Cornucopia?

2017-04-11 12:08

KPI-inflationen rekylerar något - trenden intakt

KPI-inflationen föll tillbaka från en årstakt på 1.8% till 1.3%. Samtidigt är den stigande trenden för KPI-inflationen intakt och en vändning tillbaka till icke-inflation är ännu inte aktuell.
Konsumentprisindex 12-månadersförändring, aka inflationstakten. Januari 1999 till mars 2017. Data: SCB
KPI-inflationen har sedan 2012 uppfört sig hackigt, antagligen beroende på att vid obefintlig inflation, så ger enskilda händelser stora tillfälliga effekter, t ex starkare eller svagare krona, räntehöjningar hos bankerna mm.

KPI föll nu tillbaka från en årstakt på 1.8% till 1.3%, men detta är inte uppseendeväckande. Ända sedan parentesen av icke-inflation 2012 till början av 2016 tog slut har vi hela tiden fått se skarpa tapp i KPI enskilda månader. Detta betyder dock inte att man kan utropa en trendvändning än.

Tappet må i procentenheter vara det största sedan icke-inflationen upphörde, men procentuellt föll t ex KPI-inflationen med 50% i februari 2016. Samtidigt har man fått se uppgångar med 66% i juni 2016, eller 33% i oktober. Senast var uppgången 29% januari-februari. Ett tapp på 28% är förvisso stort, men volatiliteten är alltså mycket stor i KPI just nu.

Därmed är inte sagt att KPI inte kan vända ner, men det är för tidigt att dra den slutsatsen ännu. Vad som är utmärkande är att KPI nu fallit förbi förra botten i januari, medan tidigare rekyler alltid varit till en högre nivå än tidigare rekyl. Det kan tala för en vändning.

KPI-inflation är den sk officiella inflationen, vilket inte är samma sak som verklig inflation. Verklig inflation är ökningen av penningmängden och omsättningstakten i denna i förhållande till den samlade ökningen av produktionen av varor, tjänster och tillgångar i samhället, och visar sig i en kombination av prisförändringar av varor, tjänster och tillgångar. KPI struntar helt i prisförändringar i tillgångar, som t ex börskurser, jordbruksmark, skog, hyresfastigheter och bostäder och tar bara med aggregat av vissa av dessa. Det gör att det inte anses finnas någon inflation i bostadspriser, när stigande priser i bostadsbubblan åtföljs av fallande räntor.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa.

11 kommentarer:

  1. KPI är ett skurkmått och bör behnadlas som ett sådant. Vi bör inte ge det legitimitet då staten använder det för att ursäkta att skapa ny valuta i form av nya sedlar och mynt samt att krediter skapas vid banklån

    SvaraRadera
  2. Bostadsinflation 2.4% borde öka framöver med tanke på: ränteläget, höjd fastighetsavgift, högre elcertifikat, dyrare bostadsobjekt etc som kommer att slå igenom på hyresnivåer, månadsavgifter, småhusdrift etc.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lägg till vatten och avlopp, sophantering, nätavgift, försäkring osv så tror iaf jag att de kommer att stiga mer än 2.4% framöver.

      Radera
  3. Är det inte ett rimligt antagande att vi nu ser en topp av KPI och som inom en snar framtid (1-2 år?) kommer vända ner i takt med att lågkonjunkturen tar över.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eller så tar högkonjunkturen över.

      Radera
    2. Fast prispress och lönepress består, än så länge ser jag inga tecken på att priser börjar höjas snabbare på bred front i alla fall...

      Radera
  4. Jag orkar inte hänga med i inflationsdiskussionen. Kommer någon ihåg "ett öre mer för mjölken"? Uppror! Var det då priset gick över 1 kr/l? Annan vätska: När jag tog körkort kostade bensinen ca 80 öre litern...

    SvaraRadera
  5. Uppdaterade nyligen min budget, och kan konstatera att, kommunikation (internet och monilabbon) har gått ner, totalt 130kr i månaden och boende (hyra,försäkring och el) har gått upp 500kr. Detta på ca 2år, eller i vart fall 2 hyreshöjningar. Boende upp 5,5% och kommunikation ner 27% trots det slutar fasta kostnader på 6,6%, och budget säger att förbrukningsvaror är upp 100% men det beror ju så klart på ändrade förutsättningar.. I allafall mest

    SvaraRadera
  6. Det säger ganska mycket om samhällets syn på individen, att man i "konsumentprisindex" inte har med förändringar i fasta tillgångar. Folket ska vara konsumenter och staten och kapitalet mår bäst om alla lever ur hand i mun...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast man har ju med kostnaden för "nyttjandet", som syns i form av räntekostnaden.

      Radera
  7. Corny, Med tanke på att du tidigare visat oss att marknaden är överhettad och bör vika neråt så är det väl knappast troligt att inflationen ska fortsätta stiga.

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...