Cornucopia?

2017-07-31 11:04

Regeringen vill ta 250 miljarder från Riksbankens valutareserv

Inte nytt, men jag tror jag missat att skriva om det på bloggen. Regeringen vill i alla fall ta 250 miljarder kronor från Riksbankens valutareserv för att stärka statsfinanserna och kunna visa hur duktig och ekonomiskt ansvarsfull regeringen varit när valrörelsen dragit igång.

Förslaget, som lades i mars handlar om att man ska konfiskera en stor del av valutareserven som Riksbanken sitter på. Istället ska statsskulden amorteras. Därefter måste Riksbanken ha regeringens tillåtelse om valutareserven ska ökas med mer än 50 miljarder.

Idag är reserven nästan 500 miljarder kronor (GSEK), vilket kan ställas i relation till att enbart Riksbanken lånade ut 620 GSEK till svenska banker under den akuta finanskrisen 2008 - 2009.

Av de knappa 500 GSEK (496.5 GSEK sista april 2017) ska alltså lite drygt hälften beslagtas av svenska staten. Nu ska inte pengarna gå omedelbart till valfläsk, utan ska istället amortera statsskulden, vilket ska spara en minimal summa pengar. Samtidigt blir förstås amorteringen tillfällig, och regeringen kan sedan låna 250 miljarder om den har lust.

Förslaget lades i mars. Riksbankens protester kom först i juni, vilket jag missade då pga att jag var på Svalbard.

Förslaget är dessutom i strid med EU-lagarna. Vice riksbankscheferna Jansson och Kingsley skriver i sin debattartikel hos DN:
"Det är oklart om syftet med regeringens förslag nu är att börja styra storleken på valutareserven från politiskt håll – här behöver vi höra klarspråk från regering och riksdag. Om så är fallet innebär det en betydande institutionell förändring där ansvaret för likviditetsstöd till banker i kris i stora stycken flyttas från Riksbanken till det politiska systemet. En minskad valutareserv innebär också en grundläggande förändring i förutsättningarna för likviditetsstödet – i stället för att ha likvida medel tillgängliga i förväg i Riksbanken räknar man med att upplåning ska kunna ske när en kris redan inträffat. Erfarenheter från 1990-talskrisen och finanskrisen talar för att denna strategi är riskfylld. Det kan bli dyrt, ta lång tid eller i värsta fall inte alls vara möjligt att skaffa sig likviditeten som behövs. Vidare strider en sådan institutionell förändring mot EU-lagstiftning, vilket tydligt framgår av ECB:s remissyttrande över förslaget."
Ingen är förstås överraskad över att en socialdemokratisk regering vill konfiskera pengar för att inför valet 2018 kunna säga att man fått ner svensk statsskuld.

Oavsett är det direkt oansvarigt att gå in i nästa bank- och finanskris utan en för ändamålet dimensionerad valutareserv. Man ska komma ihåg att de 620 GSEK som behövdes för svensk del var trots att finanskrisen främst inte handlade om en svensk kris. Nästa gång är det inte osannolikt att svenska banker kommer krisa på allvar, på grund av bostadsbubblan och hushållens massiva skuldbubbla. Då kommer inte 620 GSEK räcka, än mindre 250 GSEK.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa.

38 kommentarer:

  1. Detta är i stort sett neutralt för staten (förutom den marginella räntevinst man får på lägre total statsskuld). Alla har ju vetat om att en viss del av statsskulden har bestått av vidareutlåning till Riksbanken, det är inget som påverkat det finansiella sparandet.

    Det är ganska klart att Riksbanken inte vill släppa kontrollen över sin valutareserv. Tanken verkar vara att Riksgälden ska låna upp utländsk valuta när Riksbanken ber om det, istället för att man lånar upp i "förtid" som nu.

    Jag håller med Riksbanken om att detta _känns_ riskfyllt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Samtidigt är det svårare att få lån när krisen väl är ett faktum - ett argument för att behålla reserven.

      Radera
    2. Viktigare är att plocka politiska poäng här! Synd att Corno väljer den vägen här.

      Radera
  2. Du har helt klart inte förstått vad detta handlar om, lyssna på Magdalena Andersson så förstår du att det egentligen handlar om brandbilar som man kan parkera i olika garage. Det har enligt henne ingen som helst betydelse var brandbilen står parkerad!

    Vi som är lite mer praktiska tycker det verkar vettigare om brandbilen står parkerad i närheten av där det är störst risk att det börjar brinna. Den bör dessutom vara tankad med både vatten och drivmedel också men detta verkar hon inte trycka är viktigt. Inte heller om man har någon som kan köra bilen verkar hon ha tänkt på...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mnils, socialdemokrati går ut just på att föra över fulltankade brandbilar till SAP-garage. De skapar aldrig något själva.

      Radera
  3. För 250Mdr så har de kanske råd att bygga det där säkra rummet som tydligen inte finns...

    SvaraRadera
  4. Undrar ni inte varför staten måste låna pengar i sin egen valuta? Vem är det som kontrollerar den svenska kronan egentligen? Staten verkar det inte vara i alla fall.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra fråga. "standardsvaret" brukar vara att stater som bestämmer över sin tryckpress inte kan hålla sig från att trycka för mycket pengar. Men detta bör man kunna ta kontroll över, på ett eller annat sätt, tycker jag.

      Radera
    2. Historien är tämligen full med exempel som visar att det är en Dålig Idé att staten trycker nya pengar för att finansiera sina utgifter. Zimbabwe är det senaste klassiska exemplet.

      Radera
    3. @Joakim
      Det är svepskälet som vi blir itutade. Staten betalar ränta till någon/några ej offentliggjorda entiteter.

      Radera
    4. @Saul: Det är ingen större hemlighet vem som köper statsobligationer. Det är bland annat centralbanker (nu för tiden), banker, försäkringsbolag, med flera.

      Radera
    5. Saul Goodman: Det är Riksbanken som kontrollerar den svenska kronan. Att de numera i strid med maastricht-fördraget använder sin kontroll till att köpa svenska statsobligationer för tryckta pengar kan man såklart se som ett problem.

      Radera
  5. Staten betalar ränta till de som köpt svenska obligationer. Huvudägare av dem är olika pensionsfonder och andra investerare som vill ha en säker avkastning.
    Men att inbilla sig att det är någon konspiration bakom obligationshanteringen är kanske roligare.

    SvaraRadera
  6. Det kostar på att vara en humanitär stormakt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    2. Sen försöker vissa partier och politiker dölja kostnaderna detta innebär tex plundring av statliga bolag och andra ekonomiska manövrar, allt för att inte ”det sovande folket” inte skall märka några försämringar av den välfärd det är vana vid.
      Men det enda som händer är att problemen skjuts framåt i tiden.

      Finansminister skrockade nöjt vid senaste BNP siffrorna men det som inte nämns är att det är framför allt bostadsbubblans byggande som ger skenet av att allt går så bra, en annan sak är våran befolkningstillväxt via alla ”pension räddare” från framför allt MENA länderna, medans ökningen av BNP per capita nu sjunker under EU genomsnittet.
      http://www.di.se/nyheter/ekonomiprofessorn-upplagt-for-decennier-av-problem-i-sverige/

      Svensk nettoexport är lång ifrån fornstora dagar och det är det enda som på sikt bygger välfärd för Sverige och svenskarna.
      http://cornucopia.cornubot.se/2016/09/negativt-handelsnetto-sverige-ar-inte.html

      Radera
    3. Ja det verkligt allvarliga är att välståndsnyckeltalet – Handelsnettot - är numera negativt. Mycket tack vare vårt mycket ofördelaktiga EU-medlemskap, vars avgift kostar skattebetalarna ca 45 GSEK per år. I den EU-vänliga retoriken, framförda av nötter, hörs att EU är en så viktig exportmarknad så därför kan vi inte gå ur EU. Men vad samma nötter då mycket nogsamt tiger om är att importen från EU är bra mycket större. Varuexport minus varuimport = handelsnetto.

      Handelsnetto Världen 2014: +16,0 GSEK
      Handelsnetto Världen 2015: +13,8 GSEK
      Handelsnetto Världen jan-okt 2016: -6,6 GSEK

      Handelsnetto EU-länder 2014: -111,9 GSEK
      Handelsnetto EU-länder 2015: -132,4 GSEK
      Handelsnetto EU-länder jan-okt 2016: -125,0 GSEK

      EU är också orsaken till att Sverige svämmas över av pensionsräddare. Så därför bör Sverige gå ur EU och Schengensamarbetet så att vi också kan få en reell möjlighet att få en tryggad ålderdom och slippa tillskottet av alla dessa dyra pensionsräddare.

      https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Handel-med-varor-och-tjanster/Utrikeshandel/Utrikeshandel-med-varor/7223/7230/Behallare-for-Press/411339/

      Radera
    4. Tyvärr finns det ett tråkigt samband mellan negativt handelsnettor. Vi använder en ökad disponiblel inkomst till att köpa mer importerade varor och utlandsresor. Så ju fler skattesänkningar desto sämre handelsnettor. Någon kanske kan siffrorna. En äldre siffra var att 85% av den ökade disponibla privata inkomsten användes till importerade varor och utlandsresor.

      Radera
  7. Konkursen är nära nu.

    SvaraRadera
  8. Som Stefans blivande kompis Gudrun sa, "man räkna på hitan och ditan" huvudsaken är vi kan beålla vår position som humanitär stormakt och garantera allas lika värde.

    SvaraRadera
  9. Det var ju sånt här sossarna höll på med innan 90-tals krisen

    SvaraRadera
  10. "Förslaget är dessutom i strid med EU-lagarna. "

    En sosseregering värd namnet kan väl inte nöja sig med att bryta mot egna lagar. Nu finns ju även EU-lagar man kan bryta mot.

    Men om någon medborgare bryter mot lagen blir det annat ljud i skällan, iaf ifall det rör sig om skatter.

    SvaraRadera
  11. Men om den nya strategin är att det är bankens sparare som skall rädda bankerna genom att man konfiskerar bankinsättningarna - a la Cypern - så är detta ändå en logisk följd att sätta sprätt på riksbankens pengar.

    SvaraRadera
  12. Måste såklart citera Lars Bern: "Okunniga och obildade politiker har tappat kontrollen".

    SvaraRadera
  13. När jag hör nyheterna från Venezuela tänker jag att Nicolas Maduro och hans sossegäng ändå påminner ganska mycket om de skitstövlar vi har till regering. Så även nu.

    SvaraRadera
  14. Vad händer med guldreserven?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den är riskspridd runt om i världen till entiteter som inte vill deklarera hur mycket guld de har i valven. Dvs det finns inte mycket guld kvar!

      Radera
  15. Bedrägeriet mot oss, folket, kan inte beskrivas bättre än vad som görs i denna utomordentligt intressanta och skrämmande intervju.
    https://www.youtube.com/watch?v=xkrvNxpaT20&t=166s

    SvaraRadera
  16. Rätt nyligen infördes också en ny lag har jag för mig, där bankerna kan ta spararnas pengar vid en kris. Då minskar ju behovet av denna reserv! ��

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, men bara det som inte skyddas av insättningsgaranti, dvs bankinsättningar över 950 000 kr eller andra typer av lån till banken. För de allra flesta normala sparare är det alltså inget problem.

      Radera
    2. Tänk på att "spararnas pengar" inte är pengar i egentlig bemärkelse. Vad banken gör är att skriva ner skulden till sina insättare i så fall.

      Riksbankens reserv ska täcka upp bankernas likviditetsbehov utifall att en kris gör det svårt för bankerna att låna upp pengar på interbankmarknaden.

      Radera
    3. Nja, jag har kanske missuppfattat det hela då jag inte är "bankproffs" men bankgarantin är väl "statlig" och är inte alls kopplad till banken utan banken kommer att ta samtliga tillgångar sedan kommer statens garanti ersätta spararna. Eller? Det som flertalet sparare inte inser/förstår är att spararnas pengar i banken "tillhör" banken då spararna har lånat ut dem till banken mot ersättning, ränta!?? Rent juridiskt innebär detta att spararna har bara en fordran på banken som de inte får ett öre betalt för i dagens 0-räntasamhälle.
      Minst sagt bedrägligt förfarande.
      Detta system gör naturligtvis att det är fullständigt vansinne att ha pengar sparade.
      Kan det finnas något samband med att tidigare tjänade bankerna mest på aktieaffärer så man ville naturligtvis "tvinga" spararna att investera i aktier. Detta i sin tur gjorde att reglerna måste ändras så att banken kunde "tillverka" pengar och inte behövde ha sparande lika med utlåning.
      Detta gör att hela penningsystemet inte fungerar enligt utbud och efterfrågan.
      Ett mycket intressant tankeexperiment vore att låta "spararna" bestämma vilken ränta de accepterar för att banken ska få "låna ut" deras insatta medel. Det skulle innebära äkta marknadsekonomi inom bankvärlden. Jag tror inte någon sparare skulle acceptera 0-ränta!!!
      Vad har ni för synpunkter på ett sådant scenario. Skulle lån till investeringar bli för dyra? Låt höra hur kaotiskt samhället skulle bli om spararna fick reell makt över sina pengar.

      Radera
    4. Bankrevoltör: Så är det, men folk får väl ta ansvar för sina egna ekonomiska beslut.

      Angåendee att låta spararna bestämma ränta: Ja, det är ju precis så det fungerar idag.

      Det finns flera nischbanker som ger högre ränta med insättningsgaranti, och ett par som ger betydligt högre ränta utan insättningsgaranti. Det är fritt fram som sparare att placera sina pengar hos dessa.

      Radera
  17. Det är totalt 257 miljarder man vill sno. Gå in och kolla på Riksgäldens pressmeddelande, siffrorna visar att statsskulden inte minskar lika mycket som amorteringe, man lånar alltså samtidigt. Det riktigt sjuka är vad regeringen INTE berättat: - Vid nästa bankkris är det spararna som får betala notan, inte Riksbanken.
    https://www.etc.se/ekonomi/du-och-jag-ska-betala-nar-bankerna-kraschar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Artikeln är gammal och felaktig. I det svenska resolutionsförfarandet kan man inte använda sig av insättningar skyddade av insättningsgarantin.

      "Resolution innebär att staten genom Riksgälden kan ta kontroll över problemdrabbade institut för att rekonstruera eller avveckla dem under ordnade former. Under processen hålls hela eller delar av institutet öppet så att insättare och andra kunder har tillgång till sina konton och övriga tjänster. Förlusterna hanteras genom att institutets aktie- och fordringsägare får sina innehav nedskrivna och/eller konverterade till aktiekapital (s.k. skuldnedskrivning eller bail-in). Garanterade insättningar är undantagna från skuldnedskrivning."

      Radera
  18. Å andra sidan kan man ju också fråga sig varför riksbanken ska behöva låna ut pengar till banker, böra för att dessa (bankerna) missköter sig.

    Med det sagt så är förslaget såklart totalt uppåt väggarna.

    SvaraRadera
  19. Svenskarna vill inte ha euron så vad är lösningen? Krascha kronan.

    SvaraRadera
  20. Att sänka reserven för att minska statsskulden är bara märkligt då räntekostnaden just nu på 250 mrd är växelpengar. Jag tror det ligger en hund begraven här då inga ytliga fördelar finns. Det är helt obegripligt då den enda effekten blir högre risk i framtiden om man inte får låna pengar.

    Sverige har offentliga lån (kommun+stat+landsting)på ca 2 400 mrd och en reserv på 500 mrd. Tjeckien har en statsskuld på 600 mrd kr och en reserv på 1 200 mrd kr. Något bättre läge eller hur? (jag vet dock ej hur det är med eventuella skulder i Tjeckien motsvarande våra kommuner och landsting).

    SvaraRadera