Cornucopia?

2017-07-08 11:28

Över en tredjedel av bankernas hushållslån saknar säkerhet

Över en tredjedel, nästan 35%, av bankernas utlåning till hushållen saknar säkerhet. För bostadsinstituten ser det dock bättre ut, där endast 6% av lånen är utan säkerhet.
Bankernas och bostadsinsitutetns säkerheter vid utlåning till de svenska hushållen per maj 2017 (MSEK). Data: SCB
Per maj 2017 hade de svenska hushållen skulder till banker och bostadsinstitut (alltså ej medräknat skulder till staten, som t ex CSN:s studielån) om 3 535 187 MSEK, alltså över tretusen femundra miljarder kronor. 

Bostadsinstitutens utlåning står för merparten av detta och är drygt 94% mot säkerheter i bostäder. För själva bankerna är 420 058 MSEK, eller drygt 420 miljarder kronor lån utan säkerhet i bostäder. Det motsvarar nästan 35% av bankernas utlåning.
Bankernas och bostadsinsitutetns säkerheter vid utlåning till de svenska hushållen per maj 2017. Data: SCB
Sammantaget saknar 16% av bankernas och bostadsinstitutens utlåning till hushållen säkerheter.

Det intressanta är dock att 84% av utlåningen sker mot säkerhet i form av extremt uppressade bostadsvärderingar i Sveriges bostadsbubbla. Det sägs att svenska skulder är säkra, då det finns just säkerheter, men dessa kan snabbt utplånas i värde vid ett fall i bostadspriserna, vilket då gör att marknaden kommer kräva mycket högre räntor mot denna "säkerhet".

Totala skulder låg enligt SCB:s "sparbarometer" under första kvartalet på 3 913 885 MSEK, varav 215 616 var studielån. Sedan slutet av första kvartalet hade hushållens skulder till banker och bolåneinstitut stigit med 40 020 MSEK. Första kvartalet var hushållens skulder 88.27% av svensk BNP.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa.

44 kommentarer:

  1. Svenska bostäder är säkra. Svenska folket får sina reallöneökningar via bostadsprisökningar och inte via lönekuvertet i fiatvalutan SEK.

    SvaraRadera
  2. Det där kan göra ont vid ett prisfall om räntorna drar iväg. Nu är ju säkerheterna rätt goda
    , så länge inte bankernas lånegivare förstår det svenska begreppet skuldsanering. De kommer iofs då vända sig till bankerna o kräva något som innebär att bankerna punkterad, och bankerna springer då till staten som man skällt på och tigger pengar. Vips, har du socialiserat skuldetna, skyddat kapitalägarna och kan äntligen göra de nödvändiga förändringarna som raserar välfärdsstaten och skapar ett stort prekariat

    SvaraRadera
    Svar
    1. Med andra ord. Bostäder är säkra. Kan inte låntagarna betala betalar bankerna men eftersom bankerna inte har pengarna vänder dom sig till staten som vänder sig till folket och folket och politikerna tar ett "gemensamt ansvar" som i praktiken innebär att man höjer skatterna, pensionsåldern och sänker kvalitén på annan välfärdsservice precis som i alla sanna socialistiska samhällen. Långivaren har alltså ingenting att bekymra sig om.

      Radera
    2. Hur roligt tro du det är att gå i personlig konkurs och genomgå en skuldsanering?

      Radera
    3. Ämnet är inte huruvida det är roligt eller inte att gå i personlig konkurs utan huruvida det bankerna lånar ut är säkert för dom och långivarna vid en eventuell personlig konkurs.

      Radera
    4. Finns inget som heter personlig konkurs i Sverige.

      Radera
    5. I praktiken alltså. rent juridiskt innebär det bara att du inte längre råder över dina tillgångar men skulderna avskrivs inte eftersom du inte kan upphöra som fysisk person annat än med dödsfall

      Så i praktiken tar kronofogden allt utom existensminimum, säljer vad som kan säljas och sedan får du beta av restskulderna förmodligen för livet.

      Om du inte får skuldsanering.

      Radera
    6. Toni, förlåt, men tror du verkligen på allt du skriver?

      Jag tror inte riktigt du förstår hur det svenska systemet är uppbyggt idag. Sverige har inte råd som tidigare att gå in och "rädda" vanliga människor.

      Idag är reglerna helt andra än de som varit tidigare, framförallt hur staten förhåller sig ekonomiskt.

      Även om du blir skuldsanerad så kommer du leva som en fattigpensionär hela livet. Du kommer inte att äga något själv om du tror det... Inte förrän du betalat av dina skulder till staten.

      "Långivaren har alltså ingenting att bekymra sig om." Jag vet inte ens var du får kommentarer som dessa ifrån.

      Du säger ju själv "staten höjer skatterna, pensionsåldern och sänker kvalitén på annan välfärdsservice precis som i alla sanna socialistiska samhällen".

      Förstår du hur låg standard vi har idag och att man inte kan sänka mer eller höja skatter utan att få hela systemet att kollapsa? Sverige kommer inte kunna göra något för den enskilda individen. Om du inte vill ha ett Venezuela, det tror jag knappast att staten vill...

      Radera
    7. Dave: Svar nej. Det tror jag inte. För 5 år sen trodde jag inte heller att det var rimligt med 110 000 kr kvm för en etta på Hisingen samtidigt som lönerna bara rört sig 10% under samma tidsperiod. Det jag lärt mig är att logiken inte alltid stämmer med utfallet. När Sverige var jättefattigt och det rådde svält trodde ingen att vi 120 år senare skulle välkomna alla världens medborgare med gratis boende, bidrag och pension med inga krav på motprestationer men vi fick se ett annorlunda utfall. På samma sätt tror jag inte att en genomsnittstvåa kommer kosta 10 miljoner i Göteborg om 10 år men samtidigt så utesluter jag inte det och det kan inte du heller göra om du är ärlig mot dig själv.

      Vi har ingen låg standard idag. Vi har faktiskt bland världens högsta standarder och vi har inte väldigt högt skattetryck idag och till och med Norge har högre pensionsålder än Sverige. Det är snarare så att vi är lite för bortskämda i det här landet jämfört med andra och om det skulle uppstå kreditförluster som resulterar i att en stor andel av befolkningen får problem att konsumera så kommer man försöka hjälpa den stora massan då det är ett nationellt intresse. Jag vet inte i vilken bubbla många bor i men ute i samhället, fikarummen på arbetsplatserna, kompiskretsar och dylika konstellationer tar man väldigt lätt på att belåna sig just med hänvisning till att "har man inget lån är man en dålig medborgare" och att "den som tar med sig högst lån i graven vinner" och "Sverige kommer aldrig tillåta en bostadsbubbla". Jag har inte riktigt än börjat tro på det och uppenbarligen inte du heller men hittils har ju lånekonsumenten haft rätt och dom som började låna till bostäder för 10 år sedan har en belåningsgrad på ca. 30% genom att bara ha bytt upp sig. Tror du på ett boprisfall på 70%. Knappast troligt. Trodde du på det för 10 år sen? Ja förmodligen. Om 10 år är kanske dagens bolånare belånad till 20% p.g.a. kommande 10 års uppgångar. Faller priserna 50%. Shit the same. Inget som påverkar en. Det påverkar bara dom sista som kommer in på marknaden vid små prisryck neråt.

      Jag tror definitivt att vi kommer få se högre skatter och nermonterad välfärdsservice. I framtiden kommer vi få betala för universitetsutbildningar trots vårt skattetryck och får vi uppleva pension innan 70 har vi nog tur. Tror snarare på att man skrotar begreppet pension helt och hållet och jag tror att vi tar täten och blir först med det i hela världen med förklaringen att vi kan leva upp värdet på våra bostäder för det är där våra reallöneökningar samt pensionstillgångar kommer finnas i framtiden.

      Radera
    8. Jag pratar inte om prisuppgångar eller bostadsbubblor nu. Jag pratar om skulder och att man som individ är den som ansvarar för skulden. Inte banken eller staten. Så ser staten på det.

      Sen pratar jag inte om "senaste 5 åren". Ja, de senaste 5 åren har varit bra just för bostadsköp och aktieinvestering med hjälp av lån. Men du är väldigt kortsiktig i dina diskussioner och förbiser många viktiga aspekter som påverkar ett samhälle och dess ekonomi.

      Jag tänker på hur vårt samhället kommer att se ut om 10 - 20 år. Inte om räntan kommer att vara fortsatt låg om 2 år, eller om en bostad jag köper idag går upp med 20% till 2019.

      På mitt jobb är det helt annat än gröna ängar och god gräddtårta. Jag får tyvärr se hur samhället mår, både på de bästa och de sämsta ställena. Nej, Sverige mår inte bättre än det någonsin har gjort.

      Återigen tillbaka till skuldfrågan. Din skuld kommer att följa med dig, bankens skuld kommer att följa banken och staten ska ha in sina pengar. Kan staten hjälpa dig en period så kan staten även stjälpa dig en period.

      Ytterst är det du själv som avgör hur svårt du vill göra situationen för dig.

      Radera
    9. Dave: Diskussionen handlar inte om mig för hade alla lånat pengar som mig hade det inte ens funnits några banker i Sverige. Tänk om det blir tvärtom vad logiken säger d.v.s. att man konfiskerar och stjälper av folk som har tillgångar och endast hjälper dom med skuld som man gjort hittils. Kom ihåg att du får betala 30% skatt på kapital medan du får göra 30% avdrag på lånekostnad. I min hjärna signalerar det ganska tydligt vem som hjälps och vem som stjälps och vad man kan förvänta sig i en kris. Tar man från den som inte har eller från den som har? Fundera på det.

      Radera
    10. Du tror alltså att ett ränteavdrag kommer att finnas kvar när Sveriges ekonomi går sämre?

      Det första som ryker är oftast det som kostar staten för mycket. 35 miljarder är mycket idag, det är ungefär vad det kostar. Det är logiskt att säg att den kostnaden kommer att skena iväg om bostadspriserna går upp... Fortsätter det såhär kommer ränteavdraget att kosta mer än försvarets budget. Det finns inget land i världen som lägger så mycket pengar på ett ränteavdrag.

      Om ränteavdraget ökar i kostnad så kan du logiskt räkna med att politikerna trappar ner det. Kosta väljare om det är så. Om alla partier är eniga så spelar det ingen roll vad väljarna tycker... Politik idag primärt om ekonomi och att banta statliga utgifter.

      Återigen, du är kortsiktig och det är bara en tillfällighet att det ser ut som det gör just nu...

      Radera
    11. Förlåt måste korrigera mig... Vi är ett av få länder i världen som har kvar ett ränteavdrag.

      Radera
    12. Toni, du påstår att vi "endast hjälper de i skuld som man gjort hittills". Så är det verkligen inte. Vid bankkrisen i början på 90-talet var det de med stora skulder som blev förlorare. Tvärtom har avdragsrätten för räntor minskat och skatten på kapital minskat under de senaste trettio åren.

      Det mesta hände 1990 förstås när avdragsrätten för räntor minskades från 50% till 30%, men efter det har bland annat förmögenhetsskatt avskaffats och ISK införts vilket måste sägas gynna den som har kapital.

      Precis som Dave säger så är det sannolikt att ränteavdraget reformeras och att värdet på detta sänks ännu mer, kanske i samband med nästa ekonomiska kris. Det smartaste hade varit att helt enkelt stegvis sänka kapitalskatten, men man kommer nog istället "fasa ut" ränteavdraget över tex 10-15 år. Ett annat alternativ är att man sänker "taket" för ränteavdraget till tex 50 000 kr istället för 100 000 kr och slopar det helt för belopp över detta.

      Radera
  3. Det ser illa ut med en risig bil på uppfarten till det nya högbelånade huset.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Inte stör det mig om grannarna kör skruttbilar. Varför skulle det göra det?

      Radera
    2. Kör ju själv en skruttbil trots att huset är värderat till 6+ mille för 5-6 år sedan.

      Radera
    3. Precis likadant för oss, vår nyaste bil är 20 år gammal. Har svårt att se att grannarna får en 100 gånger bättre bil för att de lägger hunda gånger mer pengar på den. Ska vi köra till Stockholm tar det lika lång tid.. hade faktiskt 40 000 i budget när vi skulle köpa bil, men när det dyker upp fina klassiker för ett par tusen är det ju svårt att låta bli att slå till ;)

      Radera
    4. Tycker egentligen att det är värre med grannarna som har flera relativt nya, dyra sportbilar värda flera hundra tusen som står otvättade, obesiktigade och oanvända på gatan utanför vårt hus, ogräset växer meterhögt runt omkring och det börjar bli grön mossa på tygsufletterna...

      Radera
    5. Har de för många bilar?

      Radera
  4. Det är helt sant att bankerna är mycket hårt exponerade mot svenska bostäder, särskilt tex Swedbank. Samtidigt krävs ett prisfall på över 50% innan det är risk för att säkerheterna är värda mindre än lånen på aggregerad nivå (då tänker jag på säkerställda obligationer). Det känns avlägset om vi inte får en mycket djup kris triggad utifrån.

    Kanske är det konsumtionslånen som knäcker hushållen denna gång, vem vet?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Stigande marknadsräntor internationellt som även drar upp dom svenska kan vara den utlösande faktorn, svenska banker och då även hushåll har stor upplåning på den internationella kapitalmarknaden och liten nationell jämfört med dom flesta andra länderna, blir så fallet är det trots allt en kris triggad inifrån.

      Radera
    2. Jag håller med. Svenska bolåneinstitut har mycket utländsk marknadsfinansiering.

      Än så länge är dock det relativa förtroendet för svensk ekonomi starkt. Vi får jämföra oss med Euro-länderna i första hand, och då ser det hyggligt ut -- vilket man ju ser på den mycket låga finansieringskostnaden för bolåneinstituten.

      Så, vi får hålla ögonen på ECBs aktiviteter. Om Europas tillväxt börjar komma igång ordentligt så blir det åka av. Men... det känns inte som om vi är där än.

      Radera
    3. Joakim; Det är ju inte de aggregerade värdena av säkerhetsmassan som ska falla under utlånade värden för att skapa en allvarlig kris. 5% i befarade kreditförluster(inte förlust av säkerhetsmassa) raderar helt ut eget kapital. Det är därför det finns regler kring s.k enhands-engagement, dvs att en eller ett fåtal kunder (branscher)ska få riskera bankens kapital.

      Man kan ju tänka sig hur bankens säkerställda ny-upplåning ser ut i slutet av en kreditcykel(boprisnivåer). Hur stor del av bankens (marginal-)utlåning sker t.ex till nya kunder som köper sin bostad för första gången! Men visst, alla som investerar i bostadsobligationer delar solidariskt vid var tid på säkerhetsmassans värde. De som var med först och som tog största risken har kunnat se det aggregerade värdet av säkerhetsmassan stiga kraftigt. Men samtidigt med kraftig volymökning och åtföljande värdeökning av panten ökar riskerna om det senare visar sig att marknadsvärdet för dessa panter är för högt. Som enskild finansiär är säkerheterna som sagt (oftast) inte öronmärkta.

      Historiskt sett har 3-5% i kreditförluster varit systemkritiska. Dessa inträffar också alltid med viss regelbundenhet. Sedan kredittillväxten nådde nya nivåer iom det globala grossistkapitalet inom banking tillsammans med banktrading och derivat har sårbarheten tvärtom ökat anser jag och flera med mig(svåröverblickbara kedjeeffekter).

      Idag är det tveksamt om de inhemska huvud-ägarna verkligen klarar att vid en existentiell kris dubbla en banks bokförda egenkapital via nyemission? Bail-in-reglerna(som nyligen plötsligt inte gällde i Italien)som fungerar bra i samband med normala företagskonkurser kan komma att få motsatta och svåröverskådliga effekter.

      Vi avvaktar som du själv är inne på......inflationens ev. återkomst.
      Men skulle fortsatt deflationstryck sätta spår även i real-inkomst-utvecklingen i Sverige(som i USA) kan det också bli problem.


      Radera
    4. Mycket klokt skrivet. Just nu är hushållens överskott rätt stora, så några större kreditförluster känns osannolika. Återkommer senare (imorgon) med fler funderingar i ämnet...

      Radera
    5. En liten fundering borleifr:

      Är enig med att en kreditförlust på 5% vore katastrofal för bankerna, och dagens fastighetsexponering är oroväckande. Därför är det intressant att Riksbanken tog en extra titt på de kommersiella fastighetsbolagen i den senaste stabilitetsrapporten.

      Om man tar RBs experiment i stabilitetsrappoten med "ränteökning från 1,7% till 5,0% plus en intäktsminskning med 25%", så ligger fastighetsbolagen illa till i ett sånt scenario.

      Man har en idag räntetäckningsgrad på ungefär 3,33 idag, det vill säga en tredubbling av räntekostnaden gör företagen olönsamma om hyresintäkterna sviker.

      Är detta osannolikt? Det är rätt svårt att säga. Tyvärr kommer allt att hända samtidigt i ett negativt scenario -- man lär få svårt med nyemissioner om ränteutgifterna kraftigt stiger och det blir vakanser i beståndet. Då sitter vi där med en "perfekt storm", då kan fastighetsbolagen knappt betala räntorna och då kommer bankerna att behöva reservera pengar för sannolika kreditförluster.

      Jag tror inte hushållen är problemet, faktiskt. En tredubbling av ränteutgifterna fixar hushållen. Frågan är hur fastighetsbolagen skulle må.

      Allt detta bygger på att en extern chock inträffar, eftersom RB knappast höjer räntan så kraftigt om inte omvärlden också gör det (alternativt vi får en stor förtroendekris riktad mot Sverige).

      Radera
    6. Joakim; Det är otvivelaktigt så att de låga(och negativa) räntorna(inkl. d:o realräntor)har föst kapitalet åt ett håll(startade egentligen 1981 med Volcker´s styrränta på tillfälligt 20%). Det kommer förstås också att få ett slut. Frågan är hur centralbankerna kommer att hantera en sådan cyklisk vändning.

      Nästa tanke handlar om hur bankerna(läs dess lobby) och politikerna kommer att hantera en sådan utveckling. Det finns inofficiellt stöd i inom den internationella banklobbyn(kalla det nyliberalism om du vill) att driva på reallöneökningar för att understödja dagens skuldnivåer. Som du vet är inflation per se inget problem inom banking(tvärtom snarare). Bara inom realekonomin. Inflation har alltid varit ett kedje-problem. 60- och 70-talets USA-inflation importerades t.ex till Europa. Det kommer att bli mycket intressant att studera hur nästa inflations-cykel startar. Vi får inte glömma bort att centralbankernas uppgift alltid har varit att inflatera ikapp realekonomin till uppblåsta tillgångsvärden. Man gör det i varje bubbla som spruckit med elastiska pengar och negativa realräntor. Själv hoppas jag att man till slut ska kunna ta udden ur lögnen om behovet av att ständigt ha en balanserad statsbudget och att behöva betala av på statsskulder. Sånt nonsens. Staten är ju den enda aktör som kan skapa nya pengar, dvs nya finansiella resurser(nettosparande) i den privata sektorn(bortsett från den externa sektorn sett i det nationella perspektivet).

      När det gäller fastighetsbolagen har du detaljkunskap som jag saknar. Jag är dock övertygad om att bolagen av självbevarelsedrift vid något tillfälle framöver kommer att starta en konsoliderings-process där man väljer att krympa sina balansräkningar(alla kan inte sälja!). Hur mycket beror på det jag skrivit om ovan. Sannolikt kommer centralbankerna att hålla i räntan genom att hävda att varje inflations-impuls är transitorisk. Och man har nog flera skäl att hävda detta då inflation även handlar om systemmässiga kompensations-mekanismer som är mest utvecklade i slutet av en inflations-cykel(70-talet). Men räkna med bråk förstås. Det ska hur som helst bli spännande att se de första större inflations-impulserna och se om de börjar via efterfråge-ökningar(reallöner etc) eller minskningar(recession). I något skede kommer konkurrensen att tvinga företagen till större prishöjningar. I det senare fallet vill jag se ökade budgetunderskott(budgetunderskott sänker räntan i interbank-ledet).

      Radera
    7. Joakim; Det är otvivelaktigt så att de låga(och negativa) räntorna(inkl. d:o realräntor)har föst kapitalet åt ett håll(startade egentligen 1981 med Volcker´s styrränta på tillfälligt 20%). Det kommer förstås också att få ett slut. Frågan är hur centralbankerna kommer att hantera en sådan cyklisk vändning.

      Nästa tanke handlar om hur bankerna(läs dess lobby) och politikerna kommer att hantera en sådan utveckling. Det finns inofficiellt stöd i inom den internationella banklobbyn(kalla det nyliberalism om du vill) att driva på reallöneökningar för att understödja dagens skuldnivåer. Som du vet är inflation per se inget problem inom banking(tvärtom snarare). Bara inom realekonomin. Inflation har alltid varit ett kedje-problem. 60- och 70-talets USA-inflation importerades t.ex till Europa. Det kommer att bli mycket intressant att studera hur nästa inflations-cykel startar. Vi får inte glömma bort att centralbankernas uppgift alltid har varit att inflatera ikapp realekonomin till uppblåsta tillgångsvärden. Man gör det i varje bubbla som spruckit med elastiska pengar och negativa realräntor. Själv hoppas jag att man till slut ska kunna ta udden ur lögnen om behovet av att ständigt ha en balanserad statsbudget och att behöva betala av på statsskulder. Sånt nonsens. Staten är ju den enda aktör som kan skapa nya pengar, dvs nya finansiella resurser(nettosparande) i den privata sektorn(bortsett från den externa sektorn sett i det nationella perspektivet).

      När det gäller fastighetsbolagen har du detaljkunskap som jag saknar. Jag är dock övertygad om att bolagen av självbevarelsedrift vid något tillfälle framöver kommer att starta en konsoliderings-process där man väljer att krympa sina balansräkningar(alla kan inte sälja!). Hur mycket beror på det jag skrivit om ovan. Sannolikt kommer centralbankerna att hålla i räntan genom att hävda att varje inflations-impuls är transitorisk. Och man har nog flera skäl att hävda detta då inflation även handlar om systemmässiga kompensations-mekanismer som är mest utvecklade i slutet av en inflations-cykel(70-talet). Men räkna med bråk förstås. Det ska hur som helst bli spännande att se de första större inflations-impulserna och se om de börjar via efterfråge-ökningar(reallöner etc) eller minskningar(recession). Företagen kommer i något skede pga av konkurrens etc att tvinga sig till prishöjningar. I det senare fallet vill jag se ökade budgetunderskott(budgetunderskott sänker räntan i interbankledet).

      I USA och Europa generellt måste investeringarnas andel av produktionen öka. I USA har nog konsumtionen sedan länge nätt vägs ände som andel av BNP. Frågan är om företagen på aggregerad nivå kan öka både investeringar och medge reallöneökningar av storlek samtidigt? Ökningstakten av bankkrediter sjunker i stadig takt nu sedan ca 1 år. Kommer det vända?

      Radera
    8. Joakim; Det är otvivelaktigt så att de låga(och negativa) räntorna(inkl. d:o realräntor)har föst kapitalet åt ett håll(startade egentligen 1981 med Volcker´s styrränta på tillfälligt 20%). Det kommer förstås också att få ett slut. Frågan är hur centralbankerna kommer att hantera en sådan cyklisk vändning.

      Nästa tanke handlar om hur bankerna(läs dess lobby) och politikerna kommer att hantera en sådan utveckling. Det finns inofficiellt stöd i inom den internationella banklobbyn(kalla det nyliberalism om du vill) att driva på reallöneökningar för att understödja dagens skuldnivåer. Som du vet är inflation per se inget problem inom banking(tvärtom snarare). Bara inom realekonomin. Inflation har alltid varit ett kedje-problem. 60- och 70-talets USA-inflation importerades t.ex till Europa. Det kommer att bli mycket intressant att studera hur nästa inflations-cykel startar. Vi får inte glömma bort att centralbankernas uppgift alltid har varit att inflatera ikapp realekonomin till uppblåsta tillgångsvärden. Man gör det i varje bubbla som spruckit med elastiska pengar och negativa realräntor. Själv hoppas jag att man till slut ska kunna ta udden ur lögnen om behovet av att ständigt ha en balanserad statsbudget och att behöva betala av på statsskulder. Sånt nonsens. Staten är ju den enda aktör som kan skapa nya pengar, dvs nya finansiella resurser(nettosparande) i den privata sektorn(bortsett från den externa sektorn sett i det nationella perspektivet).

      När det gäller fastighetsbolagen har du detaljkunskap som jag saknar. Jag är dock övertygad om att bolagen av självbevarelsedrift vid något tillfälle framöver kommer att starta en konsoliderings-process där man väljer att krympa sina balansräkningar(alla kan inte sälja!). Hur mycket beror på det jag skrivit om ovan. Sannolikt kommer centralbankerna att hålla i räntan genom att hävda att varje inflations-impuls är transitorisk. Och man har nog flera skäl att hävda detta då inflation även handlar om systemmässiga kompensations-mekanismer som är mest utvecklade i slutet av en inflations-cykel(70-talet). Men räkna med bråk förstås. Det ska hur som helst bli spännande att se de första större inflations-impulserna och se om de börjar via efterfråge-ökningar(reallöner etc) eller minskningar(recession). Företagen kommer i något skede pga av konkurrens etc att tvinga sig till prishöjningar. I det senare fallet vill jag se ökade budgetunderskott(budgetunderskott sänker räntan i interbankledet).

      I USA och Europa generellt måste investeringarnas andel av produktionen öka. I USA har nog konsumtionen sedan länge nätt vägs ände som andel av BNP. Frågan är om företagen på aggregerad nivå kan öka både investeringar och medge reallöneökningar av storlek samtidigt? Ökningstakten av bankkrediter sjunker i stadig takt nu sedan ca 1 år. Kommer det vända?

      Radera
  5. Sakupplysning: Det är mindre än hälften av de 420 miljarderna i ditt diagram som helt saknar säkerhet -- blancolånen ligger på 188 miljarder från banker + bostadsinstitut. Man har säkerhet i andra tillgångar, du har till exempel inte med lantbruksfastigheter i dina siffror.

    SvaraRadera
  6. Nu vill husföretagen att man tar bort bolånetaket för allt upp till 140 kvm. Dom känner väl av att kundkretsen minskar. Då hade alla kunnat köpa bostad. :)

    http://www.di.se/opinion/debatt-sa-kan-ungdomar-kopa-sitt-forsta-hus/

    SvaraRadera
  7. En del av bankernas upplåning är även den utan säkerhet t.ex i form av s.k bankcertifikat och obligationer. SHB hade 2015 knappt 1,9 biljoner i utlåning till företag och hushåll. 0,8 biljoner finansierades via inlåning från denna s.k allmänhet. Upplåningen i form av utgivna obligationer och certifikat uppgick till 1,2 biljoner varav knappt 1/3-del utlånades till SHB utan säkerhet i form av värdepapper eller kundutlåning. Till detta skall läggas den andel av inlåningen(0,8) som ej omfattas av EU´s Inlåningsgaranti och som kan tänkas vara benägen av bli lättrörlig vid likviditetskriser eller bail-in-processer.

    SvaraRadera
  8. Den svenska storbanken med högst hävstång(loan/deposit),SHB, hade 2015 blanco-utlåning på knappt 12%(213 Mdr). För 2016 var motsvarande siffra knappt 11%(208 Mdr).

    Hur stor andel av bankernas utlåning som sker direkt eller indirekt till vår nya "gråa" banksektor har jag ingen aning om. Sker detta så är den säkert förknippad med säkerhet i deras utlåning. En utlåning som bortsett från bostadsutlåning till "sämre kunder" sker till ren konsumtion, med eller utan säkerhet.

    Om SHB representerar ett snitt bland våra större banker kanske man kan dra slutsatsen att skillnaden mellan Cornu´s 16% och SHB´s 11% avser den mer grå sektorn(dvs finansbolagen från förr som idag har banktillstånd).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Cornus siffror (16%) är inte blancolån, utan lån "utan säkerhet i bostadsrätt eller småhus". I dessa 16% finns, förutom blancolån, också lån med säkerhet i tex flerbostadshus, lantbruksfastigheter och fordon.

      Radera
    2. Tack för uppdatering. Cornu bör isf därför "göra rätt och göra om".

      Hur fick han fram sina siffror. Den här typen av statistik bör alltid kompletteras med källhänvisningar. Inte bara typ SCB ni de fall man själv väljer att "skapa statistiken" via SCB´s databaser.

      Radera
    3. Joakim; Ja, lite osannolikt är det att bostadsinstituten idag skulle ha 6% av sina lån utan säkerhet. De tar alltid säkerhet naturligtvis. Om däremot fastighetspriserna skulle falla kraftigt så kan man tänka sig att en allt större andel av överhypoteken blir negativa, dvs att de understiger lånevärdena vilket är lika med bristande säkerhetsmassa mätt som marknadsvärde.

      Radera
    4. All info finns hos SCB. Ta en titt på följande länk:

      http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/finansmarknad/finansmarknadsstatistik/finansmarknadsstatistik/pong/tabell-och-diagram/finansmarknadsstatistik/

      Siffrorna finns i kapitel 7.3. Om man slår ihop hushållsdelen i 7.3.2 och 7.3.3 så får man exakt Cornus siffror.

      Där kan man till exempel se att bostadsinstituten inte alls som regel lånar ut "utan säkerhet", utan det är bara 288 miljoner av 2 316 339 som saknar säkerhet (7.3.3 tabell 1). Felet i inlägget handlar om att man "glömt" framför allt lantbruksfastigheter och flerbostadshus.

      Radera
    5. Läs inlägget. Rubrik och ingress är som alltid förkortad. I inlägget står det "För själva bankerna är 420 058 MSEK, eller drygt 420 miljarder kronor lån utan säkerhet i bostäder".

      Radera
    6. Jag såg detta, men det står inte i t ex diagrammet och är lite otydligt skrivet tycker jag. Nedanstående mening känns ju en smula missvisande, tycker du inte?

      "Sammantaget saknar 16% av bankernas och bostadsinstitutens utlåning till hushållen säkerheter."

      ... lantbruksfastigheter och flerbostadshus är ju lika god säkerhet som "bostäder", så att kalla lån säkrade av dessa tillgångar för "lån utan säkerhet" är lite fel.

      Radera
    7. Detta kanske kan tyckas vara löjliga detaljer, men det här inlägget är ju typiskt nischat för "folk med intresse för finansiell ekonomi". Det är ju en ännu större andel av bankernas utlåning till hushållen som är fastighetsanknutet än 84%, så din intressanta slutsats blir ännu starkare!

      Radera
    8. Tack för länk Joakim.

      Noterade att SHB dec 2016 står för 34% av MFI´s totala utlåning till allmänheten men 35,5% av blanco-krediterna. Huvuddelen för att inte säga nästan 100% av SHB´s upplåning(utöver inlåning) sker i utländsk valuta. Har inte kunnat hitta hur inlåningen fördelar sig mellan svensk och utländsk etablering. Hur som helst är en mycket stor andel av bankens upplåning i andra valutor än den svenska(SEK) för deras svenska verksamhet(kunder i Sverige och svenska företag i andra länder utan motsvarande bankverksamhet(dotterbolag)). Fenomenet är inte minst intressant pga debatten kring Riksbankens upplåning av 240 Mdr i dollar+euro som likviditetsgaranti inför en ny finanskris.

      Radera
    9. En titt på företagsutlåningen ger följande säkerhetsbild:

      Av total utlåning på 5,75 biljoner kr står icke-finansiella företag för bara 36,5%(2,1) av utlåningen. Rensar vi bort MFI´s andel av utlåning till fastighetsverksamhet(varav bostadsrättsföreningar(0,43)) kan vi dra bort mellan 0,7-1,0), vidare ca 0,1-0,3 till "småföretagandet" inkl. jordbruk(beroende på hur t.ex borgen(0,1), övriga säkerheter(0,28) och företagsinteckningar(0,06) fördelas), samt utlåning med offentlig borgen 0,2. I ren företagsutlåning i lite större verksamheter återstår då runt 0,6-1,1 biljoner(10-20% av total utlåning) som ska säkras med blanco-säkerheter om 0,4 samt ovannämnda oklart fördelade andelar(häri ligger säkert en del industrifastigheter(andel av övr fastigheter 0,3)). Det som står klart här är att bankerna i sin lönsamhetsjakt har en mycket tuff konkurrens på företagssidan(pga av internationaliseringen) och att bankerna därför har rena volymmotiv att driva på bostads- och fastighetsutlåningen. Det är nog här den svenska synden ligger begraven. Jag tror att framtiden tyvärr kommer att konstatera att svenska systemet med ett fåtal(3) stora banker som dominerar en för liten marknad i det internationella perspektivet(som bankerna jagar) är vår akilleshäl. Jag hoppas jag har/får fel!

      ps! Letade hos SHB efter utlånings-specificerat om företagssektorn när det gäller deltagandet i s.k syndikat-program etc. Hittade inget bra om detta i årsredovisningens noter. Alltså kan antas att de ovan redovisade 0,4 som blanco-krediter åtminstone delvis avser s.k ej säkerställda placeringar i större företags upplåning(placeringar som handlas på börs eller dylikt, dvs de kan när som helst avyttras)??

      Radera
  9. Off-topic: För mig fungerar inte "Svara"-knappen på Android/Firefox på den här bloggen. Det händer ingenting när jag klickar på den. Däremot på Windows/Firefox fungerar den bra. Finns det någon fler som har det här problemet?

    SvaraRadera
  10. https://www.svd.se/dramatiskt-boprisfall-i-oslo

    "Bostadspriserna i Norge föll med 1,6 procent i juni. Justerat för säsongsvariationer var prisnedgången 0,7 procent, visar siffror från Eiendom Norge, branschorganisationen för landets fastighetsmäklare.

    Störst fall hade alltså Oslo, med hela 3,1 procent.

    – Det var inte oväntat att bostadsmarknaden i Oslo skulle falla i juni, som normalt är en svag månad. Men det föll mer än vad jag hade väntat mig och utvecklingen är helt klart dramatisk, säger Erik Bruce, chefsanalytiker på Nordea, till NTB."

    S

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...