normalt. De senaste två åren har siffrorna legat mellan 4 188 - 11 956 MSEK i nettoköp av aktier per kvartal. Vad som ligger bakom ett nästan helt utplånat köpande av aktier, trots börsuppgång vore intressant att veta. Är inte allmänheten Svarte Petter den här gången?
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa.

28 kommentarer:

  1. "Det finansiella sparandet var därmed negativt, men mindre negativt än motsvarande kvartal 2015 och 2016."

    Det är bra att känna till, som du också mycket riktigt påpekar, att realt sparande (köp av småhus) inte räknas in i denna statistik.

    Och för den som är orolig över att det finansiella sparandet är negativt, rekommenderas att titta på statistiken för andra kvartalet, som allt är kraftigt plus på grund av bland annat utdelningssäsongen:

    "Hushållens finansiella sparande, nysparandet minus skuldökningen, var 46 miljarder kronor andra kvartalet 2017. "

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så konsumtionen är till del lånefinansierad och nu när bankerna stryper kranen så ökar blancolånen kraftigt tills den möjligheten är uttömd. Vad händer sedan?

      Radera
    2. Staten går in och täcker bortfallet om den privata konsumtionen skulle krokna. Staten har ingen limit och eventuell statlig överbelåning regleras med kronfall som gynnar exporten.

      Radera
    3. Hur reglerar man en statlig överbelåning med kronfall? Känns som att kronfall snarare trycker upp räntan och gör upplåningen mer kostsam.

      Venezuela lyckas ex. dåligt med att reglera sin överbelåning trots magnifikt fall i valutan.

      Radera
    4. Kraftigt kronfall trycker upp räntan. Punkt!
      Det har till och med Ingves offentligt medgivit.

      Radera
    5. Venezuelas ekonomi kroknar pga minskad export av olja pga Chavez förstatligande av oljebolagens tillgångar som gjorde att oljebolagen slutade bygga ut produktionen samtidigt som mer än halva befolkningen lever på bidrag.

      Sverige är på god väg att hamna i Venezuela-träsket. Om staten tvingas baila ut BLT-kollektivet så tas ett stort steg åt det hållet.

      Men det innebär fortfarande inte att priserna på bostadsmarknaden behöver falla i kronor räknat vilket var frågan.

      Radera
  2. Tack för alla jämförelsetal och förändringar i %.
    Sämre än Bajen...

    SvaraRadera
  3. "Det är bra att känna till, som du också mycket riktigt påpekar, att realt sparande (köp av småhus) inte räknas in i denna statistik. "

    Kan du förklara detta? Om jag har tre miljoner på banken och köper en fastighet för denna så räknas det som om att mitt sparande gått från tre miljoner till noll kr? Men inte motsvarande för en bostadsrätt? Verkar helsnurrigt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ok. Då känns det som om man kan ignorera denna statistik.

      Radera
    2. Ja, precis så är det i denna statistik. Det gör att den ska tolkas mycket försiktigt.

      En stor del av lånen går ju till småhus, men de räknas inte på plus-sidan så det ser ut som (och är!) ett stort negativt _finansiellt_ nettosparande i normalfallet. Men det är som sagt för att det stora positiva _reala_ nettosparandet inte täcks av just denna statistik.

      Radera
    3. Ett alternativt sätt att räkna sparande är "inkomst - konsumtion".

      Den statistiken kan man studera här.

      Radera
    4. Men köper du en bubbleprisad bostadsrätt så räknas det som sparande då vi ju alla vet att en bostadsrätt, speciellt i Stockholm, bara kan gå upp.

      Varför finns SCB? Är det någon nytta öht med dem? När de skickar ut sina förfrågningar så fyller jag alltid i dem med garanterat felaktiga uppgifter, jag lär inte vara ensam...

      Radera
    5. De flesta villor som köps säljs av privatpersoner och lika mycket som går på minus på lånesidan bör gå på plus på banksparandesidan.

      Radera
    6. Finns väl också en demografisk effekt i statistiken, stora generations kullar i olika faser har olika behov, de stora utgifterna kommer ofta när det bildas familj och större bostad behövs samtidigt som inkomsterna är lägre pga småbarn osv.

      Radera
    7. Så då sabbade vi för landet genom att ta ut kapital från bankens 0%-konton och sätta dem i en jordbruksfastighet och en skogsfastighet.

      Känns kymigt att förstöra så här för landet. Jag tror att säljaren var på väg till en BR så då kommer det väl gå +/- noll i alla fall..

      Bankerna får ursäkta men jag tycker att det känns betydligt säkrare med pengarna investerade i något reellt så att inte någon kleptomanisk finansminister eller liknande får upp spåret på kapitalet...

      Radera
  4. Och DIs artikel hävdar att vi "sparar för mycket". NUTS!

    I min värld har vi nått en punkt då vi inte behöver komsumera lika mycket (vi har det vi behöver). Men den dopade ekonomin centralbankerna skapat efter finanskrisen kräver så klart att vi "överkonsumerar" för att dopandet ska kunna fortsätta. Annars kollapsar allt.

    Det är ju tragiskt att företagens varor och tjänster inte är mer attraktiva, annars hade vi väl fortsatt konsumera?
    Företag och tjänster som inte erbjuder lika bra saker ska väl i en fri marknad inte ska väl normalt avvecklas och ersättas med annat?

    Sen vet vi ju hur alla experter räknar när de menar att vi i Sverige sparar för mycket. Allt som har med bostaden, som cornu tar upp, räknas som ett "sparande" och inte konsumtion.

    Att det är dåligt med hyreslägenheter späder också på denna effekt... För där är det enbart konsumtion.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men vi överkonsumerar ju inte om man tittar till statistiken.

      Hushållens sparande är betydligt högre än 1989, och en bra bit högre än 2007.

      När det gäller bostaden, så räknas förstås utgifter i form av underhåll som "konsumtion". Om nu ett bostadsköp ska räknas som "konsumtion", så kan rimligen inte underhåll räknas som det, då hade man räknat samma sak två gånger.

      Radera
  5. Inte helt relaterat, men: Någon som vet varför sek stärks idag?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kronan har sakta stärkts hela veckan, men jag vet inte om det är någon särskild makronyhet som orsakat detta. Kanske bara en motreaktion mot den ganska snabba försvagningen tidigare.

      Man kan åtminstone konstatera (på räntemarknaden) att det ännu inte är någon större oro för finansiell kris i Sverige enligt de priserna.

      Radera
    2. Vart tittar du för att konstatera att det inte är ngn oro på räntemarknaden?

      Radera
    3. Priserna på bostadsobligationer.

      De var högre i fredags än vad de var i våras (det vill säga, räntan är lägre). Hade det varit oroligt på räntemarknaden så hade priserna på obligationerna fallit (räntan stigit).

      Radera
    4. Ah ok, tack. Låter rimligt. Har du också möjligtvis någon länk till prisgrafer någonstans? Hittar inte på tex avanza (hittar dock de här 5- och 10-år stibor som väl inte riktigt är samma sak, även om det ju avspeglar ränteläget och eventuell oro. Tror jag). Har generellt svårt att förstå just obligationer även om jag läst definitionen ett antal gånger. Nog mest att det låter så sjukt tråkigt med obligationer :-)

      Radera
    5. Avanza ger grafer för statsobligationer. För bostadsobligationer är det enklast att kolla Riksbanken.

      Sök räntor och valutakurser.

      Klicka vidare på "Svenska marknadsräntor" och "Bostadsobligationer" så finns statistik där (text och xls).

      Radera
  6. OT men förslag till inlägg: Finns det någon statistik över julklappsinköp som andel av medel- eller medianlön? Man hör ju hela tiden om hur julhandeln ökar för varje år, men det beror ju säkert på befolkningsökning och inflation. Har sökt en hel del efter detta men inte hittat något.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Som av en slump släppte Nordea sin rapport om julhandeln 2017 idag.

      "• Totalt sett minskar vår planerade julbudget i år med 8 % och vi tänker lägga i genomsnitt 3 200 kronor på julklappar och 1 850 kronor på julen övriga utgifter. Det är framförallt på julens övriga utgifter såsom pynt, mat, kläder och liknande som vi drar ner i år medan vi lägger något mindre på julklapparna."

      "Barnfamiljer : 2015 Julklappar & övriga julutgifter 6 535 kronor
      2016 Julklappar & övriga julutgifter 7 029 kronor
      2017 Julklappar & övriga julutgifter 5 730 kronor"

      Se även slide 8. Vi lägger alltså enligt denna panelundersökning mindre på julen i år än 2016 och 2015.

      Det är dock en rätt stor osäkerhet i den här typen av undersökningar, men det är nog det bästa vi har. Kanske HUI eller nån annan har statistik från handeln, får kolla...

      Radera
    2. Svensk Handel julrapport 2016, sidan 4, ger en liten bild men inte helt bra eftersom det bara handlar om decemberförsäljningen i detaljhandeln. En hygglig indikation dock. Stiger i takt med BNP, vilket verkar rimligt.

      Radera