Cornucopia?

2017-09-07 09:44

Riksbanken ändrar sin inflationpolicy - låter räntan ligga still

Riksbanken lät sin styrränta reporäntan ligga kvar på -0.50%. Samtidigt ändrar man nu sin inflationspolicy till tidigare utannonserade förslag. Tanken är att slippa höja räntan och alltså kunna fortsätta räntedopa den svenska ekonomin.

Den nya policyn blir att man styr på inflationsindexet KPIF istället för KPI, dvs KPI utan effekter av räntan. Därtill så blir det ett intervall om 1 - 3% som KPIF ska ligga i. Därmed slipper man också höja räntan, trots att KPIF ligger på 2.4% och det är först om indexet går över 3.0% som man behöver höja.

Officiellt hävdar man förstås att 2.0% fortfarande är målet och att man sedan tidigare kört med KPIF istället för KPI.
"Dessa förändringar påverkar inte den förda penningpolitiken. KPIF har i praktiken varit Riksbankens operativa målvariabel under flera år. Genom att formellt göra KPIF till målvariabel fastställer vi bara denna praxis [...] Det är 2 procent som gäller. Riksbanken kommer alltid att sikta dit, oavsett om inflationen i utgångsläget ligger innanför eller utanför variationsbandet."
Beskedet till det svenska bolånekollektivet är alltså att det inte kommer bli några räntehöjningar. Riksbankens aktuella killgissning på eget agerande  är att räntan höjs med 0.10 procentenheter i tredje kvartalet 2018 och tills dess ligger stilla.

Den svenska ekonomin klarar inte av räntehöjningar och så här lagom till överhettningens slut har Riksbanken nu hittat ytterligare sätt att inte behöva höja räntan. Man tänker inte vara den som punkterar den bubbla man själva skapat.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa.

66 kommentarer:

  1. Riksbanken är nog medvetna om att konjunkturläget strax viker ner så det är nog helt korrekt agerande NU. Felet är ju skapat bra mycket längre bak i tiden.
    Frågan är väl bara vad dom ska göra sen när konjunkturen viker ner, arbetslösheten ökar, konsumtionen minskar och likaså inflationen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Handlar om att riksbankens nuvarande uppdrag är att förstöra så mycket som bara går. Desto större bubblan blir desto högre smäll

      Radera
  2. Det enda som kan få marknadsräntorna att stiga är en ändring i sentimentet från risk off till risk on.
    Troligast är dock att det fortsätter som tidigare med relativt små rörelser på både obligations- och aktiemarknaderna.
    Detta leder troligtvis till stillastående priser på bostadsmarknaden.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Stillastående eller svagt stigande. Men allt hänger på att man "glider in" med väldigt långsamt stigande räntor för att "vänja" marknaden. Vi får se...

      5-årsräntan fortfarande negativ, så långsiktiga ränteförväntningar är rätt låga fortfarande.

      Radera
    2. Vi har väl inga marknadsräntor, per definition, i Sverige, då Riksbanken ju sätter styrräntan?
      Jag är lite skadad efter att ha lyssnat på 30 avsnitt av Radio Mises på två veckor, så jag får be om ursäkt för PTSD.

      Radera
    3. Riksbanken sätter Reporäntan som styr dagsinlåningen, den påverkar i sin tur tillsammans med andra faktorer den ränta som sätts på statsobligationer. Som i sin tur ger påverkan på de räntor som bankerna får låna till, för att täcka den del av krediten som måste ha kapitaltäckning. Den ränta banken betalar är marknadsräntan och det är bara det som lånas upp i Sverige som har påverkan från Reporäntan. Lånar de av övriga länder så är det deras motsvarighet som gäller. I Europa är det mesta dock rätt harmoniserat, men lånar de från amerikanskt håll ligger marknadsräntorna högre.

      Radera
    4. Och den svenska kronan var inte reglerad på 80-talet eftersom man ju kunde växla sina pengar hos banken.

      Det var en ironisk liknelse ifall någon inte fattade det.

      Radera
  3. Intervallet har ingen praktisk betydelse, penningpolitiken är samma som innan.

    "Dessa förändringar påverkar inte den förda penningpolitiken. KPIF har i praktiken varit Riksbankens operativa målvariabel under flera år. Genom att formellt göra KPIF till målvariabel fastställer vi bara denna praxis, säger Stefan Ingves."

    Det är alltså inte sant att man kan vänta tills inflationen/KPIF är >3% innan man börjar höja, utan målet är precis som tidigare 2%.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är ju ändå intressant att beskedet kommer nu, när vi mest troligt står inför räntehöjningar. Det gick ju så bra att jaga sin egen svans när räntan var på väg nedåt. Alla minns väl krigsrubrikerna: "Nu har vi deflation i Sverige". Enda anledningen till denna s.k. deflation var ju att Riksbankens räntesänkningar bidrog till att sänka inflationstakten ytterligare enligt KPI-måttet. Givetvis vill inte Riksbanken att det omvända ska ske när räntan är på väg upp. Allt för att gynna lånande och missgynna (bank)sparande.

      Radera
    2. "Allt för att gynna lånande och missgynna (bank)sparande"

      Låter som en konspirationsteori. Bankerna bli ju aldrig nöjda oavsett. Titta på de lättkränkta finländarna i Nordea.

      Radera
    3. Som konspirationsteori är den väl lite väl uppenbar? De är ju inte direkt oärliga med det, även om det kanske inte preciseras i klartext.

      Radera
    4. Herregud "Allt för att gynna lånande och missgynna", var det inte IQ 135 i snitt här? Och ni har missat det uppenbara. Som jag brukar säga: IQ korrelerar bara aningen bättre än slumpen med intelligens.

      Radera
  4. Jag och min fru har missat hela bostadskarriärståget. Har flyttat mycket mellan hyresrätter i olika städer pga jobb och studier de senast 15 åren. Nu har vi två barn och vill stadga oss och står därför i begrepp att ge oss in på villamarknaden. Ska det bli av kommer belåningsgraden att blir mkt hög. Samtidigt har vi en bostadsmarknad som inte sällan betecknas som "sjuk" vilket så klart ger ett extra ångestpåslag.

    Min fråga till er som varit med ett tag: När var vi senast i ett läge där den allmänna känslan var bostadsmarknaden och ränteläget var i någon form av normalläge, om ett sådant tillstånd någonsin funnits?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åren 95 - 97 efter "dippen" 92/93

      Radera
    2. Det har alltid varit "dyrt".
      Köpte min första lgh 1994, folk tyckte det var sjukt dyrt även då.

      Radera
    3. Ska man bo i >10 år så ska det mycket till om man ska gå back nominellt. Det är historiskt mycket ovanligt.

      Men ja, 1870-1997 steg priserna i linje med KPI, sedan dess har priserna stigit mycket snabbare. Vet inte om det automatiskt innebär att priserna ska ner till KPI-nivån, fast det är populärt på denna blogg att tro det.

      Radera
    4. Min åsikt är att ingen vet hur "sjuk" bostadsmarknaden är, hur räntorna kommer att röra sig eller vilken doping av marknaden man fortsatt kommer att göra. Själv så är jag beredd att betala rejält för att bo i hus i ett s.k. "tryggt"område. Drar hellre ner på annat. Lägenhetsboende för mig är en fasa med grannar som väsnas, bråk i tvättstugan, leta parkeringsplats, ingen egen trädgård och problem med ett o annat "socialfall" i trappen.

      Radera
    5. Bengt: Mitt i prick avseende lägenhetsboendets nackdelar. Till fördelarna hör besittningsskydd i kombination med 3 mån uppsägningstid, minimalt behov av egen uppsättning verktyg och de grannar som är trevliga.

      Radera
    6. Håller FULLSTÄNDIGT med min namne ovan !!

      Har man sedan inte något "behov" av att "bräsa" (glänsa) på hippa uteställen, tjocka guldlänkar, "feta" BMW, Audi etc. och köper kläder och annat av livets "nödtorft" på Ge-Kås i Ullared, extrapisjagar mm så !

      Har själv inte köpt något "tjafs" på H&M på minst 20 år!

      Radera
    7. Re. Stefan Östergren

      Köpte min första lägenhet i Stockholm 1996, tyckte att det var rätt billigt faktiskt, även om räntan låg på 7%. Fegade ändå och köpte en alldeles för billig lägenhet.

      Radera
    8. Köp för att bo en överskådlig framtid så slipper du oroa dig över det absoluta köpbeloppet. Räntorna lär inte skena till ohemulska nivåer. Ingen kan avgöra var toppen och botten är och sitta och vara stressad över huruvida man kan låna 500kkr mer eller mindre om man går in vid en annan tidpunkt skapar en stress och ohälsa i sinnet som kan kosta betydligt mer att bota.

      Se till att ni har sunda kalkyler och en genomtänkt amorteringsplan, att man klarar räntehöjningar, rid ut eventuell storm och njut av din härliga trädgård istället.

      Pengar är inte allt här i livet och har ni råd att köpa villa så har ni antagligen en betydligt mer välmående ekonomi än majoriteten av invånare i landet.

      Radera
    9. Ja du och jag tyckte det var "billigt".
      Det tyckte inte allmänheten.

      Radera
    10. Betalade 2400 kr/kvm i Gävle 1994.
      Numera ligger snittet på 22 tusen/kvm.
      Marknadsvärde på den specifika lgh ligger på dryga 25 tusen/kvm.

      Radera
    11. Det finns väl mer eller mindre överhettade områden. Köpa mitt i den överhettade smeten eller vara beredd på något längre pendling " om man nu jobbar mitt i Stockholm eller annan storstad". Nog inte konstigt att det kan skilja på halva priset för samma bostad och standard.

      Radera
    12. .......liknande bostad och standard

      Radera
    13. Stefan: 22 tusen/kvm. Det är fan dyrare i Albanien nästan. En stor uppsida i Gävle alltså.

      Radera
    14. @Stefan, mjah, men är det något som bör komma ned på jorden så är det just BR-marknaden i Gävle. Folk betalar 1-2 miljoner för "centrala" små ettor, bara det att det blir lite oklart att beskriva det som centralt och i vilket fall som helst finns inte det som "centralt" brukar innebära, d.v.s. jobb. Och inte är det brist på alternativ för den som vill hyra (om man har ett jobb, därav hela trumvirveln: om man inte har ett jobb köper man, via föräldrar eller dylikt... för det har man råd med, ty kostnaden för risk är inte en utgift).

      En-två miljoner må vara pyttelite som lån vid minusränta när man har god ekonomi, men som faktiska pengar för de sämre bemedlade med mediokra utsikter är det rena hästballe-summor.

      Radera
    15. Nu surrar du Linus.
      Betalade knappt 20 tusen per kvm inklusive brf lån år 2016.

      Radera
  5. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  6. För knappt 10 år sedan låg räntan på ca 4 procent det kändes i rimligt, inte för mycket, inte för lite.

    SvaraRadera
  7. Konstigt att man avser höja först om 1 år och endast 0,1. Kanada höjde precis med 0,25 till 1. Hur många år ska vi fortsatt ha minusränta trots överhettad högkonjunktur, trodde räntan var till för att dämpa risken för överhettningen? Dvs räntan höjs i takt med konjunkturen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Cornus "igelkott" har kanske gjort deras "killgissningar"/alternativa fakta lite för uppenbart usla. Kanske man nu riktar in sig på gissnins- och utfallskurvor som mer liknar storråttor i framtiden?

      Radera
    2. Vi ska ha oförändrad ränta så länge vi har högkonjunktur. När konjunkturen dippar igen så kommer vi sänka.

      Radera
  8. Vad skall man "elda" med när konjunkturen viker?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Normalt sätt så skall man elda med skattelättnader och andra stödpaket när det är lågkonjunktur som då bekostas med ökad statsskuld. Detta skall sen tas igen när tiderna vänder genom att då minska på lättnaderna och ta bort stödpaketen om man nu ser det från ena blockets perspektiv. Nu så var det länge sedan man gjorde på det sättet och inte för att det andra blocket varit främmande för att införa dessa lättnader när de behövdes, utan för att man inte vågar riskera röster eller kan få majoritet för beslut. Man tvingade därmed hela återhämtningen att komma från kreditgivning.

      Hur man skall lösa en eventuell kommande kris, när både räntan är låg och man redan har stödpaket igång är en fråga de bör ställa sig på alla sidor.

      Kanske kommer man då att öka på statsskulden och genomföra ytterligare krispaket som sen inte kommer plockas bort. Tillslut så kanske vi kan leva utan att betala skatter och staten bara fortsätter låna pengar i all evighet :-) Frågan är vem som vill låna ut?

      Radera
  9. Riksbanken bryr sig väl mer om vad den tror att inflationen kommer att hamna på än vad den är. På så vis spelar det ingen roll att inflationen är på 2,4% om riksbanken tror att den kommer att närma sig 2 % med nuvarande ränteläge.

    Det faktum att riksbanken hittills oftast överskattat framtida inflation komplicerar ju lite dock.

    SvaraRadera
  10. Tydlig signal att man ska låna och köpa mer bostad än vad man behöver. Så länge vi har högkonjunktur kommer räntan vara oförändrad och priserna stiga med minst löneökningstakten. Får vi en dipp i konjunkturen kommer vi devalvera och sänka räntan ännu mer och stödköpa bostadsobligationer.

    SvaraRadera
  11. Bostadpriserna kan inte falla, falleralleraaaa!

    SvaraRadera
  12. Nästa steg är väl helikopterpengar... Jag hoppas att jag fått tummen ur vid det laget och flyttat över kapitalet till andra valutor.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Helikopterpengar har stora fördelar. Inga makthungriga klåfingriga politiker avgör var pengarna ska förbrukas samtidigt som del går åt till deras löner som dom ska ha för att ta besluten, fördelningen är jämn hos folket som dessutom spenderar pengarna mest riktigt på dvs de ställen där det finns behov

      Radera
    2. Peter: Växlingsavgift på det tyvärr men tanken har slagit mig också. Alternativt köper man räntefonder i andra valutor men då har man risken med att pengarna ändå finns tillgängliga på ett svenskt isk för beslag eller ytterligare beskattning.

      Radera
    3. Finns ingen lag som säger att helikopterpengar måste fördelas jämt över befolkningen.
      Det kan lika gärna bli ett ROT-bidrag på 95% till folk som renoverar sin bostad. Eller X % statsbidrag till den som köper/säljer en bostad efter att bostadsmarknaden kraschat. Eller bidrag till den som anställer en gatflicka över natten. Eller 50000 kr i bidrag till den som köper en elbil. Bara fantasin sätter gränsen och du kan vara säker på att politikerna kommer se till att gynna sina egna intressen.

      Radera
    4. Det finns mig veterligen bara ett exempel på retroaktiv beskattning/beslagtagande av tillgångar de senaste 40 åren (och nej, det handlar inte om flytten av pensionspengar från AP-fonderna till statskassan i samband med reformer av pensionssystemet).

      Risken känns obefintlig att skattade pengar som sparas i tex KF eller ISK plötsligt skulle beslagtas.

      Radera
    5. Vansinnet är komplett när i övrigt kloka människor diskuterar helikopterpengar som något "vettigt". Det är för mig helt obegripligt att man inte förstår enkla ekonomiska samband.

      Det enda som händer när man trycker upp mer pengar är att köpkraften försvagas. Det går inte att printa välstånd. Det spelar ingen roll att herr Svensson fått 100000 kr direkt i handen om herr Olsson och herr Petersson fått lika mycket.

      Radera
    6. Jag litar dock inte på att Sverige respekterar mina skattade tillgångar. RB verkar ju göra allt som står i deras makt att radera värdet på dom iallafall. Alla är inte experter på börsen så att man måste jaga cp avkastningar bara för att bibehålla värdet. Det finns helt enkelt inga sparincitament eller någon anledning att jobba i Sverige. Jag förstår fullständigt dom som kommer hit och lever gratis på skattebetalare. Helt rätt att utnyttja svenska folket. Större naivitet är svårfunnen.

      Radera
    7. Toni: Fast din rädsla är inte egentligen rationell. Det finns ett enda exempel jag känner till på plötslig konfiskering av spartillgångar, och det var den hårt kritiserade engångsskatten på livförsäkringar på 80-talet (en sorts extra förmögenhetsskatt).

      Nästan alla jag känner jobbar och bildar familj i Sverige utan att de känner någon större rädsla över att nån ska ta deras hus och pengar. Du oroar dig i onödan. Och ja, väljer man att inte spara i fastigheter eller aktier/fonder när vi har negativa realräntor så förlorar sparpengarna sitt värde (långsamt).

      Radera
    8. Syftet med helikopterpengar är inte att "printa välstånd", utan att förhindra en kollaps.

      Radera
    9. Ett bättre alternativ än tillfälliga helikopterpengar är en permanent medborgarinkomst. Om vi inte kontinuerligt fördelar om pengar från de som äger andelar i robotindustrierna så får vi en total efterfrågeinfarkt.

      Radera
    10. Ryktet om robotarnas framfart är starkt överdrivet.

      Medborgarlön är också en puckad idé som inte kommer att införas. Medborgarlön brukar dras fram som "lösning" av ledsna akademiker som upptäckt att efterfrågan på diverse "roliga" högskoleutbildningar inom humaniora och samhällsvetenskap inte riktigt är den som förväntas, så då vill man hellre leva på bidrag.

      Det är stora tekniska hinder kvar innan ens så pass "enkla" yrken som måleri eller brevbärare kan automatiseras på ett lönsamt sätt. Oron är extremt överdriven, alla roliga populärvetenskapliga artiklar till trots.

      Radera
    11. Timbro har en serie essäer, hittills i fyra delar, om medborgarlön. Här är första delen:

      https://timbro.se/smedjan/medborgarlon-ar-effektivt-och-rattvist/

      Givetvis finns det väldigt mycket intressant att läsa på annat håll, men Timbro är sannolikt your cup of tea...

      Radera
    12. Att skapa en målarrobot är sannolikt enkelt. Jag kan nog slå vad om att en sådan existerar om fem år. Tapetsering är troligen något svårare, men då väljer man bort tapetsering om man inte har gott om pengar. På samma sätt väljer man bort fysiska brevbärare när allt utom paket går att skicka via nätet. Paketen hämtar man i matbutiken, om drönarleveranser ännu inte fungerar tillfredsställande.

      Radera
    13. När du fått till en målarrobot kan han troligen snabbt fixa Michelangelo, da Vinci och van Gogh på dina väggar, vilket sannolikt är roligare än tapeter.

      Radera
    14. Sök runt lite på olika målarrobotar och se hur bra de fungerar idag.

      Sen ska målarroboten kunna ta sig fram till tex en lägenhet högst upp, utföra grundarbete/slipning/tapetsering, göra små anpassningar av "bostadsmiljön" om saker står i vägen, skruva ur elkontakter, maska kanter, och så vidare. Hela poängen försvinner ju om målarroboten måste ha en "målarrobotskötare" med sig.

      Lycka till med att få det att hända inom fem år.

      Jag är beredd att slå vad om att jag inte kan "beställa" en lägenhetsmålarrobot hösten 2022 som målar om och tapetserar om min lägenhet utan mänsklig inblandning.

      Radera
    15. Målning sker ofta i lokaler som är omöblerade, tex när det är nybyggt eller när någon flyttat. Det är klart att någon måste köra robotarna dit där de skall arbeta, men om en gubbe kör ut tjugo robotar som målar tjugo eller tvåhundra lägenheter så får han gå omkring och hjälpa till lite medan robotarna jobbar fort som fan och därtill åstadkommer en massa avancerade bårder mm. Kanske lite stuckatur också?! Folk får råd med sådant som de sällan har råd med om de måste anlita hantverkare.

      Radera
    16. Jag håller med dig att i teorin är det en intressant idé. Men det är långt från verklighet..

      Som sagt, hösten 2022 slår jag vad om att jag _inte_ kommer att kunna beställa en "målarrobottjänst" till ommålning/omtapetsering av min lägenhet. Det är för mycket pill för att detta ska bli verklighet.

      Radera
    17. Kan man inte bara lägga en dynamitgubbe under en färgburk i varje rum, det blir billigare än en robot.

      Radera
    18. Det finns ju redan gratis arbetskraft från öststaterna så jag förstår inte diskussionen.

      Radera
    19. Om arbetskraften är nära nog gratis har den inte råd att konsumera något. Allt blir då beroende av att de förmögna konsumerar som dårar. En och annan skaffar sig slott, lyxkryssare, ubåt och rymdraket, men det slutar högst sannolikt som i franska revolutionen när folk lessnar på att existera blott för en utsvävande överklass skull. "Allas lika värde", du vet.

      Radera
    20. Ibland får de betalt, ibland inte.
      Sen åker de tillbaks till öststaterna och konsumerar där.

      Radera
    21. Vi kan nog i alla fall anta att billig arbetskraft från öst konsumerar mer än eventuella robotar.

      Radera
    22. På slaviska språk, som ofta talas I öst, är det väl ingen större skillnad mellan arbetare och robot?

      Radera
    23. Bra poänger där, men dagens "arbetarklass" har råd att konsumera så det heter duga.

      Stående bud. Jag sätter tiotusen kronor på att jag inte kommer att kunna beställa en "målerirobot" eller "golvläggarrobot" september 2022 för min lägenhet, till samma pris som det idag kostar att låta en människa göra samma jobb. Sätter någon emot?

      Radera
  13. Bara det att diskussionen om räntorna alltid övergår till att handla om bostäder borde göra det uppenbart för vem som helst vad det handlar om. Innerst inne kan nog Svensson räkna ut att det är en enorm risk som man satt sig och sin familj i. Eftersom bostadsmarknaden lever på billiga krediter och på att nya spelare fyller på underifrån så blir konsekvensen att nya köpare antingen går in belånade som om det inte fanns en morgondag eller att man helt enkelt blir utestängd. Företagen och ekonomin blir lidande då det blir omöjligt för kompetent folk att flytta o ta anställning. Dessa nackdelar kombinerat med en potentiell global kris med förändrat ränteläge och bankfiaskon är väl det alla går och väntar på men också det som alla blundar för. Historien upprepar sig och det är garanterat att det kommer en dipp igen. Vet ifan hur RB agerar då räntan är på minus. Läskigt

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den enda vägen framåt enligt den nuvarande logiken är att fortsätta med "stimulanserna". Deflationstrycket kommer etablera sig mer och mer, och det sista centralbankerna vill ha är en deflationsspiral. Det är inflation man vill ha, och det man kommer att få.

      Radera
  14. Tror ärligt talat de flesta normalt fuktade skiter i rådande inflationsteorier. Samtliga centralbanker följer samma religion där tro och hopp är det sista som överger bygget. Vi lever i en global planekonomi där den fria marknaden för längesen är satt ur spel. Men marknaden vinner alltid till slut. I det skedet gäller det att ha positionerat sig rätt för just nu så byter enorma värden händer. Sedelpressarnas tid är stöld på extremt hög nivå.

    SvaraRadera