Cornucopia?

2017-07-05 10:04

Riksbanken: Räntan kan fortfarande sänkas

I media sägs det att Riksbanken nu gett upp alla tankar på att sänka sin styrränta reporäntan. Fast läser man deras pressmeddelande så står det inte så. Egentligen har inte Riksbankens killgissningar om hur de själva ska göra ändrats. Däremot har de reviderat sin gissning över svensk BNP rejält.


Riksbanken skriver:
"Att inflationen den senaste tiden har blivit lite högre än väntat och riskerna för bakslag i omvärlden bedöms ha minskat gör att det nu är något mindre sannolikt än tidigare att Riksbanken sänker räntan den närmaste tiden. Detta innebär inte att reporäntesänkningar framöver är uteslutna. Direktionen har, precis som tidigare, beredskap att vidta ytterligare penningpolitiska lättnader om det behövs för att stabilisera inflationen och värna inflationsmålet. Alla de verktyg som Riksbanken har redogjort för tidigare kan, som alltid, användas vid behov."
Riksbankens sk ränteigelkott (deras ständiga felaktiga gissningar att de kommer höja räntan) ligger i stort sett kvar oförändrad, även om gissningen för 2017 ändras från -0.53% till innevarande -0.50%. Gissningarna längre fram i tiden förblir de samma.

Riksbanken gissar alltså att de inte kommer röra räntan under året, men säger att det inte är uteslutet.
Samtidigt justerar de ner sin prognos över BNP-tillväxten för 2017 rejält. Prognosen ändras nu från 2.8% till endast 2.2% och nära gränsen till lågkonjunktur.

I media heter det dock att Riksbanken slutat med räntesänkningarna och att en höjning kan komma redan under 2017 om ECB höjer sin styrränta för euron.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa.

36 kommentarer:

  1. Innan 2020 går vi nog in i en lågkonjunktur. Svårt att tro att Riksbanken inte kommer sänka då.

    Blir väl som vanligt, borgarna vinner 2018, världsekonomi haltar och sossarna beskyller Moderaterna för att skapa underskott.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det känns mycket sannolikt, ja.

      Radera
  2. Moderötterna och tokliberalerna är ju ansvariga iom MigÖK med MP som fortfarande ligger kvar. Den utmaningen är ju en tung post i framtiden på alla delar av budgeten iom utanförskapet.
    De 1-2% av BNP den kostar enligt forskning(Ruist, Sandaij mfl ej Scocco) blir hårdsmält.

    Sedan har ju Alliansen sänkt skatterna mest för höginkomstagare vilket ger ökad köpkraft för bostäder (tillsammans med åtgärder som sänker kostnaderna för att äga boendet)

    Var för sig rimliga, men i helheten har de byggt upp ett skuld och inteckningsberg som INTE går att betala på om konjunkturen viker.

    Det känns inte som det längre finns en plan eller framförhållning. Visst finns det tokliberaler med visioner och så, precis som det från vänster vädras morgonluft efter Corbyn och Macrons segrar men ingendera kommer överleva sina första kontakter med verkligheten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Detta påverkar väl inte tillväxten särskilt mycket utan är snarare en belastning för välfärden endast. Privata delen av ekonomin påverkas noll.

      Radera
    2. Men bortåt 10% av statsbudgeten. Och detta är bara för den initiala mottagningen.

      Radera
    3. På vilket sätt var överenskommelsen mellan alliansen och Mp avgörande? Jag är inte jätteinsatt men av det jag läst verkar det mest vara en fortsättning på tidigare förd politik. De stora (små) skillnaderna skulle vara en justering av synen på arbetskraftsinvandring (borde inte vara så betungande för statskassan) och en minskad möjlighet att få stanna av humanitära skäl. Sen är ju asylinvandring självklart en minuspost i statsbudgeten...

      Radera
    4. Eftersom man gjorde en överenskommelse gäller den och det blir svårare att gå ifrån den när omständigheterna så kräver, och alla möjliga svepskäl används för att motivera dess fortsatta existens. Jämför med DÖ som formellt är avskriven men fortfarande existerar mentalt. Hade aldrig DÖ kommit till hade steget varit kortare att faktiskt ta tjuren vid hornen och upplösa Alliansen och fälla regeringen och sedan försöka komma igång med förhandlandet och därmed inte låta extrempartier (oavsett skala V-H eller Gal Tan) ta taktpinnen.

      Det är en ickefungerande demokrati när majoritetens röster inte får genomslag utan extremisterna får oproportioneligt inflytande.

      Jag menar att en realistisk långsktig Sd andel ligger runt 10% när mitte partierna nyktert adresserar de problem som många pekar på men regeringen försöker gömma undan idag , eller rent av desinformerar om, just för att blidka dessa extremistpartier man när vid egen barm. Många av denna bloggs inlägg handlar ju omeffekterna av denna politik.

      Radera
    5. Det enda "liberala" med alliansen/moderaterna är just invandringspolitiken de förde när de var regerande parti. De har en mer planekonomisk ideologi än socialdemokraterna. Om alliansen och dess väljare får bestämma dirigerar staten hela ekonomin.

      Radera
    6. Mmm vi får se stark ekonomin verkligen är när låtsastillväxten i form av fastighetsinvesteringar och krediter faktiskt försvinner. Ser ju fortfarande sådär ut i Spanien 10 år efter att bubblan sprack.

      Radera
  3. Så kan det bli.

    Dagens industriproduktionssiffror bekräftar dock bilden av att konjunkturen _just nu_ är mycket stark:

    "SCB rapporterade att industriproduktionen i Sverige steg 2,1 procent i maj jämfört med i april, och med 8,0 procent jämfört med maj 2016. Det var den högsta ökningstakten på årsbasis sedan i februari 2011 (+12,6) och klart högre än de +5,0 procent som väntades enligt SME Direkts prognosenkät.

    SCB rapporterade också att industrins orderingång ökade 1,3 procent i maj jämfört med i april, och med 7,6 procent på årsbasis (upp från +5,3 procent i april). Och att tjänsteproduktionen samtidigt ökade 0,7 respektive 4,5 procent.
    "

    SvaraRadera
  4. Intressant att om inte vid en sån här kraftig högkonjunktur där folk byter jobb hej vilt och bostadspriserna ökar med 30% per år (ni som inte tror mig: Lindholmen, GBG nu uppe i 105 000 kr/kvm för en etta), inflationen är rätt hög ändå och allt verkar gå riktigt bra så håller man styrräntan negativ. Då kan man ju undra vad som skulle hända om det skulle krisa? 1 EURO = 37 SEK, Styrränta -27% och Inkomstskatt 78%....Skulle inte alls bli förvånad.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag kan nog anta det där vadet om "Styrränta -27%" om du vill!

      Radera
    2. Inkomstskatt på upp mot 78% har vi ju redan idag om man räknar med arbetsgivaravgiften. Går säkert att hamna över 80 om man tjänar bra och bor i en kommun med hög skattesats.

      Radera
    3. camgbg: Nja, inte riktigt men nära.

      Högsta marginalskatt ligger på omkring 60%. Du behåller 400 av 1000 kronor av en löneökning. Detta kostar din arbetsgivare 1314 kronor (här struntar jag i avtalade arbetsgivaravgifter osv som inte har med skatt att göra).

      1 - (400 / 1314) = 70%. Över 80 hamnar man inte hur man än vänder och vrider på det, om man inte blandar in konsumtionsskatter.

      Toni: Du får 10 ggr pengarna om någon av dina tre spådomar slår in inom fem år! Sugen?

      Radera
    4. Joakim, FÖR I HELV..

      10% av arbetsgivaravgiften är just precis en ren skatt.

      Så sjukt det här landet, västvärldens i _särklass_ mest omedvetna befolkning.

      Radera
    5. Linus, lugna ner dig nu.

      Faktum är att om man befinner sig i intervallet där man betalar både 25% statlig skatt _och_ drabbas av nedtrappat jobbskatteavdrag, så är det _betydligt större del_ av arbetsgivaravgifterna på 31,42% som är av skattekaraktär, och inte bara de 10,72% som består av löneavgift som du refererar till. Faktiskt det mesta (även om jag inte orkar slå upp detaljerna nu).

      Om du dessutom läser allt jag skrev så framkommer siffran "70%", som är marginalskatt så som du vill kalla det (1 - (400 / 1314)). I normalt språk när man talar om "marginalskatt" så blandar man inte i arbetsgivaravgifterna. Även om vi blandar in dessa så når vi alltså inte över 70%, vilket var mitt huvudresonemang.

      Förstår du?

      Radera
    6. JP: Ingen spådom. Ett möjligt scenario. Bostadspriserna verkar ju dubblas varje år i alla fall trots att du inte tror att det är möjligt. Bostadspriserna ökar ju med 30% varje år och då måste man göra något med värderingen av den svenska kronan alternativt övertala utländska arbetsgivare att eftersom prisnivån på bostäder är så pass hög måste dom betala mkt mer för oss svenskar som för övrigt är världens i särklass absolut mest intelligenta folkgrupp när det gäller allt från A till trippel Ö.

      Radera
    7. @Joakim

      "Förstår du?"

      Jag tycker att det är positivt att du reagerar med att läsa på, men det är ändå inte jättesnyggt att försöka peta förvirringen på någon annan. Poängen var att löneavgiften är just en ren skatt, ingen avgift, inget mitt i mellan, och ingen instans hymlar med det.

      Radera
    8. Linus: Du får nog läsa på lite på egen hand angående arbetsgivaravgifternas "skattegrad" utöver den allmän löneavgiften. Börja gärna med pensionsavgiftsdelen.

      Eller missade du helt att det var marginaleffekten vi diskuterade?

      Radera
    9. Då kanske det äntligen blir lönsamt att bedriva lantbruk i sverige igen.

      Radera
    10. @Joakim

      Satan vad löjlig du är. Jag påpekar en idiotmiss du gör och nu kan du inte sluta dribbla om dina märkligt spontana fantasier över vad jag själv kan och inte kan. Din totala oförmåga att istället utvecklas förklarar åtminstone rätt många andra saker du skrivit.

      Radera
    11. Linus: OK, intala dig gärna det om det får dig att må bättre.

      Radera
    12. Det där 105k är väl ändå nyproduktionspris? Förvisso fortf 105k, men har det sålts något?

      Radera
  5. Snälla tryck ner räntan mer nu.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det kommer komma. Vi går åt andra hållet. FED och ECB kommer höja. Sverige kommer sänka och devalvera.

      Radera
    2. Varför skulle ECB höja? Finns det några tecken på att köpkraften ökar i eurozonen?

      Radera
    3. Med tanke på hur besatta rb är i inflationen kan lika gärna räntan ligga på 3 procent om nått år. Inflationsinpulserna i världen ökar.

      Radera
    4. https://www.economist.com/news/finance-and-economics/21714375-deflationary-fears-are-last-point-being-banished-inflation

      Radera
  6. Känns hutlöst att låna 10MSEK för 4600SEK/mån på Nordnet efter ränteavdrag, så bra om de sänker lite till...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Dålig avkastning för den som placerar 10 miljoner för utlåning...

      Radera
    2. Nja, Nordnet har inlåningsöverskott om jag minns rätt så det är en helt OK avkastning för dem. Jag har liknande lån hos dem, det är sjukt billigt.

      Säkerheten för den här typen av lån är så pass god att Nordnet tar oerhört låg risk, därav den låga räntan.

      Radera
    3. Både Avanza och Nordnet har inlåningsöverskott. Alltså de vet inte hur de ska bli av med kontanterna som kunder har och kostar dem pengar. Därför försöker de med sådana här förmånliga lån att få ner inlåningsöverskottet.

      Radera
  7. Hårddata har varit på väg ner ganska länge nu USA(till skillnad från tyckande av inköpschefer etc). EU vars ekonomi tagit längre tid på sig att "komma i form" ligger mao efter USA i konjunkturen. Inte undra på Euron´s comeback. Trippeltopp utan utbrott än så länge. Över 1,15 mot dollarn på veckobasis ser vi fram mot 1,25!

    SvaraRadera
  8. På tal om Bobubblan..priserna ökar alltså inte längre i Stockholm och vi har ett amorteringskrav på plats där 2% per år gäller ner till 70%.

    Priserna ökar fortfarande på andra håll vilket är logiskt då skillnaden i kostnad mellan att hyra och att äga är (för) stor. Varför betala 8000kr för en tvåa när du kan betala 4000kr och amortera 4000kr?

    Med detta sagt, krävs det verkligen fortfarande några åtgärder för att minska riskerna?
    Vill man på allvar stoppa skuldökningen är enda sättet att förbjuda bostadsrätter o bara tillåta hyresrätter.
    För så länge det byggs fler bostadsrätter än hyresrätter så kommer privatskulderna totalt sett att öka.

    SvaraRadera
    Svar
    1. En lite intressant bit fakta är att det faktiskt byggs lite, lite fler hyresrätter än bostadsrätter just nu (bland flerbostadshusen) enligt SCB, och har gjorts så sen 2013. Skillnaden är inte stor men ändå.

      En annan lite bortglömd faktor är utförsäljningarna, eller omvandlingar från HR till BR, som ju ökar den genomsnittliga skuldkvoten utan att det för den sakens skull är särskilt farligt. Nu har det inte ombildats lika mycket de senaste åren som tidigare, men ändå.

      Radera
    2. Problemet är ju prissättningen på nyproduktionen vilket ger höga risker. Tomtpriser i attraktiva kranskommuner till göteborg ligger nu på 3Mkr - priset för byggnationen tillkommer med minst 3-4Mkr för ngt som "kostar" 2-2,5Mkr (högt räknat) att bygga (inklusive avgifter och anslutningar). Mark är ingen bristvara i dessa delar och "moderna" tomter är bara 4-600kvm stora. LGH-hus orkar jag inte ens börja prata om.....

      Radera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...