Cornucopia?

2017-08-02 12:55

BNP +59 GSEK första kvartalet - skulder +149GSEK

Det svenska skuldberget växer snabbare än BNP, som kan sägas vara mer än helt skuldfinansierat. För första kvartalet steg nominell BNP på rullande fyra kvartal med 59 miljarder kronor (GSEK) medan skulderna steg med 149 GSEK. Oräknat statsskulden och oräknat bank- och finanssektorn, så låg de svenska skulderna på 198% av BNP.
Svenska skulder (oräknat statsskuld och bank- och finanssektorn) 1996K4 - 2017K1 som procent av BNP.
Gissningsvis ändrades företagens bokföringsregler i någon form år 2002, därav dippen.
De senaste årens goda ekonomiska tillväxt har gjort att den skenande svenska skuldbubblan har lugnat ner sig något och skuldsättningen som procent av BNP ser ut att plana ut.

Samtidigt ökade skuldberget med 149 GSEK under första kvartalet 2017, medan nominell BNP bara ökade med 59 GSEK. Nominell BNP används förstås här, eftersom skulderna också är nominella. BNP-beräkningen avser nominellt löpande fyra kvartal för att ta bort de säsongseffekter som enskilda kvartal uppvisar systematiskt.

Av skuldökningen under första kvartalet stod hushållen för 53 GSEK och icke-finansiella företag för 110 GSEK. Offentlig förvaltnings skulder minskade något.

Sammantaget är det "rätt kasst" att öka skuldsättningen med 149 GSEK, men bara få ut 59 GSEK i ökad BNP under första kvartalet. Den ökade skuldsättningen gick inte till värdeskapande, åtminstone inte inom Sveriges gränser.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa.

72 kommentarer:

  1. Det vore väl ändå ganska fantastiskt om företagens +110 miljarder i upplåning _omedelbart_ skulle innebära en ökad produktion på lika mycket (på årsbasis).

    Har alltid funderat på vad relevansen egentligen är att jämföra "skulder" med "produktion" på detta sätt, det vill säga att jämföra en "stock" med ett "flöde".

    SvaraRadera
    Svar
    1. Är inte kopplingen att lånet antas ha gått till en investering i något (t.ex. fastigheter eller maskiner) vars produktion då borde ha ökat även BNP?

      Radera
    2. Förändringen +110 miljarder är ett flöde, inte en stock.

      Radera
    3. Bergman, precis. Men att få en så pass hög avkastning på det man investerar i att man höjer sin produktion med precis lika mycket är väl lite orealistiskt.

      Lars: Ja. Men var kommer bedömningen att det är "kasst" att öka skulderna med 149 miljarder mot att bara få ut 59 miljarder i ökad BNP?

      Om vi tittar normalt på investeringar, så brukar man väl vilja ha en avkastning på 10+% i industrin (säg 15% som är en gammal klassisk siffra i investeringskalkylsammanhang). Då är det väl inte så konstigt att en skuldökning på 110 miljarder "bara" ger en ökad produktion på en bråkdel av detta?

      Radera
    4. Exempel: SCA bygger en ny massafabrik för 7,8 miljarder, som helt säkert kommer höja BNP eftersom man kommer att fördubbla sin massaproduktion. Men, BNP kommer ju knappast att öka med 7,8 miljarder per år på grund av detta, inte sant?

      Radera
    5. Joakim: Men någon byggde ju fabriken för SCA, och det borde väl påverkat det årets BNP. Eller?

      Radera
    6. För företaget i fråga; ja. Men de 110 GSEK måste ha tagit vägen någonstans i ekonomin som helhet, alltså Sveriges BNP. Uppenbarligen har någon annan del av ekonomin minskat, alternativt har man lånat lejondelen utomlands — vilket dock inte är troligt — eftersom det är dyrare och högre risk.

      Radera
    7. Kan inte en stor del av skulderna försvunnit som sparande? För även import måste ju bidraga till bnp eller?

      Radera
    8. Anders: Det stämmer väl, och det är en intressant fråga egentligen. Jag är dock fortfarande inte övertygad om att "skuldökning > BNP-ökning = dåligt" (inom rimliga gränser givetvis). Att de totala skulderna ex MFI ligger på 2 x BNP är inte uppenbart ett problem.

      Detta finns säkert detaljstuderat någonstans. Jag tar gärna emot en källa om det finns.

      Radera
    9. Sparandet hamnar i bankernas balanser och syns i BNP.

      Radera
    10. De där 7.8 miljarderna går t bygglöner, som går konsumtion och BNP, samt t materielinköp som också går t BNP, så, jo.

      Radera
    11. Ja, jag är övertygad.

      Då återstår frågan: Vad går resten av skuldökningen till? I hushållens fall är det tydligt, ökad belåning för att köpa begagnade bostäder. Samt, vad är en rimlig "maxnivå" på totala skulder ex MFI som andel av BNP?

      Radera
    12. Mer intressant tycker jag är att titta på kreditexpansionen (oberoende BNP). Ökar den snabbt, säg med 10% eller mer per år under en längre tid (2-5 år), så är det en indikator på att en krasch kommer.

      När mer krediter kommer in i systemet så startas projekt som är ohållbara, tänk dot-com bolag eller fastighetsbubblor. Det dyker upp i BNP men är inte hållbart i längden. När marknaden upptäcker det, så går företagen i konkurs och folk sparkas, BNP faller och man får en lågkonjunktur, men felet skedde redan innan.

      Projekten var felinvesteringar pga billiga krediter.

      Radera
    13. SäS: Det är sant, samtidigt är det en "entreprenörsskicklighet" att "se igenom" kreditexpansionen. Men på aggregerad nivå så visst, det borde vara så att långvarigt för låg ränta ger felinvesteringar.

      Jag hoppas väl själv att det sätts igång så många vettiga fastighetsprojekt som möjligt på bostadssidan, så att vi nån gång i framtiden kan få lite vakanser i beståndet. Vore trevligt för nästkommande generation att slippa högbelåning eller köande.

      Radera
    14. Svårt att veta om eftefrågan är temporär eller om det är ett ändrat konsumtionmönster.

      Lösningen är att ha en fix penningmängd, eller svagt ökande med någon procentsiffra, och sen låta räntan sättas efter utbud och efterfrågan. Vill många låna så stiger räntorna, vill många spara så sjunker det.

      Nuvarande strategi är att titta på KPI-ökningen (som är en dålig proxyvariabel för penningmängdsökningen) och höja eller sänka räntan så KPI ökningen håller sig runt 2%. Oprecist och helt baklänges, men jag antar Ingves och de andra planekonomerna måste ha något att göra.

      Radera
  2. Allt är bara ett spel,typ.
    Men när musiken slutar kanske det är svårt med stolarna.

    https://tinkzorg.wordpress.com/2017/07/25/escape-from-rosengard/amp/

    SvaraRadera
  3. Jag skulle vilja påstå att om man vill indikera kreditberoendet i BNP-tillväxt så är det förändringen på kreditflödet man behöver titta på.
    Samt att kreditflödet vs BNP indikerar hur stor del av BNP som "går på kredit" (tummen-pekfingret hur mycket skulle BNP kunna falla om kreditkranen stängs av helt).

    SvaraRadera
  4. Varför skulle BNP stiga när vi har en regering som gör allt för att folk inte skall arbeta?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hänger väl delvis samman med att vi har en exceptionell befolkningsökning för tillfället? BNP/capita är väl ganska medioker.

      Radera
    2. Ja den är väl snarast negativ!

      Men budskapet är ju kristallklart med sänkt brytpunkt för statlig skatt, höjd entreprenörsskatt och lite kemskatt på det så att konsumtionen också flyttar utomlands.

      Radera
    3. BNP/capita är verkligen inte negativ för tillfället. Nån måtta får det väl vara på överdrifterna.

      Däremot är tillväxten i form av BNP/capita inte särskilt imponerande.

      Radera
  5. Blir det svårt för riskbanken att hålla ihop alla begångna fel.
    Då kan man alltid komma med en devalvering, likt 90talets.
    Trovärdig valuta kan då komma att bli mindre trovärdig.
    Hur skall man annars som en trovärdig Riksbank komma ur det långvariga missbruket av Sveriges valuta?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kronan flyter. Devalvering är något man gör när man har en fast växelkurs.

      Radera
  6. Jobba till 70 för alla födda 1970 och senare. Lite landet lyxfällan och verklighetsflykt...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, om man vill ha väldigt hög pension alternativt inte klarar av att spara pengar själv.

      Radera
    2. Njae, jag når taket varje år. Intfan ser pensionen ut att bli himlastormande.

      Jag skulle säga att min prognos ser sämre ut idag än för ett par tre år sen.

      Jag har ökat mina inbetalningar, men utfallet mediokert, det blir mindre kvar till mig ju fler vi är som ska dela. Helt naturligt!

      Lösningen är som Joakim säger. Spara själv.
      Men varför ska jag då acceptera så hög pensionsavgift?

      Radera
    3. För anställda:

      1. Maxa allmän pension, som du (och jag antar de flesta av bloggläsarna) gör. Enbart den allmänna pensionen ger en tämligen medioker pension. Men...
      2. Antagligen har du tjänstepension? Ju mer du tjänar, desto mer pengar buffras upp där. 30% avsättning över ungefär 38k/mån.
      3. Spara privat (i ISK eller KF).

      Acceptera och acceptera, så länge man arbetar i Sverige så får man väl optimera enligt rådande system. Om man nu tillhör det lilla fåtal som inte har någon tjänstepensionslösning, så får man ta tag i sin situation och spara på egen hand.

      Ja, det är piss att det tas ut full pensionsavgift över intjänandetaket. Man får leva med det och anpassa sig eller emigrera.

      Radera
    4. Japp,så är det!

      Men då jag faktiskt ser det torftiga utfallet så inser jag också att staten på några års sikt kommer "åtgärda lyxpensioner som vissa kunnat skaffa sig" för att hålla ihop pensionssystemet lite till.
      Emigration är för första gången i mitt liv en realitet. Och jag känner mig som en svikare bara genom att resonera så.

      Valet 2018 blir viktigt.

      Inte säkert jag hittar ett bra land att fly till, men bara att jag tänker tanken är för mig skrämmande.

      Alternativet är en flytt till ett kostnadseffektivt område med egna odlingar, skog och jakt.
      Dvs. Utnyttja de markområden jag redan har men finna sig i att inkomsten blir en bråkdel av dagens. Då slipper jag överbeskattning och dessutom få ett mervärde som inte kan beskattas.
      Ingen vet hur mycket ved jag eldar, hur mycker plank jag sågar, hur mycket morötter och potatis jag kan skörda eller hur mycket fisk och småvilt jag får tag på. Älgjakten är ju liiite mer reglerad...

      Radera
    5. Men de val jag står inför gröper bara ur BNP ännu mer.

      För i statistiken skulle jag med låga inkomst och levande mer av min mark dra ner bnp per capita.

      Lämnar jag landet bidrar jag inte alls längre. Utan att veta gissar jag att mitt bidrag idag är högre än bnp per capita.

      Radera
    6. Just nu ser jag inga tendenser till att staten skulle förändra pensionssystemet så att det skulle bli mer "omfördelande". Det skulle vara (v) som resonerar på det sättet, och det gör de inte offentligt, åtminstone inte mer detaljerat. Att genomföra något sådant vore uppenbart självmord för sossarna, otänkbart för allianspartierna och passar inte alls med våran pensionsmodell om man räknar in tjänstepensionerna. Alltså kommer det knappast att ske. Vi har ju redan en väldigt skarp omfördelning eftersom statlig skatt kickar in vid så låga inkomster.

      Nej, jag tror inte pensionssystemet kommer förändras extremt mycket de kommande fem eller tio åren. Det var ju en ganska lång infasningsperiod för "det nya" pensionssystemet, och de gamla ATP-pensionärerna fick knappast det sämre. Jag är ganska säker på att oron är överdriven.

      Det som hänt i det nya pensionssystemet sedan det infördes är att den allmänna pensionsavgiften (som var en egenavgift, men som vi nu har en skattereduktion till 100% på) höjts från 6,95% till 7%, och att uträkningarna av balansindexet "utjämnas" på treårsperioder istället för att räknas om varje år (nåt i den stilen i alla fall). Grunden med 16% -> inkomstpension och 2,5% -> PPM ligger fast.

      Visst, kommunalskatterna kanske stiger någon procentenhet tyvärr om vi inte gör något, men det kommer knappast som en blixt från klar himmel. Ser man om sitt eget bo så ska det nog gå att sy ihop nåt. Man kan tex låtsas som att inkomstpensionen är noll, och helt enkelt spara ihop pengar privat istället för att täcka upp samma bortfall.

      Radera
    7. Gud va negativa ni är. Det går bra för Sverige. Enligt prognoser kommer Sverige 2050 har en befolkning på ca. 12 miljoner med (antagligen mer) varav cirka 15% kommer vara under 24 år och 12% över 65....d.v.s. cirka 3 av 4 personer kommer vara i arbetsför ålder och år 2100 kommer Sverige att ha ca. 15 miljoner invånare och liknande fördelning. Pensionspengarna kommer räcka eftersom vi blir fler och fler. I takt med att vården dessutom blir sämre så kan man anta att fler kommer att dö tidigare vilket ytterligare ökar antalet riksdaler i den gemensamma kassan. Fantastiska tider väntar. År 2200 har vi antagligen gått om Ryssarna befolkningsmässigt och då kan vi också sluta oroa sig över hotet från öst för då kommer Ryssarna skriva om hotet från väst. ;)

      http://www.populationpyramid.net/sweden/2100/

      Radera
    8. Ah, Nu känns det bättre igen...

      Radera
    9. Faktiskt. I grunden så kommer nog Sverige ligga hyfsat bra till rent demografiskt. Jämför gärna ex Italien.

      Tiderna är, ärligt talat, ganska så bra nu. Det är inte perfekt, men det är rätt bra, och just det allmänna pensionssystemet kan nog hanka sig fram ett tag till utan större problem.

      Den som på riktigt är intresserad rekommenderas att läsa Pensionsmyndighetens "orangea rapport" för att se hur prognoserna ser ut.

      Radera
    10. Fast vi lever allt längre årtionde för årtionde. Sjukvården blir (med alla sina brister) allt effektivare. Diesel och bensin sjunger sin svanesång. Nya kunskaper om cellernas liv lovar möjlighet till botande behandling för diabetes, obotlig cancer mm.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    11. Men alla de där extra miljonerna sysslar ju med verksamheter som inte ger några pensionsavsättningar som bilmålvakteri, bilbränning, knarkförsäljning, torpedverksamhet och diverse internet bedrägerier.

      I de fall de har tid att ha något som liknar jobb så är bidrag en stor del av lönen, hur kan det gå plus?

      Radera
    12. Mnils: Jo visserligen har vi sån verksamhet också men vi är ju inte ensamma om det. Det finns ju i alla länder. Däremot kan man ju diskutera vad det är för typ av människor vars bedrägerier kostar mest pengar för samhället, dom som agerar bilmålvakter eller korrupta företagare som t.ex lurar pensionärer på miljonbelopp eller byggare som använder svart arbetskraft, tar saftigt betalt från konsumenterna och sedan investerar pengarna i utlandet.
      Andra länder har nog mycket större problem än Sverige med bl.a. dåligt med jobb, inga kollektivavtal, lagstadgade minimilöner (=man får aldrig högre lön än minimilönen om det råder brist inom yrket), lågt barnafödande och ingen arbetskraftsinvandring och åldrande befolkning som kräver mer och mer vård med mindre och mindre skatteintäkter.

      Radera
    13. @ Toni, nu blir jag nyfiken, i vilka länder förutom Sverige tillåts "bilmålvakteri" breda ut sig? Anlagda bilbränder är förvisso vanligt i andra länder, såsom Frankrike, men är som företeelse -såvitt jag vet- väldigt ovanligt på många ställen. Har svårt att tänk mig att det alls existerar i tex Japan, rätta jmig gärna om jag har fel. Så "finns ju i alla länder" synes ej helt riktigt?

      Radera
    14. Till Syvende og sidst handlar det så klart om vilken standard man vill ha. Men att gå i pension vid 61 och ändå ha ett ok pensjo-liv kommer nog att vara förbehållet den 10e decilen med tanke på den konstant ökande gruppen arbetslösa, bidragstagande och sjuka. Självklart blev det gamla pensionssystemet ohållbart av dessa skäl. Det nya är förvisso hållbarare, men det förutsätter att staten håller fingrarna ur syltburken!

      Radera
    15. Bearded: Vi kanske inte behöver hänga upp oss på "bilmålvakteri" men jag menar mer generellt att såna som lurar systemet och kriminalitet i olika former finns i alla länder. Jag tror inte att bilmålvakteri är en så allvarlig grej att vi gärna skulle byta med andra länders problem. Intressant att du nämner Japan. Dom har en tillväxt som är 4 gånger lägre än Sveriges, en åldrande befolkning, mkt mindre semester, lågt barnafödande, högre bostadspriser och mindre boyta per person och ett pensionssystem som inte fungerar. Vill du byta med dom?

      Radera
    16. Besserwisser: Det skrivs ju överallt att vi lever allt längre och är allt friskare p.g.a. den fantastiska vården vi har i Norden. Dessutom så är ju trenden sjunkande arbetslöshet efter finanskrisen (i alla fall i Sverige) i kombination med en växande befolkning. Den kombinationen måste ju ändå innebära mer skatteintäkter och inbetalningar till pensionssystemet.
      Att gå i pension vid 61 och sedan leva bra kan man nog glömma i framtiden. Det ligger inte i nationens intresse av att ha massa gamlingar som bara kör bilar, nyttjar välfärd och reser för pengarna. Vill man har det så får man spara själv och se till så att sparandet sker i andra valutor och tillgångar än nordiska så att inte stater och våra centralbanker kan konfiskera det på något sätt.

      Radera
    17. Nåja, det är rätt så tryggt att spara i svenska tillgångar också. Risken för "konfiskering" är extremt liten.

      Radera
    18. Joakim: Chansa eller ta det säkra före det osäkra och diversifiera sig?

      Radera
    19. Det är ungefär lika säkert som såna som tror att bostäder alltid ökar i realvärde och att dagens pensionssystem även finns kvar när man själv går i pension om 35 år. Vi andra tar det inte för givet.

      Radera
    20. Klart man ska diversifiera sig, men det skadar inte att ha en relativt stor del av sina tillgångar i den valutan man senare tänker använda (det vill säga tillgångar som saknar valutarisk).

      Radera
    21. @ Toni

      Har Du varit i Japan? Jag har (även bott tidvis).

      Om jag vill byta med Japan? Ja när det gäller bilbränder, bilmålvakter och all annan kriminalitet, ett rungande JA.

      Levnadsstandarden i Japan är på en mycket hög nivå, med många finurliga lösningar. Du kan tom skicka "kylpost" i obruten kedja med japanska posten. Vad hjälper god BNP-tillväxt om man har PostMord som inte kan leverera det tillväxta rumtempererat utan att ha sönder/bort det??

      Radera
  7. Jag är väl i grunden trygg i att jag överlever, men vi ser inte ut att klara våra äldre med värdighet längre.

    Om vi inte bryter trenden genom högre inbetalningar till pensionsystemen så kommer vi snart att hamna på europas lägsta nivå.
    Och det är då det kommer att bli frestande för dåtidens politiker att fördela om mellan god pension och kass pension tror jag.

    http://ec.europa.eu/eurostat/tgm/table.do?tab=table&init=1&language=en&pcode=tespn050&plugin=1

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ett litet problem med den tabellen är att den baserar sig på "relativ fattigdom".

      Det kan ju vara så att 60% av medianinkomsten i ett rikt land är alldeles tillräckligt för att klara sig, medan det i ett fattigt land innebär en (ännu mer) miserabel tillvaro.

      Nej, vi kommer inte att hamna på "europas lägsta nivå". Ta gärna en titt på läget för pensionärer i Rumänien.

      Radera
    2. Jag tycker nog vi borde sikta högre än de sämsta.
      Visst är den relativ, men trenden är inte vacker.
      Och vi blir många fler framöver. Och även om demografin ser bra ut måste vi få fler i arbete. Annars dyker pensionen då fler ska dela.
      Sverige är inte en stjärna på just det.

      DÄR ser jag mörkret och jag funderar på mina alternativ medans tid är. För utan snabb uppryckning tror jag inte vi fixar detta.

      Jag vill verkligen inte se vårt land bli ett nytt Grekland eller i klass med Rumänien.

      Vi backar ju 100 millar om dagen i en högkonjuktur. Hur ska det gå när det vänder ner?
      Magda börjar ju panikartat gräva i valutareserven. Ändra på budgetrwgler osv.
      Hon ser naturligtvis att det inte håller, men vill frissera till siffrorna till valet.

      Radera
    3. Men detta stämmer inte alls.

      Punkt 1: Att flytta valutareserven från Riksbanken till Riksgälden är ju något som alla partier är överens om, det är inte något som är särskilt "socialdemokratiskt". Det påverkar inte det finansiella sparandet över huvud taget.

      Punkt 2: Just nu ligger statsbudgeten ganska bra till, om man nu bara ser till om vi ligger i balans eller inte. Det som är intressant är statens finansiella sparande.

      Riksgälden bedömer det finansiella sparandet som följer:

      2014: -49 miljarder kronor
      2015: +13 miljarder kronor
      2016: +39 miljarder kronor
      2017: +15 miljarder kronor
      2018: +9 miljarder kronor

      Är du intresserad av att veta hur Greklands siffror ser ut?

      Radera
    4. "Vi backar 100 millar om dagen" -- var kommer den siffran ifrån?

      Det finns en del schyssta prognoser från RGK och ESV, men det gäller att hålla isär begreppen en del. Snackar vi budgetsaldot eller statens finansiella sparande, till exempel?

      Vill du verkligen, på riktigt, jämföra svensk offentlig ekonomi med grekisk?

      Grekland har en statsskuld på 179+% av BNP.

      Sveriges statsskuld ligger idag på omkring 31% av BNP (och då har vi inte ens räknat in tillgångarna som finns i form av vidareutlåningen till riksbanken).

      Ta gärna en titt tio år tillbaka i tiden och jämför Greklands och Sveriges staters finansiella sparanden.

      Radera
  8. Jag vet att SWE (statsfinanserna då) gått som tåget, men bördorna är ju inte mindre idag.

    Sen är jag väl inte helt övertygad ändå. Man kan be statliga bolag att låna upp och tvinga til sig utdelningar. Ser fint ut.
    Man kan skära ned i försvaret. Ser finfint ut tills det blir lite oroligt.

    Man kan välja att inte skala upp sjukvård och rättsväsende i samma takt som befolkningsökning. Ser bra ut i finanserna, även om annan statistik kan bli lidande.

    Och även om vi inte är fattiglappar idag ser jag inte nuvarande, föregående eller regeringsalternativen idag som goda förvaltare av det vi byggt upp.


    Prognoser är alltid prognoser. Ingen av oss vet med säkerhet hur det blir.
    Men om statsfinanserna är så fantastiska, och utsikterna så bra. Hur kan någon i ledande ställning se sig själv i spegeln när statens kärnverksamheter en efter en larmar?

    Om sanningen är det du presenterar och det inte finns mörka moln framgent som kommer gräva hål i finanserna. Då måste det vara elaka och illvilliga ledare av landet som gör att vi inte skjuter till resurser där det idag saknas?

    Jag kan inte se det på annat sätt. Fixa resurser om de finns. Finns de inte är inte finanserna så goda som det skall påskinas.


    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, alla vill väl "fixa resurser" där det behövs. Sen är mycket vad gäller sjukvårdens organisation osv organiserat på lokal nivå.

      Jag måste själv säga att jag blivit oerhört väl bemött inom vården både senaste åren, och för tio år sedan. Men anekdoter är inte egentligen intressanta, utan man får titta på statistik istället. Hur tror du Sverige ligger till där, i tex cancer-överlevnad?

      Jag antar att de där "vi backar 100 millar om dagen" alltså bara var nån gammal skröna. De offentliga finanserna är i hyfsat OK skick. Sedan finns det ganska stora problem med tex polisens organisation, men det har absolut inte bara med pengar att göra. Å andra sidan hör man inte idag så mycket klagomål om domarväsendet eller åklagarväsendet, som verkar ha varit flaskhalsar tidigare.

      Radera
  9. Jag håller med Toni. Somliga här är ju extremt negativa och det kommer bli ert fall 😂

    SvaraRadera
  10. BNP är ett mysko mått.
    Passar någon sina egna barn medan grannen passar sin gamla mor uppstår ingen BNP. Jobbar grannen på dagis och passar mina barn medan jag jobbar på äldreboende så stiger BNP.
    Sveriges BNP har varit bäst i klassen (Europa) sedan krisen 2001. Nu dubbelt så hög som då. (gäller nästan per capita också). Det offentliga borde bada i skatteintäkter...
    Misstänker att BNP blåses upp genom att alla numera har jobb att tvätta varandras skjortor.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är ett helt vansinnigt mått, pangar jag grannens ruta så han får ta dit glasmästaren och sätta i en ny så stiger BNP men grannen har fortfarande exakt samma hus, är bra några tusenlappar fattigare!

      Måste vara därför som det är helt ok att ligister i förorterna förstör andras egendom - för att bättra på BNP!

      Radera
    2. Om det gick borde vi istället beräkna värdet av allt vi har i Sverige/världen och hur mycket det har ökat/minskat sedan föregående år/månad. Samt ta hänsyn till om det blivit fler eller färre som skall dela på "kakan". Fördelningen är knappast heller ointressant. Om Bill Gates äger i stort sett allt är det sannolikt inte så himla bra. Ännu mindre om han är tämligen improduktiv.

      Radera
    3. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    4. Varenda flyktingförläggning som brinner innebär väl en boost för BNP. Liksom varenda skottskadad invalid som behöver ständig omvårdnad. Våra politiker är kort sagt genier! 😎 Något kortsiktiga genier dock.

      Radera
    5. Läs på om "broken window fallacy".

      Nej, ett land blir inte rikare om det till exempel bombas till grus. Det borde vara ganska uppenbart.

      Radera
    6. Såvitt jag kan se räknar man vare sig naturkapital eller humankapital och då blir det förstås ganska ointressant. Förmögenheten bör också relateras till livskvalitet. Den enda betydelsefulla rikedomen är den som gör livet bättre.

      Radera
    7. Har du en länk till läget för naturkapital? Hur tänker du dig att humankapital ska mätas?

      Radera
    8. Så länge den ekonomiska aktiviteten inte minskar utan tvärtom ökar så har man blivit rikare enligt BNP. Hellre en ekonomi där folk inte äger någonting av värde men ändå producerar 100 miljarder i värde än en ekonomi där folk bor i överdådiga palats men producerar blott 90 miljarder i värde. Enligt BNP.

      Radera
    9. Det är ju det jag säger att man svårligen kan beräkna huruvida ekonomin går framåt eller bakåt. Man skulle behöva känna också framtiden, eftersom en kapitalstock skulle kunna vara mer framtidsnyttig än en annan, men det får man knappast veta något om. Och så behöver man en korrekt värdeteori.

      Radera
    10. Men nu hänger ju rikedom och BNP ganska bra ihop, som du ser enligt statistiken jag presenterar. Har du tittat på siffrorna?

      Stark BNP-tillväxt: Förmögenhet ökar. Exempel: Senaste fem åren.
      Svag BNP-tillväxt: Förmögenhet stagnerar eller minskar. Exempel: 1991-1993.

      Radera
    11. Ekonomernas idé om "värde" och "rikedom" är i bästa fall relaterad till effektiv efterfrågan på något sätt som jag dock knappast begriper.

      Det är dock ett uppenbart problem ifall bara den effektiva efterfrågan räknas. Utfattiga människors värderingar saknar då all relevans.

      "Värde" och rikedom handlar för ekonomerna sannolikt bara om att räkna slantar. De låtsas att rikedomen har ökat om mängden pengar per person ökar. Framförallt handlar det om att ha mer pengar än andra. "Värdet" och "rikedomen" är relativ och därtill tävlingsinriktad. Det är likt Monopolpengar inget som har något värde utanför spelet. Dock finns det en ganska avsevärd överlappning mellan "Monopolspelet" och livet.

      Radera
    12. Jag ritade en liten graf på hur tillväxt och förmögenhet hänger ihop över tid. Det syns tydligt tycker jag att BNP-tillväxt också ger stigande förmögenheter. Notera gärna hur förmögenheten blåstes upp ordentligt 1985-1989 av kända anledningar!

      Radera
    13. Ja, inkomster bygger förmögenheter och inflation och devalveringar är alldeles underbart för det nominella förmögenhetsbyggandet. Kanske får man verkligen mer och bättre prylar och nöjen, vilket kan tänkas ge en högre livskvalitet, men det är inte alldeles givet. Än mindre är det givet att den livskvalitetsökningen är hållbar. Man kanske får det bättre ett tag, men om allt naturkapital förbrukas får man det troligen sämre än om man aldrig hade fått det bättre.

      Radera
    14. Graferna visar den reala utvecklingen, dvs efter inflation.

      Då återstår bara att skaka fram en utveckling av "naturkapitalets" förbrukning i Sverige. Hur bedömer du att detta utvecklat sig sedan, säg, 1970?

      Radera
    15. Naturkapitalet mår väl hyfsat bra i Sverige, om vi än blivit fler som skall dela på det. Globalt torde läget för naturkapitalet vara oerhört mycket sämre. Alldeles bortsett från klimatförändringarnas negativa effekter så har vi mindre olja, mindre rika mineralfyndigheter, torftigare jordar, lägre grundvatten, färre arter, mer miljögifter, surare och lortigare hav osv.

      Radera
    16. Även om jag inser att "naturkapitalet" hänger ihop globalt sett, så är jag ändå för tillfället mest intresserad av att se någon sorts sammanställning av läget i Sverige. Min gissning är att det faktiskt ser ganska bra ut.

      Radera
  11. Nej
    Det är katastrof.

    Vi har en migrationspolitik som innebär att hela världen kan komma hit och få sina asylskäl prövade trots att man måste passera flera Schengen länder.

    Därefter är det så klurigt konstruerat att goda invandrare med hög kapacitet och vilja att göra rätt för dig sparkas ut på ngn teknikalitet medan kriminella får stanna kvar eftersom de kanske riskera döden om de skickas hem.

    Nej man ser verkligen hur staten blöder nu. Det kostar på att leka humanistisk stormakt.


    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...