Cornucopia?

2017-09-19 19:33

Varför sänker regeringen inte den allmänna löneavgiften?

I regeringens höstbudget ingår en välkommen sänkning av bolagsskatten, dvs skatten på aktiebolags vinster. Det är en nödvändig sänkning för att företag inte ska flytta ut, och gynnar bolag utan eller med få anställda, men som gör vinster på exempelvis . Men varför inte sänka den sk allmänna löneavgiften, som i praktiken skulle göra det billigare att anställa och gynna bolag som har anställda eller anställer?

Bolagsskatten måste förstås sänkas för att öka attraktionskraften för att behålla eller locka till sig företag till Sverige, som därmed betalar skatt här. Komkurrensen är stenhård och omedelbar inom åtminstone EU och sänkningen är berömvärd, önskvärd och naturlig.

Samtidigt gynar den bolag som går med vinst oavsett om dessa har några anställda. Rena pappersbolag, eller verksamheter med mycket få anställda kan på detta vis ha sin koncernmoder i Sverige, men ha sina anställda i andra länder där arbetskraften är billigare.

I Sverige betalar man arbetsgivaravgifter ovanpå den lön som anges i lönekuvertet. En del av dessa avgifter går till pensionsspelet, andra till våra socialförsäkringar, men 10.72% ovanpå din lön går till den allmänna löneavgiften. Detta är alltså en särskild statlig skatt ovanpå alla löner, som går rakt in i statskassans svarta hål och gör lönekostnaderna i Sverige 10.72% högre. Får du 300 000 i bruttoårslön, så betalar din arbetsgivare alltså in 32 160:- SEK rakt till staten. Detta handlar inte om några socialförsäkringar, utan går till regeringens hobbyprojekt, som t ex de felräknade 2 miljarder påsarna med ostbågar som staten sitter och håller på när den offantliga sektorn inte ens klarar av att hinna bränna upp alla pengar svenska folket, arbetsgivare och företag skattas sönder av.

En sänkning av allmänna löneavgiften skulle direkt göra det billigare för alla arbetsgivare att ha anställda - även den offentliga sektorns välfärd inom vård, skola och omsorg, såväl som statliga kärnfunktioner som rättsväsende och försvar. Varför vill inte regeringen göra det mer attraktivt att ha anställda i Sverige? Är det för att anställda inte röstar på socialister och för att man vill ha så många bidragstagare som möjligt?

Sänkningen av allmänna löneavgiften skulle antingen leda till att man anställer fler, eller att företag med många anställda ökar sina vinster och med det också resultat efter skatt och gör det attraktivare att ha personalkrävande företag i Sverige.

Sverige konkurrerar inte bara med skatten på lönsamma företag, utan också med företagens personalkostnader. Regeringen hade alla möjligheter i världen att minska dessa med en sänkning av den allmänna löneavgiften, men valde att avstå.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa.

40 kommentarer:

  1. Jo, fast socialavgifterna brukar autojusteras (utom pensionsavgiften) så att varje liten avgiftsdel på ett ungefär motsvarar "försäkringens" totala utgifter, sen blir den allmänna löneavgiften en "restpost" som hälls in i övriga statsbudgeten.

    För enskilda individer är ju arbetsgivaravgifterna till mycket stor del skatt, eftersom det finns ett tak på försäkringsutfallet, men inget tak på avgifterna.

    Annars har du rätt. Att sänka den totala storleken på arbetsgivaravgifterna vore en bra åtgärd generellt sett, och de enda som brukar förespråka och få igenom detta är moderaterna (se 1991-1993 och 2009). Eftersom man fått igenom en hel del besparingar i övriga socialförsäkringar så är "allmän löneutgift", restposten, plötsligt en väldigt stor påse pengar.

    SvaraRadera
  2. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  3. Pengarna används naturligtvis bäst genom att rikta dem mot marginalväljare. Gratis ostbågar till alla förstagångsväljare under hela sommaren, för att det är så synd om just denna grupp?

    SvaraRadera
  4. "och gynnar bolag utan eller med få anställda, men som gör vinster på exempelvis ." Saknar några ord här, eller är jag bara dum?

    SvaraRadera
  5. Tror det är så inte minst för att få känner till de olika avgifterna.

    SvaraRadera
  6. Nej jösses, nu får du bara fler att tro på den helt idiotiska myten att löneskatten berör bolaget. Det är en REN SKATT FÖR ARBETSTAGARE. Precis lika självklart som den skatt du drar på den så kallade bruttolönen. Den berör inte bolag ett skit, förutom vad jag gäller att locka internationell arbetskraft eftersom lönerna blir "lägre" här.

    Hela jag vill skriva en massa elaka saker nu, men ser hellre att du inte blir helt vrång av detta, tänker efter, och sedan kan hjälpa till att berätta för de stackars svenska arbetarna vad de betalar i skatt. För folk fattar verkligen inte detta generellt i det här av staten lurade landet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om du väljer att inte bli arg och faktiskt tänker efter kommer du dels inse att jag har rätt, dels förstå varför politiker gärna låter den här skatten var kvar. Det hade inte fungerat i ett friare land, men i ett land där medborgare inte kan tänka ut sånt här själva är det en genial kupp.

      Radera
    2. Arbetsgivaravgiften/skatten är visserligen ovanligt hög i just Sverige, men samma system (med "indirekta skatter" på arbete) finns ju i många länder.

      Vilket friare land menar du saknar "arbetsgivaravgift" / payroll tax / motsvarande? USA har ju denna typ av skatt, till exempel (fast jänkarna är smartare och sätter ett tak för denna skatt). Det skulle vara Hong Kong som har ett bättre system för skatt på arbete i så fall.

      Radera
    3. ... eller så menar du förstås bara allmän löneavgift, som är en synnerligen ren skatt på arbete. Ja! Den kan mycket väl vara en unikt svensk smygskatt.

      Radera
    4. Det handlar inte om arbetsgivaravgiften, det handlar om att den innehåller 11% SOM INTE ÄR EN AVGIFT, UTAN EN REN LÖNESKATT.

      Löneavgiften är ingen avgift, det är en skatt. En skatt arbetarstagare. Ingen hymlar med det. SKV är djur tydliga med att det inte är en avgift.

      Jag blir jättearg på att ni inte fattar detta, men jag kan inte hjälpa det. Vi har det här sjuka systemet just för att folk inte fattar det. Det hade inte fungerat i USA, det är liksom inte nära.

      Radera
    5. Jag lade till denna information efter att ha tänkt lite ungefär samtidigt som du skrev ditt inlägg.

      Sidospår: Eftersom de flesta inte förstår detta generellt sett (många tror ju som bekant att det bara är det man betalar och ser via sin inkomstdeklaration som är "skatten man betalar"), går du alltså runt och är jättearg på de flesta människor i din omgivning?

      En annan väldigt jobbig sak med arbetsgivaravgifterna är att det inte alls är uppenbart hur mycket av de övriga avgiftsposterna som ska ses som "skatt" och hur mycket som ska ses som en sorts "försäkringsavgift". Pensionsavgiften är det enklaste exemplet, intjänad inkomstpension och premiepension har ju ett tak, och all avgift över detta tak går in i statskassan till andra ändamål. Till skillnad från andra länder betalar man alltså _mer_ "indirekt skatt på arbete" ju mer man tjänar (jmf USA där det som sagt finns tak på SS-avgiften osv).

      Radera
    6. Du hann före mig.... sorry :)

      Radera
    7. Och ja, varje gång jag tänker på detta är jag arg och besviken på människor i det här landet. Tack och lov tänker jag för det mesta inte på det.

      Radera
    8. EU har ju löst ert käbbel för länge sedan. Deras ekonomer kallar allt för skatt som inte hamnar hos löntagaren, oavsett om det är pensionsavgifter, arbetsgivaravgifter, inkomstskatter eller moms för det livsnödvändiga. På det viset är skatten för en svensk snittarbetstagare ca 49%, och för de skatteledande belgarna och fransmännen ca 56%.

      Radera
    9. ...och som Linus påpekar är givetvis arbetsgivaravgiften helt ointressant som isolerad skatt, och har inget med arbetskostnad att göra. Inom västeuropa varierar "arbetsgivaravgiften" mellan 10% (England) och 50% (Frankrike).

      Radera
    10. Sant, man kan bli tokig för mindre.

      Taken i systemen gör det ännu värre. Fundera på hur mycket extra "försäkring" du får på en löneökning från 60 000 kr/mån-61 000 kr/mån från de lagstadgade arbetsgivaravgifterna... Så vi har ännu mer ren skatt där.

      Radera
    11. De nedrans belgarna och fransmännen gissar jag har system som fungerar ungefär som våra. Inte upplyftande.

      Ja, det är nog enklast att slå ihop skiten och räkna allt som du inte själv får disponera som "skatt" även om du har framtida utbetalningar att vänta.

      Radera
    12. Systemen är liknande, men när Sverige sedan 90-talet har sänkt pensioner, ersättningsnivåer och service i offentlig sektor, har exempelvis Frankrike bara fortsatt att höja skatterna i takt med att sjukvård blir dyrare, befolkningen äldre och nyttjarna av service kräsnare. Men allt har väl ett slut, och de får göra något slags reformeringsrace nu, liknande det som Persson och Bildt sysslade med på 90-talet.

      Radera
    13. Så länge de flesta inte fattar eller bryr sig att läsa innantill så går det bra att mörka att den allmänna löneavgiften faktiskt är en löneskatt på arbetstagarens lön. Och det passar politikerna alldeles utmärkt, speciellt vänstern och såsseriet. Man kan tycke att de mer högerorienterade medierna kunde ta upp och redogöra för detta med jämna mellanrum, men de verkar helt frånvarande i denna fråga.

      Radera
    14. Vilka högerorienterade medier? Den journalist jag mött som varit mest höger har varit typ folkpartist. Vilken etikett folk väljer att klistra på sig själva har lite bäring i verkligheten när allt som flödar ur deras munnar är socialistisk smörja.

      Radera
    15. Intressant bloggtext och intressanta kommentarer vilket på nytt påminnermig om att denna diskussion har synbarligen inte förekommit rörande de s.k. "pensionärsskatterna" ... egendomligt nog!
      Jag försökte själv på en av pensionärsorganisationernas kommentarsfält i en av deras internetsidor föra in denna parameter i diskussionen och det hela slutade med att jag blev bums blockerad från att vidare deltaga i samtalet ... samt naturligtvis att mitt med möda ihopknåpade inlägg i ämnet försvann med blixtens hastighet.

      Radera
  7. Var har du hittat info om att detta skall ingå i budgeten för 2018?

    Det finns en promemoria som är ute på remiss som bland annat innehåller en sänkning av bolagsskatten med 2% som kompensation för försämrade avdrag för utgiftsräntor. Mer info för den intresserade finns här: http://blogg.pwc.se/taxmatters/regeringen-foreslar-andrade-skatteregler-i-foretagssektorn

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, exakt!
      Var finns info om detta? Har inte hört någon annan rapportera om att skatten faktiskt sänks..

      Radera
  8. Jag som på denna blogg ofta bespottad miljöpartist stöttar detta förslag till fullo.
    Beskatta förbrukning av ändliga resurser och användning av kapitalvaror istället för arbete!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men leder inte arbete till förbrukning av resurser i alla led.....

      Radera
    2. Har aldrig förstått varför beskattning på arbete är rimligt. Beskattning av konsumtion däremot går ju att logiskt koppla till många områden som miljö tex.

      Radera
    3. Vi bespottar dig inte för att du är miljöpartist utan för att du inte tycks förstå det du skriver. Förslaget gällde ju en sänkning av skatten för att förbruka ändliga resurser och kapitalvaror. Ta kemi-industrin som exempel: Man har mycket höga kostnader för råvaror, energi och maskiner. Kostnaden för arbete är relativt sett liten. Förslaget gör att man sänker skatten på bolagets vinst, vilket ju är positivt eftersom det kan leda till att fler stora kemiföretag väljer att bygga ut sin verksamhet i Sverige. Jag är bara förvånad över att en miljöpartist stödjer detta.

      Ett resonemang som jag saknar i denna diskussion är hur den höga arbetsgivaravgiften framförallt är framförallt skadlig för nystartade företag. Under uppstartsfasen blir i princip alla småföretagare överbelastade av arbete och skulle behöva anställa mer personal. Oftast klarar man inte det eftersom kostnaderna är för höga. Efter ett par år så tar orken slut och man lägger ned företaget. En sänkning av bolagsskatten gynnar ju tyvärr bara de etablerade företag som redan gör en vinst.

      Radera
    4. Arbete har ingen speciell koppling till förbrukning av resurser. Den enda tydliga kopplingen arbete har är värdeskapande. Värde kan vara vad som helst, inklusive att någon kan finna ett värde i att minska resursförbrukningen. Individens arbete är alltså att använda sin egen kropp för generera värde åt andra.

      Alla skatter på arbete är därför ohyggligt svårt att motivera moraliskt - värre än kapitalskatter enligt nästan alla kompasser.

      Vidare saknar arbete koppling till saker som inkräktar på gemensama resurser.

      Vi har heller ingen koppling mellan värdeskapande och rikedom, och kan alltså inte påstå att punktbeskattning av höginkomsttagare har något samband med en generell vilja att beskatta rika snarare än fattiga (e.g. om vi tar den höga inkomsten har inte arbetaren hög inkomst; dvs via att godkänna upplägget har vi implicit _redan tagit bort_ eventuell naturlig koppling till rikedom).

      Grädden på moset är då det här med progressiv skatt. Via progressiv skatt säger vi klart och tydligt att staten är lämplig att på detaljnivå styra medborgarnas incitament för att skapa värde.

      Radera
    5. Man kan ju beskatta kapital hårt, men sen kan man tillåta avdrag på skatten i fall kapitalet används till goda ändamål som forskning, inköp av maskiner och utbyggnad av fabriker.
      Skatten på inkomst och konsumtion bör däremot hållas så låg som möjligt. För då belönar man flit, och man underlättar för fattiga att arbeta upp sig ur sin fattigdom, och man uppmuntrar produktion och konsumtion vilket leder till att fler människor kan få arbete.
      Och de lägre lönekostnaderna bidrar också till att landets konkurrenskraft stärks.

      Bryr man sig om resursförbrukningen så kan man väl uppmuntra konsumtion av tjänster framför konsumtion av varor. Och uppmuntra folk till mer fritid istället för mer prylar. Och motverka resursslöseri, och att försöka uppmuntra tillverkning av produkter med längre livscykel istället för slit och släng.
      Mode och reklam och sånt skit kan man också klara sig utan.

      Radera
  9. Tack för att du tar upp detta!

    Det har varit min käpphäst alltid. Arbetsgivaravgiften är en direkt STRAFFSKATT på att ha anställda.

    Och skatten är ju inte så liten heller.

    Självklart skaffar man en robot, flyttar ut jobben till låglöneländer eller låter ekonomipersonen sitta i receptionen också fast jobbet blir sämre gjort än om man hade fler anställda.

    Det måste vara den mest destruktiva skatt vi har i Sverige. Straffskatt på att anställa...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag ser mig mer som livegen. För att en arbetsgivare ska få anställa mig måste denne först betala avgift till min ägare. Sen kan han få ta del av frukterna av mitt arbete. Förvisso kan jag flytta och formellt ägs jag inte men avgifterna för det mesta är så höga att flyttar och sparande för att bryta sig loss ur ekorrhjulet är hart när omöjligt för de flesta människor.

      Radera
    2. Han skriver dock inte om arbetsgivaravgiften generellt, utan om löneavgiften. Det är en skatt arbetstagaren betalar till 100%, det är inget arbetsgivaren överhuvudtaget känner av förutom att den blir mindre attraktiv (lägre löner).

      Radera
  10. Sänk skatten för låginkomsttagare och kompensera med pension, därefter kan man sänka minimum löner. Win-win för de som vill göra rätt för sig. En del som inte har möjlighet att göra lönearbete kan man man kompensera. Flertalet är nog soffliggare och kommer dock få det sämre, vilket är bra och effektivt, ni få tjäna som inflationsdämpare och ingen behöver tycka synd synd då ni valt detta själva (ni kan t o m kalla det medborgarlön). Win-win för samhället.

    SvaraRadera
  11. Skatt för att anställa när det inte finns jobb är väldigt märkligt.

    SvaraRadera
  12. Skaffa en offentliga anställning i ett annat EU-land t.ex. Portugal och en tjänst som lämpar sig för distansarbete från Sverige. Tjänsten omfattas av den lagstiftning som gäller för den offentliga arbetsgivaren och skattskyldigheten också i det landet. Sedan kanske det är svårt att få en lön som motsvarar svensk nivå.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skulle gissa att det även är förenat med vissa svårigheter att övertyga portugiserna om förträffligheten med arrangemanget.

      Radera
    2. Ja, och lönerna i portugal är "något" lägre än i Sverige. Lite morgongoogling säger att en lärare tjänar tex 1 519€/mån före skatt.

      Radera
  13. Jag tycker att dom ska höja den istället :)

    SvaraRadera
  14. Beroende på fördelningsprofil man vill ha så skulle jag:

    1) Sänka bolag och kapitalinkomstskatt
    2) Sänka statlig inkomstskatt
    3) Ökat jobbskatteavdrag

    SvaraRadera
  15. Hela arbetsgivaravgiften ska avsättas till arbetstagarens pension som ska vara med i i lönekuvertet. Det offentliga får klara sig på de övriga skatteintäkterna ca 1300 miljarder. Nu pratar vi normallöner,jag kan tänka mig väldigt höga skatter på pampar av alla dess slag.

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...