Cornucopia?

2017-08-22 14:52

"Det kommer aldrig mer byggas billiga hyresrätter"

"Det kommer aldrig mer byggas billiga hyresrätter." - undertecknad 2013, 2015
Hyrorna på nybyggda hyresrätter kryper nu upp mot 22 000:- SEK för en femrummare åt en familj. Detta är helt i linje med tidigare påtalanden om att det aldrig kommer byggas billiga hyresrätter igen, speciellt inte där du vill bo. Men knappast någon annanstans heller - ingen hyresvärd vill ha hyresgäster som inte har höga inkomster.

Hur man än vrider på de ska det vara dyrare att hyra en bostad än att äga. Man slipper kontantinsatser annat än möjligen 1 - 3 månaders deponerad hyra. Den ekonomiska risken är i princip noll. Man slipper ansvar för underhåll, även om kostnaden för detta är inbakad i hyran. Även om en bostadsrättsägare skulle inkludera underhållskostnaden i sin boendekalkyl, ska bostadsrätten vara billigare, även vid korrekta avsättningar och amorteringar hos föreningen.

I dagens Sverige finns det ingen som är intresserad av att bygga bostäder till personer som inte har råd att betala moderna, i praktiken avreglerade hyror. Alltså ingen som faktiskt håller i pengarna och bygger - populistiska politiker kan säga något annat, men nu pratar vi om verkligheten.

SvD anger nu att hyrorna för en nybyggd femma på Södermalm ligger runt 22 000 kronor. Typtrean kostar 15 400:- SEK per månad. DI anger 11 000 för en nybyggd liten tvåa och att nybyggda hyresrätter har 50% högre hyror än snittet av de gamla. Det finns femmor på Söderort för 18 - 19 000 kronor i månaden på Bostad Stockholm.

Och så fortsätter det. I praktiken är det avreglerade hyror vi ser på nyproduktionen.

Och inte kommer det jämnas ut av stigande räntor för bostadsrätter - bostadsrätter faller dels i pris vid stigande räntor och dels kommer dagens låga hyror att höjas när räntorna stiger. Även hyresvärdar har lån att betala.

Jag har påtalat att det gamla DDR-Sverige aldrig kommer tillbaka hur mycket än folkhemsfundamentalister och nostalgiker drömmer om det. Det gäller även billiga hyresrätter. Ingen vill bygga social housing längre - inte ens kommunerna. Folk utan inkomster och med betalningsanmärkningar göre sig icke besvär.

Bortsett från den ekonomiska risken är det alltid att föredra att äga sin bostad istället för att hyra, men då ska man förstås inte hyra den av banken, utan faktiskt äga skuldfritt. Och om det är en bostadsrätt, så ska det vara en förening som sköter sin ekonomi ansvarsfullt och inte för att maximalt blåsa upp priserna på lägenheterna tillfälligt.

Det är underligt att ägarlägenheter aldrig slog - fast ändå inte - trots att du vid uthyrning av en sådan likt för en villa i princip kan ta vilken hyra som helst. Mer om det i ett annat inlägg.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa.

79 kommentarer:

  1. Trodde jag betalade högst hyra av alla men tydligen inte! Sen bor jag ju inte på underbara söder heller så det kanske förklarar saken.

    SvaraRadera
  2. Jag är övertygad om att ägarlägenheter inte slog pga följande:

    1. Det blir lika "dyrt" som hus i princip.

    2. Du hamnar oftast tätt inpå grannen.

    3. Du tvingas till medlemskap i en samfällighet med andra stollar.

    Lika dyrt som hus/villa - samma nackdelar som en hyresrätt/bostadsrättsförening.

    SvaraRadera
  3. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  4. Ägarlägenheter slog inte igenom av två anledningar:

    1. Byggbolagen kan inte stoppa in lån i en förening så att kontantinsatsen blir lägre. Eftersom den genomsnittlige bostadsrättsköparen inte bryr sig så mycket om lånen i föreningen får byggbolaget mindre betalt än om de skulle byggt en brf med 15000kr/kvm i lån.

    2. Bankerna ser det som en högre risk att låna ut till en enskild person istället för en hel förening.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nix, en bostadsrättsförening får i allmänhet betala högre räntor än enskild person pga just högre risk.

      Radera
    2. Banker tar betydligt mindre risk vad gäller fastighetsägaren (bostadsrättsföreningen). Lån på 0.5 % är inte ovanligt som ex. Lånet är dessutom i många fall, låt säga mellan 3-15 tkr/kvm., vilket i relation till marknadsvärdet, som förvaltningsfastighet/hyresrätt, är betydligt mycket mer iaf i storstäderna. Så ingen risk för banken där inte.

      Radera
    3. Min brf har tokmycket lägre ränta än jag som privatperson i samma förening (samma bank). Usel riskbedömning i så fall av banken.

      Radera
  5. Det blir Bert Karlsson som bygger det nya folkhemmet. Och det är kanske inte så dumt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sossarna byggde folkhemmet.

      IKEA möblerade det.

      Kronofogden forslar bort det.

      Radera
    2. Ett nytt folkhem på hjul som kan flyttas runt efter behov.

      Radera
  6. En anledning till att äganderätter inte är populärt bland bostadsutvecklare är att det inte finns någon förening att belåna och därför måste priserna på äganderättslägenheter vara mycket högre för att ge samma avkastning som på en bostadsrätt vilket skulle göra lägenheterna omöjliga att sälja. Förtjänsten är helt enkelt större på bostadsrätter

    SvaraRadera
    Svar
    1. I Danmark är ägarlägenheter den dominerande upplåtelseformen. Som jag förstår det är det till och med förbjudet att skapa nya bostadsrättsföreningar för tillfället.

      Radera
  7. Tycker det låter för billigt. Priser för nybyggt på Söder bör vara 80000/kvm cirka. Med 3% ränta/avkastning och 2% i avskrivning/underhåll borde det hamna runt 4000/kvadratmeter i hyra per år. 2300 verkar högst humant.

    SvaraRadera
  8. Nya HR har i princip marknadshyra på grund av "presumtionshyra"-principen. Det ska bli intressant att se vad som sker när denna period (idag: 15 år) löper ut och man går över till "bruksvärde".

    Det är märkligt hur segt det är för regeringen att förstå att en avreglering av hyresmarknaden borde ske. Vill man vara riktigt sossig gör man det samtidigt som man beskattar fastighetssektorn (hyresfastigheter blir mer värdefulla vid avreglering) och inför högre bostadsbidrag. Men hyresgästföreningen är väl för stark inom rörelsen...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det håller jag med om. Dock är förhandlad hyra av nyproduktion i många fall ändå uppe i knappa 2000 kr/m2. Iaf i Malmö

      Radera
    2. Det mesta av nyproduktionen (76% enl HGF) har presumtionshyra, men vissa har som du säger en hög förhandlad hyra. Då har nog hyresvärden kunnat visa att kostnaderna har varit höga. Så kan det gå, och det tyder ju på att framtida presumtionshyror kan peka på dessa förhandlade hyror -- dvs, de höga hyrorna i det som byggts nytt under 90-, 00- och 10-talet är här för att stanna.

      Återstår bara att folk fattar att samma sak borde ske i det befintliga beståndet, så att vi som sitter i gamla fina fastigheter också borde betala mer, istället för att ha halva hyran av nybyggena...

      Radera
    3. Ja där har du en het potatis. Finns fler uppsidor att släppa hyran fritt än nackdelar menar jag. Kanske fasa ut med en höjning med låt säga 3-4 %/år. Men finns färre modiga politiker och fler beslutsfattande drömmare om rättvisa.

      Radera
  9. De senaste hyresrätterna så byggs i staden jag bor i (runt 50 000 invånare) är självklart de dyraste hittills men har skrämmande låg kvalitet, det går att se på byggnaderna att man verkligen ansträngt sig för att spara även om man inte är kunnig i området

    SvaraRadera
  10. Ang. äga eller hyra så är det förstås en bra idé att äga med lånade pengar om räntan är i nivå med inflationen. Då bor man i praktiken i stort sett gratis. Speciellt om man dessutom har ränteavdrag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så har det naturligtvis varit de senaste 20 åren. Är till skillnad mot cornu tveksam till att hyrorna på gamla lägenheter ökar i takt med räntorna. Hyresgästföreningen är rätt skicklig pä att hålla nere hyresnivåerna till rimliga nivåer.

      Radera
    2. Det nya (enligt SvD) är att hyresvärdarna skiter i att förhandla med Hyresgästföreningen, utan sätter sina hyror själva.

      Radera
    3. Hyrorna är mindre känsliga mot räntenivån än ägt boende, naturligtvis.

      Sen att "bo gratis" om räntan är i nivå med inflationen är diskuterbart. Du har ändå riktiga pengar som du måste betala riktiga räntor med, även om din lön stiger. Har du ett lån på 5 ggr lönen så hjälper det inte att din lön stiger med 5%, ditt lån kostar ändå ganska mycket, du bor inte gratis (däremot över tiden förhoppningsvis billigare). Lars brukar hoppa in och grymta när folk hävdar att "inflationen betalar lånen".

      Radera
    4. Svd anger att det enbart gäller nya lägenheter.

      Radera
    5. Grymt, grymt. Ja, precis Joakim. Det är riktiga pengar du måste betala varje månad, sedan kan folk sitta där och tro att de bor gratis och dessutom tro att de kan "bo gratis" för evigt. Bara tron att det är hållbart visar att det inte är det.

      Radera
    6. Man blandar liksom ihop saker och ting när man fortsätter påstå att "inflationen betalar lånen" eller likvärdigt "vi har negativ realränta, alltså är det gratis att låna".

      Enkelt motargumenterande exempel: Lön 600 000 kr/år (eller 400 000 netto), lån på 4 miljoner, ränta 2%, inflation och löneökning 2% (vi låtsas att marginalinkomstskatten är 50% och ränteavdragen 30%, för skojs skull).

      Detta lån kostar år 1: 4 * 0,02 * 0,07 = 56 000 kr.

      År 2 har lönen stigit från 400 000 kr netto till 406 000 kr netto, medan lånet fortfarande kostar 56 000 kr. Inte på något sätt kan man hävda att detta betyder att man "bor gratis".

      Om vi sedan låtsas att både inflation och ränta stiger till 4% år 3, så stiger visserligen nettolönen till 418 240 kronor, men räntekostnaden fördubblas till 112 000 kr. Javisst, lånet är nu inte längre tio ggr nettolönen utan bara 9,6 ggr, men gratis är det ändå inte på något sätt. Det reala värdet på lånet sjunker visserligen men boendekostnaden (i detta fallet räntan) har stigit både i kronor och som andel av nettolönen.

      Radera
    7. Om man räknar med att husets värde iaf följer inflationen?

      Nu hittar jag på siffor:

      Lön på 100 kr per år. Köpt ett hus för 500 kr med lån på 500 kr. Inflation 10%. Ränta på 10%. INGA amorteringar.

      På 10 år så har man betalat 500 kronor i ränta. Man har ca 250 kronor i lön och värdet på huset är ca 1300 kronor, dvs 800 kr i värdeökning.

      Man har alltså "tjänat" 300 kronor. ;)

      Detta är alltså om räntan är lika hög som inflationen. Har inte räknat med ränteavdrag och kapitalskatt.

      Radera
    8. Jepp, detta stämmer.

      Jag är lite orolig dock för att den gamla idén om att bostäder stiger i takt med inflationen inte nödvändigtvis stämmer vid dagens höga prisläge, om nu höga räntor och hög inflation skulle återkomma. Värt att notera är att när vi väl hade hög inflation och höga räntor, då sjönk bostadspriserna realt (dvs de steg inte lika snabbt som inflationen). Särskilt tydligt ser man detta under början av 80-talet. Ser man ganska långt tillbaka, så steg priserna från 1957 till 1997 precis i takt med inflationen -- för att sedan dess ha stigit mer än dubbelt så snabbt.

      Givetvis beror detta på sänkta räntor och höjda reallöner framför allt, men då går det att vara lite orolig för vad som sker just med scenariot "räntan stiger från 2% till 4%". Om vi skulle få en ny realräntechock a la början av 90-talet (eller, det behöver inte ens vara så extremt) så kan nog fastighetspriser sjunka realt ett tag, och då blir det inte tal om att bo gratis. Det går inte att dra en graf på KPI och bostadspriser utan att bli åtminstone lite fundersam.

      Det var ett sidospår, dock. Men man kan säga att man "bor gratis vad gäller lånedelen" om realräntan är noll. Man kan också säga att man bor gratis om man köper huset kontant. Fast i båda fallen struntar man i drift, underhåll och fastighetsavgift...

      Radera
    9. Bostadens värde brukar vara negativt korrelerat med räntan/inflation.

      Vid 2% ränta kostar ett lån på 3 miljoner 60k/år innan avdrag.

      Vid 4% ränta så blir det såklart 120k/år.

      Självklart har då färre råd att låna 3 miljoner och priserna på bostäder sjunker, antagligen snabbare än de flesta hinner amortera.

      Radera
    10. Mer korrekt: med förändringarna i ränta/inflation. Dvs stigande räntor ger fallande bopriser.

      Radera
    11. SIWOTI: Enig. Det är ränterycket uppåt som är negativt för priserna. Se 1990-1992. En konstant ränta och inflation borde ge stigande real husförmögenhet över tid.

      Radera
  11. Vi får väll se. Finns ju gott om lösningar där man bygger för ett pris som ligger på en bråkdel av dagens. Det är ju dessutom i grunden gott om mark i att bygga på. Att att regeringen Reinfeldt skapade en brist på hyresrätter genom en extrem invandringspolitik och dessutom slopade fastighetsskatten är ju den främst orsaken bakom dagens ockerhyror på nybyggen. Samtidigt håller vi ju nu på att bygga ikapp dessa 8 år av vansinne. Gissar på att billiga boendena kommer som på posten när lyxprojekten blir tomma.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det har skrivits många inlägg om detta under åren. Det brukar sluta med att det är svårt att bygga under, säg, 20 000 kr/kvm när man räknar in även moms, mark och anslutningskostnader. Enda alternativet är Bert Karlssons trailerpark-boende.

      Radera
    2. Så är det Joakim. Men 20 000 kr/kvm inkluderat mark är väll ungefär halva priset mot vad dagens bostadsrätter säljs för sist jag kolla. Sabo har väll kommit fram till 13 000 kr/kvm ex moms vid större volymer.

      Radera
    3. 13 000 kr/kvm är just exklusive moms, mark, grundläggning, markarbeten, anslutning med mera. Och då snackar vi ändå ett prispressat erbjudande, så mycket billigare än så blir det inte. Det vill säga man kanske landar just på 20 000 kr/kvm, och då kan du själv göra lite uträkningar på vad hyran landar på.

      Radera
    4. Får det till strax över 5000 kr för en tvåa på 55 kvm. Avkastningskrav på ca 5 procent per år.

      Radera
    5. Vet dock att miljonprogrammet klarade av att bygga för under 10 000 kvm en gång i tiden. Ser inte alls det som omöjligt att komma tillbaka dit om nu viljan skulle finnas.

      Radera
    6. Det stämmer, men sen har du driften att tänka på också (dvs värme, reparationer, sophämtning, vatten, avlopp, fastighetsgemensam el, etc) samt underhåll och avskrivningar.

      Så du har ungefär 5000 kr/månad i bara kapitalkostnader. Lägg till ungefär 600 kr/kvm för drift + underhåll + avskrivningar (detta är lite lågt räknat). Det blir allt som allt en hyra på 7-8000 kr/mån ungefär.

      Av en händelse ligger priset på en nyproducerad HR jag tittar på nu på ungefär den nivån. Inte särskilt dyrt egentligen.

      Radera
    7. http://www.st.nu/ekonomi/hyreshusen-som-blev-mycket-billigare

      Tyckte det lät högt räknat. Dessa klarade av att bygga 70+ hus till hyror på 7500 kr för en trea(I dagens belopp drygt 8200 kr/mån). Detta är dessutom med hyggerligt hög standard.

      Radera
    8. Jepp, och priset var 21 000 kr + "gratis mark". Är marken billig eller gratis så kan man tänka sig komma ner i dessa summor.

      Tyvärr är det markpriser och annat som gör att kostnaderna glider iväg i kommuner där det är bostadsbrist. En trea på 8 200 kr/mån kan man verkligen inte klaga på.

      Vi verkar ha landat på att det går att hitta tvåor för 7000/mån och treor för 8-9000/mån även i nybyggt bestånd. Gott så!

      Radera
    9. Miljonprogrammen på "Järvafältet" i Stockholm, dvs Tensta, Rinkeby, Hjulsta, Akalla, Kista mm byggdes på mark som tidigare var stora övningsområden för militärens behov. marken var i princip gratis.

      De sista kvarlevorna av denna militära mark Ursvik i Solna är idag bebyggda... FOA:s gamla anläggning i Ursviksskogen är kringbyggd av bostäder och den gamla "hemliga" spökstationen "Kymlinge" på blå linjen väntar bara på att tas i besittning...

      Radera
    10. Iofs så är ju många miljonsprogramområden relativt glesa pga hus-i-park och borde gå att bygga mera i.

      Radera
  12. En måhända korkad fråga av utopisk karaktär: Hur ska man göra om man trots allt längtar tillbaka till DDR-Sveriges bostadssituation? Varför går det inte att återgå till den politiken?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst skulle det teoretiskt gå. Men då snackar vi kanske kapitalransonering och att bankerna styrs att låna ut pengar till låg ränta i bostadsprojekt istället för mera lönsamma industriföretag. Det finns en anledning till att både borgare och sossar under 80-talet övergav det här sättet att driva ekonomisk politik på.

      Radera
    2. Kanske så här... ;-))

      Mitt kära gamla Östtyskland

      https://www.youtube.com/watch?v=TW36eFgZ7N0&t=88s

      Radera
  13. Jo, det går att bygga billiga hyresrätter om och endast om...

    * STORA statliga subventioner!
    * STORA likformade områden så att man kan bygga rationellt i STORA serier.
    * Kadrer, ja hela divisioner av Öst-arbetare - och nu talar vi inte om polacker eller balter - utan om byggare från Uzbekistan, Kazakstan, Tadjikistan, Turkmenistan etc. som bygger för 20-25 kr timmen och inte bryr sig om skyddslagar och dito regler mm

    SvaraRadera
    Svar
    1. ... eller... Det räcker med att det "smäller till" östra Ukraina så kommer vi att ha stora skaror med människor som liknar oss, har så gott som samma kultur , som vill och kan arbeta , läsa och skriva mm...

      Radera
    2. Eller så bygger du hus på fabrik och i princip bara ansluter till kommunalt vatten och el.

      Radera
    3. ... vilket var PRECIS det man gjorde på 60- och 70-talen !
      Byggelement som färdiga badrum och kök etc. prefabricerades i STORA volymer och serier på fabriker...
      ;-)

      Radera
    4. Även idag är det mesta prefabricerat. Bengt, du kan ju kolla hur mycket av Älvsbyhus som produceras i fabrik. Kan det vara 80% eller nåt sånt, om jag minns rätt från hemsidan?

      Så, produktiviteten i byggsektorn har inte ändrats nämnvärt sedan 60-talet. I maximal byggkonjunktur idag byggs det lika mycket som för 27 år sedan, fast mycket dyrare.

      Radera
    5. Japp! Älvsbyhus har en långt gången rationalisering av byggandet i fabrik!

      Dock! I byggsektorn som helhet finns det STORT utrymme för rationaliseringar!
      ;-)

      Radera
    6. Det är lite intressant att fundera på hur man skulle gå till väga för att få upp produktiviteten.

      En tanke jag har är att det är svårt att "experimentera" fram nya lösningar, eftersom det är svårt att hitta mark att testa på och kräver mycket kapital (till låg avkastning). Så man lyckas aldrig producera tusentals identiska enheter (som i verkstadsindustrin) och på det sättet hitta kluriga lösningar som steg för steg förbättrar produktiviteten.

      Sen är byggsektorn så hårt reglerad att det inte verkar finnas utrymme för improvisation och nya lösningar, samtidigt som löner och material fortsätter stiga i pris snabbare än priser i allmänhet, för att inte tala om marken...

      Svårt dilemma det här, och som sagt, inte unikt för Sverige. Samma utveckling i resten av den utvecklade världen.

      Radera
    7. Inte alls Joakim. Visst är priserna rätt extrema även i de övriga nordiska länderna. Däremot i Tyskland klarar man fortfarande att bygga nytt till relativt humana priser.

      Radera
    8. Ja, jag vill gärna se en jämförelse. Nu är ju löner och priser överlag lägre i Tyskland, så det kanske förklarar en del?

      Radera
    9. http://www.gp.se/nyheter/sverige/sverige-bygger-dyrast-bostäder-i-eu-1.4163461

      Står lite här. Nej då är mest ineffektivitet som förklarar skillnaden.

      Radera
    10. Ja, att vi är dåliga är ju välkänt, men återigen -- kan någon göra en sida-vid-sida-jämförelse med Tyskland, så hade det varit väldigt intressant. Jag vill veta precis vad som gör ett "medelbygge i Sverige" dyrare än ett "medelbygge i Tyskland".

      Radera
    11. Löner är högre i Tyskland och priserna är lägre!
      En större marknad helt enkelt!

      IKEA/Skanskas "Bo-Klok" är väl annars ett exempel på en långt gången rationalisering och effektivisering av byggandet ?

      Radera
    12. Just byggjobbare verkar faktiskt tjäna lite bättre i Sverige.

      Tyskland
      Sverige

      ... så lönekostnaden för byggjobbare i Tyskland är då sannolikt en (liten) förklaring till de lägre byggpriserna.

      Radera
    13. ... här är länken till svenska villkor

      Det hade varit hemskt intressant med en liten "case study" som jämför två likvärdiga projekt i Sverige vs Tyskland...

      Radera
  14. Eget hus på 150 kvm på egen tomt ..

    Räknar på detta i heta västra Skåne med gångavstånd till pendeln, Lund, Helsingborg, Malmö, Köpenhamn och Roskilde på pendlingsavstånd och NÄRMARE både i tid, kultur och avstånd till BERLIN än till ängsliga "Stolleholm"!!

    : https://www.alvsbyhus.se/sv/tomter-och-villavisningar/hitta-tomt/skane/prisvarda-och-stora-tomter-i-marieholm/

    * Tomt: 200 000
    * Hus: 1 500 000
    * Övrigt: 100 000

    Totalt: 1 800 000 / 150 kvm = 12 000:- / kvm !!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis, det är ju i nivå med det vi snackar om ovan, SABOs "prispressade" fler bostadshus.

      Sen tillkommer ju en hel del jobb med markarbeten, bygglov, anslutningar osv. Men jag håller med, så pass billiga tomter som de släpper i Marieholm borde det bli rusning till. Egentligen allt under miljonen för en hyfsat stor tomt (säg 800 kvm) inom pendlingsavstånd Malmö/Lund/Helsingborg tycker jag är helt klart köpvärt för tex barnfamiljer, utan större ansträngning.

      Radera
    2. Du glömde det viktigaste... ;-)

      !.. NÄRMARE både i tid, kultur och avstånd till BERLIN än till ängsliga ångestfyllda "Stolleholm"!!.."

      Mer ångest och ängslighet i Stockholm - SvD

      Radera
    3. Jag håller med dig men självklart kommer de som bor i Stockholmsområdet att hävda att det inte kan bli bättre än just där.

      Berlin är en mycket trevlig stad med låt oss kalla det "stor dynamik". Tar inte många timmar att ta sig dit heller! Och om nu sossarna fortsätter på den inslagna idiotins väg så kan man trösta sig med (relativt) billigare flyg från flygskatt-befriade Kastrup...

      Radera
    4. 100.000 för "övrigt", lycka till med det. Återkom gärna med vad det landade på i verkligheten.

      Radera
    5. då lägger vi på 300 000 dvs 400 000:- för "övrigt" och landar på
      2 100 000

      2 100 000 / 150 kvm = 14 000:-/kvm för att bygga en fastighet på 150 kvm på egen tomt!

      Radera
    6. Jag är ganska säker på att kostnad för husgrund tillkommer till det huspriset. Sen kan det väl vara trevligt med ett garage eller åtminstone en carport? Gräsmatta, altan, mur/häck, träd och lite blommor är också trivselhöjande om man inte vill omgärda sig med makadam. Jag tippar på att huset kommer att gå på närmare tre mille i slutändan.

      Radera
    7. Grunden ingår i priset för ovan nämnda hustillverkare...

      https://www.alvsbyhus.se/sv/vara-fordelar/val-beprovad-och-saker-grund/

      Radera
    8. Bygglov, byggel, försäkringar, markarbeten, kvalitetsansvarig, sprängning, grund, anslutningsavgifter, väg osv

      Radera
    9. Ryms gott och väl inom de 300 - 400 kSEK jag lagt på. Det mest kostsamma "extra" är anslutningskostnaderna för VA. För Eslövs kommun ca 150 kSEK Resten är småpengar..

      Radera
  15. Skulle alla utifrån tillkomna socialbidragstagare försvinna så skulle ni få se på billiga hyresrätter.

    SvaraRadera
  16. Om man avskaffade det mesta av plan & bygglagen så skulle man nog kunna bygga billigare.
    Men många som vill ha bostad idag är faktiskt nästan oändligt köpstarka, de har hela statens finansiella muskler i ryggen, skattebetalarna får stå för byggbolagens vinster.

    SvaraRadera
  17. I en bloggpost på ekonomistas lyfter Harry Flam (professor i internationell ekonomi på Stockholms universitet) upp markkostnadens betydelse för totala produktionskostnaden.

    https://ekonomistas.se/2016/11/29/tva-atgarder-for-okad-konkurrens-pa-byggmarknaden/

    SvaraRadera
  18. Här i Skövde försöker det kommunala bostadsbolaget att bygga billiga hyresrätter i attraktivt läge. Målet är att hyran för en 1:a ska vara under 4000kr/mån. Vet inte vilken standard det kommer vara, målgruppen är ungdommar.
    https://www.skovdebostader.se/Res/Themes/Skovde/Pages/CM/Templates/Page/general_.aspx?cmguid=de7170c7-70d7-4274-84bb-c424e7876a7a

    SvaraRadera
  19. Nja Lars gör en klassisk feltolkning av av dagens reglerade bostadsmarknad dvs att hyrorna i topsegmentet är dom verkliga marknadshyrorna.
    Det här fenomenet är väl känt från flera reglerade marknader dvs att det bara byggs lägenheter för rika människor. Bolag skulle gärna bygga för mer normala människor men den marknaden existerar inte pga regleringar.

    Det som är tydligt är dock att dom förhandlade hyrorna är på tok för låga med tanke på bostadsköerna, det som behövs är marknadshyror på alla lägenheter i hela landet.
    Detta skulle leda till en omflyttning i beståndet där priser skulle motsvara efterfrågan och köerna försvinna.

    Övriga positiva effeker vore krav på enklare plan och bygglag (helst ingen alls byggtillstånd är kommunism) och att alla kan ta verklighetsbaserade beslut när vi vet priserna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har du varit i en stad utan plan och bygglag?

      Radera
    2. Jag är lite intresserad av vilken förenkling som skulle ge rejäl effekt på byggpriserna. Jag vill väl också ha så få regleringar som möjligt (framför allt vad gäller planerna), men vågar någon föreslå konkreta bygglagsförändringar för att kunna bygga billigare och mindre?

      Jag tänker mig att de största besparingarna finns i tex brandregler och handikappsanpassningsreglerna. Det känns som om det är "lite svårt" att få opinionen med sig och skrota dessa regler...

      Radera
    3. Glöm för all del inte reglerna kring energiprestanda. Kunde vi acceptera att nya byggnader presterade som en gammal miljonprogramskåk avseende energiförbrukning etc skulle det kunna ge ett rejält förbilligande.

      Radera
    4. Kanske en reklambyrå kunde rebranda det som hus med pro-corvial energiomvandling?

      Men skämt åsido så att om marknadshyror infördes, skulle antagligen ett behov av någon form av "social housing" behövas och oavsett om den infördes med minimala eller undantag från byggnormerna skulle det nog vara stigmatiserat att bo sådana hus.

      Radera
    5. Har svårt att förstå hur höjda hyror skulle gynna Sverige. I teorin kanske man kan trolla fram massvis av lediga hyresrätter, i verkligheten så måste folk bo och de fattiga kommer bara få lägga mer pengar på boende.

      Radera
  20. Bortsett från de faktorer som vanligen nämns här i bostadsdebatten så står vi inför ganska stora demografiska effekter.

    Efterkrigsbarnen närmar sig sin medellivslängd och börjar flytta till ålderdomshem samtidigt som vi har extremt få ungdomar.

    Invandringen ja, men dessa ska ha bostäder nu.

    Frågan är alltså hur kundtillströmningen till bostadsmarknaden ser ut ca 10 år?
    Kanske kombinerat med höjda räntor i spåren av arbetskraftbrist.

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...