Cornucopia?

2017-07-27 14:04

Dåligt med grundvatten - även i Sjuhärad och Göteborg

Torkan och den dåliga tillgången till grundvatten fortsätter. Nu är det till och med dåligt med vatten i Sveriges regnhuvudstäder Borås och Göteborg, samt Sjuhäradsområdet. Dock inte lika illa som i större delen av landet.
Den uttorkade bäcken längs vägen till gården.

Även om det inte är någon brist på vatten i min 60 m djupborrade brunn, så är det nu tydligt att grundvattennivåerna är låga. På tolv somrar har jag aldrig varit med om att bäcken längs vägen torkat ut, vilket har skett nu.
Mer uttorkad bäck. Detta är intill en mosse, som också torkat.
 Enligt SMHI:s och SGU:s tjänst Grundvatten är det söder om Dalälven bara delar av Skåne och Öland som har någorlunda normalt grundvattenstånd, eller "nära normalt". Resten av södra halvan av Sverige har under normal nivå, men till största delen mycket under normal nivå.
Först en bit längre nedströms från mossen syns nu lite, lite vatten i dagen.
Det är bara Norrbotten och fjällen som har gott om vatten, vilket ligger i linje med att det regnade rejält när jag var och tog Keb.

Även här i Sveriges regnhuvudstäder Göteborg och Borås är grundvattnet under normalt, med undantag området Alingsås-Lerum-Nödinge som har nära normalt. Mitt eget mätområde #2735, som klassas som stora långsamma magasin har 30.2% fyllnadsgrad, klassat som under det normala. Tyvärr sträcker sig nedladdningsbara tidsserier bara till och med 2014, annars hade jag presenterat en graf. Det har dock hänt att det varit nästan så här torrt några juli tidigare och läget är alltså under normalt

Men jag skulle gärna vilja veta hur det ser ut där det är mycket under normalt...

Siffror ovan avser sk "stora magasin". Små magasin ser bättre ut, men mycket mer varierande. Stora magasin har inte varit så här dåliga lokalt hos mig under juli månad sedan 1997.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa.

50 kommentarer:

  1. Klimatisterna har svurit sig fria från i stort sett alla detaljerade förutsägelser utom en: "Det kommer att bli mer regn". De har till och med fått kommunerna att bygga uppsamlingsbassänger för allt regn som väntas!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Enligt SMHI:s modeller över framtidens klimat ska det både bli blötare och de längsta torrperioderna ska bli kortare:

      https://www.smhi.se/klimat/framtidens-klimat/klimatscenarier?area=swe&var=ds&sc=rcp85&seas=ar&dnr=99&sp=sv&sx=0&sy=0

      Just nu ser vi alltså helt motsatt utveckling och många kommuner kämpar med vattenbrist istället för med rikliga regnmängder.

      Nu kan man så klart inte dra alltför stora växlar på ett eller två år, men det är ändå en smula ironiskt att modellen och verkligheten inte riktigt vill komma överens.

      Radera
    2. Du medger alltså klimatförändringar. Bra.

      Radera
    3. Klimatet har alltid förändrats och kommer alltid att förändras, med olika hastighet.

      Som jag skrev ska man dock akta sig för att dra stora växlar på väderutvecklingen under ett par enskilda år för att extrapolera fram till år 2100. Det är t ex varmt på planeten med Sverige hade en mycket kall vår och försommar. Det ena utesluter inte det andra.

      Och ja, mänskliga utsläpp av CO2 påverkar klimatet i en värmande riktning däremot är jag inte lika övertygad om modellernas noggrannhet att förutsäga utvecklingen fram till 2010.

      Radera
    4. Många modeller visade sig invalida 2010, tex möjligheten att ersätta kärnkraft med vind o sol .

      Radera
  2. Befolkningsökningen är en delförklaring till vattenbristen men det nämns sällan.

    Kombinationen av torrt väder och stort antal fler vattwnförbrukare i landet. Infrastrukturen var inte redo för ett kraftigt ökat invånarantal.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jaså. Här, där det torkat ut, finns det bara ett enda hushåll i hela tillrinningsområdet. Och det är mitt.

      Säg som det är - du anser att allt, oavsett ämne, är invandrarnas fel?

      Radera
    2. I övrigt är det sjövatten man har som vattentäkt för kommunen här, så befolkningen påverkar inte grundvattnet.

      Radera
    3. Blame it on the bögar. Såklartde sprutar vatten på varandra på Pridefestivalen :)

      Radera
    4. Nej jag har inget emot invandring.

      Men det är delförklaring i vissa områden.

      Radera
  3. Linköpings kommun har vatten men det beror på att de tar sjövatten och inte grundvatten. Verkar vara så hos flera kommuner som säger att de inte är så hårt drabbade trots att de ligger i områden med "mycket under". Jag bor två mil norr om Linköping med grävd brunn och har aldrig haft så låga nivåer i min brunn som nu. Mellan 1,5 och 2 meter under "normalt". Klarar mig ett tag till...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, de kommuner som får problem är de som har grundvattentäkter och inte sjövatten.

      Radera
    2. Tur att Kungsbacka har lygnern som reserv.

      Radera
    3. Trodde Lygnern var ordinarie vattentäkt för Kba. Har alltid tröstat mig med att de dricker det jag pissat ut (bäcken på fotot är min avrinning och går till Lygnern...).

      Radera
  4. Varför inte bygga pipelines från Norrland? Och kanske fortsätta ner i Europa och kanske mellanöstern. Det skulle bli en fin och eftertraktad exportvara och skapa friskare människor i de länderna som har slutna system där allt avloppsvatten återanvänds och gifterna som inte kan filtreras bort byggs upp under tid.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag funderade nyligen på om man kan skicka vatten med hög hastighet i vattenledningar, så behöver rören inte vara så grova. Det blir förstås energikrävande att accellerera upp vatten till 500 km/h eller mer. Någon som känner till något om teknik av det här slaget?

      Radera
    2. Som vanligt okunnigt av dig, Kuckeliku. Maximal flödeshastighet är beroende av diametern pga friktionen mellan vattnet och röret. Ju högre hastighet vattnet ska kunna färdas i, desto grövre behöver röret vara.

      Radera
    3. Att transportera mycket vatten på kort tid kräver alltid större rör.

      Sådant lärde man sig för jösse namn redan på gymnasiet.

      Radera
    4. Vad otrevlig ton du skaffat dig Cornu. Det visar hur skakad du är av mina argument.

      Radera
    5. Enda anledningen att man blir skakad av dina kommentarer är pga din djupa okunnighet.

      Radera
    6. Du läste bygg, vilket majoriteten av befolkningen inte gjort.

      Radera
    7. Likväl enkel gymnasiematte att räkna på flöden i rör. Diffrentialekvationer och sånt om jag minns rätt.

      Radera
    8. Försök fatta att man måste läst till byggnadsingenjör för att lära sig det du talar om.

      Radera
    9. För övrigt bör det gå att transportera vatten som i tubpost. Det skulle kunna bli en tillämpning av tekniken som Elon Musk utvecklar. Har du tänkt så långt?

      Radera
    10. Intressant om man kunde lösa friktionen i rören och få till någon typ av "supraledande" rör för vatten. Kanske med någon nano coating men troligen inte enkelt att lösa all friktion som sker i rörvägg och i rörkrökar etc för att inte tala om hur man skall få till laminärt flöde i dessa smala rör/slangar. Om höghastighetstransport av vatten i små rör skall kunna ske till låg kostnad behöver en hel del ny teknik tas fram som kullkastar gamla sanningar om flöde i rör vilket inte lär göras i en handvändning. Kul vore det hursomhelst om vi kunde pumpa vatten till Mellanöstern och få olja pumpad tillbaka i betalning. Lär ju tyvärr inte hända av lätt förståeliga skäl för alla som läst på om strömningslära i rör.

      Radera
    11. Om jag minns rätt, så fel kombination av rördiameter och längd (utan extra pumpstationer) gör att vattnet står stilla pga för hög friktion, trots t ex lutning eller pumpning. Blir dock rent akademiskt om rören är tillräckligt stora, men smala rör likt inne i lägenheter så finns en maximal längd om vattnet alls ska flöda.

      Därav är avloppsrör alltid grova, för man vill inte få stopp i dem.

      Radera
    12. Med Hyperloop kan du transportera vatten i överljudsfart. Har du tänkt så långt, Cornu?

      Radera
    13. Ojdå vad hett det blev här i diskussionen. Tror nog att alla som har använt tex trädgårdsslangen eller sugrör på McDonalds och andra enkla och vardagliga rör med strömmande vätska kan förstå problematiken i små dimensioner på rör/slang över långa avstånd och hög hastighet. Krävs ingen ingenjörsutbildning till det. För att få exakthet i beräkningar behöver man såklart vara ingenjör men annars är det inte speciellt svårt att förstå. I sommar kan annars ett enkelt experiment med roddbåt/kanot/kajak göras med att ro fram extremt fort så fås förståelse för vattnets friktion med ökande hastighet. Rätt lätt att ro långsamt men hög hastighet blir superjobbigt. Lättare (dvs mindre energi och därmed billigare) att avsakta vatten i Mellanöstern än att transportera dit det.

      Radera
    14. Grafenfilter förefaller lova riktigt billig avsaltning av havsvatten inom kort. Som man kan skicka med "rörpost" långt upp i världens torrområden. Du hänger inte med i teknikutvecklingen Cornu.

      Radera
    15. Jag hade faktiskt en aning om friktionsproblem relaterade till vattenledningar, vilket jag kanske lärde mig på gymnasiet, men måste man ständigt framstå som expert på allt? Dumma frågor är inte det dummaste, lärde jag mig på Journalisthögskolan. I själva verket hade jag redan tänkt längre än er andra, vilket jag demonstrerar härovan.

      Radera
    16. Men snälla sluta kackla nu. Du är bara pinsam.

      Radera
    17. När Bolmentunneln projekterades 1966-1975 fanns idéer om att bygga ett rör över Öresund till Köpenhamnsområdet. Sydvatten har tillstånd och möjlighet genom tunneln att ta ut 6 kbm i sekunden men ligger f.n. på ca 2 kbm (delar av Sydvattenområdet - Malmö, Vellinge, Svedala försörjs med vatten från Vombsjön istället. Skulle Vombsjön stängas av blir det 1 kbm till per sekund att ta från Bolmen, men man har fortfarande sådär 2-2,5 kbm/sek ledigt att ta ur tunneln inom tillståndets ramar från Vattendomstolen ). Därtill är fallet mellan Skeen i Bolmen och Äktaboden tunneln sträcker sig emellan ca 80 höjdmeter och byggd i formen av en "sågklinga" för självfallets och tryckets skull, där borde man kunna ha satt in turbiner och fått vattenkraft ur dricksvattnet.


      Västra Skånes städer hade innan Bolmen riktigt hårt dricksvatten, numer är hårdheten på ca 4 dH (på landsbygden här är det ofta 18-35 dH, vilket är samma kvalitet som HOFOR distribuerar i danska huvudstadsnätet). Ska man realisera något svenskt vattenexportprojekt är det Bolmen som ligger närmast, sen kan Skåne och Kronobergs län erkänna Köpenhamn som huvudstad så blir det inte ens fråga om komplicerad export längre.

      Radera
    18. Givet den tekniska utvecklingen jag påtalar härovan är det inte otänkbart att vi kan få många av världens torrområden att blomstra om tjugo år. Vilket både löser matproblem, vattenproblem, energiproblem och klimatförändringsproblem. En bättre värld är möjlig, om vi bara använder våra förstånd.

      Radera
  5. Kollade på Mjörn, endast sex cm. till lägsta nivån och det verkar likadant med de andra sjöarna längs Säveån, mycket låg vattennivå i hela området.

    SvaraRadera
    Svar
    1. 4 cm kvar till bottenrekordet 1976 i sjön Glan, då 20.47, nu 20.51. Jag har statistik från 1951 och framåt. Slås rekordet i år (vilket det verkar som) är det åtminstone 66-års lägsta, men det kan mycket väl vara 100-års lägsta också.

      Radera
  6. I Belgien har man vattentankar under eller jämte husen, som man sparar regnvatten i, och som man sen använder till tvätt, disk och annat som inte kräver vatten av drickbar kvalitet. Vad jag vet så är det lag på att man bygger sådana behållare vi nybygnation, en villa har en eller flera tankar på 20 kubik.

    SvaraRadera
  7. Förutom att det inte har kommit särskilt mycket regn under året här i Kalmar så blir ju inte tillgången på dricksvatten bättre av de gamla och dåligt underhållna vattensystemet...

    För ett par veckor sedan inträffade denna vattenläckan på 600 liter vatten i sekunden...

    http://www.barometern.se/nyheter/stor-vattenlacka-skapar-oversvamningar-i-kalmar/

    Om det tog 3 timmar att åtgärda det så var det närmare 6500 kubikmeter med vatten som rann ut.

    SvaraRadera
  8. Skönt att Öland har normala grundvattennivåer ändå. Annars brukar grundvattenkartan alltid vara tvärtom jämfört med i år.

    SvaraRadera
  9. Om nu grundvatten nivåerna är så låga, som många påstår, var är då allt detta vatten? Var har det tagit vägen? Mängden vatten på jorden är ju tämligen konstant. Till vardags menar man med vatten bara dess flytande aggregationstillstånd, men vatten förekommer även i fast form, som is, och i gasform, som vattenånga. Vatten täcker 71 % av jordytan. På jorden återfinns den största delen akviferer och 0,001 % i atmosfären som ånga, moln (består av fasta och flytande vattenpartiklar), och nederbörd. Oceanerna innehåller 97 % av ytvattnet, glaciärer och polarisar 2,4 % och andra ytvattensamlingar, som floder, sjöar och dammar 0,6 %.

    Då Vattnet på jorden rör sig kontinuerligt genom ett vattenkretslopp som består av avdunstning eller transpiration (evapotranspiration), nederbörd och ytavrinning, som vanligtvis når havet. Så om grundvattennivåerna är låga och vattnet inte finns bundet i ånga (moln) eller som nederbörd, var finns då allt grundvatten som saknas nu? Finns det här någon självutnämnd expert, eller verklig expert som kan förklara detta?

    SvaraRadera
    Svar
    1. På andra platser - ökad molnbildning och vattenånga i atmosfären globalt = rejält ökning av växthuseffekten. Ökad volym havsvatten. Och förstås ökad nederbörd på någon annan plats, t ex Norrbotten och fjällen.

      Radera

    2. Hej Lars! Jag är ärad! Första gången du kommenterat något av mina inlägg på din mycket genomkompetenta blogg. Några följdfrågor:

      Vad betyder egentligen "rejält ökning av växthuseffekten"? Har inte den globala temperatur planat ut på jorden det senaste 15 åren? Som jag skrev så består endast 0,001 % av jordens akviferer som vattenånga. Du skriver ökad molnbildning? Vad är densiteten (tätheten mellan vattenmolekylerna) i moln jämförelsevis med vatten i flytande form? Vatten i flytande form kan inte komprimeras, så där har tätheten nått sitt maximum. Borde vi då inte skåda avsevärd mycket mera moln i himlen? Typ täcka hela jorden. Har skett tidigare i jorden historia.

      En annan mer realetiskt förklaring är väl att det är som med skogsdöden, ozonhålet, höjning av den globala temperaturen, havshöjningen, försurade sjöar, Peak Oil osv. Det vill säga humbug. Ytterligare ett falsarium i raden ämnat att skärma medborgare med! Tänk om vattnet tar slut? Med andra ord Peak Water :-) He he...

      Radera
    3. Planat ut? Du läser klimathaveristsajterna antar jag?

      2016 var det varmaste året hittils, se graf på https://data.giss.nasa.gov/gistemp/graphs/graph_data/Global_Mean_Estimates_based_on_Land_Data_only/graph.png

      Radera
    4. Kanske det: https://anthropoceneco.files.wordpress.com/2016/11/klimatsans.png?w=816&h=9999

      Radera
    5. haverigrafen jag bifogade förklarar allt man behöver veta. När det sedan gäller den geologiska tiden, är våra mätning inget värda. Ty tidsperioderna är för kort. Klimat = väder under en lång tid. Vädret växlar, så även klimatet. Därför är klimatet alltid under förändring. Lustigt att man kan beskyllas för att vara en klimatförnekare. Ingen förnekar väl att vi har ett klimat? Huruvida vi är inne i en dramatisk temperaturhöjning, vet vi kanske om ca 1000 år eller så. För övrigt växlar också jordens temperatur av naturligt orsaker.

      Radera
    6. Förklarar allt? Att modeller över _globala temperaturen_ inte förutsäger temperaturen för _temperaturen i en del av troposfären över ekvatorn_?

      Cherry-picking är visst vetenskapsförnekarnas favorit.

      Radera
    7. Angående molnbildning så är väl det klimatmodellernas akilleshäl eftersom dess effekt är så stor men inte fullt ut förstådd.

      Moln dagtid leder som bekant till en avkylande effekt medan moln nattetid har en värmande effekt.

      Radera
  10. Jag såg ett reportage på Aktuellt, eller om det var Rapport, för några dagar sedan från Gotland där invånarna i en by hade gått samman och byggt en avsaltningsanläggning, för att kunna använda havsvatten till jordbruket och hushållen. Det fungerade tydligen väldigt bra, ingen brist på vatten där!

    SvaraRadera
  11. Varför är grundvattennivåerna så låga under sommaren?
    På sensommar och höst är det normalt med låga nivåer. Det är inte ovanligt att nivåerna är 0,5–1 meter under de normala. Under våren och sommaren är växterna aktiva och tar upp stora mängder av markens vatten. Om växtligheten kommer igång tidigt på våren tas därför sammanlagt större vattenmängder upp av växterna (och därmed minskar grundvattenbildningen).

    Från SGU

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så vi bör hugga ner alla växter och asfaltera! Precis som de där korna som djävlas med oss och fiser växthuseffekt. Bort med skiten!

      Radera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...