Cornucopia?

2017-06-18 12:34

Svensk realränta och den lånedopade svenska ekonomin

Den svenska realränta, som uträknad av Riksbankens styrränta reporäntan och SCB:s officiella KPI-inflation är rekordlåg. Det visar på hur lånedopad slutet på högkonjunkturen är i världens mest privat skuldsatta land.
Svensk realränta januari 1999 - maj 2017. Data: SCB, Riksbanken.
Samtidigt som Sverige är på väg ut ur en högkonjunktur är realräntan rekordlåg. 

Sverige är nu på väg ut ur en högkonjunktur och in i en lågkonjunktur. Processen fördröjs, och förvärras, förstås av realränteläget i vad som enligt en artikel i Dagens Industri är världens mest privat skuldsatta land, nämligen Sverige.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa.

54 kommentarer:

  1. Helt riktigt.

    Som tur är har inte hushåll, företag och offentlig sektor gått helt bananas och lånat sönder sig, trots den låga realräntan, så det finns kanske ett litet ljus i tunneln (sedan är den realränta som faktiskt träffar företag och hushåll högre, eftersom bankernas marginaler är betydligt högre idag än 2007).

    SvaraRadera
  2. Självklart lånar folk iom att man får betalt för att låna. Svårare än så är det inte.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sen snacket om att vi är på väg in i en lågkonjunktur är bara snack. Vi kanske kommer att surfa på minusränta i 10 år till. Vi har inte en susning om vad som väntar.

      Radera
    2. Seriösa bedömare prognostiserar att konjunkturen mycket snart kommer att vika nedåt, om den inte redan har gjort det. Nu är fortfarande konjunkturen stark, men den är vikande, och t ex arbetslösheten stiger och beräknas stiga än mer 2018. Detta och att företag inte får tag på kompetent personal bromsar konjunkturen.

      Radera
    3. Seriösa bedömare?
      Om så vore fallet hade börsen varit ner för länge sen.

      Radera
    4. BNP/capita prognos

      2016 2.1%
      2017 1.2
      2018 0.9
      2019 0.6
      2020 0.8

      "Den fortsatta konjunkturuppgången medför att efterfrågan på arbetskraft kommer att vara hög 2017 och 2018. Anställningsplanerna i näringslivet indikerar att behovet av att nyrekrytera är stort. Men tilltagande brist på arbetskraft med efterfrågad kompetens bidrar till att dämpa tillväxten i sysselsättningen 2018."

      http://konj.se/publikationer/konjunkturlaget/konjunkturlaget/2017-03-29-robust-svensk-ekonomi-forstarks-av-exporten.html

      Radera
    5. Behöver företag kompetent personal när man devalverar? :) Man kan ju konkurrera med pris också.

      Radera
    6. Beror på vilken del av ekonomin man fokuserar på, är det den internationella konjunkturen som viker och då även drar med sig indextunga exportbolag på börsen, eller är det den inhemska ekonomin som har kommit till vägs ände.

      Radera
    7. Naturligtvis vet bloggens plus 145 iq-läsare bättre än marknaden.

      Radera
    8. Två fakta: konjunkturen är mycket stark, realräntan är rekordlåg.

      Min egen hemmasnickrade slutsats: räntedoping. Sverige behöver inte samma ränta som PIIGS:en, vår ekonomi är oerhört mycket starkare.

      Radera
    9. Återigen. Du får betalt för att låna.

      Radera
    10. Hur bra har banker och politiker varit på att förutse störningar på fastighetsmarknaden som fortplantar sig genom ekonomin i Sverige, man kör så länge det går att tjäna pengar och sedan går man med mössan i hand till aktieägare och skattebetalare för hjälp, så det där med marknaden som banker är en stor del av ger jag inte mycket för.

      Radera
    11. Det är marknaden som sätter pris på bankerna. Inte tvärtom även fast bankerna tycks tro det mellan varven.

      Radera
    12. "betalt för att låna".. dumheter. Visa mig en riskfri avkastning större än låneräntan..

      Radera
    13. Dumheter?
      Bolåneräntan efter ränteavdrag är lägre än inflationen och lönehöjningarna.
      Något som riskfri avkastning finns inte, speciellt inte i obligationsmarknaden.

      Radera
    14. Stefan: Att löneökningar är större än räntan efter skatt är ju bara relevant om man nu råkar ha ett lån som är exakt lika stort som ens nettoinkomst. Det är bara då som man kan säga att "lånet är gratis", även fast det är ett ganska tveksamt påstående rent privatekonomiskt...

      Radera
    15. Hur vi än vrider och vänder på detta har bolånetagare i princip inte betalat en krona för sina lån efter inflation, det gäller oavsett om vi pratar KPIF eller det som jag brukar kalla för tillgångsinflation.

      Radera
    16. Jo, fast då räknar du med att "prisuppgången betalar räntan", vilket jag tycker är lite bakvänt. Men visst, poängen är klar. Utan tvekan extremt bra år på sistone på både bostads- och aktiemarknaden.

      Radera
    17. Joakim.
      Realräntan är negativ vilket förklarar prisuppgången på fastighetsmarknaden.
      Nu menar jag så klart inte att detta kommer att vara för evigt utan mer än förklaring till varför den svenska fastighetsmarknaden ser ur som den gör i dagsläget.

      Radera
    18. Skulle nog lägga till en förstörd hyresmarknad efter moderaternas mandatperiod mellan 2006-2014. Skulle nog påstå detta har mer med skuldsättning att göra än räntan. Sen spelar ju självklart den negativa räntan in på priset. 50 procent moderaternad fel, 25 procent girig spekulation, 25 procent billigt att låna.

      Radera
  3. Stefan, du må få betalt för att låna, men vad gör du med pengarna?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det har varit en bra affär på sistone att låna pengar och köpa tillgångar som ger avkastning (till exempel svenska börsnoterade företag). Mina bolag ger en direktavkastning på ungefär 4% (plus sedan förhoppningsvis lite tillväxt på detta) medan jag lånar för 0,99%. Vi får se hur länge detta varar.

      Radera
    2. Finns ingen anledning att diskutera din eller min privatekonomi.

      Radera
    3. Min poäng är att låneräntan minus ränteavdrag är lägre än inflationen. Därmed får du betalt för att låna.

      Radera
    4. Sen tycker jag naturligtvis att det är lika galet som ni tycker. Dock förklarar det i princip uppgången på fastigheter i Sverige. Gratispengar som är rationellt att utnyttja.

      Radera
    5. Stefan: Rent strikt stämmer detta dock bara om man köper tillgångar som stiger i pris i minst samma takt som inflationen.

      Ett lån som man köper en bil eller en massa öl för innebär en faktisk kostnad.

      Rådande doktrin på bloggen är att man är lurad om man tror att det finns något som heter "det är gratis att låna", men det beror på vad man använder lånet till...

      Radera
    6. Sen naturligtvis en rejäl amortering på det så är man hemma.

      Radera
    7. Menade inte att du skulle redovisa din privatekonomi, bara att konceptet är orimligt- låna och tjäna på det. Det är en pappersprodukt, baserat på vissa antaganden som inte är hållbara.

      Det är inte räntan vs inflationen som driver huspriserna, det är förväntan om ökande priser som överstiger inflation och ev ränta.

      Det stämmer så länge folk har råd att låna, dvs kassa flödet. Eftersom priserna stiger snabbare än allt annat måste räntorna ner mer och mer för att prisern skall fortsätta upp.

      Gör den det?

      Radera
    8. Orimligt och orimligt.
      Nu är det så att den svenska bolånemarknaden bygger på gratis krediter och därmed har vi haft den utveckling vi har prismässigt.

      Sen att jag personligen tycker att Finansinspektionen bör införa ett skuldkvotstak på 5 ggr nettoinkomst per hushåll är en annan diskussion.

      Radera
    9. Ja, men om inte folk hade investerat gratis krediter i bostäder, vad skulle då skett? Hade något annat, tulpanlökar eller liknande bubblat upp?

      Det känns som en dålig verkningsgrad eftersom ökenomin inte tagit fart förrän staten började spendera på asylindustrin.

      Detaljer gällande åtgärder är väl mest tycke o smak, och nu är det så dags...

      Radera
  4. KPI-ökningar är inte inflation, t.ex. så har bostadsrättspriserna i landet ökat med nästan 400% sedan 1999, men det finns inte med i indexet.

    SvaraRadera
  5. Kan ju tilläggas att kommunerna är skapligt skuldsatta också. Bra många miljarder i kommunala lån som också ska betalas nu och sen när räntan petar iväg.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det går ju finfint att låna då det är skattebetalarnas pengar som ska förslösas

      Radera
  6. Jag tror det dröjer med mer än en obetydlig räntehöjning åtminstone i år och 2018. Har ändå som säkerhet bara ett obetydligt banklån.

    Om det kommer en kraftig uppgång av räntan ser jag det som troligt att det kommer utifrån. De flesta företag går bra och de jag ser verkar lida mest av brist på utbildad personal.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
  7. Räntevapnet får nog sägas vara förbrukat om vi går in i nästa lågkonjunktur med negativ styrränta. Helikopterpengar nästa.

    SvaraRadera
  8. Varför måntro gör banker, staten, affärer samt riksbank allt för att kontanterna skall försvinna ?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det kostar att cirkulera kontanter. Kort tjänar banken pengar på.

      Radera
    2. Demokrati får kosta lite. Ett kontantlöst samhälle är odemokratiskt. En ska inte vara beroende av bank och elektronik för att bruka betalmedel. I Tyskland fattar man detta.

      Radera
  9. Var idag på husvisning på 2 objekt i ett av Malmös bättre områden. Efter första visningen (ingen förhandsvisning) hade båda objekten stigit med 10 %. Bostadsköparna ser dock ingen låglonjuktur i sikte.

    SvaraRadera
    Svar
    1. är ju ingen som har någon respekt för pengar längre...använder man dom inte till att köpa en tillgång så kommer dom bli värdelösa när RB vid nästa kris delar ut helilopterpengar och alla helt plötsligt får lika många SEK som en som sparat i 20 år:)

      Radera
    2. Om det blir så, Toni, så ska man givetvis ha investerat pengarna innan.

      Radera
    3. JP: Men samtidigt är det ju en risk att gå all in någonstans i en räntedopad ekonomi.

      Radera
    4. Visst är det så. Men som du säger, att hålla kontanter eller spara på konto är ju dåligt, givet ditt scenario med helikopterpengar. Det är mycket bättre i så fall att till exempel äga avkastande tillgångar.

      Eftersom vi är så räntekänsliga nu (höga skulder hos företag och hushåll) så behöver inte RB höja räntan lika mycket innan det bör slå igenom i ekonomin. Så kanske har vi låga räntor under en lång, utdragen period nu...

      Radera
    5. Frågan är bara vad man gör om man inte gjort entré på varken bomarknad eller börs. All in nu känns ju lite risky. Man kanske ska köpa räntefonder i USD/EUR/CHF för 70% av sina sparpengar så slipper man risken med helikopterpengar.

      Radera
    6. Ja, att sitta 100% SEK likvid känns lite dumt.

      Sen att vänta på bostads- och aktiekraschen, det kan ju bli som du hävdar, att vi får en krasch i framtiden men först efter att först ha gått upp X% till. Jag tror det är mycket svårt att lyckas pricka rätt, det är mycket mer sannolikt att man köper för sent och säljer för tidigt...

      Radera
    7. Har du någon erfarenhet utav räntefonder i andra valutor? Diversifiering är nog smart. Har kollat lite på lysa. SEK lär ju falla som en sten vid en kris (inte för att det inte är billigt redan nu men...)
      Eller så köper man så mycket bostad man kan. Kan man inte betala så blir man intervjuad av någon tidning gråtandes över att man inte kunde förutspå en bubbla så slutar det med att politikerna tar beslutet att skattebetalarna ska stå för kreditförlusterna :)

      Radera
    8. Nej, ingen erfarenhet. Jag spekulerar inte i valutor och har ingen aning hur SEK/USD eller SEK/EUR kommer gå.

      Att gå på Lysa-rekommendationen eller liknande är säkert helt OK.

      Notera att även om SEK faller, så kan svenska exporterande företag på börsen värderas upp (se vad som hände 1992).

      Radera
    9. JP: Japp men det är ju förutsatt att man går all in på börsen men det finns det ingen vettig som förespråkar idag när det har gått upp med 20-30% per år oavbrutet i flera år. Men annars håller jag med.

      Radera
    10. Visst, börsen kraschar säkert nån gång, men först kanske den stiger 10% om året i flera år. Vem vet. Det är samma resonemang som du för omkring bostäder.

      Det är ett bra tecken att folk är försiktiga och inte går all in på börsen. Hade vi haft en börshysteri som 1999 så hade det inte låtit så.

      Radera
  10. Toni, kan du förklara helikopterpengar?
    Jag gissar att du menar gratis pengar till alla i någon form, hur gör man det praktiskt?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fråga Västbergarånarna

      Radera
    2. Gissar att en modell för helikopterpengar är att alla inom ett mindre geografiskt område typ Sätila får ett nytt konto från staten med ett belopp insatt. Syftet är då att få igång ekonomin lokalt.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    3. Johan: Man knappar in massa pengar på RB och istället för att ge dom till bankerna sätter man väl in dom på folks konton. X antal SEK dividerat med antal invånare med konton.

      Alternativt sätter sig RB chefen i en helikopter och dumpar sedlar över oss men jag tror mer på ovanstående scenario :)

      Radera