Cornucopia?

2017-06-28 09:39

Flute: Svensk kreditimpuls negativ för första gången sedan 2011

Bloggrannen Flute har gjort ett utmärkt arbete och identifierat att den svenska kreditimpulsen är negativ för första gången sedan 2011, då bostadspriserna som bekant föll. Det finns en mycket stark korrelation mellan dessa, så frågan blir om det alltså är dags nu?
Den sk kreditimpulsen, andraderivatan av hushållens skulder, dvs förändringen i riktningen av skuldutvecklingen har enligt bloggrannen Flutes utmärkta analys vänt ner. Historiskt är korrelationen mellan detta och bostadsprisernas förändring (förstaderivatan) mycket stark, 0.83. Det ligger en viss fördröjning i det hela, så korrelationen är förstås inte helt perfekt.

Kreditimpulsen är nu negativ, för första gången sedan 2011, då också bostadspriserna föll över hela brädet (något jag fortfarande får skit för att jag påtalade).

Nu har inte nedgången i bostadspriserna börjat än (derivatan är fortfaranade positiv), men det samma gällde 2011. Det tog nästan ett år innan bostadspriserna vänder ner.

Det som driver bostadsbubblans bostadspriser är skuldsättningen, och den måste fortsätta öka i en viss takt för att upprätthålla prisökningarna. Blir ökningen av skulderna för låg kommer bostadspriserna falla.

I tidigare kommentarer från bloggens läsare har det talats om att en kredittillväxt på 4 - 5% är för lite för att kunna upprätthålla bostadspriserna. Med negativ kreditimpuls är vi snart där.

Baserat på tidigare ett års fördröjning så ger Flutes siffror att bostadspriserna kommer börja falla i början av våren 2018. Kanske går vi in i valrörelsen nästa år med full panik ifrån snabbt fallande bostadspriser tillsammans med rekordskuldsatta hushåll?

Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa.

56 kommentarer:

  1. Spännande tider väntar.

    SvaraRadera
  2. Medianinkomst Sthlm 296 tusen/år. Säger ju sig själv att det inte finns några stora marginaler att låna mer än i dagsläget med tanke på bostadspriserna i kommunen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tillägg. I Sthlm är alla sthlm-are bättre än medianen så glöm ovanstående siffra.

      Radera
    2. Det skulle vara intressant att se medianinkomst "innanför tullarna", eller rättare sagt inom de områden där folk med största sannolikhet har ett jobb och tjänar pengar.
      Som du komiskt tillägger så tvivlar jag på att det är speciellt många människor som tjänar 25 000 kr i månaden som köper en villa i Bromma eller en lägenhet i Vasastan för 7-10 miljoner.

      Radera
    3. Danderyd är den kommun i Sverige med högst inkomst.
      Hela 352 tusen tjänar de i median per år före skatt.
      Innanför tullarna finns det mig veterligen ingen statistik på området. Dock bräcker de knappast Danderyd vad gäller inkomst.

      Radera
    4. Alla nolltaxerare drar ju ner medianen betydligt...

      Radera
    5. Jo, se mitt inlägg kl 10:18
      Stockholmare smartare än lantisar är ju helt sant.

      Radera
    6. Snart heter det att Stockholmare är fattigarr än lantisar

      Radera
  3. Om informationen är korrekt så bör priserna börja falla redan nu. Informationen är ju redan tillgänglig.

    SvaraRadera
  4. Jepp, de åtgärder som genomförts "borde" förr eller senare pressa ner nominell skuldökning mot nominell inkomstökning.

    Lite OT: Regeringen ser positivt på framtiden, men vi borde nå "överhettat flaskhalstillstånd" snart...

    " STOCKHOLM (Direkt) Regeringen räknar med att Sveriges BNP ökar med 2,5 procent i år, 2,3 procent nästa år och 2,l procent 2019.

    Det sade finansminister Magdalena Andersson vid en pressträff på onsdagen då hon presenterade nya prognoser över det ekonomiska läget och de offentliga finanserna.

    I vårbudgeten, den 18 april, räknade regeringen med en BNP-tillväxt på 2,6 procent för 2017, 2,1 procent 2018 och 2,0 procent 2019.

    Den öppna arbetslösheten bedöms uppgå till 6,6 procent i år och 6,3 procent nästa år (6,6 respektive 6,4 procent). För 2019 spås en arbetslöshet på 6,3 procent (6,3).

    Den offentliga sektorns finansiella sparande väntas nu uppgå till +0,8 procent i år, +1,0 procent nästa år och +1,8 procent 2019 (i vårbudgeten +0,3, +0,6 respektive +1,4 procent)."

    SvaraRadera
  5. Det byggs väl ca 75000 nya bostäder per år och man kan anta att 99 % kommer vara lånefinansierade så skuldstocken kommer att öka med antalet nya bostäder.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skuldstocken ökar/minskar med antalet invånare som är kreditvärdiga (förenklat).

      Radera
    2. Det innebär alltså att du tror att det som nyproduceras nu inte kommer säljas i närtid för att det inte kommer finnas kreditvärdiga köpare?

      Radera
    3. Det kommer att säljas om det finns kreditvärdiga köpare.

      Radera
    4. ...vilket det finns för annars hade man inte behövt betala medlemsavgift och bospara i HSB, JM och andra byggföretag för att få möjligheten att köpa.

      Radera
    5. Går väldigt bra att köpa utan att bospara. Räcker med att ringa till bolaget och visa lånelöfte.

      Radera
  6. Den viktigaste frågan är väl vad alla utländska ägare av svenska bostadsobligationer gör när priserna väl börjar falla? Då kan boräntan dra iväg upp bra mycket mer och snabbare än vad de flesta anar. Alla tror att det är "farbror Ingves" som bestämmer...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Svenska säkerställda obligationer har djävulskt bra säkerhet just nu, så jag tror inte de investerarna är alltför oroliga.

      Radera
    2. "djävulskt bra säkerhet"?

      Radera
    3. "Svenska säkerställda obligationer har djävulskt bra säkerhet just nu"....Jag tror bestämt att det blev lite "dubbelsäker" där..;) Hur säkra är dessa menar du? och vem står för säkerheten om inte bomarknaden, som OM/NÄR den faller, inte alls ger den säkerheten längre = avsevärt högre premie (ränta). Det kommer att bli dyrt för de med bolån.

      Radera
    4. Det jag menar är att Swedbanks säkerställda obligationer är säkra för investerarna _även_ med ett bostadsprisfall på 50%. Det är bland annat därför räntan är så otroligt låg på dessa instrument.

      Givetvis kommer räntan stiga vid oroliga tider men risken ser inte så stor ut -- just nu. Sen vad som händer om fem år är svårt att säga såklart. Men ni verkar helt säkra på att det _givet det vi vet idag_ är hög risk i säkerställda obligationer?

      Radera
    5. Joakim. Lite Draghi om du inte redan sett det.

      https://www.avanza.se/placera/telegram/2017/06/28/rantorvalutor-draghis-euroraket-planar-ut-pa-hogre-niva.html

      Radera
    6. Jepp, har sett. Att riktningen är upp snarare än ner kommande år är klart. Trodde att femåringen skulle bli positiv tidigare, fortfarande -0,09% för femårig statsobligation.

      Sen om det blir "avsevärt högre" ränta återstår att se. Fortfarande tyder dagens långa räntenivåer på en ganska måttlig ökning.

      En rolig sak är förstås att en kraftigt positivt lutande yieldkurva brukar tyda på annalkande högkonjunktur...

      Radera
  7. Om man leker lite med tanken att kreditimpulsen nu är negativ, eller putrar omkring ett +- -läge - hur kommer Fi's amorteringskrav, som förslagsvis ska börja gälla 1 Jan 2018, påverka det hela om korrelation nu finns..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Amorteringskravet har redan slagit igenom. Är väl toppen om skuldsättningen planar ut nu och nya lån motsvaras av amorteringar.

      Radera
    2. Det vore klart önskvärt ja. Trött på att lönen blir värd 7% mindre årligen - eller ca 5% för man får ju oftast löneökning kring (tänkt) KPI.

      Radera
    3. Du menar att du förlorat 23% i köpkraft sedan 2012?

      Radera
    4. Ja, på bomarknaden

      Radera
    5. eller så accepterar man att man missat det tåget och hoppar på det nu istället så slipper man klaga på 23% förlorad köpkraft år 2020 :)

      Radera
    6. Toni, läst rätt många av dina inlägg. Förstår jag läget rätt om du är skitsur för att du inte har vågat köpa en bostadsrätt sedan flera år tillbaka. Gapar om att det fortfarande bara kommer och kan gå uppåt under överskådlig framtid, men vägrar trots detta fortfarande att köpa en bostad?

      // Hyresgäst sedan 1 år (tidigare bostadsrättsägare i Stockholm sedan 6 år).

      Radera
    7. Jag försöker bara upprätthålla en balans mellan dom som i 50 år framöver kommer tjata om en sättning i bostadspriserna och dom som påstår att det aldrig kommer komma en sättning i priserna (d.v.s. nästan inga här).

      Radera
    8. Men för att tala klarspråk så tror du egentligen inte på det du själv säger eftersom du handlar tvärt emot?

      Radera
    9. Den dagen Toni köper bostad vet vi att kraschen är nära.

      Radera
  8. Med tanke på rådande läge i kris-Sverige (polis-kris, vård-kris, segregations-kris, analkande recession osv kommer bostadskraschen inte riktigt likna de tidigare.

    Bostäder på attraktiva adresser kommer inte dippa alls lika mycket som övriga. Idag mer än någonsin är det läge, läge, läge som gäller. Ny-adeln vill ha bra skolor, trygghet, nära in till stan och nära till vatten i en kommun där skattekraften är god och således skattesatsen låg. Så länge du investerar i ett boende som uppfyller dessa kriterier har du inte jättemycket att oroa dig för vad gäller bostadens värde.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ännu en som vet hur framtiden kommer att se ut.

      Radera
    2. Fortfarande tillgång till krediter som gäller. Höginkomsttagare har oftast också höga lån. Därför kommer även bostadspriser på attraktiva adresser att sjunka.

      Däremot har du rätt i att denna bostadskrasch inte riktigt kommer att likna de tidigare, fast kanske inte på det sätt du skriver.

      Radera
    3. Är ju inte alls säkert att det går ner från dagens nivåer.
      Men spekulera på ni!

      Radera
  9. För några år sedan läste jag en rapport från IMF där man tittat på spruckna bostadsbubblor bland annat. Har för mig att det i snitt tog 2 år från att andraderivatan blev negativ till det var dags för bankkris. Ska försöka hitta länk till rapporten.

    SvaraRadera
  10. Man får inte lån lån om man inte har eget kapital. Den unge får alltså spara en redig slant innan det blir tal om egen bostad i heta områden.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är ju det här som är befängt, att folk idag tycker att 15% av köpeskillingen är fruktansvärt mycket pengar, men skiter i den där enormt mycket större högen med pengar - 85% av LÅNADE pengar.

      Om man tycker att 1 miljon är svindlande mycket pengar ska man för sjutton inte skuldsätta sig via en tillgång med enorm friktion för 5 miljoner.

      Och jag håller med om att inte alla ungdomar kan trolla fram 500-1000k - men 15% kontantinsats förblir en liten sak, annars är man kort sagt för fattig för en stor investering i en otymplig tillgång.

      Radera
    2. Linus.
      Som du kanske vet innebär en skuld på 4 miljoner en bruttolön på åtminstone 800 tusen sek. Inte alla singlar som klarar det.

      Radera
  11. Vad händer på börsen när krediterna slutar flöda?

    SvaraRadera
  12. Hittar inte igen den nu, men jag såg en trovärdig presentation om att skillnaden mellan antalet nya förstagångssköpare och antalet som dör och lämnar tomma bostäder efter sig, är en viktig parameter för utbud/efterfrågan. HUvudpoängen är att 40-taliserna nu börjar närma sig medellivslängden, och när vi har fler diers than buyers, då sjunker marknaden.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu hittade jag den...
      https://www.youtube.com/watch?v=8mnuw9W9P2M

      Radera
  13. På mitt jobb, en stor svensk statlig myndighet, så går extremt många i pension just nu och de kommande 2 - 3 åren.

    Många av dem flyttar utomlands och försöker sälja sina nuvarande bostäder som ligger ute rätt dyrt.

    Andra flyttat ut från staden till hyresrätter eller andra trevligare ställen än Stockholm.

    Många nya börjar på jobbet och ersätter dessa kollegor. Men nästan ingen (om ens någon) har inte råd att köpa pensionenärernas bostäder som säljs.

    Så här ser det väl ut på många håll i landet. Vilka ska köpa alla dyra objekt (många gånger helt vanliga bostäder) om inte de som börjar jobba.

    Och vad händer i framtiden om den yngre generationen inte kan låna?

    Det krävs inte en Einstein för att se problematiken. Alla är ju inte rika, förmögna efter arv eller tjänar över 450 000. Långt ifrån många är...

    SvaraRadera
    Svar
    1. > Och vad händer i framtiden om den yngre generationen inte kan låna?

      Började ju redan för några år sedan. Följden/Lösningen då blev ju att föräldrarna fick återbelåna sig för att ungen skulle kunna komma in på marknaden. Detta var anmärkningsvärt när det började hända, skrevs om det i tidningarna som någonting skevt. Minns inte när, hjälp mig. Ett par år sedan bara?

      Men idag är ju detta förfarande mer standard än undantag/anmärkningsvärt.

      Undrar bara hur många sådana här engångseffekter det går att plocka fram ur trollerihatten.

      Radera
    2. Ja, så är det ju tyvärr, lönerna är helt enkelt för dåliga jämfört med priserna. Alla är dock inte lyckligt lottade med välbetalda föräldrar.

      Vi minns även effekten av att finansiera nya lån med befintliga lån. Det var heller inte för så många år sedan...

      Radera
  14. Bobubblan kommer inte spricka på länge än därför att invandringen är fortsatt hög till Sverige. Prognoserna ligger på 300 000 fler nyanlända inom några år och det kommer att fortsätta i den takten många år framöver. Invandringen har blivit ett självspelande piano med alla anhöriga och anhöriga till anhöriga som kommer framgent. Stat och kommuner kommer att gå all-in på bostadsmarknaden och köpa fastigheter och borätter vilket i sin tur håller priserna uppe.
    Dessutom är asyl- och välfärdsindustrin den i särklass största jobbskapande sektorn. Den är dessutom inte konjunkturkänslig - det räcker att höja skatterna.
    Tack vare invandringen får vi en socialistisk ekonomi.
    Sverige är ett föregångsland eller i alla fall ett unikt samhällsexperiment.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kommer inte vara ett unikt socialistiskt projekt, utan nästa nivå är Svennezuela.

      Radera
  15. Intressant med kreditimpulsen. Det indikerar att Stefan har rätt, vi når nu mättnad i skuldkvottak och andraderivatan är en känslig indikator för förändring, som flutes geaf visar.
    Observera att krediterna borde växa en bra stund efter att priserna planat ut, Lågt belånade objekt säljs och blir högt belånade.
    Spännande tider.

    SvaraRadera
  16. Jämför med en rallybil som accelererar mot avgrunden, igår var accelerationen 7,1 m/s^2 och idag är accelerationen "bara" 6,9 m/s^2.
    Vilken kartläsare skulle känna sig tryggare i den bilen?

    Men här skulle en liten minskning av accelerationen på nåt sätt få oss att känna oss tryggare trots att hastigheten ökar i en rasande takt?

    Glöm heller aldrig att en signal som är svagare än bruset är ingen signal.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Inte mot avgrunden. Den accar bort från en lavin kanske stämmer bättre. Det är frånvaron av ökning som är problemet. Lavinen hinner ikapp.

      Radera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...