Cornucopia?

2017-08-15 10:54

KPI på 2.2% - men inga räntehöjningar

Så har den officiella inflationen KPI nu nått 2.2%, lagom till Riksbanken ska sluta använda sin stenhårds 2.0%-gräns, för att slippa höja räntorna. Redan nästa månad ska nämligen inte 2.0% längre gälla som en stenhård målgräns.
Konsumentprisindex 12-månadersförändring. Data: SCB
Svensk ekonomi klarar som bekant inte av en korrekt räntesättning. Skuldbubblan och bostadsbubblans krasch, skulle tillsammans med en havererande obligationsbubbla krossa svensk ekonomi efter Riksbankens vanvettiga negativa räntepolitik.

Så målet för KPI-inflationen ska vid räntepolitiska mötet i september ändras till 2% +/- 1%, dvs intervallet 1 - 3%. Därmed slipper Riksbanken nu höja räntan.

SCB rapporterar nu att KPI ligger på 2.2%, där boendekostnader, livsmedel, transporter och rekreation står för de stora förändringarna, medan kläder blivit billigare.

KPI utan ränteeffekter, KPIF, ligger på hela 2.4%, så inte ens om Riksbanken väljer att titta på KPIF skulle man med de gamla reglerna kunna undvika att höja räntan. Kort sagt överges istället reglerna, för räntan får under inga omständigheter höjas.

Den som följt bloggen vet att trenden i KPI har varit helt entydig och det är inget överraskande att vi nu med råge passerar 2.0%. Sedan är uppgången sågtandad, men det finns inget trendbrott på gång. Till slut kommer KPI-inflationen passera 3.0%, kanske redan framåt årsskiftet, och då måste Riksbanken ändra sitt KPI-intervall till 0 - 4% för att slippa höja räntan.

I övrigt är detta mycket intressant ur både konjunkturperspektiv och arbetsmarknadsperspektiv. Inflationen skjuter som bekant iväg mot konjunkturtoppen, och är tillsammans med tillhörande lönehöjningskrav ytterligare en spik i kistan på konjunkturen.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa.

49 kommentarer:

  1. Du gör ett jätte jobb med att mer eller mindre regelbundet presentera statistik som detta. Bra jobbat!

    SvaraRadera
  2. Tror det är utsiktslöst att KPI når 3% i år.
    Det enda som skulle kunna få att så bli fallet vore snara räntehöjningar vilket även det får ses som utsiktslöst.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Oljepriset skulle kunna stiga kraftig pga någon konflikt, men då kommer Riksbanken säga att det inte ska räknas med.

      Det är intressant att se hur annorlunda resonemangen är nu jämfört med för 25 år sedan. Räntan skulle då upp till 500%, kronkursen skulle försvaras till varje pris. Svenskarna köpkraft skulle inte urholkas och vi fick inte devalvera oss ur strukturella problem. Nu är det ingen som bryr sig om kronans värde.

      Radera
    2. Säga vad man vill om Riksbanken men det var inte bättre förr med Dennis och Bildt vid rodret. Innan dess (främst 70-talet) var devalvering en svensk paradgren med Socialdemokraterna.

      Radera
    3. Även socialdemokraterna var förstås varma anhängare av kronförsvar 1992 vilket syntes inte minst i deras villighet att hjälpa regeringen via krispaketen. I efterhand var allt detta fel förstås. Borgarna och sossarna hade precis samma inställning till penningpolitiken från efterkrigstiden till 1992.

      Samtidigt är de flesta eniga om att det var en god idé och nyttigt för svenskt näringsliv att släppa den fasta växelkursen 1992. Sett i efterhand borde man förstås gjort detta omkring 1985 eller ännu tidigare istället, men nu blev det inte så.

      Radera
  3. Detta kommer att skörda många offer och göra rejält ont när ekonomin vänder ner på riktigt...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo men nu var det ju faktiskt så att svensken fick kalla fötter och beställde dyra paketresor under perioden. Lär ju knappast ske nu i höst när det är business as usual.

      Radera
  4. När omvärlden höjer sina räntor är vi väl tvungna att följa med? Hur tacklar man detta i så fall? Blir det inte så att till slut är vi tvingade att bekänna färg?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man accepterar väl en depreciering av svenska kronan. Beroende på hur ovillig man är att höja räntan ganska hög sådan. Även populärt att påkalla hur viktig exporten är och den gynnas ju av en svagare krona.

      Radera
    2. Mot EUR är SEK oförändrad på 12 månader.
      Mot USD har SEK stärkts med 11% på 12 månader.

      Radera
    3. Nej SEK har stärkts sedan årsskiftet med 11%. Kollar du på 12 månader är minskningen mindre. Däremot har dollarn tappat Trumprallyt plus lite till.

      Radera
    4. Helt rätt, hade lite för bråttom där. 4-5% har SEK stärkts mot USD på 12 mån.

      Radera
    5. Som pensionär i EUland skulle jag gärna se Euron på max 9.20 SEK.

      Radera
  5. Vi får se om löneglidningen tar fart på grund av stigande priser. Centrala avtal gav ju inte särskilt höga utfall direkt (6,5% på 36 mån) och om vi nu har sådan "brist" på arbetskraft så borde företagen vara beredda att betala mer.

    SvaraRadera
    Svar
    1. http://www.di.se/nyheter/loneglidning-kan-bli-hogre-2018/

      Radera
    2. Som artikeln säger, det är märkligt att löneökningarna hållts låga trots talet om brist. Det "kan bli högre 2018", absolut. Vi får spana efter sådana tecken.

      Radera
    3. Fast nu framgår de inte riktigt hur stor del av arbetsmarknaden som upplever brist. Det kanske bara är sektor på 0.5 % som har brist och påverkan är relativt liten.

      Sedan är det förstås alltid konstant brist inom offentliga yrken men där hålls lönerna nere effektivt.

      Radera
    4. Det talas mycket om detta i internationell press (dvs inte enbart ett svenskt fenomen).
      Tror de blir hemmablinda och ser på sin egen högavlönade sektor och glömmer den stora massan.

      Radera
    5. Det talas anekdotiskt i nyheter om nyutexaminerade lärare som får 39000 i ingångslön. Bara pratet om detta kan få stora konsekvenser på övriga lärares lönekrav. Positivt i sig, och eventuellt en stark drivkraft bakom kommande lönedriven inflation.

      Radera
    6. Inte så länge Lärarförbundet får vara med och förhandla. Hörde så sent som idag på radion att de var negativa till att lärare gick över till bemanningsföretag och blev uthyrda som vikarier eller mer eller mindre fast rjänst och fick ordentliga lönelyft.

      Que? Trodde det var ett facks uppgift att stå på medlemmarnas sida?

      Radera
    7. Bemanningsföretag är förstås inte så lyckat för arbetsmiljön på de arbetsplatser som drabbas. Generella löneökningar däremot, och det motverkar ju också behovet av bemanningsföretag.

      Radera
    8. iblandekonomi och Rickard.

      Det låter som att lärarnas löner har börjat skena. Huggsexa mellan för få behöriga lärare. Nu när tom bemanningsföretag börjar intressera sig för den uppkomna situationen.
      I slutändan är det ju vi skattebetalare som för stå för notan.
      Vi kommer bara allt närmre höga skattehöjningar inom kommunerna.

      Bedriven politik kostar och det är ju tur att så många väljare vill ha dessa höga skatter.

      Radera
    9. Ja, skatterna är Sveriges styrka. Fråga amerikanerna som inte har råd med allmän sjukvård. Ibland räcker det inte att vara rik.

      Radera
    10. Ja. Tänk dig 100% skatt för oss alla. Då blir vi ännu starkare.

      Radera
    11. Och vad händer med en kommun som inte har behöriga lärare? Finns det någon sanktion eller är det bara ej okej eller kanske en utmaning?

      Radera
    12. Alla kommuner har obehöriga lärare redan idag. Är det svar nog?

      Radera
    13. @Nils Nilsson
      100% skatt är lika dumt som 100% utan skatt. Blandekonomi däremot är ett riktigt framgångskoncept har det visat sig.

      Radera
    14. Jag ser inte heller bemanningsföretag som en bra lösning på ett permanentat problem väktare/poliser ex men om offantlig sektor vägrar lösa problemet i samråd med LR så...alla förbund är intr lika värdelösa.

      Radera
    15. iblandekonomi

      Men vad är då en rimlig marginalskatt. 50-60-70-80-90%.
      Vi vinner redan. Vi har de högsta marginalskatterna i världen. Ca 20% över genomsnittet i OECD.

      Radera
    16. http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Skatter/Skatt-pa-arbete/Marginalskatt/

      Radera
    17. För vanligt folk är marginalskatterna mindre viktiga än skattekvoten. Det verkar som att samhället klarar sig ganska bra med nuvarande skattekvot.

      Så länge det finns arvsrätt är ett progressivt skattesystem det enda sättet jag känner till om man vill motverka allt för kraftig uppdelning av samhället i herrar och undersåtar.

      När det gäller löneskatt kan en hög marginalskatt på mycket höga inkomster leda till att större del av vinsten kommer ägarna till del istället för anställda högre chefer, pga det finns mindre anledning att höja lönen över vissa nivåer.

      Radera
  6. Varför blir kronan starkare när inflationen stiger? http://omni.se/skarp-kronforstarkning-efter-hoga-inflationssiffror/a/yqQ0R En vara kostar FLER kronor efter en tids inflation, värdet på kronan borde väl minska?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Anledningen är att sannolikheten för en tidigare räntehöjning har ökat.

      Radera
    2. Fast jag tror inte att sannolikheten har ökat för en räntehöjning i närtid pga den relativt starka kronan som i sin tur kommer att påverka inflationen på minussidan via importen.

      Radera
    3. Sannolikheten för en tidigare räntehöjning har absolut ökat, sedan är den inte särskilt hög -- men den totala effekten blir förstås en kronförstärkning.

      Som vanligt hänger allt ihop och ny inkommande data får bestämma.

      Radera
    4. Jo jag ser ju att marknaden tyder det så.
      Jag tror dock inte att så är fallet utan snart är detta glömt och vi är tillbaks i gamla invanda fotspår igen.

      Radera
  7. Många ekonomer menar att inflationen kommer vända ner framåt årskskiftet. Men teknisk analys är väl överlägsen fundamentalanalys?

    SvaraRadera
  8. Det pågår nu en enorm förmögenhetsförflyttning från Spara till Slösa/Högbelånad. Har vi röstat om detta i demokratiska val?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tja, "högbelånad" har helt klart varit rätt sett såhär i efterhand för den som varit det, oavsett om man köpt fastigheter eller aktier. Det är ju inte direkt så att "högbelånad" och "slösa" är synonymer.

      Normalt hederligt sparande har också blivit ordentligt belönat, eller hur? ISK med mycket låg löpande kapitalskatt, slopad förmögenhetsskatt, och lågt ränteläge (därmed stor vinst för de som sparat och ägt tillgångar).

      Radera
    2. Jag menar överföring från de som sparar på bankkonto eller i korta räntefonder till de som har belånat sig för att köpa i första hand bostäder/fastigheter.

      Alla sparar inte i aktier, och att ha pengarna på banken till nollränta samtidigt som KPI är 2% innebär en förmögenhetsförflyttning.

      Radera
    3. Samtidigt är det inget nytt utan så har det varit ett tag.

      Sparkontoräntorna har legat under 2% de senaste tio åren, ungefär (förutom 2006/2007 under åren före finanskrisen, och kanske förutom något enstaka undantag), så man har under lång tid förlorat pengar på att samla sina besparingar på sparkonto.

      I bästa fall behåller pengarna sin köpkraft vid kontosparande. Visst, under delar av 80-talet och 90-talet kunde man se pengarna växa på sparkonto, men inte under tex 70-talet eller sedan 2002-2003 ungefär. Att vi har negativa reala sparräntor är inte något nytt fenomen.

      Radera
    4. Det betyder dock inte att läget är bra. Obligationer är farligt dyra idag tycker jag, och att köpa korta (eller ännu värre, långa) obligationer har riktigt dålig förväntad avkastning -- som du säger, starkt negativ real avkastning kan förväntas. På så sätt är läget värre nu än tex 2004 (lite positiv real avkastning) eller 2012 (ännu mindre men ändå positiv real avkastning). Det kan väl sägas vara den största risken för världens finansmarknader just nu -- att i sakta, lagom takt "nysta upp" obligationsbubblan. En kraftig ränteuppgång / ras på obligationspriser skulle vara tämligen spännande att se.

      Radera
    5. Vad som sällan diskuteras är hur våra pensionstillgångar påverkas av den förda politiken.

      Radera
    6. Det är svårt för traditionella försäkringar som placerar för mycket i räntepapper att ge någon vidare avkastning. Den traditionella försäkringsbiten i tjänstepensionerna ligger på max 60% aktier, eller något i den stilen, medan man i fondförsäkringar själv får bedöma sitt risktagande. Risken finns förstås att fler och fler viktar över "för mycket" i aktier.

      Det allmänna pensionssystemet hänger mycket mer ihop med "återstående medellivslängd för pensionärer" och "inbetalda pensionsavgifter" (vilket ungefär är "arbetade timmar"). Pensionsmyndigheten har en del publikationer om det där.

      Tog en ny titt på sparkontons historik nu. Glöm inte skatten på räntan! Efter skatt har realräntan varit under två procent sedan 1998/1999, och negativ sedan 2009 ungefär (fast inte så negativ som just idag) -- och då räknar jag generöst med att banken ger dig lika hög ränta som STIBOR (i verkligheten ger de en bit mindre, ner till noll som vi har idag).

      80-talets höga räntor låter ju bra såhär idag, men efter skatt var de inte särskilt bra.

      Radera
    7. Sparkonto är inte en bra placering för långsiktigt sparande men det är ändå galet att sparräntan är noll när KPIF är över 2%.

      Radera
    8. Jepp, det är mycket ovanligt och inget vidare. Min egen reserv (tre månaders utgifter) har jag själv på sparkonto till räntan 0,75%, en ren förlust, men samtidigt är det också bara en buffert och räntan på buffertpengarna känns ganska oviktiga i sammanhanget. Det finns till och med de som argumenterar för att man kan se negativ ränta som en sorts "förvaringskostnad" om man så vill. Ser man ännu längre tillbaka historiskt (säg 1800-talet) så var negativa realräntor betydligt vanligare.

      Läget var ganska likartat (starkt negativa sparräntor) faktiskt i 1990/1991 före den stora svenska bank-
      och fastighetskrisen slog till. Sparräntor på 8% ungefär, betydligt mindre efter skatt, och inflation nära 10%. Samma sak 2010/2011, inflation omkring 2% och nära noll i sparränta.

      Radera
    9. Kanske en kanariefågel då?

      Är det någon som tror att RB höjer räntan nästa år om konjunkturen vänder? Eller bryr man sig bara om vad ECB gör?

      Radera
    10. Vi hakar nog på ECB. RB fokuserar rätt mycket på valutakurserna, verkar det som, så om vi höjer för tidigt får vi för stark krona.

      Japp, kanske en kanariefågel, men som vanligt är varje tidsålder helt unik. Nu har vi ju tex flytande valuta och ett högt sparande i ekonomin, det hade vi inte 1990.

      Radera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...