Gästinlägg – Nordostpassagen: Tillståndsregler och senaste tidens utmaningar

810

Nedan följer det andra inlägget kring försöket att segla Nordostpassagen i sommar, som bloggen sponsrar. Första inlägget hittas här. Andra inlägget innehåller dåliga nyheter.

Nordostpassagen är den kortare sjörutten mellan Europa och Asien. Den går genom norra Norges nordligaste punkt, vidare mot Kirkenes, och fortsätter genom hela Rysslands norra kust, till Berings Sund. Därefter går det att segla söderut mot Asien, eller vidare till Nordvästpassagen för att slutföra den arktiska jordenrunt-omseglingen.

Delar av seglatsen kräver tillstånd. Det gäller egentligen alla internationella överseglingar utanför Europa, till och med mellan små öar i tex Karibien, så länge de är olika länder. Inklarerings- och utklareringsprocesser för segelbåtar är i stort samma överallt i hela världen. Skepparen besöker ett antal myndigheter och visar upp relevanta båtrelaterade papper, lämnar in ID-handlingar för samtliga i besättningen plus eventuella passagerare (visumprocessen ser olika ut i olika länder), fyller i deklaration, betalar avgifter, tar eventuellt emot myndigheter ombord för båtkontroll/genomsökning. Detta görs på specifika ställen, endast ett antal hamnar per land går att använda som inträdes- och utträdeshamn. Efter några års seglatser mellan olika ställen i världen är det lätt att få grepp på, och börjar höra till rutinerna ombord.

Men Nordostpassagen skiljer sig från vanliga seglatser. Redan innan avsegling från Norge måste eventuella tillstånd för USA och Kanada vara fixade. Dessa har hittills inte varit särskilt svåra att få, i varje fall om skepparen har läst på ordentligt och har sina papper i ordning. De kanadensiska reglerna kommer dock att ändras som det ser ut, och ansökan kommer behöva skickas in 18 månader i förhand, inkl en full seglingsplan. Vilken seglare som helst vet att en sådan plan går att i bästa fall endast approximera väldigt grovt. Hur Kanada kommer hantera avvikelser, som kommer att ske på grund av väder, is, och andra faktorer, känner jag i dagsläget inte till.

Redan innan Kanada/USA sker den största sållningen – med Rysslands mycket vana byråkratiska hand.

Reglerna har ändrats en del på senaste tiden. För ett par decennier sedan var det mycket svårare att få tillstånd, men det blev något slappare under senaste åren. Fram till förra året var det till och med hyfsat lätt, då myndigheterna gjorde besiktning på plats, och till och med har släppt igenom en åttameters trimaran som ”du kunde lätt sparka in ett hål i” (enligt en insatt arktisk kapten som är bekant till mig). En kinesisk trimaran som släpptes igenom hade inte någon isklass. Men i år så har reglerna ändrats igen, rätt dramatiskt.

Ingen utländsk båt får passera om de inte presenterar ett klasscertifikat, något som utfärdas av statligt godkända organ, normalt för stora (frakt)skepp. Även papper som bevisar båtens isklassning måste finnas. Dessa papper utfärdas efter månader av arbete och besiktningar (en liten slup måste i sammanhanget besiktigas som en trehundrameter långt kontainerskepp). Att säga att det är dyrt är att inte säga något alls; fantasisumma för alla utöver stora fraktföretag.

Den ryska myndigheten som ansvarar för hanteringen av tillstånd för Nordostpassagen saknar dessutom klassningsregler för båtar under en viss storlek, så det spelar i praktiken ingen roll om det finns en extern isklassning och alla andra papper är i ordning – båtens storlek faller utanför deras mall, och då kan de intet göra. I Ryssland är det normalt straffbart att ta egna initiativ och försöka hitta kreativa lösningar för kunder. Njet betyder njet.

Det här verkar följa samma mönster som regeländringarna i Kaliningrad i år. Förr i tiden var det möjligt att få ”snabbvisum” just dit, vilket underlättade pappersarbetet för europeiska turister som besökte enklaven under kortare tid. I år ändrades reglerna prompt; helt plötsligt har det hela hävts, så regelrätta visum krävs numera för att äntra området. Inga förklaringar eller diskussioner, gäller på obestämd framtid – tills myndigheterna väljer att ändra reglerna igen, till vad de finner lämpligt.

Personligen påverkades jag av detta i egenskap av guide, då jag var på väg in i Kaliningrad med en grupp turister. Jag har även blivit påverkad tidigare av plötsliga regeländringar – tex under sommaren 2013 då befälet för gränsområdesstyrkorna i södra Sibirien byttes ut. Då valde den nya chefen att stänga ner hela gränsområdet, som inkluderade Altais högsta berg Belukha. Jag råkade ha en planerad bestigning dit den sommaren. Planerna fick ändras och jag valde att resa till Mont Blanc, men andra turister reste oavsett (vissa visste inte om ändringen, andra hoppades kunna slinka förbi). Halvvägs upp på berget mötte de grönklädda Kalasjnikovprydda män, som bad turisterna halvvänligt och bestämt att avlägsna sig från berget och åka hem. Flera månaders förberedelse och 1-2 veckors lång approach slösades bort, liksom utrustningsinvesteringar, biljetter, osv osv. Men det är bara att acceptera – myndigheternas regeländringar har inga förhandlingsmarginaler. Samma gäller nu Nordostpassagen.

Äkta arktisk snigel i Kirkenes, Norge.

Jag har fått en del frågor om huruvida det går att muta sig in. Svaret är NEJ. Myndigheterna som tar hand om sjötrafiken är mycket professionella och hyfsat transparanta. Det är ju inte 1990-tal längre; småmutor från individer till myndighetspersoner tillhör det förflutna. Ett tips är att inte tänka i de banorna när det handlar om pappersarbete i Ryssland, alls. Beklagar om jag nu krossar någons romantiska föreställning om dörrar som öppnas bara någon kastar lite pengar på dem. Dörrarna kommer inte öppnas, utan snarare stängas. Och låsas. I flera år.

Myndigheterna följer reglerna så väl, att om det inte finns några regler så följs bokstavligen inte något alls, dvs att det blir ett blankt ”nej” ifall det inte finns specifika order om saken. Citat från en myndighetsperson: ”For foreign yachts our Ministry of Transport said nothing. We are very upset about it because we therefore can`t issue permissions for foreign yachts like yours.”

Inga direkta svar ges om varför reglerna har ändrats i år, men det verkar finnas två primära orsaker: allmänna upptrappningen av militariseringen av ryska Arktis, och den stora fartygsparaden i S:t Petersburg^1.

Det går alltså att konstatera att väldigt få utländska segelbåtar kommer ta sig igenom Nordostpassagen, åtminstone i år.

Det är sorgligt att höra eftersom det är ytterst goda förhållanden för just tidig segling denna säsong, något jag har hoppats på, och förberett mig på länge. Jag kommer i nästa inlägg skriva om andra möjligheter för att ta sig genom Nordostpassagen, eller åtminstone en del av den. Stay tuned.

Lena Padukova, Adrenalena.se

Skribenten är just nu på resa och inte möjlighet att läsa eller kommentera feedbacken.

^{1. Bloggredaktörens tillägg: Med örlogsparaden i S:t Petersburg har Norra flottan färre fartyg, personal och resurser för att patrullera av ryska Arktis och man vill rimligtvis därmed minska trafiken i området. Det är trots allt ett gigantiskt område att övervaka.}