Cornucopia?

2017-05-20 07:18

Svenskarna kommer fortfarande behöva rädda Nordea med sina pengar

Nordea avser att på grund av finansminister Magdalena Anderssons (s) höjda skatter flytta huvudkontoret från Sverige. Istället för att öka skatteintäkterna med 5 miljarder kommer de minska med 11, men en populistiskt okunnig finansminister säger att därmed slipper Sverige rädda Nordea när banken kraschar. Vilket är fel.
Lekplats utanför Nordea i Härnösand.
Lafferkurvan fungerar som bekant. Höjer man skatten så minskar skatteintäkterna. Vilket är precis vad vi ser nu när Nordea enligt mediauppgifter kommer flytta sitt huvudkontor från Sverige. Därmed kommer koncernens vinst att beskattas i ett annat land och Sverige förlorar 11 miljarder kronor i skatteintäkter årligen.

Finansminister Magdalena Andersson (s) fnyser åt det hela och säger att Sverige vinner på detta då vi därmed slipper rädda Nordea vid den kommande kraschen.

Det är bra att finansministern medger att det kommer en kommande finanskris i Sverige med nya bankkrascher, men dessvärre har hon fel om räddningsbehovet. Svenskarna kommer få betala för ett kraschat Nordea oavsett var huvudkontoret ligger.

Dels handlar det alltid om att det är lokala filialer som kraschar. Under finanskrisen fick exempelvis Sverige rädda isländska filialen av Kaupthing Bank.

Men framför allt så ska numera bankräddningar inom EU ske genom bail in, istället för bail out.

Bail in betyder att det är du som kund som betalar för bankräddningen direkt. Staten betalar inte ett skit, annat än med lite arbetstid. Nordeas svenska kunder kommer alltså få betala för Nordeas räddning oavsett var banken har sitt huvudkontor.

I praktiken innebär bail in att alla personer med tillgångar hos banken över ett visst belopp, blir av med en viss andel av dessa tillgångar, som överförs till bankens balansräkning. T ex kan det handla om 10% av alla tillgångar över insättningsgarantins 950 000 kronor. Eller 20% av alla tillgångar över två miljoner etc. Allt beroende på hur mycket kapital banken är i behov av. 

Istället får man aktier i banken. Ett sorts tvångsdeltagande i en nyemission där man själv varken får avgöra deltagandet eller ta ställning till om det är en bra affär till en rimlig aktiekurs.

Svenska staten betalar fortfarande insättningsgarantin och sedan främst svenska folkets arbetsgivare, som får se sina medel över 950 000 kronor konverterade till Nordeaaktier. Vilket kan leda till att svenskar blir av med jobbet när arbetsgivaren får slut på pengar. Sedan finns det förstås svenska privatpersoner med över 950 000 kronor på banken också, men mest drabbas företag.

Återigen - bra att Magdalena Andersson (s) medger den kommande finanskrisen - synd att hon är okunnig. Om hon hade rätt så borde hon väl önska att alla andra banker också flyttar? Varför inte helt enkelt höja skatten för bankerna till 100% så blir vi omgående av med dem alla om det nu är en så bra idé?
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa.

51 kommentarer:

  1. Jag kan inte begripa varför en bank som Nordea måste räddas. För det första finns det massor med banker i Europa och värden som bör kunna ta över marknadsandelarna från eventuella vrak. En konkurs bör vara möjlig.

    Är det så att mönstret gång på upprepas där företag inte klarar sig utan bidrag så bör de kanske ägas av staten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det har väl EU bestämt, systemkritiskt. Alla med goda med rätt värdegrund älskar EU så det är väl rätt så. Alla andra är fascister och extrema höger populister.

      Radera
    2. Fast det är ju ändå skönt att alla "höger populister" har en global snuttefilt på internet. Vad skulle livet vara utan rätten gråta ut skvättvis över sin egna kränkthet.

      Totte Wallin skrev låten "Jag protesterar" speciellt tillägnad den kränkta vita mannen.

      Radera
    3. "För det första finns det massor med banker i Europa och värden som bör kunna ta över marknadsandelarna från eventuella vrak"

      Problemet är bara att alla banker i princip är lika illa ute.

      Radera
    4. Visst, men det lär bli smärtsamt när Nordea smäller eftersom hela banksektorn dras med, även om det så småningom kommer andra och tar över. Brist på likviditet, svårt att finansiera investeringar, minskad konsumtion osv.

      Radera
  2. Det är väl inte räddningen av banken, utan insättningsgarantin det är tal om. Det brydde ju sig inte isländska staten om det heller ifs, men då blev det ju dålig stämningen i Storbritannien och Nederländerna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Konton i Sverige kommer räddas av svensk insättningsgaranti oavsett var huvudkontoret hittas.

      Radera
  3. Var finns "bail in" definierat för svenska kontoinnehavare?

    SvaraRadera
  4. Lafferkurvan säger väl inte att om man höjer skatten så minskar skatteinkomsterna utan att förbi en viss punkt så ökar inte skatteinkomsterna?

    SvaraRadera
    Svar
    1. https://en.wikipedia.org/wiki/Laffer_curve

      Som jag förstår det är skatteintäkten 0 vid 100 procents skatt.
      Vilket stämmer för egen del. Tog staten allt jag arbetade ihop skulle jag inte arbeta alls.

      Radera
    2. "Enligt Laffer minskar skatteintäkterna om man sätter skattenivån högre än denna optimala punkt, trots att skattekvoten ökar" från Wikipedia

      Radera
  5. Du har fel.

    Svensk bail in gäller inte för summor som är mindre än insättningsgarantin.

    Se Riksgälden:

    "Aktieägare och långivare ska bära förluster
    Resolution innebär att staten genom Riksgälden kan ta kontroll över problemdrabbade institut för att rekonstruera eller avveckla dem under ordnade former. Under processen hålls hela eller delar av institutet öppet så att insättare och andra kunder har tillgång till sina konton och övriga tjänster. Förlusterna hanteras genom att institutets aktie- och fordringsägare får sina innehav nedskrivna och/eller konverterade till aktiekapital (s.k. skuldnedskrivning eller bail-in). Garanterade insättningar är undantagna från skuldnedskrivning.

    Därigenom skyddas skattebetalarna och det blir i stället institutets ägare och långivare som har lånat ut pengar till institutet som får bära förlusterna, på samma sätt som i en vanlig konkurs. Det innebär att de flesta långivare löper en större risk jämfört med vad som ofta varit fallet historiskt. Garanterade insättningar påverkas däremot inte av skuldnedskrivning eftersom de är undantagna."

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så då kan de inte ta 20% av mina 50' på Nordea..? Tur att det fanns defenierat på Riksgälden och att inte EU bestämmer.

      Radera
    2. Exakt så. Den som har över 950 000 kronor på konto på ett institut tar en risk, men för vanligt folk är det lugnt.

      Radera
    3. Vaddå vanligt folk har ju hus för många miljoner så nog har de väl en mille på banken minst också?

      Radera
    4. Med lite tur sålde man just sin bostad och fick in likviderna på ett Nordeakonto, och precis när skulderna ska lösas slår insättningsgarantin till och man blir sittande med sina bolån (undantaget 950 000 kronor) och en bunt Nordea-aktier. Bolånet på säg 5 MSEK konverteras till ett blancolån med 10% ränta och 10 års amorteringskrav.

      Radera
    5. Japp Lars, det kommer i så fall vara en handfull (200-300 ungefär) personer som drabbas av detta. Om man har bolånet i samma bank så antar jag att man löser detta lån direkt i praktiken.

      Ingen risk att ta på allvar, egentligen, för de allra flesta av oss.

      Radera
    6. Mer sannolikt är följande vid en ny svensk bankkris:

      1. Banken genomför nyemission till befintliga ägare (se Swedbank under finanskrisen)
      2. Aktieägarna tar första smällen
      3. Ägarna till efterställda lån tar andra smällen
      4. Ägarna av övriga obligationer tar tredje smällen
      5. Först här är man inne och nosar på allmänhetens insättningar (dvs allt över insättningsgarantin).

      En sak som är lite lurig och som är värd att fundera på är korsägandet av bankernas obligationer.

      Radera
    7. Cornu> Haha, kan leda till #dåligstämning...
      Joakim> 2-300 pers, så många verkligen? Men enkelt att räkna ut, hur många (större) bostadsaffärer sker dagligen, och hur stor andel av befolkningen har Nordea? Multiplicera och Cornu har en siffra att skriva en maffig rubrik om.

      "Nordeas kommande konkurs ställer 312 svenskar på bar backe" . Fast bättre än så kan nog han, men inte jag.

      Radera
    8. Jag gjorde en klassisk killgissning. I storleksordningen 50 000 villor säljs om året -> ~260 vardagar -> ~200 villor per vardag byter ägare -> ungefär lika många personer "drabbas" som säljare.

      Sen har du rätt, alla sitter ju inte med Nordea, utan bara var åttonde ungefär. Så det kanske blir max 30 pers som drabbas. Knappast något att lika vaken och oroa sig för.

      Radera
    9. Igår skrev jag på en försäljning av en liten lägenhet i city där priset var ca 100.000/m2. Det lilla lånet löstes direkt och miljonerna hamnade på ett Nordeakonto. Min gissning är att de jag företrädde inte omedelbart använder pengarna utan de finns kvar en tid på kontot.

      Om en bankkris kommer som en blixt från himlen är det nog betydligt fler än några hundra som åtminstone får sina tillgångar på kontot frysta.

      Nej jag är inte mäklare utan företrädde fd Stockholmare som behöll sin bostad ett antal år.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    10. Jo, de 312 kan nog räkna med att vara samma personer som vinner på Lotto och blir överkörda av bussen samma dag.

      Dessutom är det bara en del av beloppet som försvinner.

      Radera
    11. Reglerna för insättningsgarantin har iofs ändrats på den punkten. Om kapitalet på banken kommer från en "livsavgörande händelse" som ex.vis försäljning av en bostad etc så är bankgarantin i princip obegränsad.

      Dvs, du ska inte riskera, som vanlig svensson, att bli av med dina livs besparingar pga dålig timing av en försäljning, flytt eller liknande.

      Radera
    12. Sedär, ja, du har helt rätt.

      "Ansöka om tilläggsbelopp
      Om du har mer än 950 000 kronor i ett institut kan du i vissa fall ha rätt till ett tilläggsbelopp på upp till 5 miljoner kronor. Det kan gälla om insättningar gjorts på ditt konto som avser försäljning av privatbostad, skadeståndsersättning, försäkringsutbetalning, skadeersättning, upphörande av anställning, bodelning, pension, sjukdom, invaliditet eller dödsfall."

      Då försvann även detta halmstrå.

      Radera
  6. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  7. Kommer övriga banker dra samma slutsats och flytta ut? Om nu politiker vill beskatta, varför bara inte lägga på moms, spelar ingen roll vad sätet ligger då.

    SvaraRadera
  8. Tillfälliga transaktioner kan vara garanterade över insättningsgarantin, tex en bostadsförsäljning. Fast som alla vet gäller reglerna tills dom inte gäller längre. Jag kan mycket väl tänka mig att allt dom räknat ut inte håller i ett skarpt läge, det blir en dominoeffekt som "ingen" räknat med.

    SvaraRadera
  9. Bästa tjej-gänget fortsätter att leverera

    SvaraRadera
  10. Frågan är om detta kommer gå ostraffat förbi. Förmodligen inte. Den socialdemokratiska regeringen riskerar sig själv.
    Men någon borde göra en ordentlig konsekvensanalys om vad som händer om det blir en ny bankkris och om vi då har fördelar av att ha haft huvudkontoret här eller inte. Rimligen kommer inte Finland hjälpa svenska bankkunder. Visst, det är ju jättefint om det sker, men de gör nog inte det om det inte ger dem någon annan fördel. Så tillbaka till ruta ett: Sverige förlorar mycket och Finland vinner lite grand om Andersson inte drar tillbaka förslaget. Dessutom ökar det risken för en regeringskris.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag håller helt med. Andersson spelar ett högt spel, och har nu gett oppositionen en mycket stark poäng -- Andersson har precis schabblat bort 10 miljarder -- om året! -- ungefär av statens intäkter helt i onödan. Fantastiskt dumt.

      Radera
    2. Men - vad gör oppositionen? Inget - som vanligt?

      Radera
    3. Taktiken, rätt eller fel, är att bida sin tid till nästa val. Till skillnad från vad många högljudda SD-sympatisörer på nätet tror, så ogillar de allra flesta icke-SD-väljare partiet. Se bara vad som hände när (m) försökte närma sig SD.

      Radera
  11. Men denna bisarra tolkning av laffer-kurvan.

    Det är dels en heuristik, alltså inget som ger kvantitativa resultat överhuvudtaget. Det är alltså inget annat än ett knep för att förhålla sig till ett komplext system.

    Vidare säger knepet absolut inte att högre skatt innebär lägre intäkt. Det är liksom inte nära det påståendet heller.

    Jag kan inte begripa hur så många använder detta så fel. Istället för ett kognitivt hjälpmedel blir det katastrof.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Problemet är att staten länge försökt maxa skatteuttaget, ligger man på gränsen av brytpunkten på laffer-kurvan så går det inte att ta ut mer när man behöver.

      Radera
    2. Och du vet inte vart "Sverige" ligger på laffer-kurvan. Du gör ju samma bedrövliga tolkning av konceptet - det är inte till för kvantitativa resultat, och även om det vore det skulle vi behöva åtminstone ett tjugotal laffer-kurvor där Sverige skulle ha helt olika resultat på varje.

      Radera
    3. Det är sant varje skatt har så klart en egen kurva. Men när förra regeringen sänkte inkomstskatten så fick man in mer i kronor räknat.

      Radera
    4. Berodde det på skattesänkningen? Gick många upp i arbetstid när det "blev lönsamt att arbeta" eller berodde det på att vi gick från lågkonjunktur till högkonjunktur?

      Radera
    5. Det vet man ju inte säkert. Men vissa skatter höjer man ju för att få ner konsumtionen tex bensin, tobak och sprit. så höjer man på arbete så arbetar folk mindre eller svart. Höjer man för mycket på tobak och sprit så smugglas det ju mer.

      Radera
  12. Hej Lars,

    Har du tagit med att varje filial skattar i respektive land?

    Tror att det är ett nollsummespel om bolaget inte skickar interna luft fakturor.

    SvaraRadera
  13. Förtjänsten av att missa skatten vs risken av att behöva rädda banken i kommande krash?

    Tror ni inte detta är första steget till en lagstiftning motsvarande den amerikanska, att man kan gå från både hus och lån?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det tror jag inte. Då skulle räntorna stiga kraftigt. Bankerna i Sverige kan låna via säkerställda obligationer till extremt låg ränta, just för att man _inte_ kan lämna huset till banken och då slippa lånet.

      Radera
    2. Jag menar att lagstiftningen kommer när krashen kommer. Krashar det spelar det ingen roll vad räntan blir.

      Radera
    3. En sådan ändring skulle bara göra kraschen värre och frysa all nyutlåning. Det är helt uteslutet.

      Radera
  14. Skulle kunna vara negativt för sossarnas opinion men tyvärr tror jag gemene svensk tycker om möjligt ännu sämre om banker än om politiker. Vi får se om några röstar med fötterna och byter bank. Förmodligen inte. Själv förstår jag inte hur storbankernas har några privatkunder alls...

    SvaraRadera
  15. Artikeln är ett exempel från verkligheten. Staten försöker öka skatteintäkten och motsatt effekt uppnås. Ni som argumenterar att det skulle förhållan sig på något annat sätt. Lyft gärna fram artiklar/evidens från verkligheten.

    SvaraRadera
  16. Bail in är väl möjlig bara man säger upp alla gamla chefer, ser till att de gamla aktierna blir värdelösa samt låter en riktig bank förvalta och montera ned den dysfunktionella banken. Onödigt att låta den gå i konkurs - det drabbar bara ett fåtal privatpersoner och några småföretagare.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att Magdalena inte skall hålla på med det hon gör och gå tillbaks till skatteverket och trackasera interna chefer har varit solklart sedan valnatten 2015.

      Radera
  17. Om du har aktier eller fonder via banken, hur behandlas dessa relativt de inlånade pengarna på vanliga konton?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Aktier och fonder förvaras separat och påverkas inte av en bankkonkurs. Det är bara i grova bedrägerifall, där man "blandat ihop" tex dina värdepapper med bankens egna, som man kan förlora pengar. Det finns ett "investerarskydd" som ersätter upp till 250 000 kronor den vägen.

      Det är i princip obefintlig risk att förlora pengar man har sparat i aktier/fonder bara för att en bank går i konkurs. Framför allt har detta inget med "bail in" att göra. Du äger dina aktier och fonder, inte banken.

      Radera
  18. Hur blir det med aktieinnehav i ISK vid bail in? Snor de en del av aktierna med då eller gäller det bara likvider..?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Se ovan. Aktier och fonder förvaras separat och påverkas inte av en bankkonkurs.

      Radera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...