Cornucopia?

2017-05-10 15:55

Riksbanken redo ändra inflationsmålet - målet är att slippa höja räntan

Riksbanken fortsätter med sitt arbete att ändra inflationsmålet för att slippa höja räntan nu när KPI-inflationen tar fart. Detta rapporterar Affärsvärlden.

När Riksbanken sänkte sin styrränta så minskade boendekostnaderna, vilket dämpade KPI-inflationen. Därmed behövde Riksbanken sänka styrräntan ytterligare i en självförstärkande återkoppling. När man höjer räntan sker det motsvarande - KPI-inflationen ökar med stigande boendekostnader och Riksbanken måste återigen höja.

Därtill har Riksbanken styrt stenhårt på 2%-målet för den officiella KPI-inflationen när man sänkte räntan. 

Detta är det nu stopp för. Riksbanken vill inte riskera höja räntan, utan vill snarare fortsätta blåsa upp de svenska tillgångsbubblorna genom ytterligare räntesänkningar. Alltså  behöver regelverket ändras. Vice riksbankschef Per Jansson:
"Att i det här läget genomföra en ytterligare sänkning av reporäntan är naturligtvis fullt möjligt och rimligen skulle inflationsbilden då komma att se bättre ut"
Men mest väsentligt är att 2%-målet ska överges och ersättas med ett intervall på 1 - 3%, vilket skrivits om tidigare här på bloggen. Därmed slipper Riksbanken höja räntan när inflationen når 2%. Dessutom ska man sluta mäta mot KPI, som ju innebär att man måste höja räntan när man höjt räntan. Affärsvärlden skriver:
"Riksbanken har tidigare under året vid sidan av toleransintervallet flaggat för att direktionen formellt skulle övergå till att använda det underliggande inflationsmåttet KPIF eller det EU-harmoniserade HIKP-måttet i stället för traditionella KPI som målvariabel."
Beskedet är alltså tydligt - de svenska tillgångsbubblorna inom t ex bostäder ska till varje pris fortsätta att blåsas upp av Riksbanken, som inte tänker få skulden för att ha spräckt den bubbla man själva har skapat. 
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa.

60 kommentarer:

  1. Detta kommer att sluta illa, mycket illa.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det finns stup i kvarten folk som hävdar att saker kommer sluta illa eller rent av mycket illa. Trots det så slutar det tämligen sällan så mycket illa som profetiorna ger intryck av...

      Radera
    2. Instämmer detsamma sa dom före Börskraschen 1929 också
      https://sv.wikipedia.org/wiki/Wall_Street-kraschen
      "Vid slutet av november hade investerarna förlorat 100 miljarder dollar och börsvärdet hade sjunkit med 40%. Företag och banker gick i konkurs, och många blev arbetslösa, och småsparare fick lämna sina hem och gårdar när de inte längre kunde betala de höga låneräntorna."

      Radera
    3. Ja, de vill slippa höja räntan...haha... vilket desinformation. I Japan har man dragits med strukturproblem, tillväxtproblem och 0-ränta i, få se nu, 25 år...räntan är inte ett fungerade verktyg längre. Är vi ett industriland, ett råvaruland eller ett kunskapsland. Vart kommer vi från och vart är vi på väg egentligen ?

      Radera
  2. Härligt, då kommer bostadspriserna fortsätta öka, och vi får hausse på börsen! När det väl smäller, rädde sig den som räddes kan! :)

    SvaraRadera
  3. Vad bygger de andra KPI-indexen på?

    SvaraRadera
    Svar
    1. KPI är KPI, de andra indexen bygger på andra varukorgar.

      Radera
    2. Njao, de räknar bort effekten av ränteförändringar men behåller exempelvis förändringar i fastighetspriser. I detalj hur de beräknar förändrade fastighetspriser har jag inte koll på på rak arm men det ska vara på samma vis som i vanliga KPI. Effekten blir den Cornu påpekar: Höjda räntor kommer inte längre (direkt) leda till höjd inflation och man kan således, på marginalen, undvika följdhöjningar. Man jagar inte längre sin svans, vare sig upp eller ned.

      Sedan omfattar riksbankens ansvarsområde inte längre bostadsmarknaden, detta föll istället på finansinspektionen om jag minns rätt. Poängen är att räntevapnet anses för trubbigt för att jaga överhettningar i "enskilda" delar av ekonomin, även om man definitivt kan argumentera för att just bostadsmarknaden borde utgöra ett undantag för den regeln.

      Det jag önskar se lite mer av från Cornu skulle vara en hårdare grillning av de som faktiskt sitter med ansvaret för bostadsprisernas utveckling. M.a.o finansinspektionen som fortfarande sitter och väntar på mer data för att tydligare kunna analysera effekterna av amorteringskravet samt 85%-regeln. Det är hos FI bollen ligger för att verkligen trycka på krav på utredningar gällande fastighetsskatter och ränteavdrag. Ingves är bakbunden av Riksbankens formulerade mål att bevara ett fast penningvärde (2%) samt främja ett säkert och effektivt betalningsväsende. Sedan har de även tydliggjort att ansvaret för finansmarknaden där bostadsmarknaden ingår (igen, som jag förstått det) i FIs arbetsbeskrivning. (http://www.riksbank.se/Pagefolders/22231/Overenskommelse.pdf)

      Sist men verkligen inte minst måste politikerna hållas ansvariga. Bara för att det varit ganska tyst från dem sedan amorteringskravet slog igenom så betyder inte det att problemet är löst. Frågan är vad mer som går att göra och hur mycket man kan göra för att själv inte utlösa ett accelererande prisfall.

      Mot den bakgrunden anser iallafall jag att den exakta siffran på räntemålet inte är av större vikt i sammanhanget. Om man bortser från bostadsmarknaden (vilket riksbanken uttryckligen ska) så är riskerna mot realekonomin av att höja räntorna större än från att låta räntan ligga lågt inom medellång tidshorisont.

      Samtidigt kan inte heller jag ignorera hur smalsynt mitt eget påstående är mot bakgrund av överhettningsindikatorerna i ekonomin. Indikatorer som inte ger tydliga utslag i KPI, lönesättning (jag vet att de ligger nära varandra) eller arbetsmarknaden. Man skulle kunna tro att invandringen kastat in en skifnyckel i systemet och att gamla samband inte längre är lika starka men då vi ser samma mönster med utebliven inflation (1,6% är inte betydande hög inflation, inte ens sett till vad den var för ett år sedan), samt begränsade löneökningar i andra länder som tex USA så kanske man kan behöva revidera vad vi "vet" om de olika sambanden inom ekonomin.

      Radera
    3. "Samtidigt kan inte heller jag ignorera hur smalsynt mitt eget påstående är mot bakgrund av överhettningsindikatorerna i ekonomin"

      Vilka överhettningsindikatorer?

      I själva verket finns det ingen överhettning och därmed har vi en låg inflation (KPI) och kommer att ha låg inflation (KPI) även framöver.

      "Njao, de räknar bort effekten av ränteförändringar men behåller exempelvis förändringar i fastighetspriser"

      Det där är inte riktigt sant.
      Kortfattat är det hushållens kostnad för sitt boende som ingår (där ingår räntan). (KPI).

      Radera
    4. KPI 1.9% på årsbasis visar dagens siffror.
      Kronan stärks därmed idag.
      Va bra, då måste Ingves sänka räntan ännu mer :)

      Radera
    5. Precis! RB är mest rädda för kronans förstärkning, så nu behöver man överraska en gång till på duv-sidan för att sänka kronan. Dagens förstärkning är ju en signal för att tidigarelägga räntehöjningen, och det gillar RB absolut inte. Enligt senaste RB-protokollet verkar just växelkursen vara det man sitter och bevakar allra mest...

      Radera
    6. Som vanligt fantastiskt roliga kommentarer från analytikerna på våra kära banker.
      Anledningen till att de spådde fel beror på engångseffekter!
      Precis som vi inte har hört dom bortförklaringarna förut till förbannelse i tex Ericsson.
      De borde ju nån gång förstå att engångseffekter är verkligheten, inte engångseffekter. Men icke, de är som papegojor.

      Radera
  4. Spelar ingen roll för usa höjer sina räntor så det kommer slå igenom på bolånen ändå med högre räntor.

    Hur tänker då RB, jag gissar att man kör på ett par år till och sedan skall det bli kraftig lönedriven inflation. Det finns ju inget annat man kan göra?

    Så vi har sprakande högkonjunktur och skall ha minusräntor i ett par år till, något är väldigt trasigt.

    SvaraRadera
  5. "Att i det här läget genomföra en ytterligare sänkning av reporäntan är naturligtvis fullt möjligt och rimligen skulle inflationsbilden då komma att se bättre ut"

    Vän av ordning frågar sig varför man skulle få fart på inflationen med ytterligare räntesänkning när ett otal räntesänkningar de senaste många åren inte haft någon som helst effekt (utom att blåsa upp tillgångspriser). Är karln helt verklighetsfrånvänd?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Min bedömning är att man under mycket lång tid grovt överskattat räntevapnets faktiska påverkan på konsumentpriserna. Det enda möjliga sättet vore att sänka räntan rejält och den vägen tvinga fram en valutakursförsvagning. De vanliga transmissionskanalerna motarbetas av den hårda konkurrensen i handeln, och löneavtalen driver knappast på någon prisinflation den vägen.

      Radera
    2. Nu har Riksbanken bestämt sig för att spela på rött vid roullettebordet trots att bordet uppenbarligen är riggat för nollan.
      Ganska underhållande detta :)

      Radera
    3. Karln,stora delar av dom som bestämmer är väl verklighetsfrånvända/faktaresistenta.
      Stackars satar som är barn i dagen sverige,dom som kommer uppleva en försämring av allt.
      Stackare.

      Radera
    4. Tja kronan har ju sjunkit 30% mot dollar och 15% mot Euron sedan strutspolitiken började 2014/2015. Vi har på grund av detta i princip dubbel inflation mot Euroområdet. Den inhemska inflationen är dessutom en bit över 2%. Är mestadels energipriserna som tryckt ner inflationen senaste åren. Kan inte tänka mig oljan fortsätter vara låg och elen billig. Är relativt små vattenlager sett till vart på året vi befinner oss.

      Radera
    5. Min teori är att riksbanken sänker kronan för att parera den i princip stillastående produktivitetsökningen vi har i samhället.

      Radera
    6. Gabriel, jodå, sakta försvagas valutan och inflationen skulle kunna komma den vägen via dyrare import. Än så länge är konkurrensen så hård på varumarknaden att det ändå knappt märkts...

      Radera
    7. "Kan inte tänka mig oljan fortsätter vara låg och elen billig"

      Varför kan du inte det?
      Oljan är ner 14% i år, inte utan anledning, det är prispress även inom den industrin.

      Radera
    8. Jo visst shale bolagen drivs av konkursförvaltare som försöker driva ut det sista av kassaflödet innan bolagen tvingas i ren likvidation. Är inte alls länge kvar innan vi går tillbaka till ett underskott i oljeproduktionen. Sen kommer det ta ytterligare ett tag innan oljepriset stiger pga lageruppbyggnad senaste åren.

      Radera
    9. Men grattis då Gabriel.
      Då kommer du bli ekonomiskt oberoende eftersom du vet hur detta kommer att sluta.

      Radera
    10. http://www.worldoil.com/news/2016/12/26/trio-of-energy-firms-to-start-2017-with-bankruptcy

      Är inte svårt att inse vartåt det brakar. Däremot är det omöjligt att veta när det sker.

      Radera
    11. Det där håller inte Gabriel.
      En artikel skriven på nätet till allmän beskådan är redan intecknad flera gånger om i priset av dess aktörer.

      Radera
    12. Finns ju en del fakta kring olja boken en värld dopad av olja. Att marknaden inte alltid klarar av att prisa in långsiktiga utmaningar borde väll till och med daytrader som du hålla med om.

      Radera
    13. Gabriel
      Det jag menar är att marknaden redan prisat in detta, sen kan naturligtvis förutsättningarna ändras från idag (både uppåt och nedåt).
      Tittar vi historiskt har oljan som du vet redan stigit kraftigt.

      Radera
  6. Ja, RB har gått in i komplett duv-mode sen länge. Det är väl bara att gilla läget. Fantastiskt låga räntor och låg inflation senaste fem åren, och så explosion uppåt för tillgångspriserna.

    Skulle nu långsiktiga räntan vara mindre än vad man räknat med tidigare så kan festen fortsätta lite till.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Helt förutsägbart så använder man KPI när inflationen faller och KPIF när den stiger, allt för att rädda kreditbubblan och sänka framtidens pensioner.

      Radera
  7. Notera också att banksektorn denna gång (jämför 1991 och 2007) verkar tämligen robust mot plötsliga prisfall:

    Moodys: "Svenska banksektorn skulle klara av ett prisfall om 25 till 30 procent på svenska bostäder utan någon större ökning av kreditförlusterna."
    [...]
    "Svenska bankernas kreditförluster på bolån skulle toppa på max 0,15 procent om bostadspriserna föll 25-30 procent, räknar Moodys med. Detta är något som skulle vara hanterbart för den välkapitaliserade och rejält lönsamma svenska banksektorn, heter det vidare."

    SvaraRadera
    Svar
    1. Är det verkligen så? Det är ju bra om det verkligen är så men det låter lite för bra.

      Radera
    2. Det verkar som om bankerna är mer solida nu än inför tidigare kriser.

      Man kan också se på de säkerställda obligationerna. Bostadspriserna kan falla riktigt mycket innan det är slut på "säkerhetsmassa" i dessa.

      Se tex denna presentation från Swedbank, sid 29.

      Radera
    3. Med 25-30% fall spolar vi ju bara tillbaka bandet tre år. SÅ många är det inte som köpt lägenhet/hus sedan dess. De flesta kommer fortfarande har positiv equity vid ett prisfall på 25-30%. Och de som har negativ equity kommer inte vara särskilt långt under vattenytan tack vare bolånetaket.

      Tittar du tillbaka på tidigare kriser (främst den på 90-talet) så gjordes knappt några förluster på bolån. Förlusterna kommer snarare på kommersiella fastigheter och lån till företag. Vanligt folk drar in på mycken annan konsumtion innan de slutar betala på bolånet.

      Radera
    4. Precis, privata sidan är lugn för bankerna, värre på kommersiella.

      Fast även på den kommersiella sidan är det skillnad. Man belånar inte nybyggen lika hårt som 1990, till exempel, och hyrorna fortsätter stiga...

      Radera
    5. Har ni läst detta?
      http://www.di.se/nyheter/viktor-munkhammar-hushallens-laga-konsumtion-ar-en-gata/

      Jag har löst den gåtan åt herr Munkhammar. Svaret är att det svenska folket inte är i behov av att öka sin konsumtion mer än utfallet.
      Hur mycket mer kan man liksom äta, dricka, konsumera? Folk är jäkligt mätta och belåtna. Proppmätta närmare bestämt och after work-ade till förbannelse.

      Obs. Detta gäller så klart inte alla, långt ifrån, men de personerna får inte mer i plånboken så där blir det ingen mer konsumtion oavsett.

      Radera
    6. Den stora risken som jag ser det är dominoeffekter - ungefär som under finanskrisen. Någon bank hamnar i trubbel och plötsligt litar inte någon på någon.

      Om bostadspriserna faller 25-30% är det inga problem förutsatt att hjulen i ekonomin fortsätter snurra. Men om följdeffekten blir att folk känner sig fattiga och drar ner kraftigt på konsumtion så bromsar ekonomin. Fler företag går i konkurs, bankerna börjar göra förluster på lån till företag. Kanske drar de då ner på utlåningen till bostäder, vilket gör att de som har kvar jobb kan låna mindre, vilket i sin tur spär på raset i bostadspriser. Vilket gör att folk känner sig ännu fattigare och... så fortsätter spiralen nedåt.

      Det såg man till viss del i Danmark när priserna föll där i mitten/slutet på 2000-talet. Banker som varit generösa med utlåning blev plötsligt restriktiva och spädde på nedgången.

      Radera
    7. Ja, kanske det. Nu har hushållen redan i utgångsläget ett högt sparande, så det finns buffertar om räntan skulle gå upp.

      Bankerna är restriktiva, amorteringskrav + bolånetak finns, det är gott om kapital för att finansiera bankernas obligationer, sparkvoten är hög... detta liknar ju inte alls 1990. Krisen måste vara internationell för att brasan ska tändas.

      Radera
    8. Hade inte Lehmann högsta betyg AAA hos Moody's när de gick i konken? Ickelinjära och dynamiska system är inte lätta att förutsäga.

      Radera
    9. Framför allt var de värdepapperiserade bolåneprodukterna (CDO:erna) topprankade av ratinginstituten trots att de bestod av skräp.

      Det som hänt sen dess är ju då att bankerna återhämtat sig och skaffat nytt kapital, både i USA och Europa. Sverige hade aldrig den typen av värdepappersprodukter på bolånemarknden, och trots detta har vi (i linje med resten av EU) nu infört högre och högre kapitalkrav -- vilket lett till att svenska banker idag är välkapitaliserade _och_ lönsamma.

      Jag har ingen aning om var nästa kris kommer börja, varje kris är ju unik på sitt sätt. Här på bloggen har man ju hela tiden pekat på bostadspriserna och hushållens skuldsättning, men där tuffar det på utan några tecken på svagheter.

      Krisen måste komma utifrån, med plötslig brist på kapital som skickar upp de svenska bankernas (och därmed hushållen och företagens) finansieringskostnader, under en utdragen period. Först då knäcks den svenska ekonomin.

      Radera
    10. Mitt mål med den här bloggen är att ha 100% fel i alla negativa förutsägelser. Genom att belysa problemen kan man göra något åt dem, och jag hoppas att jag har påverkat i rätt riktning på marginalen någonstans.

      Radera
    11. Rätt Lars. Vissa verkar dock blivit lite väl riskaverta och börjat bunkra guld och utländsk valuta och konserver i 20-årsåldern, istället för att ta lite risk och tjäna pengar. Det är ju som debatterats här en "risk" i att man exponerar sig för lite mot aktiemarknaden, till exempel...

      Radera
    12. Lars har nog påverkat mer än marginellt när det gäller försvar av Sverige och speciellt en viss ö. Bunkra guld nedgrävt i trädgården däremot tycker jag är mer kontraproduktivt. Men att ha ett lager av mat, vatten, medicin och möjlighet till nog värme för längre än tre dygn är utmärkt försäkring. Lite för mycket förakt för politiker av olika sort, för jag kan inte se att vi klarar oss bättre utan politiker. Avser köpa både nästa bok och även om jag blir besviken (osannolikt) ytterligare den därpå kommande.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    13. Nanotec, ja, att ha grundläggande överlevnadskunskaper och ett litet lager med kontanter, konserver, filtar, vatten, mat och (i förekommande fall) vapen och ammunition är mycket användbart. Att ha en grundläggande ekonomisk buffert (3 månader på sparkonto för fast anställda, 6-12 månader om man har en osäker situation / är egenföretagare) är nästa steg.

      Men denna grundläggande trygghet fixar ju den ambitiöse preppern på 1-2 år. När man väl är redo och har kommit så långt, och allt "ser bra ut", då bör man ta en risk med sina överskottspengar (om nu målet är att bli helt ekonomiskt oberoende, i framtiden jobba mindre, köpa en häftig bil eller vad det nu kan vara). Jag tror dock att många har en "negativ syn" på hela världsekonomin och därför fortsätter bunkra guld och kontanter, och då straffar man sig själv i onödan...

      Angående försvarsmedvetenhet är det förstås mycket bra att peta på landets brister.

      Radera
  8. Ja, för att man förlorar inte på bolån och om din nettoförlust är under 1 MSEK lär du inte få skuldsanering=existensminimum nästa 10-20 åren.
    Ergo ingen kreditförlust.

    Det som är bra för bankerna är inte nödvändigvis bra för folk med lån.

    SvaraRadera
  9. Äh, sluta fega nu. Höj räntan till 10% overnight utan varning, bygg en stor mängd statliga barack-bostäder med enkel standard och 3k/mån i hyra för en tvåa -> för studenter, svenska hemlösa, ungdomar som flyttar hemifrån, och för dom som förköpt sig på arkitektdesignade bostadsrätter. Skulle gärna bo så själv faktiskt !!
    Spräng sen Öresundsbron.

    SvaraRadera
  10. Ändrar Riksbanken till ett intervall om 1-3% kommer det att sända en klar signal till marknaden att Riksbanken har gett upp hoppet om att få upp inflationen till 2%. Det kommer, tvärtemot intentionen hos denna förändrings påivrare, att närmast garantera låga långa räntor så långt ögat når. Penningpolitik kan vara väldigt kontraintuitivt. Kanske är det därför så många gör så usla prognoser år ut och år in, utan att någonsin lära sig av misstagen.

    Därmed inte sagt att det inte vore bra att ändra Riksbankens mål. Den låga inflationen och räntan är ett resultat av fundamentala långsiktiga förändringar i ekonomin och är inget som RIksbanken kan påverka mer än marginellt. Kanske är det bättre att sluta kämpa emot och istället acceptera att lågräntesamhället har kommit för att stanna. Åtminstone tills de förutsättningarna i ekonomin ändras igen. Det finns inget som talar för det i dagsläget dock. En krasch i Kina eller en Eurokollaps skulle snarare bara öka deflationstrycket i resten av världen.

    Mvh Mattias

    SvaraRadera
  11. Amorteringsfrihet och nollräntor måste vara det bästa, gratis pengar till alla och hur mycket som helst i all framtid, tänk så enkelt det kan vara.

    SvaraRadera
  12. Flera rapporter pekar på att många av de ledande företagen runtom i världen har haft en otrolig ekonomisk expansion, investerat väldigt mycket och ökat sin omsättning extremt mycket de senaste åren. Det har varit bra år sedan 2009... Eller?

    Går man in lite djupare på företagen och hur de har växt de senaste åren så ser man att den faktiska nettovinsten ligger väldigt lågt. Den ligger ibland lägre än innan 2008 för många företag. Företagen "investerar" idag mer än vad de faktiskt tjänar in i nettokapital.

    Hur är detta möjligt då? Enkelt, pengarna är gratis, man kan låna så mycket man vill med förhoppningen om att all investering kommer att löna sig i framtiden, att det kommer att leda till försäljningsvinster.

    Men som någon i tråden nämnde, vad händer om alla är mätta och belåtna? Om alla redan konsumerat så mycket de behöver redan? Vad händer då med all förhoppning som företagen har? Ja det är ju en bra fråga med ett ganska enkelt svar. Det kommer inte att sluta som de tänkt sig och det är ohållbart i längden.

    Sen spelar Sverige föga roll i världen, vi kommer påverkas av allt som händer där ute vare sig vi vill eller inte.

    Läs gärna Amazons årsredovisning, http://phx.corporate-ir.net/phoenix.zhtml?c=97664&p=irol-reportsannual Flera stora företag följer samma mönster.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Edit: orkar man inte läsa massa tråkiga årsrapporter kan man enkelt gå in på wikipedia och klicka in lite företag och se vad deras vinst efter skatt ligger på... (dock kan siffrorna skilja sig jämfört med deras årsredovisning beroende på vad de väljer att redovisa...)

      Radera
    2. Glöm inte att många företag delat ut en del pengar och framför allt återköpt aktier för sina vinster, vilket gör att vinsten per aktie stigit, vilket i sin tur kan motivera högre börskurser.

      Många banker i USA och Europa tjänar förstås mindre pengar nu än före finanskrisen på grund av de nya hårdare kapitalkraven och de låga räntorna. Men annars finns det ju massor med företag som går riktigt starkt.

      Radera
    3. Bokföring är lurigt och det finns enormt mycket dimridåer där bakom kulisserna så låt er inte luras av den synliga nettovinsten efter skatt.

      Så om ni är intresserad av placeringar ska ni räkna på kassaflödet samt ha koll på balansräkningen. I princip räcker det. Balansräkningen är verkligen a och o. Har man inte den med sig är det kört i det långa loppet.

      Radera
  13. Citerar: " Men som någon i tråden nämnde, vad händer om alla är mätta och belåtna? Om alla redan konsumerat så mycket de behöver redan? Vad händer då med all förhoppning som företagen har? Ja det är ju en bra fråga med ett ganska enkelt svar. Det kommer inte att sluta som de tänkt sig och det är ohållbart i längden. "

    Kanske är vi där redan ?? Det börjar gå utför nu. Mer folk, mer krig och konflikter, mängder med flyktingar, dyrare bränsle och snart är oljan slut.. Kaos, myndigheter som mörkar och censurerar fakta och inte agerar rationellt, inga tecken på att politiker agerar mot en hållbar framtid, inga klimat-överenskommelser med Kina och Usa....


    SvaraRadera
  14. Varför skulle RB höja räntan? Deras kompisar i bankbranschen tjänar storkovan på den enorma kreditexpansionen och det höga räntenettot. En dag spricker det men det kan dröja och då har man garderat sig med att regelbundet upprepa att allt är politikernas fel. Pumpa på.

    SvaraRadera
  15. "Japan är världens nominellt största ekonomi efter USA, men världens tredje största ekonomi om man räknar PPP, då också efter Kina." Från wiki.
    Inte direkt relevant att jämföra Sverige och Japan..

    SvaraRadera
  16. Jag är nöjd, ju lägre ränta desto mer kan jag amortera på bolånet.

    SvaraRadera
  17. Jag säger som jag brukar.
    Tror att det är ett stort pyramidspel.
    Riksbanken är bara ett stort skämt.
    Finns till precis som alla andra myndigheter för att hålla oss fångar i ett konstigt system
    Ingves har pluggat ekonomi i hela livet så han vet svaret.
    Svaret på vadå? Kommer inte bli någon skillnad på samhället vem som än styr.
    Finns ingen demokrati utan det är bara något vi tror på.
    Vi måste hitta något bättre nytt system att leva efter.
    Evig ekonomisk tillväxt kan inte fungera i längden.
    Har läst på lite om hur bankerna funkar och vem som äger Riksbankerna.
    För mig är det jätte rörigt.
    Riktigt konstiga förhållanden som ingen svennebanan vet eller bryr sig om.
    Kolla ECB med sina stödköpsprogram, verkar jätte snurrigt.
    Kolla även Bank for International Settlements. Helt sjuk sammanslutning för
    att lura oss. Vår Riksbank utses inte av oss väljare utan av Riksdagen som är
    korrupt. Vart är vårt guld i form av guldreserven? Det är fejk. Finns ingen
    guldreserv.
    Valuta är bara en illusion som kan tappa sitt värde ganska fort.
    Helt sjuk hur de lurar oss dit de vill genom bankväsendet.
    Lägg ner hela skiten och låt folket starta sin egen bank.
    Erkänn att ingen vet ett skit och börja istället ifrågasätta myndigheternas jävla
    dravel. Alla ska låtsas som de förstår sig på Världen istället för att inse
    att vi är lurade. Erkänn att du är lurad och börja göra något åt det.


    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...