Cornucopia?

2017-04-06 15:30

Lokalkraft - små oberoende elnätleverantörer

I skuggan av de stora elnätbolagen som Vattenfall, Ellevio och E.On finns det fortfarande en uppsjö av små oberoende elnätleverantörer. Det handlar om små kommunala bolag, men också om brukarkooperativa föreningar som alltså levererar elnät lokalt. Jag föreläser idag för föreningen Lokalkraft, som organiserar dessa.
Nej, det här är Svenska Kraftnäts stamnät.
Mycket föreläsningar just nu - igår var jag på officersmässen på Göteborgs Garnison, och just nu sitter jag på Knista konferensgård utanför Skövde för att strax föreläsa för små elnätleverantörers branschorganisation Lokalkraft.

Lokalkraft är en relativt ny branschorganisation som främst växt sig stora i Västsverige, Skåne och Stockholmsområdet.

I skuggan av de ständigt prishöjande elnätsjättarna finns det inte bara kommunala elnätbolag i många mindre kommuner, utan därtill finns det faktiskt lokala ekonomiska föreningar, som i praktiken kan sägas ägas av kunderna. Det finns alltså föreningar som levererar elnät till olika områden. Det fungerar förstås utmärkt, då det egentligen inte finns några speciella skalfördelar i att driva elnät. Arbetsinsatsen stiger i princip linjärt med storleken på nätet.

Ett möjligt problem är dock linjemontörerna och kapaciteten för att hantera elavbrott. De små aktörerna har dessa, men till vardags drabbas man sällan av problem på grund av att näten är så små. Därför hyr man ofta ut sin personal och maskiner på entreprenad till andra. I många fall rent av till de stora elnätbolagen, där det kan vara de små lokala elnätleverantörernas personal som rycker ut vid oväntade strömavbrott.

Lokalkraft omfattar i skrivande stund 35 företag och föreningar, med ca 1 020 anställda, och 610 000 kunder, varav 309 000 på elnätsidan. Resten är elhandelskunder, då många av de här bolagen också levererar el och inte bara elnät. Givet två komma fem personer per kund så får nästan 800 000 svenskar sitt elnät från dessa än så länge 35 medlemsföretagen. Många av företagen levererar även fjärrvärme, fibertjänster mm.

Små elnätleverantörer är billigare för kunden. De stora maximerar sina priser, där vinsterna skickas bort från lokalsamhället. I fallet brukarkooperativa föreningar går allt tillbaka i form av lägre avgifter och lokala investeringar, och de kommunala bolagens överskott tillfaller åtminstone kommunen. Att de mindre är billigare visar tydligt att de är en bättre lösning.

De flesta kommuner som sålde ut sina elnät vid avregleringen på 90-talet ångrar sig nu. Med kortsiktigt mandatperiodtänk tog man hellre en spottloska i betalning direkt. Idag kan bolagen dra in lika mycket i vinst per år som kommunerna sålde dem för, för att kunna bygga något populistiskt lokalt monument över sin egen politiska förträfflighet.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa.

6 kommentarer:

  1. Den sista länken är fel.

    SvaraRadera
  2. Så sant med din slut kommentar, "lokalt monument". Själva byter vi till ETC EL och låter montera 6kW solceller på taket.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja Johan Ehrenberg är ju bra på att skapa spänning

      Radera
  3. Sånt här är trevligt, men vill inte miljöpartisterna dräpa ut små vattenkraftbolag?

    SvaraRadera
  4. Men jösses Cornu. Ibland verkar dina nyliberala drömmar gå ut över förståndet. Du kan omöjligen vara ovetandes om att de stora nätägarnas kostnader beror på att de står för ägandet av glesbygdsnäten.
    Är det bara en slump att branschorganisationen finns på de platser du räknar upp? Sätila är inte glesbygd. Det är Norrland vi pratar om. Med lite rättvisa hade man där fått tillbaka lite av vattenkraftsmiljarderna som skickas ner till huvudstaden, men då hindrar marknadsreglerna att produktion finansierar distribution.
    Berätta gärna hur marknaden skall lösa detta för de som bor i den riktiga glesbygden.

    SvaraRadera
  5. Det _är_ dyrare och mer arbetsamt att bo där det är svårt att överleva. Östafrika drabbas varje decennium av massvält, eftersom folk fortsätter att bo där det inte finns vatten och inte går att odla någontin.

    För riktig glesbygd får man nog bli riktigt lokal: generator i källaren på varje hus, solceller överallt, eller någon bysamverkan.

    Håller med om att Norrland (på norskt manér) kunde få behålla inkomster från naturresurser. Då skulle kommunutjämningen till Norrland kunna vara mycket lägre. (Varför skall regionala inkomster göra omvägen om "Stockholm"?)

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...