Cornucopia?

2017-04-18 16:02

Nej, de svenska hushållen sparar inte alls

Det påstås att de svenska hushållen sparar. Men i verkligheten beror bruttosparandet i princip bara på insättningar i pensioner och bostadsrätter, medan man i själva verket exklusive sk periodiseringar går back finansiellt. 57% av "sparandet" handlar dessutom om att köpa bostadsrätter.
De svenska hushållens "sparande" 2016K4 enligt SCB:s "Sparbarometer".
Enligt SCB:s "Sparbarometer" sparade inte hushållen pengar sista kvartalet 2016. Rensar man för sk periodiseringar gick man istället back 34 082 MSEK, eller drygt 34 miljarder kronor (GSEK).

Större delen av sparandet är dessutom inte det vi traditionellt tänker på som sparande - pengar du kommer åt och betalar själv.

12 697 MSEK handlade om "sparande" i form av köp av nya bostadsrätter. Bostadsrätter är som bekant i statistiken en finansiell tillgång och när någon köper en nybyggd bostadsrätt räknas det alltså som sparande

35 031 MSEK är "sparande" som din arbetsgivare gör åt dig i form av tjänstepensionsinbetalningar. Detta är pengar du kanske inte kommer åt förrän om 30-40 år och då som ersättning för att du inte längre får någon inkomst från ett jobb - de pengarna ska alltså betala din mat och är inget du kan festa loss med. Det är inte heller pengar som du sparar själv utan som din arbetsgivare sparar åt dig. Du har ingen möjlighet att säga nej till detta sparande och använda pengarna till något annat.

9 988 MSEK av "sparandet" är statens inbetalningar av premiepensioner. Se ovanstående stycke om tjänstepensionerna. Till skillnad mot tjänstepensionerna bestämmer du inte ens själv när detta "sparande" betalas ut.

Ovanstående tre poster blir tillsammans 57 716 MSEK av bruttosparandet 74 380 MSEK. Bruttosparandet rensat för sk periodiseringar är dock endast 22 150 MSEK. Periodiseringarna definieras av SCB som pensionerna och "förutbetalda kostnader och upplupna intäkter".

Över hälften (57%) av hushållens sparande är alltså köp av bostadsbubblans överprissatta bostadsrätter. Detta faktiska sparande om 22 150 MSEK möts av ökade lån på 56 232 MSEK och nettosparandet utan pensioner etc är alltså -34 082 MSEK.

Så när någon tjatar om hushållens sparande så vet ni att ni har med en som bara läser rubriker, och möjligen ingressen i planterade mediaartiklar, som ska sopa över problemen. Tittar man på sparandet i faktiska tillgångar är hälften in i bostadsbubblan och det med lånade pengar. Något faktiskt användbart sparande existerar inte, tvärt om.

SCB:s sparbarometer hittar ni här om ni inte tror på siffrorna.
Som vi ser här så har sparandet rensat för tjänstepensioner och premiepensioner varit negativt fyra av de fem senaste kvartalen. Detta trots att köp av nya bostadsrätter alltså räknas som sparande och ligger på runt 10 000 GSEK per kvartal. De positiva siffrorna går alltså inte att komma åt utan är låsta i pensioner. Källa: SCB Sparbarometern
I övrigt sker det netto i princip försumbart eller negativt sparande i aktier (-72 MSEK) eller fonder (1 356 MSEK), men väl pengar in på bankkonton inklusive skattekontot. Hushållen säljer även av sina obligationer (-4 249 MSEK). Men man köper alltså bostadsrätter samtidigt som man lånar för fullt.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa.

68 kommentarer:

  1. Svammel. Stefan Ö säger att det är ett rekordhögt sparande och då får du acceptera att det är så!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du och Cornu kanske kan stämma ekonomifakta för fake news?
      http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Ekonomi/Hushallens-ekonomi/Hushallens-inkomster-konsumtion-och-sparande/

      Radera
    2. Seså, inte var grinig nu över att du läser hårdvinklade "fakta" på Svenskt Näringslivs propagandasajt "Ekonomifakta".

      Ta din premiepension och köp en ny bil och lägg om taket på huset istället. Det är sådant man kan göra med sparande.

      Radera
    3. "Seså, inte var grinig nu över att du läser hårdvinklade "fakta" på Svenskt Näringslivs propagandasajt "Ekonomifakta"."

      Inte ens Weiron i Ottan hade sagt det bättre!

      Radera
    4. Ja, det är det din profilbild ser ut som. Har alltid funderat på var jag känner igen den.

      Radera
    5. Hur du och jag ser ut kan vi inte göra så mycket åt. Tyvärr!

      Radera
    6. Ekonomifakta använder ju sig av SCB som källa.

      Givetvis räknas "pensionssparande" som "sparande", helt korrekt. Pensionen är det allra viktigaste och mest typiska sparandet.

      När det gäller den "likvida reserven" så kan det gott vara 3-6 månadsutgifter för en tillsvidareanställd och 6-12 månadsutgifter för egenföretagaren just för att täcka oväntade större utgifter.

      Radera
    7. När man framhäver sparande som "buffert för sämre tider" och "inga problem med bostadsbubblan" så går pensionerna bort. De kan som sagt inte användas till att laga taket på huset.

      Pension är låst, för många i 30-40 år. Inget som kan användas i kris, vid arbetslöshet etc.

      Radera
    8. Då pensionsinbetalningarna är kopplade till jobb, kommer det sparandet alltid vara högt när många har jobb. Har inget med hushållens spariver att göra, pensionssparandet är inget de tar beslut om själva.

      Radera
    9. Men som sagt, hör av dig till Pensionsmyndigheten och säg att du vill plocka ut pension för att köpa en ny bil eller bygga om badrummet. Du vet, sådant man har sparande till.

      Radera
    10. Allt sparande är givetvis inte av karaktären "jag måste byta bilen", utan det viktigaste sparandet är återigen för nästan alla människor just pensionssparandet. Att inte räkna detta är totalt felaktigt.

      Jag håller givetvis med dig att hushåll självklart ska spara i annat också. Notera gärna att fasta tillgångar (till exempel småhus) inte räknas som sparande i denna statistik, och det är förstås dit många av lånen går.

      Radera
    11. "Data avser hushållen inklusive hushållens intresseorganisationer.
      * Notera att denna sparkvot är exklusive tjänste- och premiepension. Sparkvoten avser alltså hushållens eget sparande som andel av den disponibla inkomsten."

      Radera
    12. Brutto. De struntar i att hushållen lånar mer än de sparar. Att låna pengar och sätta in en del av det man lånar på banken är inte sparande. Det är idioti.

      Radera
    13. Det luriga är att SCB redovisar ett "Finansiellt individuellt sparande exkl. Periodiseringar" som är negativt över tiden, och det är detta Lars hänger upp sig på.

      Jag får faktiskt inte ihop skillnaden mellan "Finansiellt individuellt sparande exkl. Periodiseringar", som är negativ (-60 miljarder) för 2016, och sparkvoten på 8,8%.

      Någon som kan förklara varför det skiljer sig?

      Radera
    14. Lån är inte disponibel inkomst.

      Radera
    15. Lars: Nu har jag knäckt det. Det är för övrigt netto i Ekonomifakta och SCBs siffror.

      8,8% måste vara när man räknar in småhus (osv) som tillgångar och inte bara finansiella tillgångar. Se pressmeddelande från SCB nedan för 2016:

      "Hushållens sparande ökade med 19 miljarder kronor och uppgick till 384 miljarder kronor i löpande priser år 2016. Sparkvoten, beräknad exklusive premie- och tjänstepensionssparande uppgick till 8,8 procent. Hushållssektorns finansiella sparande ökade med 7 miljarder kronor och uppgick till 317 miljarder kronor i löpande priser."

      Detta är samma siffror som finns i dagens budgetproposition. 8,8% i "netto sparande exkl PPM/tjänstepensioner" och 16,5% inklusive.

      Radera
    16. Jag har visat SCB:s siffror ovan i sista bilden. Netto och justerat för pensionerna är fyra av senaste fem kvartalen negativa.

      Radera
    17. Förklaringen är, att den statistiken du refererar till (från finansräkenskaperna / sparbarometern) bara handlar om finansiellt sparande och struntar i realt.

      I _nationalräkenskaperna_ från SCB som jag refererat till i länken ovan får man fram det kompletta sparandet för hushållen, som ligger på just 8,8% även om man exkluderar tjänstepensionerna. Citat igen: "Hushållens sparande ökade med 19 miljarder kronor och uppgick till 384 miljarder kronor i löpande priser år 2016. Sparkvoten, beräknad exklusive premie- och tjänstepensionssparande uppgick till 8,8 procent. Hushållssektorns finansiella sparande ökade med 7 miljarder kronor och uppgick till 317 miljarder kronor i löpande priser."

      Detta är nettosiffror och stämmer med det som presenteras i budgetpropositionen.

      Du ser väl att du har fel?

      Radera
    18. Mer detaljer för dig Lars så du kan gräva vidae:

      Man kan härleda dessa siffror från SCB, förutom från pressmeddelandet, genom att själv titta i statistikdatabasen.

      Statistikdatabasen, klicka dig vidare till Nationalräkenskaper -> Sektorräkenskaper, kvartalsdata -> "Hushållens disponibla inkomster", eller faktiskt någon av de andra databaserna. Alla leder åt samma håll.

      Där framgår att sparandet nästan alltid är positivt. Förvirringen i ditt inlägg är för att du tar upp sparande i finansiella tillgångar och lån, men du glömmer att Sparbarometern inte innehåller sparande i reala tillgångar (framförallt småhus men även lantbruk, skog, flerfamiljsfastigheter med mera). Det måste man göra om man ska få en rättvisande bild över hushållens totala sparande.

      Radera
    19. Förändrar absolut ingenting, Joakim. "Sparande" i din bostad har du inte tillgängligt.

      För det andra så är allt "sparande" i bostaden (kontantinsats eller köp via lånade pengar) finansierat av antingen annat sparande eller via lån. Eller menar du att man stoppar in kontantinsatsen på senaste månadslönen?

      Radera
    20. Du är välkommen att realisera det där sparandet i bostaden för att betala tandläkarräkningen eller lägga om taket på huset. Svaret är att det går inte. Istället måste du ta mer lån.

      Radera
    21. Jag vet, det är förstås därför man vid sidan av eventuellt ägda reala tillgångar också har kontanta reserver.

      Du kan ju inte å ena sidan räkna in lån med småhus som säkerhet som "minus" utan att räkna in själva huset som "plus", om du förstår hur jag menar.

      Det absolut vanligaste (något alla gör) är att spara till pensionen.

      Det näst vanligaste är säkert att spara till sin bostad.

      Att utesluta dessa tillgångar ur ens förmögenhet (dvs ackumulerat sparande) är inte särskilt användbart. Och ja, man kan realisera bostadssparandet genom att ta upp nya lån om det verkligen skulle krisa och man saknar kontanta medel.

      Jag tror detta varit uppe på bloggen innan. Du verkar ha någon sorts syn på privatekonomi som säger att reala tillgångar inte ska räknas som tillgångar och därmed saknar värde. Det är mycket märkligt. Visst håller jag med om att tex boende främst handlar om konsumtion, men det går inte att förneka att till exempel en gård har ett visst ekonomiskt värde.

      Om värdet är noll så kan jag erbjuda mig att köpa din fastighet för tusen kronor, mot löfte att du får bo där så länge du lever.

      Radera
    22. Nej, folk sparar inte till pensionen. Det är staten och arbetsgivaren som sparar till pensionen åt dig. Det är inte ens avdragsgillt att pensionsspara längre.

      Pensionen är inte heller något du kan realisera och reparera bilen med.

      Min poäng är att svenska hushåll inte har den sparbuffert det påstås att de har vid ekonomisk nedgång och krasch i bostadsbubblan. De kan inte plocka ut sin pension och amortera på huset eller betala räkningarna med när de är arbetslösa. Punkt.

      Radera
    23. Menar Lars att han inte tycker amortering är ett sparande?

      Radera
    24. Lars, statistiken visar inte att hushållen saknar sparbuffert. Man kan inte dra den slutsatsen utifrån den data du har presenterat.

      Tvärtom ökar ju bankinlåningen till nya rekordnivåer för hushållen.

      Ja, hushållen lånar pengar också, men de pengarna används främst till inköp av småhus, det vill säga "realt sparande".

      Radera
    25. Ja om priserna på reala belånade tillgångar fortsätter gå upp har vi inga problem. Men om priserna inte gör det så kommer vi inte att kunna konsumera i samma grad då tillgångarna minskar i värde och vi får ett negativt sparande. Det är därför intressant att försöka utläsa hur mycket av dagens sparande som kommer att kunna stötta konsumtionen när priserna viker neråt. I denna studie ser jag inte att sparandet tar höjd för en sådan utveckling, tvärtom ökar vi kontinuerligt risken genom att lägga sparade medel i ogreppbara tillgångar eller högt belönade dito.

      Radera
    26. johannes: Ja, risken finns (fast sparandet blir inte nödvändigtvis negativt -- värdeförändringar är inget sparande).

      Nu har utvecklingen varit totalt tvärtom ganska länge, hushållens tillgångar har aldrig varit värda mer än idag.

      Det är ganska bra att hushållens sparande har ökat, då finns det trots allt en marginal att ta till vid till exempel boprisfall. Belåningsgraden på nya lån är också sjunkit svagt, och belåningsgraden på gamla lån har såklart gått ner rejält med tanke på prisuppgången.

      Några exempel på det senare från FIs bostadsmarknadsrapport:

      Belåningsgrad befintliga lån, 2010: 66,2%
      Belåningsgrad befintliga lån, 2011: 65,0%
      Belåningsgrad befintliga lån, 2012: 66,1%
      Belåningsgrad befintliga lån, 2013: 65,0%
      Belåningsgrad befintliga lån, 2014: 63,2%
      Belåningsgrad befintliga lån, 2015: 61,1%
      Belåningsgrad befintliga lån, 2016: 57,9%

      ... och framför allt har andelen som har mer än 85% belåningsgrad sjunkit från 14,5% till 1,4% under samma tid. Även andelen med 75-85% belåning är lite lägre, 20,7% till 17,4%.

      Det känns dock som att det är "för bra för att vara sant", kanske ett typiskt tecken på att konjunkturen står på sin topp...

      Radera
  2. Ja, varför har vi inte fått höra det här förut? Är det ännu ett exempel på att politiker och ekonomer vill lura oss till varje pris?

    Om folk sparar för att kunna köpa bostadsrätt så förbereder man bara en gigantisk skuldsättning.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Svenska folkets påstådda sparande är alltså mest bara ett tecken på att skuldbubblan kommer fortsätta blåsas upp ännu väldigt mycket mer, om politikerna inte sätter stopp för det. Gör de det? Det känns som att våra politiker rider på en tiger och inte törs stiga av. Istället matar de tigern ytterligare. Det håller dock knappast länge till.

      Radera
    2. Så länge tigern matas tiger den?

      Radera
    3. Den svenska tigern tiger så länge man matar den. Sedan ryter den.

      Radera
  3. Mitt sparande begränsar sig just nu till att snabbavbetala lån på BR och sen "lurar" jag mig själv med att sätta av lite mer varje månad än vad den verkliga kostnaden genomsnittligt blir på vissa poster.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att avbetala lån räknas inte som sparande i statistiken. Totalt sett ökar dock hushållens skulder trots dina idoga amorteringar.

      Radera
  4. Jag upprepar vad jag skrev i förra tråden: Sannolikheten för att vänsterpartierna tillskapar en lägesskatt på bostäder torde vara ganska precis 100 procent. Frågan är inte om, bara när. Har man inte råd att betala lägesskatten så tillåter staten i bästa fall att man intecknar allt mer av bostadens värde som en skuld till staten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tänk om det bara råkar gälla hyresrätter? Det hade ju inte förvånat mig.

      Radera
    2. Lägger man lägesskatt också på hyresrätter så blir det säkert inga marknadshyror ovanpå det.

      Radera
    3. Ja det vore ju inte förvånande i det här landet om "vänsterpartiet" plötsligt drev igenom klassisk högerstrategisk fastighetsskatt.

      Radera
    4. Vilken skulle bli den mest trögrörliga skattebasen - bostadsrätter, villor eller hyresrätter?

      Radera
  5. Jag fattar inte. Det sägs ju att folket sparar som aldrig förr. Över åtta procent i genomsnitt, det mesta på bankkonto. Stämmer inte detta längre eller?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bara om man låstas att pensionsinbetalningarna är sparande (och 4-5x så stora som insättningarna på bankkonto) och sedan säger att bankkonton är störst.

      Radera
    2. Extra kul är att pensionsinbetalningarna inte räknas till hushållens inkomster, som utgår från lönen, men ändå ska räknas som hushållens sparande. Så en icke-inkomst anges som procent på inkomst. Najs.

      Radera
    3. Pensionsinbetalningar via tjänstepension är löneutrymme, likaså övriga pensioner. De har avtalats fram och jag ser inte hur de inte skall räknas som lön eftersom tokliberaler, centern, Skattesmitarnas förening, SAF , kungen och fan o hens moster tjatar JÄMT om hur mycket skatt du betalar EGENTLIGEN när det kommer till kritan och man räknar med alla sociala avgifter osv som arbetsgivaren får betala.

      Vänligen bestäm dig vilket ben du står på.

      Radera
    4. Jag vägrar fortfarande tro på detta, det "känns" som om alla sparar så mycket de bara kan. Jag har konstant dåligt samvete för mitt låga sparande. Har sammanlagt knappt en miljon och börjar närma mig de fyrtio. Har dock ganska dåliga inkomster så det blir knappast stora sparsummor varje månad... Fattar inte hur andra löser det, faktiskt!

      Radera
    5. De flesta löser det inte aktivt. De flesta av mina kollegor har nån årslön i buffert och kanske 5-10 millar i lån på bostäder värda det dubbla. De sparar lite till barnen och köper bil och semester för det mesta.

      Själv sitter jag utan lån och undrar hur det ska gå för nyutexaminerade utan pengar från mamma som tar maxbelåning plus blancolån för att bo på rätt ställe.

      Radera
    6. Johannes: Det är rätt svårt att för en nyutexaminerad att bara köpa sig in där dom vill bo om det nu råkar vara ett Deluxe område. Banken har ju väldigt höga krav nu för tiden. Hög inkomst, Inga lån, Du får låna maximalt 5-6 gånger årslönen, du måste ha minst 15% i kontantinsats o.s.v....Tar du andra lån som till exempel blancolån så kollar dom upp det och då får du låna ännu mindre. Dom pengarna räcker oftast inte till något flashigt ställe och därmed sagt hamnar man som nyutexaminerad utan pengar från päronen i någon riskzon utan tvärtom ganska lågt belånad då man är väldigt begränsad i låneutrymmet.

      Radera
    7. Hur rimligt är det dock att en nyutexaminerad yngling utan tillgångar ska kunna köpa in sig i ett "deluxe-område"?

      Säg maxlån = 5 ggr bruttolön. Säg 32 000 i ingångslön -> 1,9 miljoner, ungefär, i maxlån. Om detta motsvarar 85%, så behöver man alltså spara ihop lite mer än 335 000 kronor till kontantinsatsen, och så kan man köpa en bostad för 2,33 miljoner. Den här kanske? 54kvm för 2,25 milj. . Eller den här, 30 kvm och extremt låg avgift för 1,75 milj.

      Se, det verkar ju visst det gå.

      Radera
    8. Joakim: Yes. Men då är man inte särskilt högt belånad heller med tanke på att alternativet är att hyra ett nybygge för 9-12 tusen i månaden. Även om räntan skulle nå några procentenheter högre i kombination med pay freeze i flera år skulle man ha råd :)

      Radera
    9. Precis, inga problem med andra ord. Och fem år senare har man ju över 40 000. Inget problem.

      Radera
    10. Japp som nyutexaminerad kan man nog räkna med att snitta 2-4% i löneökning per år så det kan mycket väl stämma.

      Radera
  6. Trist. Men blir ju så charmad av annonserna ! Big face T-shirt buy online now ! Få Nyheter från Sveriges största kristna dagstidning ! Köp hus i Spanien, endast 60K Eur vid stranden ! Guld och Silver på Nätet ! Sluta Gräv ! Vad är din bil värd -> skriv in registreringsnumret här och vänta på att någon robbar dig! Sjukt billiga flygresor. Kommersiella fastgheter ! SaveLend - förväntad avkastning 9 % !
    Kan Du inte istället fixa lite annonser för var man köper vapen och ammo och betong för sin BOL, och vilka gifter som är enklast att använda på sig själv när zoombie-apocalypsen tar över ? Kommer radioaktive fallout från Korea att nå hit ?

    Känner för att spara lite idag, så tar nog bara 2 öl och en Ceasar-sallad, istället för 5 och oxfile ..

    SvaraRadera
  7. I Svenskan idag kan man läsa att svenska folket har hela 1,6 miljarder på sparkonton. Artikeln vinklar det som att svenskarna "fortsätter att ösa in pengar på sina sparkonton". Själv tyckte jag siffran var så uppseendeväckande låg så jag undrade om det möjligen hade fallit bort ett par nollor. Har folk inget buffertsparande alls?
    Fyra saker du måste veta om ditt sparkonto

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är inte mindre än tre nollor för lite.

      Vi hade i slutet av Q4 2016 1 668 miljarder på bankkonton, riksgäldsspar med mera.

      Radera
    2. Hög kvalitet på Svenskan nuförtiden, höhöhö.

      Radera
    3. Aha, det låter betydligt bättre! 170 000 per svensk, det är ju faktiskt ganska högt. Utslaget på familjens tre personer kommer vi inte alls upp i det - och då har vi ändå onödigt mycket på banken just nu, eftersom jag är ytterst skeptisk till börsen framöver. Men jag antar att det finns ganska gott om rika som drar upp snittet.

      Radera
    4. "Men jag antar att det finns ganska gott om rika som drar upp snittet"
      +1

      Själv har jag knappt en krona på "sparkontot" så alla varianter finnes.

      Radera
    5. Det är ju just det här jag argumenterat i andra trådar.
      Att det är de riktigt rika som sparar mest. Man brukar väl säga att 20% av befolkningen sparar 80% av det totala sparandet. Att 20% sitter på 80% av de totala skulderna. Och att det inte är samma personer.

      När jag räknar på hur mycket jag sparar varje månad och år räknar i varje fall jag inte på pengarna som sätts av i de olika pensionssystemen. Även de pengarna som jag själv avsätter i tjänstepension som egenföretagare, räknas inte heller in i mitt privata månadssparande.

      Radera
    6. Om "man" är korkade akademiker (d.v.s. den absolut sämsta sortens korkade människor) så brukar "man" säga så.

      80/20-regeln är en heruristik som lär att i ett organiskt system (exempelvis det mänskliga evolutionära) är det ofta(st) en liten andel av urvalet som drar upp snittet för helheten. Den heuristiken hjälper dels att tolka data (undvika tidigt bias) samt att gissa bra startlösningar vid djupare analys.

      Det betyder inte på något vis att det är just 80%. Att det skulle handla om kvantitativa 80% går tvärt om totalt emot hela konceptet.

      Länge leve de institutioner som låter korkade människor färdas kognitivt baklänges i 5 år och bli dummare än stenar som legat under en sten.

      (absolut inte riktat till dig Nils, och du refererade ju heller inte till dig själv)

      Radera
  8. Så länge man har mer lån än sparade pengar så har man inte sparat en krona.

    SvaraRadera
  9. Kan man på något vis (Lars?) korrelerea privatlåneskulden mot stadsskulden över tid? Tydligen är den jättelåg nu, även om jag skräms av siffrorna och tycker den ser hög ut. Har statens belåning och privatbelåningen några samband?

    SvaraRadera
  10. Va, ingen poll som frågar hur mycket jag sparar.
    Nu är jag besviken, jag som ville skryta lite sådär anonymt.

    SvaraRadera
  11. Om man vill se det i NE aggregerat som sektorsbalans:

    ”(S-I)=(G-T)+(X-M)
    Uttrycket (I) säger att - vid en given nivå på produktion och sysselsättning - det privata finansiella sparandet (S-I) måste vara lika med summan av den offentliga sektorns finansiella underskott (G-T) och bytesbalansens saldo (X-M), Ett privat finansiellt sparande på 170 miljarder kronor måste alltså motsvaras av antingen ett budgetunderskott på 170 miljarder eller ett bytesbalansöverskott på 170 miljarder (eller någon kombination av dessa två).”
    Tson Söderström

    Vet inte hur det ser ut nu men för en 5 – 6 år sen var medelförmögenheten i Sverige världens 6:e högsta. 72 % fanns hos den övre decilen. Vilket då var betydligt mer än i de flesta andra länder. Privat sektor har netto sparat sen under ett par decennier. Vilket primärt har möjliggjorts av de stora bytesbalansöverskotten under den tiden om vi ser till Söderströms beskrivning av sektorsbalansen. I GFC kunde vi se hur det gick för de som både hade underskott mot utlandet och strama budgetar som sänkte den offentliga skuldkvoten, privat sektor var hårt belånad. Men visst ända fram till kraschen hade de ”solida” tillgångar på debetsidan som balanserade, tillgångar uppblåsta av krediter.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja! Vi är nästan lika rika och är nästan lika kreditvärdiga och nästan lika robusta som Island var. Bara att maxa hävstången, nu är det fest.

      Radera
  12. Tack för ett bra inlägg. Samtidigt skrämmande. Det är alltså genomsnitt vi pratar om och om man tillhör dom som faktiskt sparar på riktigt, med riktiga pengar, så inser man att det stora flertalet ligger värre till än snittet..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man ska dock veta vad statistiken här visar.

      Den som flitigt sparar ihop till en kontantinsats till ett hus ser ut som någon som inte alls sparar utan som ligger enormt back enligt denna statistik när väl huset köps.

      Exempel:
      År 1: Spara 60 000 kronor. Finansiellt sparande totalt: +60 000 kr.
      År 2: Spara 60 000 kronor. Finansiellt sparande totalt: +120 000 kr.
      År 3: Spara 60 000 kronor. Finansiellt sparande totalt: +180 000 kr.
      År 4: Spara 60 000 kronor. Finansiellt sparande totalt: +240 000 kr.
      År 5: Spara 60 000 kronor. Finansiellt sparande totalt: +300 000 kr.
      År 6: Köp hus för 2 miljoner kronor, varav 300 000 kronor kontant och 1,7 miljoner kronor i lån. Finansiellt sparande totalt: -1,7 miljoner kronor.

      Det här innebär att statistiken ska tolkas med försiktighet, då sparandet i reala tillgångar inte är en del av det finansiella sparandet. Eller, med den här definitionen av "sparande" så är nästan alla som äger ett hus luspanka så länge de har lån på huset (eftersom lånen oftast är större än finansiella tillgångar i tex aktier, fonder och bankkonton).

      Radera
    2. Huset/fastigheten är en tillgång värd 2 miljoner som ska listas på tillgångssidan, så nettot blir +300k.

      I strikt mening är det enbart bank-sparande som är äkta "sparande". Aktier är inte sparande, fonder är inte sparande, fysiskt guld/silver är inte sparande, skog och jordbruksmark är inte sparande, inte heller kontantinsatsen i en fastighet.

      Radera
    3. "I strikt mening är det enbart bank-sparande som är äkta "sparande". Aktier är inte sparande, fonder är inte sparande, fysiskt guld/silver är inte sparande, skog och jordbruksmark är inte sparande, inte heller kontantinsatsen i en fastighet."

      Det där är din egna tolkning av sparande.
      Enligt skolboken räknas ovanstående poster in som sparande.

      Radera
    4. Stefan: Precis. Man kan göra det mycket enklare för sig och förenkla den här debatten, som i nationalräkenskaperna.

      Hushållens sparande = hushållens disponibla inkomster minus hushållens utgifter.

      Räknar man bort tjänstepensioner och premiepensioner får man då siffran 8,8%, en mycket hög siffra historiskt sett.

      skies: Jag håller med dig, men det framgår inte av statistiken som Lars presenterat i detta inlägg. Han låtsas som att sparande i reala tillgångar inte "räknas".

      Radera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...