Cornucopia?

2017-08-31 13:13

Staten back 12% i juli - trots snacket om högkonjunktur

Svenska staten gick back 12% i juli. På 81 miljarder i intäkter gjorde man 10 miljarder i förlust rapporterar Ekonomistyrningsverket. Detta trots att regeringen hävdar att Sveriges finanser är urstarka och vi är i en högkonjunktur.
Ljuset är släckt och ingen är hemma på Rosenbad.

Statens intäkter i juli landade på 81.5 miljarder kronor och underskottet i statens finanser blev 10.1 miljarder, eller 12.4%. Förra året visade juli månad ett överskott på 3.7 miljarder kronor och det går alltså snabbt utför med socialisternas hantering av ekonomin mitt under det som påstås vara en sprudlande högkonjunktur och urstarka svenska finanser.

Utgifterna ökade med 21.2 miljarder kronor jämfört med juli 2016, så man har noll kostnadskontroll. Trots allt är det någon annans pengar man leker regering med.

Bland utgiftsöökningarna hittades t ex bistånd och bidrag till kommuner för regeringens och riksdagens påhitt, som kommunerna ska genomföra. Den stora posten är dock Riksgäldens utlåning av pengar till Riksbanken.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa.

9 kommentarer:

  1. Du vet om att statens utgifter och inkomster sällan är perfekt fördelade per månad va?

    I detta fallet handlar det alltså om transaktioner RGK -> Riksbanken.

    "De högre utgifterna förklaras framför allt av ökad utlåning från Riksgäldskontoret till Riksbanken. Utgifterna för Migration blev dock lägre i juli jämfört med samma månad föregående år. Statens totala utgifter för perioden januari–juli uppgår till 541,2 miljarder kronor. Det är 34,6 miljarder kronor högre än samma period föregående år. De högre utgifterna består till stor del av ökad utlåning från Riksgäldskontoret till Riksbanken. Även utgifterna för Internationellt bistånd, Utbildning och universitetsforskning samt Allmänna bidrag till kommuner är högre.
    Saldot i statens budget för januari–juli är ett överskott på 60,3 miljarder kronor. Det är 45,4 miljarder kronor lägre än samma period föregående år."

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ser att du skrev det på slutet, men det här inlägget är fullständigt meningslöst och lurar säkert många att tro att "staten går back".

      Det viktiga är förstås finansiellt sparande och inte saldot. Statens finansiella sparande kommer med all säkerhet att vara fint positivt år 2017.

      Radera
    2. Gissar att utlåningen är omfinansiering av valutaskulden.

      Men, en fråga till dig Lars: Man vill gärna från politiskt håll att RB ska betala tillbaka "den extra" valutareserven som RGK lånat upp och lånat ut till dem.

      Kommer du att skriva att staten har ett överskott på 262 miljarder när det händer?

      Radera
    3. Funderar lite kring denna utlåning. Eftersom man lånade upp 23 miljarder för refinansiering av förfallande lån till Riksbanken. Så borde väl det innebära att Riksbanken får 23 miljarder av Riksgälden som sen får tillbaka dessa då ett annat lån förfaller. Det borde i så fall inte betyda att Riksbanken får ytterligare 23 miljarder utan att man bara refinansierar de nuvarande lånen.
      Riksgälden borde då ta dessa 23 miljarder som man lånade och betala av andra lån. Så i själva verket är allt ett nollsummespel där skuldbalanserna är oförändrade efteråt. Om det nu är fråga om refinansiering av förfallande lån.

      Radera
    4. Det märkliga i det hela är varför en överföring av pengar till Riksbanken bokförs som en kostnad när inte lånet bokförs som en inkomst. Det borde vara fråga om förändringar i balansräkningar och då borde överföringen bli en fordran.

      Radera
    5. De pengarna finns inte. Inte ens som dasspapper.

      Radera
    6. RGK får tillbaka det så småningom ja. Men man får inte blanda ihop statens budgetsaldo med statens finansiella sparande.

      Radera
    7. Nja, eftersom det uttryckligen sägs att man lånar upp 23 miljarder för att refinansiera förfallna lån till Riksbanken så innebär det att det inte är frågan om ökad inlåning utan om att man tar ett nytt lån för att betala ett som förfaller. Så det borde egentligen inte synas som en utgift, men jag vet inte hur Riksgälden och staten redovisar detta. Kan ju vara en utgift under Juli som blir en intäkt under Augusti.

      Radera
    8. Chris: Precis.

      Hur som helst. Noll påverkan på statens finansiella sparande.

      Radera