Cornucopia?

2017-05-20 17:04

Prepping: Är det verkligen någon risk för vattenbrist i sommar?

Myndigheter påstås varna för att det blir vattenbrist i sommar, efter två förmodat torra vintrar. Jag är tveksam, åtminstone utifrån Sveriges näst regnigaste mätstation, Borås. Fast i Sjuhäradsområdet regnar det så mycket att risken kanske oavsett är låg. Och länsstyrelsen i Östergötland säger att det inte är någon kris där heller.
Borås - årsnederbörd och nederbörd januari, åren 2002 - 2017 (mm).
Linje visar procent av nederbörden som föll i januari.
Det varnas alltså för vattenbrist och att man bör förbereda sig för detta. Det är förstås mycket positivt med varningar, så man kan agera proaktivt. Samtidigt sägs detta främst drabba folk på landet och jordbruken, som har egna brunnar. Har man kommunalt vatten, vilket de allra flesta har, ska det inte vara något problem. Det går alltid att tumma lite extra på vattendomarna i vattentäkterna.

Det påstås ha varit två vintrar med låg nederbörd, vilket ska orsaka torkan. På ren känsla är jag skeptisk mot detta lokalt, så jag har ovan gått igenom statistiken från SMHI för Borås. Nu råkar jag bo i Sjuhärad och Borås har landets näst högsta nederbörd, så risken för torka kanske är relativt låg till en början. Störst nederbörd får Halland.

Siffrorna ovan bör alltså ses som en anekdot. Det kan fortfarande vara risk för vattenbrist någon annanstans. I just Borås ser jag det dock inte.
Årsnederbörd 2015.
Källa: SMHI

SMHI:s data är öppet, men dåligt organiserat. Man måste ladda ner data för varje enskild månad eller år som separat PDF-fil, vilket gör att jag inte kan bulkproducera grafer för andra orter för att se hur illa det kan vara på annat håll. Detta lämnas som en övning åt läsaren, då det helt enkelt tar för mycket tid. Datat är alltid lokalt, då klimatet varierar stort i olika delar av Sverige och något Sverigemedel är inte relevant. För att snabbt kunna producera tidsserier vill man kunna selektera plats och en serie år och månader, men SMHI erbjuder bara en månad eller ett år i taget och inga tidsserier. Arbetssamt.
Årsnederbörd 2016.
Källa: SMHI

2015 var årsnederbörden en bra bit över medel 1961-1990 och 2016 var den ganska exakt som medel. Årsnederbörden är dock inte nödvändigtvis relevant, då det ofta kan vara nederbörden vintern som avgör, då den sakta smälter av och mättar grundvattnet. Jag har godtyckligt tittat på januari månad, där nederbörden var mycket hög 2015, normal 2016, och låg 2017. Några spår av två år med svag nederbörd finns ej spår av för januari. Kanske är någon annan månad mer relevant.

Vad som är tydligt för just Borås är att åren 2009 - 2010 var betydligt torrare, både helår och januari. Jag har inget minne av någon vattenbrist i min brunn det året och väljer därmed att inte oroa mig för 2017 heller.

Med det sagt är rimligtvis riskerna större för regioner av landet där nederbörden normalt är lägre. På begäran kanske jag kan göra en graf för en annan plats efter önskemål, vilket tar cirka en halvtimme. Stryk det. Det tar fem minuter, men är så tråkigt att jag får ilningar längs ryggraden. Kanske Uppsala?

Det syns tydligt på kartorna att 2016 generellt var ett torrare år än 2015, men 2009 och 2010 var avsevärt torrare än 2015, så vi är inte uppe i två år av torka ännu. Fast Länsstyrelsen i Östergötland säger till SVT att läget på inget sätt är kritiskt:
"[D]e signaler vi har fått in hittills är att det inte är kritiskt på något sätt."
Detta gäller dock Östergötland.

Så jag tror att preppern inte behöver oroa sig speciellt mycket. Men hellre förberedd än inte.

Tillägg: Graf för Uppsala nedan.
Uppsala - årsnederbörd och nederbörd januari, åren 2002 - 2017 (mm).
Linje visar procent av nederbörden som föll i januari.
Betydligt mindre variationer i nederbörden i det torrare Uppsala. 2016 var torrt, men inte lika torrt som 2013. Nederbörden i januari 2017 var låg. Det kan alltså finnas risk för vattenbrist här, till skillnad mot Borås.  Samtidigt är inte 2016 speciellt mycket torrare än medlet 1961 - 1990, men med lägre nederbördsnivåer normalt är rimligtvis allt känsligare för variationer än i det konstanta hällregnandet i Västsverige. Samtidigt har jag inte någon egen empirisk erfarenhet av hur det faktiskt är vid nederbörd i nivå med 2013 i Uppsalatrakten, men det har nog de som har egna brunnar runt Uppsala.

SMHI:s och SGU:s sajt grundvatten.nu visar mycket låga nivåer grundvatten i inre Götaland och längs Ostkusten. Så baserat på det kan det förstås bli vattenbrist för de som hämtar sitt vatten ur grundvattnet, dvs enskilda brunnar och vissa kommuner lokalt. Avgörande är dock fortsatt nederbörd i sommar och vi vet ju hur somrarna brukar se ut i Sverige. Härom dagen var det exempelvis högsommar, dvs femton grader och regn. Ironiskt nog visar grundvatten.nu att just runt Göteborg och Borås är grundvattnet någorlunda normalt. Så var det med mitt val av anekdot. Jordbrukets Skåne verkar inte heller ha några problem, liksom inre och norra Norrland.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa.

59 kommentarer:

  1. Havs- och vattenmyndigheten varnar för vattenbrist i östra Sverige upp till mellersta Norrland samt vissa inre delar av Götaland. Det handlar om som du nämner i princip endast om människor med egen brunn samt vissa kommuner som tar sitt dricksvatten från grundvattentäkter. Bristen kommer mot slutet av sommaren givet att vi har fortsatt dåligt med nederbörd fram till dess. SGU har bra kartor som redovisar grundvattennivåer.

    SvaraRadera
  2. Att tala om vattenbrist ligger i tiden. Det är alltså modernt och inne, så varför skall vi vara sämre än andra som gnäller? Klart vi har vattenbrist, åtminstone någonstans i vårt avlånga land. Nu tar vi gemensamt på oss tagelskjortorna och lider! Inget skapar bättre gemenskap än lite påhittat och ofarligt lidande. Vi har ju trots allt historiska traditioner att leva upp till.

    SvaraRadera
  3. Vattenbrist eller överbefolkat vattensystem?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vattenbrist pga låg nederbörd. Det är långt från första eller sista gången utan tar man sitt vatten från en källa som varierar över tiden kommer man alltid riskera att den sinar tillfälligt. I Sverige tillåter man inte industriellt sänkande av grundvattennivån för bevattning av subventionerat jordbruk som är problemet i t.ex. Kalifornien. Grundvattensänkning oavsett orsak är tillståndspliktigt i länsstyrelsen eller i värsta fall krävs det en vattendom.

      Radera
    2. Sschh, det största klimathotet får inte nämnas. Befolkningökningen i Sverige och världen...

      Radera
    3. Det har alltid bott 10 miljoner i Sverige. Det är bara inflyttningsanmälningarna som har ökat.

      Radera
    4. Mälaren i sig hade kunnat försörja Sverige ensam i teorin även om vi blev 20 miljoner invånare i landet. Mälaren har en årsmedelvattenföring kring 160 kubikmeter per sekund, i Sverige ligger vår vattenförbrukning i hela landet i storleksordningen 80-90 kubikmeter per sekund (inkl. industri och jordbruk, vattenverken producerar cirka 25-30 kubikmeter per sekund mot det kommunala nätet).

      Radera
    5. Med tanke på att vi är fler än någonsin som gör anspråk på vattentillgången, är risken för vattenbrist högre än någonsin.

      Radera
  4. Jag tror inte ett dugg på det där vattenbrit pratet media skriver om i tid och otid.
    Sverige är ett av dom absolut vattenrikaste länderna i världen (om inte det rikaste) det är VA systemen som är dåligt byggda om det kan uppstå vattenbrist.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ta nu på dig tagelskjortan och lid. Hur svårt kan det vara?

      Radera
    2. På vilket sätt är VA-systemen dåligt byggda?

      Radera
    3. @Adrian: Trams. VA-systemen må inte vara i prima toppskick överallt men det är inte där problemet ligger. Som skrivet ovan är det inte brist på vatten sett till vattenföringen. Den FINNS såklart totalt sett vatten. Vattenbrist handlar om att det inte har kommit tillräckligt med nederbörd i rätt (normalt) mönster och tid, tex att det varit tillräckligt med snö som legat kvar och fyltt på vårfloden under avsmältningen osv, vilket innebär högre risk för torka, för naturen/ekosystemet behöver också vatten.
      Visst det skulle i teorin gå att pumpa ut allt vatten från olika håll...men då får man kanske en öken sen där. Och det vill man nog undvika.
      Globalt sett har vi såklart rätt gott ställt med vatten, men det kanske håller på ändras.

      Radera
    4. Ja, svensk VA fungerar alldeles utmärkt.

      Tänk själv 30/40/50 år tillbaka i tiden. Hur många vattenavbrott eller avloppsproblem kan du komma ihåg?

      Vi betalar dessutom hälften av vad danskarna gör för vatten, och cirka en tredjedel av vad tyskarna gör. Vattenförsörjningen i Sverige kvalar inte in på listan över landets mest akuta problem...

      Radera
    5. VA-systemen är dåliga i den mån att det är dåligt att använda sig av grundvatten när vi tillhör en av de fåtal länder med mycket lättillgängligt rent ytvatten. De är inte heller dåligt byggda, men på vissa orter i Sverige mycket dåligt underhållda.

      Radera
    6. @Teheimar
      Det där är en löjlig invändning klart ett VA system har för få vattentäckter om det krävs normal nederbörd hela tiden.

      Radera
  5. Vattennivån i sjön Glan i Östergötland är rekordlåg, man får gå tillbaka till början av 70-talet innan sjön var reglerad för att hitta liknande nivåer. Glan har ett avrinningsområde på 15000 kv km och är sista sjön i systemet innan östersjön.

    http://bit.ly/2qIp7KT

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vattennivån i Mälaren är stabil på helt normala nivåer. Stockholm med omnejd kan andas ut, om man nu inte önskar en helt egen tagelskjorta att lida i. Antar att journalisttäta Södermalm har en marknad för den typen av produkter. Det gäller alltså att agera resolut med medkänsla på varje impuls från utlandet där man har en möjlighet att lida lite, men bara lite så att man inte börjar må dåligt.

      Radera
    2. Det ser väl enligt din länk till och med värre ut för sjöarna högt upp i systemet (Järnlunden, Sommen, Vättern). Tappningen ser ut att vara ovanligt låg för årstiden där, så Stångån, Svartån och Motala Ström får lägre flöden.

      Radera
    3. Sjön i sig är ju 73 km^2 så mänskligt uttag av vatten påverkar inte så mycket. Gissar att man kan begränsa tappningen mot Östersjön om nivån skulle bli farligt låg. Hela Storstockholm förbrukar ungefär 6-7 kubikmeter vatten per sekund.

      Radera
  6. Nej. Risken är mycket låg -- som vanligt.

    Vatten. Avlopp. Elektricitet. Värme. Inget av detta har vi brist på i Sverige.

    Det är bara riktigt paranoida människor som tror att undergången är här, bara för att befolkningen ökat med en procent istället för en halv procent. I själva verket är Sverige ett fantastiskt bra land, om man bara ser till hur väl infrastrukturen fungerar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Instämmer! Förmodligen är Sverige det bästa landet i världen, alla kategorier att leva i.

      I alla mätningar placerar vi oss bland 3 bästa. och sen gnäller vi över allt möjligt. Men det är förmodligen det som gör oss bäst, att aldrig någonsin vara nöjda.

      Och jag är stolt över att vara Svensk och aldrig någonsin vara nöjd, för jag tror att vi kan göra mycket bättre.

      Radera
    2. http://cornucopia.cornubot.se/2010/11/kuba-ar-2030-mer-utvecklat-sverige.html?m=1

      Radera
    3. @H-H: Haha! Den hade jag missat. Nå, det är såklart en total missuppfattning.

      http://www.metro.se/artikel/nej-sverige-kommer-inte-vara-ett-u-land-%C3%A5r-2030-xr

      Denna gamla tidningsanka spreds då av bloggen självt år 2010.

      Allt skulle alltså gå åt helvete 2030 (relativt sett). OK, men ingenting tyder på detta om vi nu använder HDI som måttstock, om vi jämför med tex 2010.

      Vad har då hänt mellan 2010 och 2016?

      Jo, Sverige är på plats #14 i mätningen år 2016 (baserat på statistik från 2015 enl nedan):

      År 2015: #14.
      År 2014: #12.
      År 2010: #13.

      Samma gamla gnäll om att allt går åt helvete, med andra ord. Nej, Kuba går nog inte om Sverige år 2030...

      Radera
    4. Cornu med glimten i ögat inser nog att jag har helt rätt. Och ni som häcklar inser det. Sverige är världens bästa land ,i hela världen. För vi är faktiskt bäst på nästan allt. Ja, i själva verket är vi bäst på precis allt. Och det kan vi tacka kapitalismen för.

      Radera
    5. Precis, vi tackar socialisterna och kommunisterna för kapitalismen i Sverige.

      Radera
  7. Nej det är inte avgörande hur mycket det kommer att regna under sommaren, som bloggaren hävdar, även om det spelar roll och juli är en regnrik månad. Såvida vi inte får en extremt kall och regnig sommar.

    Avgörande är istället hur mycket nederbörd vi får under sep-april eftersom avdunstningen och upptaget av växtligheten är mycket låg under dessa månader, av fysikaliska orsaker (diskutera i smågrupper).

    Ingen har väl påstått att Borås eller Gbg har låga grundvattennivåer? Problemen finns längs ostkusten upp till ca södra Norrland och inte minst på Öland där tankbilar lär få användas i år igen.

    I min kommun i Östsverige (nej jag bor inte i Finland) så är det bevattningsförbud, varför tror ni de som bestämmer har infört det? Diskutera vidare i smågrupper.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Enligt SMHI:s långtidsprognoser för klimatet så ska det bli både blötare och varmare i landet under 2000-talet. Minst mera blött ska det bli i de delar av landet som idag har låga nivåer, så om trenden fortsätter så har SMHI rätt i relativa termer men fel i absoluta termer. Att regnar mer i Västsverige än i Östsverige (nej inte Finland skrev jag ju) är inte direkt rocket science.

      Radera
    2. Hej

      Du verkar vara insatt för situationen i Östergötland och däromkring där redan nu läget är MYCKET kritiskt.
      Det fattas en årsnederbörd!

      Även om det skulle regna mera, så hjälper det inte heller eftersom pga högre temperatur stiger avdunstningen än mera.

      Var på en föreläsning där SMHI och SGI målade en allt annat än en rosa bild.
      Visst finns det gott om vatten i Sverige men det hjälper knappast naturen där det är riktig brist.
      Förra sommaren var så torr här vid ostkusten att jag var tvungen och mata mina bi...blommorna producerade ingen nektar eftersom de gick på "vattensparlåga".

      Och det ser inte heller bra ut redan nu.

      Men, men, i grannskapet så bygges det pooler för glatta livet.
      Hur världsfrånvänt kan man vara?

      Å andra sidan: hur mycket kan man njuta av sin pool när grannarna med lite mera insikt titta "konstigt"?

      Simma lugnt?

      Radera
  8. Vattenbrist låter löjligt med tanke på landets placering på kartan. Däremot är dina observation kring "öppen" samhällsdata mera intressant då det i många fall verkar vara så att myndigheter och kommuner lämnar ut värdelös data i syfte att kunna sälja lite bättre formaterad och lagom processad (added value) data. De lär väl sig av lantmäteriet som sysslat med detta i snart 45 år.....

    SvaraRadera
  9. Gotland hade ingen rolig situation gällande vattenbrist förra sommaren....

    SvaraRadera
    Svar
    1. Statistiskt har nedebörden inte minskat på Gotland. Däremot har vattenuttaget ökat så klimathotet är det inte. Kanske duschande stockholmare eller fler drickande kor för att mätta den ökande befolkningen i Sverige.

      Radera
    2. Vattnet är ett farligt gift,
      vilket omger Visby stift.


      -Falstaff, fakir

      Radera
  10. Alternativa sanningar är tidens melodi....
    Frågan är väl i vilket syfte...

    SvaraRadera
  11. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  12. Vi duschar för länge och diskar under rinnande vatten, spolar ned bajs med renat.

    Vill man kanske bara bädda för en rejäl höjning av vattenpriset? #konspirationslördag

    SvaraRadera
  13. Jag brukar alltid följa rapporterna om vattenståndet i Vänern! Sveriges största regleringsmagasin med landets största avrinningsområde.

    https://www.smhi.se/kunskapsbanken/hydrologi/fakta-om-vanern-1.4732

    Vänerns vattenyta låg idag 40 cm över sjökortets referensyta

    En annan faktor jag studerat är Höljesdammens fyllnadsgrad. En långsam snösmältning i de svenska och norska fjällen har medfört att dess nivåer legat under de normala men över dämningsgränsen. Med den senaste veckans varma väder kommer denna att höjas och därmed även Vänerns vattenyta!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Glöm inte att det också är EU:s största sjö! Vattenfrågan ser verkligen annorlunda ut för Sverige än för resterande Europa. Av de 100 största sjöarna i Europa ligger väl en handfull i andra länder än Sverige, Finland och Ryssland.

      Radera
    2. När Bolmentunneln byggdes på 70- och 80-talet för att försörja Skåne med dricksvatten diskuterades även en förbindelse söderut via den då planerade Öresundsbron till både Köpenhamn och Hamburg

      Att det finns förläggningar för fiber etc i bron är ju bekant men hur är det med kapacitet för rörledningar för vatten ?
      Ur ett säkerhets- och beredskapsmässigt synsätt är detta en viktig fråga..

      https://sv.wikipedia.org/wiki/Bolmentunneln

      Radera
    3. Absolut, i framtiden när nederbörden kommer bli intensivare men med längre torrperioder mellan kommer mer vatten rinna av ytligt och snabbare utan att kunna användas för dricksvatten och vattenfrågan kan bli riktigt stökig på kontinenten. Här har många länder mycket att vinna på om de tänker i förväg mot Sverige.

      Inga ledningar finns i bron men det finns utrymme och är antagligen inte krångligt att lägga till om man vill. Jag antar att det är problematiskt att förlägga i vattnet eller borra över till Danmark med tanke på hur rörligt vattnet är. Då vore det bästa nog att borra Helsingborg<->Helsingör.

      I landet har vi ju redan flertalet kommuner/kommunöverskridande VA-nät som har redundans mot varandra.

      Radera
  14. ALLA nyheter som kan skapa synd , skuld och skam och ge antydan till att "nu måste tagelskjortan tas på" är "gefundenes fressen" för myndigheter som i och med detta ser ytterligare enledningar till att höja priset på avlatsbreven / skatten för medborgarna !

    SvaraRadera
  15. Jag tror att jordbrukets roll i frågan är förbisedd. Flitigt dränerande och stora dikningsprojekt i några generationer, samt rejält kompakteringsskadade åkerjordar har minskat tillflödet för grundvattenmagasinet. I kombination med ökat uttag blir det problem. Tagelskjorta på.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kan man inte ganska enkelt med med reglerbara små dammluckor reglera flödet i dikena så att vi lever upp till landet lagom, dvs fd våtmarkerna blir fortsatt odlingsbara, men uttorkningen stoppas upp. Men kompakteringsproblemet kräver förstås tid innan det löser sig.

      Radera
  16. VA-ansvarig i Helsingborg (för ett antal år sedan) var smått irriterad på fixeringen på vattenförbrukningen. Vi har långtifrån någon allmän brist i Sverige, räcker att VA-näten ibland behöver justeras och byggas om. Istället har vi t.ex fått vattensnåla tvättmaskiner som sköljer tvättmedlet ur kläderna dåligt vilket kan ge hudirritationer.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lite historiska data https://books.google.se/books?id=Qbg4AAAAMAAJ&pg=PA183&lpg=PA183&dq=månadsnederbörd+europa&source=bl&ots=OZ_hONSxEt&sig=iI9qNTuhyQfMjGrsX4qZbsOv6Eg&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwjmy7KCreTTAhXkCpoKHSjYCEs4ChDoAQgqMAY#v=onepage&q=månadsnederbörd%20europa&f=false

      Radera
  17. Lite mer att läsa om extremnederbörd

    http://gvc.gu.se/digitalAssets/1347/1347873_b326.pdf

    http://gvc.gu.se/digitalAssets/1347/1347871_b312.pdf

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Extrem nederbörd i Sverige uppvisar inte någon ökningstendens. Däremot pekar resultatet på en konstant avmattning under hela undersöknings perioden. Resultatet visar också att extrem nederbörd är ett typiskt sommarfenomen"

      Från 2002. Perioden som undersöktes var 1933-2000.

      Radera
  18. Kommunerna kommer snart tvingas höja kommunalskatten med flera kronor pga invandring från U-länder. Att skrämma befolkningen med vattenbrist är att lägga grunden och skapa acceptans för stora avgiftshöjningar (skatt)på vatten. Att beskatta vatten är precis som att beskatta energi den optimala skattekällan, ingen kommer undan, alla tvingas betala.

    Och de samhällsklasser som lever på andra människors skattearbete men som själva inget producerar kan fortsätta leva sitt skattefinansierade lyxliv.

    När kommer skatten på luft? Eller våra andetag? En punktskatt för att vi finns till?

    SvaraRadera
  19. Intressant ämne om SÅRBARHET avseende vattenförsörjningen !
    (att använda Karlbergskanalens vatten är INTE att förorda!)

    Köpenhamn försörjs av 7-8 olika vattenverk som hämtar sitt råvatten ur brunnar.

    Stockholm får sitt vatten från två vattenverk (Lovön och det äldsta i söderförort) Båda ytvatten från Mälaren.

    Göteborg får sitt vatten från ett vattenverk, Alelyckan som hämtar sitt vatten från Göta Älv.

    Köpenhamn är alltså betydligt mindre sårbart när det gäller vattenförsörjningen.

    Malmö (och stora delar av Skåne) får sitt vatten från Vombsjön och Ringsjön och ävenså via Bolmentunneln.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Görvälnsverket och Djupdalsverket i Stockholm glömde du, också ytvatten från Mälaren. Sen finns ett par mindre, Lagga, Roslagskulla, Erken m.m. Utöver det grundvattenverk i reserv som ersätter Görvälnsverket. Reservvattentäkter och reservvattenverk i Bornsjön som ersätter Lovön/Norsborg. Grundvattenverk i Malmsjöåsen som ersätter Djupdalsverket.

      Sedan är alla vattenverk i Mälaren placerad med förgiftning av vattnet i åtanke. De är alltså strategiskt placerade beroende på hur vattnet flödar i Mälaren.

      Så Stockholm är i alla fall inte lika sårbart som du påstår.

      Radera
  20. Hej

    Nu har jag läst mig igenom kommentarerna...och det är slående att de allra flesta bara ser sin egen vattenförsörjning.
    Att naturen lider stort verkar inte sjunker in...

    Pappskaller!

    SvaraRadera
    Svar
    1. 1827 en sommar att minnas
      Nederbörden var i Stockholm 11.974 nära 2 t. mer än det föregående året, eller 1866 tun nor vatten mer på tunnlandet; men ändå var nederbörden 3 t. ringare än de föregående 20 årens medium. April och Junius voro särdeles torftige på regn , så att i slutet af sistnämde månad klagades ifrån Gefle, Vesterås, Carlskrona öfver vådliga utsigter för års-växten. Julius medförde någon, ej obetydlig vattning, men den blef ymnig i Aug.
      Den 28 Mars låg ännu norra delen afCalmare-sund;den s5 April var ännu Venern is-betäckt. De 3 första må naderna hade tillräcklig nederbörd af snö, och vintern i sitt hela var efter climatet passande och önsklig.
      Junius blef varm , och genom en sällsam anomalie en hel grad högre i med.-tem. än Julius,hvilken månad lika med Aug.var särdeles sval. I Norrige hade Maj och Junii måna der varit särdeles olycklige genom öfversvämningar. Glomen steg 10 å 12 aln. öfver sin vanliga höjd. Många landtgårdar stodo under vatten liksom de allmänna vägarne i S. V. och N. V.

      Radera
    2. 1827 fortsättning
      I hela norra Europa var torkan tryckande
      i början af sommaren, och blef det sedermera i de södra länderne, med afbrott af infallande häftiga åskor och locala stört-regn, som äfven i Tyskland och Schlesien gjorde stora förödelser.
      På Sicilien och Afrikanska kusten har hettan varit odräglig och kostat flere menniskor lif- vet. Jamaica var nästan förbränd, men blef derefter öfversvämmad af regnskurar. I Eng land och Irland led års-växten af täta regn och års-växten kunde med möda bergås.
      Genom den vanliga compensationen hade 1827 års vinter varit ovanligt mild på Island;
      men om våren lossnade en ofantlig mängd Grönlands is, som dref på Islands norra och östra kuster, medförde en ganska kall och stormig väderlek och hämmade vegetationen.

      Radera
  21. Den i vanliga fall så insatta kommentatorsskaran på bloggen verkar ha tagit på rejäla skygglappar och ser bara den egna lilla ankdammen. I sydöstra delen av landet har eller överväger ett flertal kommuner att införa bevattningsförbud p.g.a. låga grunvattennivåer. Kan bli en jobbig sommar för en del.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kungliga vetenskapsakademien 1826-1827
      Det har hänt förr att vädret växlar!

      Torkan var sträng öfver allt i det norra Europa. I Petersburg steg Therm. i Julii tilfe 32,5. I England bad man i kyrkorna om regn; i stället för 34 t. årlig nederbörd i Manchester voro der nu på första, halfåret fallne blott 6. Lika torrt i Skottland, Irland, Spanien, Portugal, så äfven i de östra länderne Ungern, Pohlen och ända till Casan. I Norra America sam
      ma klagan; i Philadelphia regnade ej mer än i Stockholm, men värmen steg på några ställeni Massachuset ända till 4o+. På andra sidan o m Alperne deremot var sommaren våt och kall* Den 17 Junii blefvo Abruzzo-bergen ofvanför Neapel snö-betäckte, som var högst sällsamt.

      Radera
    2. Hej Bygg

      Visst ha det funnits torra somrar förr...men vad hjälper denna info?

      Nu tar jag mig en pilsner...i förebyggande syfte.

      Radera
  22. OT men preppingrelaterat; Enligt sydsvenskan så vill Danmark göra det mindre attraktivt att ha egna solpaneler då de riskerar att förlora miljarder i skatteintäkter. Miljarder som jag antar behövs för att klimatanpassa samhället eller något.
    You just can't win...

    SvaraRadera
  23. Så länge jag har varit läskunnig så har det varje sommar varit krigsrubriker i kvällstidningarna angående "låga grundvattennivåer" samt "farliga solkrämer". Varje jävla sommar i alla år.

    SvaraRadera
  24. Kommer sverige stå utan dricksvatten? Nej, rätt liten risk för det.
    Problemet är lokalt snarare, speciellt landsbygd där man är beroende av sin brunn. Förra året sinade de flesta grävda brunnarna hemmavid, och redan nu är nivån sämre än vad den var vid samma tidpunkt förra året. De med borrade brunnar har klarat sig bättre även om de för några uppvisade tecken på vattenbrist. Så för oss hjälper det inte att mälaren har rikligt med vatten, vi har inga ledningar ut till oss..
    Räcker med se hur det var för Öland förra sommaren, hundratals tankbilar gick dagligen över bron med vatten för klara deras situation innan vattenledningen från kalmar var klar.
    Diken, tjärr och vattendrag hemma har mer eller mindre varit snustorra hela våren, brukar vara rikligt med vatten i dessa. Sjöarna runt omkring ligger 30-40 cm under vad de borde.

    För några år sedan fick vi ingen nederbörd på 5-6 veckor och varenda bonde fick köpa in foder från annat håll eftersom man bara kunde slå en gång istället för 3.

    Så ja, för delar av landet och delar av dess befolkning så är vattenbrist faktiskt ett reellt problem. Men så länge vi har en fungerande infrastruktur så går det att lösa, kanske dock inte smärtfritt.

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...