Cornucopia?

2017-08-29 13:42

Överhettning varar i elva månader - tre månader kvar

Sedan Konjunkturinstitutet började med sin konjunkturbarometerindikator (aka konjunkturbarometern) så har svenska överhettningar varat runt 11 månader. Det innebär att inklusive  veckans kommande rapport så är det bara tre månader kvar för denna vändan. Sedan vänder ekonomin ner och regeringens lysande prognoser om den eviga superkonjunkturen får återigen på nöten.
Konjunkturbarometerns konjunkturcykler.
Sedan konjunkturbarometern började mätas, så har vi haft fyra perioder av överhettning. 

Den pågick i elva månader under IT-bubblans topp december 1999 till och med oktober 2000. Nästa vända var elva månader innan kraschen drog igång 2007 - 2008, givet att man ignorerar en kort överhettning tidigare i konjunkturcykeln.

Nästa vända juni 2010 till och med maj 2011 pågick i tolv månader. Två av dessa var visserligen strax under överhettningsgränsen på 110, men bör ändå räknas in som en sammanhängande överhettningsperiod och konjunkturtopp.

Två fall av elva månader, ett fall av tolv månader, som var en motreaktion på misären 2008 - 2009. Elva månader är en rimlig period att anta att nuvarande överhettning pågår.

Rådande överhettning började i december 2016, och har därmed givet att dessa håller på i elva månader, så kommer oktober vara den sista redovisningen med överhettning. Sedan kommer det bära utför rätt snabbt i ekonomin. Den rådande högkonjunkturen har redan hållit på osedvanligt länge sedan starten 2013. Den manege som krattades av alliansregeringens reformer börjar dock bli söndertrampad och detta kommer alltså snart vara över i takt med att socialisternas destruktiva politik utplånar tidigare framsteg.

Högkonjunktur och lågkonjunktur avser här barometerindikatorn över eller under 100 och inte BNP-tillväxt.

Samtidigt skruvar nu regeringen upp sina BNP-prognoser för att kunna satsa på valfläsk i höstbudgeten, som ska omfatta valåret 2018. Detta är förstås helt orealistiskt och bygger som vanligt på det ständigt återkommande feltänket om superkonjunkturen och att denna gång är det annorlunda.

Det må vara sommar nu, men snart är det höst och sedan kommer den ekonomiska vintern. Så är det alltid i konjunkturcykeln och så kommer det alltid förbli. Det är inte annorlunda nu.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa.

25 kommentarer:

  1. Ajaj.. Och vad ska vi hitta på med räntan om detta sker?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Pengar blir de facto värde mindre och mindre, om än med långsam förändringstakt. Vad är hönan, vad är ägget, och spelar det någon roll?

      Radera
    2. Helikopterpengar? Man skulle ju kunna tänka sig medborgarlön men politikerna kommer nog hitta på nåt som gynnar deras egen plånbok lite bättre. Så kanske lite skuldavskrivningar för bolånetorskar enligt nån retorik om att de då ska kunna belåna sig på nyt för att konsumera oss ur krisen.

      Radera
    3. -10% per år i minskad köpkraft på bostadsmarknaden är inte en långsam takt....

      Radera
    4. Medborgarlön och evigt låg ränta låter fint!

      Radera
    5. Medborgarlön skulle å ena sidan spara rätt mycket administration i teorin. Men samtidigt kommer det nog krav på att folk behöver jobb. Samtidigt på det skulle en effektivisering och förenkling av administrationen behövas för att myndigheterna skall kunna hantera den större arbetsbördan som kommit av migrationsflödet.

      Radera
    6. Det man hoppas på framöver är att man tack vare en lång period med billiga krediter skall ha fått igång en självgående tillväxt som kan klara av att fortsätta öka även om man ökar räntan. Om tillväxten skulle avstanna eller få en nedåtgående trend i Sverige nu så skulle inte ytterligare räntesänkningar av REPO hjälpa eftersom marknadsräntorna i mycket är beroende på utländska räntor som tenderar att öka. En sänkning av Repo skulle således inte få genomslag på marknadsräntorna. Det som man är ute efter med låg ränta är att nya krediter skapas som investeras och skapar tillväxt, om nuvarande nivå inte räcker för att hålla tillväxten uppe och man inte kan sänka räntan för att öka utlåningen så måste man se över alternativa möjligheter att öka pengamängden då kreditspåret inte fungerar. Det finns andra möjligheter men som kostar staten pengar och som man helst undviker.

      Radera
  2. Hold it steady. Kanske man trycker upp ännu mera binära pengar och säljer som obligationer?

    SvaraRadera
  3. Intressant läge. Är vi i 1989 kanske, med överhettad byggsektor etc?

    Samtidigt är det ett ganska unikt läge ändå. Låg ränta, låg inflation och högt sparande bland hushållen... Intressant värre.

    Alla prognosmakare låtsas som att det blir en "soft landing" men det har förstås aldrig skett förr.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller med om intressant läge. Har vi under de senaste 100 åren samtidigt haft både hög fart på ekonomin och både låg ränta och inflation?

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    2. Tidiga 50-talet är ett bra exempel, sedan började räntorna stiga under 60-talet. Det var ett uttalat lågräntefokus inom den socialdemokratiska ekonomiska politiken under åtminstone delar av dessa år.

      Radera
    3. Snarare det glada 20-talet. Och vi vet ju vad som kom därefter.

      Radera
    4. Joakim BNP växte snabbt under 50-talet så möjligtvis är kombinationen nu av låg ränta och inflation möjlig för mer än de 11 månaderna hög tillväxt Cornucopia? gissar.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    5. Nanotec, precis. Men förutsättningarna är annorlunda ut. Det är svårt att "gissa regelbundenheten" i ekonomin. Mycket skiljer dagens överhettning från tidigare, allra mest just den globala låga räntan, inflationen och det höga sparandet.

      Radera
    6. Trots den långvariga låga räntan har det varit oerhört svårt att få igång tillväxten och hålla den på rätt nivåer. Att även en stor del av krediterna har rymt utanför och hamnat i bostäder är även detta ett misslyckande, eftersom dessa skulder inte skapar tillväxt men ökar risken för hushållens ekonomi och framtida tillväxtproblem. Att hushållen har sparat så mycket pengar på konto fast det i princip är en förlust att ha de på konto är även en anledning till bekymmer, man hade hellre sett att dessa hamnade i fonder eller aktier. Dock så är det många som inte vill ha pengarna upplåsta och som inte litar på börsen. Hushållen har inte heller använt det ökade utrymmet till konsumtion i den utsträckning som krävts och därför har inte heller KPI stigit till de nivåer man behöver den på. Vi har därför ett Inflationstryck som inte riktigt syns i KPI inflationen. Inflation är nämligen inte KPI, utan ökningen av valutan och varje ny krona i krediter ökar inflationen även om de inte används till konsumtion. Så vist har vi inflation, men den är inte synlig i KPI ännu. Den kommer dock kunna bli det när räntan stiger och företagen måste öka priserna.

      Radera
  4. https://unvis.it/di.se/nyheter/riksbanken-sagas-for-dold-agenda

    Kunde inte sagt det bättre själv.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är väl inte bara Sveriges Riskbank som tävlar i den grenen, nuförtiden så har väl alla riksbanker världen runt samma 'dolda agenda' för att få handelsfördelar.
      Jag minns när man sa 'Stark som en D-mark' och folk fnös åt 'svaga valutor', vi var miljonärer i Lire när vi var till Rimini i mitten på åttiotalet.
      Det nya mantrat är: - Först till botten vinner !

      Radera
    2. Så länge det går bra med kronan kommer svensken aldrig vilja gå med i Eurosamarbetet. Det är därför "de" medvetet kraschar kronan.

      Radera
    3. En stark krona missgynnar den svenska exporten, eftersom vår produkter blir dyrare att importera. Huruvida detta påverkar tillväxten negativt beror på om dessa varor i stället kan säljas på den inhemska marknaden. Den starka kronan gör dock att det blir billigare att importera vilket kan göra att det blir svårt för Svenska företag att konkurrera med utländska. Detta justeras med importskatter men för Europa där vi har största importen ifrån är det fritt fram. Så stark krona är dålig för exportföretagen men bra för importföretagen och konsumenterna. En stark krona skapar dock KPI inflation tack vare vår ökade köpkraft och det vill man undvika eftersom man helst inte vill höja räntan. En höjd ränta kommer slå mot den svenska tillväxten och även i viss mån KPI tack vare indirekta faktorer. Därför vill man dels byta till KPIF och ha en variabel på +/- 1 för att kunna ha kvar den låga räntan även om vi skulle få en KPIF på 3%. Det är rätt troligt att vi kommer nå nivån 2% innan Riksbanken är beredda att öka och därför byter man troligtvis måttstock på nästa möte.

      Radera
    4. Sen så är det så att Kronan i sig visserligen ökar mot övriga Nordiska valutor samt Euron, men den stora ökningen mot Dollar är snarare en minskning av dollarns värde gentemot andra Valutor pga att USA nu bedriver en ekonomisk politik som i mycket påminner om det som Sverige gjort länge och varit lyckosamt för oss. De vill driva ner dollarns värde mot andra valutor så att amerikanska exportföretag blir mer lönsamma så att det blir mer intressant att ha tillverkning i USA och exportera en färdig produkt. Detta skulle kunna få igång tillverkningssektorn och ge arbetstillfällen i låg och mellaninkomstklassen vilket är nödvändigt för att få igång ekonomin. En svagare Dollar skulle då även göra export dyrare vilket skulle missgynna importörer och ytterligare göra det intressant att köpa och producera Amerikanskt. Detta kommer skapa en tillväxt i USA men kommer även att ge en inhemsk inflationstillväxt som man kontrar med ett ökat ränteläge. Det ökade ränteläget är även nödvändigt för att få andra än Kina och Japan att köpa Amerikanska statsobligationer vilket är en nödvändighet eftersom Japan och Kina nu börjar få svårt med sina egna ekonomier och statsskulder. Kina säljer tex amerikanska obligationer.

      Radera
  5. En förbättring rent grafiskt, lättläst diagram. Även om kanske misär är lite väl hårt.. Det som skulle kunna tala för en mer utdragen högkonjunktur är att den ser ut att ha toppat lägre,man kanske skulle fundera på en modell där man tittar på arean av högkonjunktur.

    SvaraRadera
  6. Ett grundläggande problem med en lågkonjunktur nu är dessutom att det kan snabbt bli sociala spänningar över vem har rätt till vad i högre grad än tidigare om det visar sig att statsfinanserna OCH privata finanser för en tillräckligt stor grupp helt plötsligt inte räcker. Lite enklare sagt: så länge det verkar eller finns pengar (bla pga högkonjunktur) innebär det att kostnadsposter som egentligen inte nödvändigtvis är produktiva är OK för man tycker ha råd med dem. Men börjar pengarna tryta krävs prioritering och då blir det spännande.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det bästa är att vara skuldsatt upp över öronen. Man kan liksom inte beskatta skulder.

      Radera
    2. Nej. Inte idag men då är man å andra sidan fast med skulderna eller? Svårt att då byta sig bort från skulderna.
      Hypotetiskt kanske det vore en idé att beskatta "få betalt för att bo" i ett minusränteläge (groteska tanke)?

      Radera
  7. Tack! Bra sammanfattning av läget. Brace for impact med andra ord. Tur att det inte är oroligt i världen så att det inte är risk för några konflikten när pengarna tar slut och någon upplever sig orättvist behandlad.

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...