Cornucopia?

2017-05-16 10:14

Det tog fem dagar - Riksbanken ändrar inflationsmålet

Det tog bara fem dagar efter att KPI-inflationen rapporterats in som 1.9%. Riksbanken går nu ut med ett pressmeddelande att man överväger ändra inflationsmålet. Detta så man slipper höja räntan nu när KPI-inflationen tagit fart.


Den 11:e maj rapporterade SCB att KPI-inflationen låg på 1.9%, dvs strax under Riksbankens mål om 2.0%. Jag skrev då att det nu är bråttom för Riksbanken att ändra sitt inflationsmål, så de kan fortsätta blåsa upp tillgångsbubblorna och bostadsbubblan de skapat.

Idag kom så ett pressmeddelande om att man överväger just detta. Det tog alltså bara fem dagar. Ändringen ska gälla från oc med september.
"Riksbanken överväger att byta målvariabel för inflationsmålet till KPIF. Eftersom inflationen alltid kommer att variera runt 2 procent övervägs också ett variationsband på +/- 1 procentenhet som illustrerar denna osäkerhet. Förändringarna väntas kunna tillämpas vid det penningpolitiska mötet i september 2017."
Bostadsbubblan får under inga omständigheter punkteras, och på detta vis kan inflationen bli betydligt högre utan att man behöver höja sin styrränta.

Beskedet är alltså i praktiken att de svenska bostadsspekulanterna inte behöver oroa sig över några räntehöjningar från Riksbanken. Bubblan ska fortsätta blåsas upp - räntorna kan rent av komma att sänkas.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa.

49 kommentarer:

  1. Det där skulle de gjort för länge sen.
    Bättre med KPIF (fast ränta) kontra KPI.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Obs. Ännu så länge är det en remiss som med största sannolikhet går igenom.

      Radera
    2. Korrekt att KPIF är bättre, men de använde KPI på nedvägen, då blir det en ännu större bubbla om de inte använder KPI åt andra hållet också.

      Radera
    3. Ja de använde KPI på nedvägen vilket var kontraproduktivt.

      Radera
    4. Hade de inte kört KPI hade vi aldrig fått dagens låga räntor.

      Gärna KPIF, men höj räntan 2.0% rakt av först.

      Radera
    5. Förhoppningsvis har de nu insett att det blir lättare att höja räntan med KPIF som mått kontra KPI.

      Radera
    6. Det har väl påpekats varje gång cornu raljerar över att inflationen (KPI) tar fart om man höjer räntan. Man styr ju efter KPIF eftersom KPI för sig i första läget i motsatt riktning som man vill styra mot.

      Gör man som cornu och stirrar sig blind på KPI så skall man ju sänka räntan för att motverka inflation. Dvs man bekämpar inflation genom att köra pngatryckeriet på högvarv...

      Radera
    7. I praktiken har RB givetvis tittat på KPIF i tider där räntan ändrats. Det enda nya i praktiken är att man "rättar" målvariabeln. Det lär inte påverka beslutsfattandet över huvud taget, och det syns också på de ytterst måttliga marknadsreaktionerna idag.

      Radera
  2. Lite creepy att använda mitt hus i artikeln

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du borde vara stolt istället. Det är inte alla som kan äga ett helt hyreshus!

      Radera
    2. Dessutom i charmiga Solna!

      Radera
  3. Härligt, enda problemet är att sverige är 10 miljoner invånare och att FED redan höjt sin styrränta och både ECB och engelska centralbanken har signalerat höjning så högre boräntor blir det ändå.

    Har en lite annan take på detta RB vet att vi är heeelt fete-rökta och det enda dom kan göra är att bromsa så mycket dom kan på sin kant när räntorna drar iväg internationellt för att minimera kraschen så mycket det går.

    Det kommer såklart inte funka och sedan blir det väl kraftiga höjningar från RB istället för små balettsteg.

    Säger väl en del om hur illa det är för nu pratar alla andra om att börja höja räntorna...

    SvaraRadera
  4. Hoppsan, plötsligt ändrades målvariabelns numeriska värde med +/- 50 %. Fast det låter föstås bättre med +/- 1 % . Alltid lurar det någon.

    SvaraRadera
  5. Det står så här "Eftersom inflationen alltid kommer att variera runt 2 procent" så om systemet är statiskt så är det ett enkelt jobb, räntan ligger fast för all framtid.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag reagerade också på det där. "Eftersom inflationen alltid kommer att variera runt 2 procent övervägs också ett variationsband på +/- 1 procentenhet som illustrerar denna osäkerhet." Det låter oroväckande.

      Radera
    2. D.v.s. ingen risk för boprisfall. Bara dumt att bo i hyresrätt.

      Radera
  6. "Riksbanken överväger att byta målvariabel för inflationsmålet till KPIF. Eftersom inflationen alltid kommer att variera runt 2 procent övervägs också ett variationsband på +/- 1 procentenhet som illustrerar denna osäkerhet."

    Visar hur korrupt systemet är. Det var inget tal om att ändra när räntorna föll. Lägg sen till att Karolina Ekholm, Magdalena Andersson statssekreterare, ryktas ta över och vi kan glömma allt vad en oberoende Riksbank innebär.

    När det gäller Riksbankens mål, så borde man ha en fast penningmängd eller möjligtvis ökande med några få procent, och sen låta räntorna sättas att utbud och efterfrågan. Vill många låna så stiger räntorna och vill många spara så sjunker de. Det behövs inga (felaktiga) prognoser från ett gäng planekonomer eller hopkokade index från statistiska centralbyrån.

    Riksbankslagen är tydlig:

    "Målet för Riksbankens verksamhet skall vara att upprätthålla ett fast penningvärde."

    Det står inget om KPI & Co.

    Kronan försvagas och huspriserna skenar, men det låtsas man inte om, för man har slagit i svenska folket att KPI är inflation.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det står heller inget om fast penningmängd. Även om de följt det uttalade målet slaviskt så hade det ju betytt att man varierat penningmängden...

      Radera
    2. Jag antar att du menar "varierat penningvärdet". Har man fast penningmängd så har man det. Penningvärdet beror ju ytterst vad någon är villig att ge/producera för dina SEK, så det kan variera. Det är oundvikligt, oavsett system.

      Radera
    3. Fast penningmängd är en utopi så släpp det i diskussionen.

      Radera
  7. Suck. Vad gör man nu? Går in på bostadsmarknaden och förväntar sig att i framtiden få betala 0,2% i bostadsränta med löneökningar på 5% per år och på så sätt bo sig skuldfri.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tyder det mer som att det blir lättare för Riksbanken att höja räntan utan att påverka inflationsmålet KPIF i direkt mening.

      Radera
    2. @Toni....det ser lite ut som de försöker göra det. Men Sverige existerar inte ekonomiskt för sig självt utan det finns säkert någon (borte?) gräns för när ett ekonomiskt system med evigt 1-3% räntespann inte orkar med utan borjar glida eller helt enkelt spricker.
      Sen om det innebär om man vågar gå in på bostadsmarknaden....det är en bra fråga.
      Men för att som du säger "förväntar sig att i framtiden få betala 0,2% i bostadsränta med löneökningar på 5% per år och på så sätt bo sig skuldfri." måste Sverige gå ekonomiskt förbaskat bra och både ha internt ekonomiskt stabilitet och en ekonomisk resa uppåt för alla (även de som kommit hit nyligen) liksom ha produkter och tjänster som exporteras och köps utomlands oavsett konjunktur där. Dvs lite som att Sverige skulle behöva göra en ekonomiskt "Apple"-resa.

      Radera
    3. Nu fattar jag faktiskt inte vad ni pratar om.
      Finns inte en chans i världen med bostadsräntor på 0.2% och löneökningar på 5%.

      Radera
    4. Jag menar inte att det är möjligt heller. Menar att det känns lite som en throwback till 70-80-talen då "löneökningarna och inflationen åt upp skulderna". Tror inte det kommer tillbaka.
      Nu är det snarare så att trots löneökningar på ca 2-5% så känns det (har räknat efter på end del egna exempel också) att pengarna blir värdelösare.

      Radera
    5. 0.2% i bostadsränta? Vilken bank ska då tjäna pengar?

      Och 5% löneökning? Snittet ligger för närvarande på max 3% och "det går bra för Sverige nu".

      Toni du borde sitta i riksbanken...

      Radera
    6. Teheimar.
      Löneökningar är värt att hålla koll på.
      Dock kommer statistiken oftast för sent för att man ska kunna ta skydd för sämre tider.
      Senast vi hade höga löneökningar arbetare (4.4%) var 2001 samt 2008. Dvs samma år som vi hade it-kraschen samt Lehman-kraschen.

      Radera
    7. Fakta är att avtalen ger 6,0% i löneökningar kommande tre åren (plus 0,5% i pensionsavsättningar). Lägg på en massa löneglidning så kommer vi _max_ upp i 3% per år.

      Bankerna lånar i princip gratis (räntan är nära noll på säkerställda obligationer), men har marginaler på 1,72% just nu (Q1 2017). Marginalen lär inte bli mindre med tanke på bankernas kapitalkrav och avkastningskrav.

      Det krävs alltså en rejäl räntesänkning kombinerat med utökade obligationsköp för att räntan för bolånekunderna skulle sjunka. Jag tror inte det är sannolikt. Däremot kan nuvarande räntor säkert ligga kvar 2017 och 2018, för att kanske stiga med 0,5-1% 2019-2020.

      Radera
    8. "Menar att det känns lite som en throwback till 70-80-talen då "löneökningarna och inflationen åt upp skulderna". Tror inte det kommer tillbaka."

      Det är tillgångsinflationen i sig som gör det fördelaktigt att köpa sig en bostad eller en aktie (på sikt).

      Radera
    9. Hur intelligenta ni än är på denna bloggen kommer ni antagligen aldrig i ert liv få uppleva ett boprisfall i Sverige i alla fall. Det börjar bli uttjatat nu. Goldman Sachs varnar, alla varnar men istället för att priserna sjunker så ökar dom och alla är chockade år efter år och decennium efter decennium.

      Radera
    10. Dave: Hälsa min kollegor det. Dom påstår att "Sverige kommer aldrig att tillåta att räntorna ökar eftersom då hade landets ekonomi kollapsat" och "så länge det är bostadsbrist kommer priserna stiga" och vet du vad det roliga är? Att dom har rätt och du har fel och det gör förbaskat ont jag vet. :)

      Radera
    11. Hade för övrigt önskat att du haft rätt :)

      Radera
    12. Intelligenta?
      Det är de överintelligenta med IQ 145 som inte greppat detta och de är i majoritet på bloggen.

      Radera
    13. Det är väl hyfsat sannolikt att vi "någon gång" kommer se en bostadsprisnedgång, åtminstone lokalt. Exakt när är förstås nästan omöjligt att säga.

      Jag tycker Stockholm och Göteborg verkar en smula dyrt, men i övrigt känns det som om det kvittar att äga eller hyra i tex Malmö. Det är ganska likartad månadskostnad om räntan fortsätter vara låg.

      Undantaget om man har en billig HR, då kan det vara billigare (löpande månadskostnad) att hyra än att äga.

      Radera
    14. Toni, jag har inte påstått att kraschen kommer snart, jag vet inte när det händer. Jag har bara hävdat att det är ohållbart i längden.

      Sen att jag personligen har svårt att tro att jag kan tjäna mer på en bostad än en annan liknande investering, spelar lika lite roll som dina vänners åsikt om att priserna aldrig kommer att sjunka.

      Det har varit flera krascher tidigare och flera hade fel då också.

      Jag har det senaste året redan "tjänat" lika mycket på mina alternativa investeringar som Stockholms bostadsmarknad skulle gett mig. Skillnaden från mig och dina vänner är att jag slipper en skuld och att det inte gör ont för
      mig om det nu skulle bli en krasch...

      Radera
    15. Rasar bostadsmarknaden lär många andra tillgångar dras med, inkl aktier. Ett prisfall har viss effekt men det avgörande är om räntorna går upp eller inte. Har man råd att bo kvar lör det inte göra allt för "ont" för de flesta.

      Radera
    16. Joakim Lundberg, och normalt brukar det vara i omvänd ordning. Aktiemarknaden ryker först, några månader följer bomarknaden med.

      Just min poäng med att svensk bostadsmarknad inte kan fortsätta uppåt i all evighet då den påverkas av så mycket annat i vår globala värld. Räntorna är det första men långt ifrån det sista...

      Radera
  8. Vad hade hänt om de fortsatt använda KPI?

    Inflationen mätt i KPI hade kanske sakta stigit till 2% eller lite över. Då höjer riksbanken räntan och inflationen mätt i KPI sticker iväg.

    Om de går till ett annat mått som inte räknar med ökande boendekostnader beroende på räntehöjningar så kan de ju höja räntan mer.

    Eller tänker jag fel?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fortsättning:

      Låt oss säga att KPI sakta klättrar upp och över 2% - vad ska riksbanken göra?

      Höjer de räntan (vilket är brukligt när inflationen stiger) så ökar KPI ännu mer. Konstigt nog blir en räntesänkning vapnet mot en stigande inflation i detta fall.

      Om de istället går över till KPIF så KAN de höja räntan utan att KPIF sticker iväg.

      Jag tolkar Riksbankens önskan att byta till KPIF att de vill kunna höja räntan UTAN att påverka inflationen åt fel håll - dvs uppåt.

      Radera
  9. Ju längre vi har låga räntor desto mer växer räntebubblan. Om sverige följer övriga världen med en räntehöjning kommer de 70 procent som har bostadslån få mindre pengar att spendera. Vilket inte är bra för ekonomin och kan bli en dålig cirkel. Samtigt kommer medelfamiljen inte få låna lika mycket om räntorna höjs.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det kommer slå hårt mot alla.

      Sjunkande konsumtion och kraftigt ökade ränteavdrag.

      Det konsumeras mindre = mindre pengar till staten.

      Det betalas mer i räntor = större ränteavdrag = mindre pengar till staten.

      Radera
  10. Jag tycker KPIF-styrningen låter som ett sätt att förbereda för räntehöjningar. Annars kommer de att behöva höja räntorna pga sina räntehöjningar precis som de tidigare fått sänka ränta pga räntesänkningarna.

    SvaraRadera