Cornucopia?

2017-09-25 12:54

Hundra års historisk real avkastning på Stockholmsbörsen presenterad av Lysa

Detta inlägg är sponsrat av Lysa.

Investeringstjänsten Lysa har lanserat en interaktiv unik graf med nästan hundra års historisk real avkastning på Stockholmsbörsen, inklusive återlagda utdelningar. Du kan själv se bästa och sämsta avkastningen under en viss tidshorisont och inklusive utdelningar har man aldrig gått back på Stockholmsbörsen på sexton år eller längre.
Bästa och sämsta perioden på Stockholmsbörsen på sexton års horisont. Den historiska börsutvecklingen presenteras med logaritmisk skala, så de vertikala intervallen är lika stora procentuellt. Grafen är reell, dvs justerad för inflationen. Utvecklingen hade nominellt varit ännu högre, men justerar alltså här för köpkraften. Källa: Lysa
Lysa har nu tagit fram data tillbaka till 1916 för Stockholmsbörsens reala (inflationsjusterade) utveckling, inklusive återinvestering av utdelningar, och presenterar det i en unik interaktiv graf. Du kan själv välja investeringsintervall och se när sämsta och bästa perioden var.

Datat kommer från Frennberg & Hansson (1992) "Computation ofa monthly index for Swedish stock returns: 1919-1989". Scandinavian Economic History Review, No 1 1992, s. 3-27. Samt Lysa analys baserad på SIX Return Index (SIXRX).

Vid investeringshorisonter om 16 år eller mer har börsen aldrig backat justerat för inflationen, även om förstås räntor kan ha gett bättre alternativ avkastning under perioden. För 16 års horisont var 70-talet med intervallet 1965-1980 det sämsta med en årlig total avkastning (total return - alltså inklusive återinvesterade utdelningar) på 0.38% och perioden 1981 - 1996 var den bästa med en årlig total avkastning på 16.80%.

Intressant är att börsen ter sig allt mer volatil och att i kortaste intervall ligger bästa eller sämsta perioderna nära i tiden, relativt sett. Bästa avkastning var IT-bubblan 1999 och sämsta avkastning var 2008 med -39.72%. På nio års sikt var sämsta intervallet 2000 - 2008. Överlag så står kampen om sämsta period mellan kraschen 1929 och den akuta finanskrisen 2008.

Testa grafen själv här, den är mycket intressant och som sagt unik.

Lysa erbjuder marknadens billigaste riskjusterade investeringstjänst i investeringssparkonto med endast 0.15% till 0.24% i förvaltningsavgift och 0.12% till 0.15% i fondkostnader, med återinvestering av fondernas kickback till förvaltaren och utan dolda valutaväxlingsavgifter. Särskilt på lång sikt blir dessa mycket låga kostnader helt avgörande.

Jag är själv kund hos Lysa och har mitt långsiktiga månadssparande hos tjänsten. Jag är mycket nöjd med tjänsten än så länge, som levererar precis det jag vill ha - mycket låga avgifter och en riskprofiljusterad portfölj. 

Om du vill bli kund hos Lysa, vilket åtminstone jag rekommenderar och själv också är, så kan du testa hur ditt investeringsförslag ser ut utifrån din riskprofil och tidshorisont och teckna dig som kund.

Detta inlägg är sponsrat av Lysa.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa.

18 kommentarer:

  1. Vet du om datat, har survivor bias eller har man hanterat det på något sätt?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Står indexsparande. Antar att de som sparat i Nyckeln elle Kreuger & Toll förlorat en trettiondel vid dessa tillfällen eller hur många aktier som ingick indexen just då.

      Radera
    2. Ja kanske inte är så stort problem när index "bara" är 30 bolag, de flesta kommer bytas ut i index innan de konkursar.

      Radera
    3. Där är kanske en Survivor bias just pga bytena. Sen om det är ett problem eller inte beror ju på vad man är ute efter.

      Radera
    4. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    5. Det har man tagit hänsyn till i materialet när man konstruerat dessa index. Det är alltså inklusive Kreuger-kraschen med mera.

      Den som är riktigt intresserad av detta rekommenderas Riksbankens bok, "Historical Monetary Statistics of Sweden, Volume II: House Prices, Stock Returns, National Accounts, and the Riksbank Balance Sheet, 1620–2012".

      Allt finns att läsa här, särskilt då kapitel sex om man är intresserad av den svenska aktiemarknaden. Mycket nöje!

      Radera
  2. Med tanke på att kronan inte är knuten till något (guld, ECU etc) och man valt att styra räntan efter KPI (som inte inkluderar egendom så som aktier, fastigheter) så kan kreditexpansionen fortgå nästintill ohämmat, vilket leder till stora bubblor/krascher. Kronans flytande kurs gör dock att effekterna mildras för den reala ekonomin.

    SvaraRadera
  3. Det är ju inte helt en slump att de 16 bästa åren följer direkt efter de 16 sämsta. Sånt här brukar ha en tendens att jämna ut sig.

    Ritade in en kanal i figuren.
    https://imgur.com/a/xCBgs

    Intressant är också att vi en lång tid legat väldigt högt och de senaste 2 åren som saknas har nog lyft oss ytterligare ganska högt i kanalen.

    Det kan väl diskuteras om det är rätt att linjärisera men med en logaritmisk y-axel så tycker jag nog personligen att en linjärisering är ganska rimlig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst är det det. Drar man fram den lång-långa trenden så får man också 7% real avkastning/år, så vi borde svänga omkring denna siffra på lång sikt (kanske lite lägre om man nu tror att de bästa tiderna är bakom oss och om man tänker sig att de +100% vi fick senaste fem åren).

      Ska man ta en titt på långsiktig börsutveckling så ska man helt klart, som i detta fall, visa på en logaritmisk skala och visa utvecklingen i köpkraft dvs ex inflation.

      Radera
    2. Jag tycker nog man alltid skall använda logaritmisk skala - undantaget är när det inte är så stor skillnad mellan skalorna.

      Ofta används linjär skala för att ge sken av att börsen blivit skakigare på senare år - det ser ju så ut på linjär skala.

      Logaritmisk skala har fördelen att förluster och vänster får rätt proportioner mot varandra...

      Radera
  4. Inte dumt, det finns dock data ända från 1870 om man är sugen. Då kan man hitta ännu längre perioder med kass realavkastning, på grund av det katastrofala 10-talet som man bara skymtar i denna data. Riksbanken har info.

    SvaraRadera
  5. Hej

    Saknade guldet i sammanhanget...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Förutom på 70-talet och under 2000-talet så har guld varit oerhört risigt som placering. Gäller att pricka rätt helt enkelt.

      1876 bestämdes relationen "en krona = 1/2480 gram guld", eller "ett kilo = 2 480 kronor".

      Idag kostar ett kilo guld 336 000 kronor, så guldet har stigit med ungefär 135 gånger insatsen sen dess.

      Dock har börsen stigit väldigt mycket mer. Totalavkastning på börsen har varit 4 900 gånger insatsen under samma (väldigt långa) tidsperiod...

      Radera
    2. Exempel, Lysa beskriver korrekt hur jävla bra börsen var som placering under 90-talet. 1995-1999 gav en fyrdubbling av insatsen. Guldet gick under samma period ner från 82 000 kr/kg till 68 000 kr/kg (ungefär). Även om guldet sedan ökat otroligt mycket, så har börsen också gett positiv avkastning sedan 1999 så det är svårt att ta igen den typen av uppgångar.

      På lång sikt är det också rimligt att en insats i företag som går med vinst (och därmed antingen växer sitt egna kapital i takt med vinsten, delar ut pengar till ägarna, eller nån lämplig blandning) stiger mer i värde än guld, som inte ger någon som helst avkastning.

      Ska se om jag inte hittar nån rolig prisdata för guld i SEK, så kan man jämföra lite olika 5- och 10-årsperioder...

      Radera
    3. Jag klantade mig för övrigt ordentligt i mitt första svar där.

      Börsen har stigit 4 900 gånger _realt sett_ sedan 1876, medan guldet har stigit 135 gånger _nominellt_. Nominellt sett har börsen stigit löjliga 215 135 gånger sedan 1876 eller mer än tusen gånger snabbare än guld. 140 års ränta på ränta ger ganska brutala siffror.

      Här har du en bild på guld vs börsen i reala siffror sedan 1876, och här har du tio-årsavkastningar för guld vs börsen sedan 1876.

      Radera
    4. Spännande läsning, i rapporten/facit du hänvisar till.
      Undrar varför ett gäng INTJ haft fel här, ser de inte skogen för sin egen förträfflighet?

      Radera
    5. Intressant kommentar Niklas. Nu brukar ju INTJ-r vara rätt hårda mot sig själva, ibland tom självkritiska iofs.

      Radera
    6. Sant, de är säkert överrepresenterade inom t ex forskning. Men även här verkar det som om, kanske de t o m når konsensus för snabbt då många tycker lika och avfärdar andra som ligger långt ifrån som extrema.

      Radera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...