Cornucopia?

2017-04-01 18:25

Försvaret får ny kryssningsrobot och sjömålsrobot

Försvarsmakten får ny kryssningsrobot tillika sjömålsrobot i form av vad som än så länge kallas robot 15 Mk III+ (eller kanske Mk IV). Det handlar om en vidareutveckling av sjömålsrobot 15, som inte bara får rejält utökad räckvidd, utan också markmålsförmåga mot fasta mål.
Stora roboten är befintliga robot 15-F.
Försvarsmakten har idag den åldrande robot 15 Mk II för ytstridsfartyg, den återupprättade tug kustrobot 15 och versionen 15-F till flygvapnet. Saab har länge haft en Mk III med markmålsförmåga och 250 km räckvidd, men FMV har nu tecknat avtal om en ännu nyare version Mk III+, som ska införskaffas till både flygvapnet och marinen, där den flygbaserade förstås skiljer sig något i framför allt avfyrning (startar som bekant inte från i ur robotens perspektiv stillastående och behöver därmed inte samma mängd hjälpmotorer).

Räckvidd och vilka andra speciella förmågor som Mk III+ (som jag kallar Mk IV i kommande romanen Höstsol - kallar nu roboten Mk IV nedan och avser då både marinens och flygvapnets version) är och förblir förstås okända. Som en toppmodern robot kan man tänka sig att den har ett antal motmedel för att kunna ta sig igenom närskyddsluftvärn eller inte luras av telekrig. Det kan inkludera skenmål, egen telekrigförmåga, undanmanövrar i slutfasen mm.

Vad som är väsentligt är att Mk IV har markmålsförmåga. Det ger Sverige en förmåga att slå mot identifierade fasta mål som brohuvuden och annan kanaliserande terräng, ledningsplatser (inklusive för luftvärn eller artilleri), logistikcentra, hamnar, flygplatser mm. Detta kan ske på minst 250 km avstånd, då Mk IV är att betrakta som en kryssningsrobot.

Om Mk IV har längre räckvidd än Mk III:s 250 km (säg 280 km) kan man med en anpassning av tung kustrobotenheterna nå den ryska militära hamnen Baltijsk från Ölands eller Gotlands sydspets och alltså i egenskap av markrobot både utan flyg och utan flotta slå mot Rysslands primära utskeppningshamn vid ett angrepp mot Sverige. Från flyg över södra Östersjön, även på låg och radarundvikande höjd, kan man göra detta. Annars kan svenskt flyg (eller tung kustrobot, om de anpassas för Mk IV) slå mot ett ryskt brohuvud upprättat i Slite, utan att på låg höjd behöva flyga längre än precis förbi Vättern. Svenskt flyg kan bomba en intagen Visby flygplats landningsbanor från flyg över Vättern och undvika att bli nedskjutna av eventuellt ryskt luftvärn.

Svenska i princip radarosynliga Visbyklassen kan med Mk IV i skydd av t ex Stockholms eller Blekinge skärgård slå mot både markmål på Gotland eller motståndarens fartyg runt ön. Man behöver framöver inte ens lämna skyddet man får av skärgården.

Svenskt attackflyg behöver bara starta från Ärna utanför Uppsala för att kunna angripa Slite hamn eller fartyg på redden utanför och behöver inte ens flyga ner till Stockholm för detta.

En JAS 39 E kan bära fyra Mk IV. Med endast fyra plan kan man få iväg sexton robotar. Om ryskt närskyddsluftvärn är 94%-igt effektivt, vilket är en extremt hög teoretisk nivå, så innebär en sådan robotsvärm en träff i målet. Och idag är en sjömålsrobot en kill när man träffar ett modernt örlogsfartyg, som själv är fullpackat med robotar, ammunition och bränsle. Skulle man mot förmodan enbart träffa "mjuka delar" kommer tillräckligt med elektronik på överbyggnaden förstöras för att i praktiken sätta fartyget ur stridbart skick vilket också är en kill.

Enligt Wikipedia levererar robot 15 en stridsspets på 200 kg i målet. Det är vid träff i målet tillräckligt för att ge mycket dålig stämning även mot markmål som ledningsplatser.

Verkliga förmågor hos roboten är hemliga. Det är som sagt fullt rimligt att Mk IV tas fram för att kunna penetrera närskyddsluftvärn med bättre odds än gamla robotar.

På nedsidan ska leveranser pågå till 2025, vilket sägs då systemet ska vara operativt. Vad exakt det innebär är oklart - t ex ska JAS 39 C/D/E/F redan vara anpassat för Mk III (anpassat = mjukvaruuppdatering från Saab som kostar X miljoner). Möjligt att 2025 innebär att man är operativ hos samtliga fartyg och flygplan tills dess, men att systemet successivt kommer finnas operativt, t ex för de första JAS 39 E/F när dessa levereras.

Mk IV blir ett mycket välkommet tillskott och förmågehöjning för svenskt försvar i form av en kryssningsrobot, rent av markrobot vid anpassning av eldenheterna för tung kustrobot. Av förklarliga skäl kallar man den dock inte kryssningsrobot i sina pressmeddelanden, för då kommer vänstern gå i taket. Alla vet ju att kryssningsrobot är ett annat ord för dödsmördarrobot.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa.

30 kommentarer:

  1. Fråga från icke insatt: Vore det inte bättre att köpa redan färdigutvecklad variant från något Natoland? 2025 känns långt bort...

    SvaraRadera
    Svar
    1. A) Då måste man ju finansiera hela inköpet nu. Nu blir huvudfinansieringen efter 2020, vilket är ett okänt ej finansierat svart hål för mycket av försvarets förmågor.

      B) Svenskt industristöd till Saab, förstås.

      C) "Mk IV" blir en toppmodern robot. Det behövs pga utvecklingen av robotiserat närskyddsluftvärn - både till sjöss och på marken.

      D) Nu kan man göra försvarsvänner glada utan att behöva finansiera speciellt mycket. Ungefär samma som A.

      Radera
    2. Angående A skulle jag ju gärna se att Sveriges mäktigaste särintresse politikerna helt enkelt tillför de medel som saknas redan nu, likt man tidigare gjort för andra myndigheter, ingen nämnd ingen glömd.
      Men drömma kan man ju.

      Apropå finansiering så hörde jag
      Löfven idag på P1s lördagsintervju, jag citerar: "Det går väldigt bra för Sverige".
      Höjde på ögonbrynen och undrade då varför han vill öka skatteförtrycket...

      Radera
    3. Finns inte något färdigutvecklat som får plats på det lilla flygplanet och som ger bättre förmåga än vad vi nu har.

      Vad som kommer i närheten är väll norska NSM/JSM men det är IR-målsökare med de begränsningar i Östersjön det medför.

      Hade vi haft F-18 som Finland har vi kunnat använda den senaste Harpoon men det som USA släpper i informationsväg gör att vi inte kan säga att den är bättre eller ens lika bra som 15F.

      J.K Nilsson

      Radera
    4. ..eller köpa in JASSM eller KEPD till JAS, så som Finland gjort till sina F-18. stealthegenskaper och större stridsspets med klusteralternativ som tillval. Fin verkan i målet

      Radera
    5. Fast hur tror du vänstern hade reagerat, då skulle vi inte kunna säga att det var "sjömåls"robotar utan kryssningsrobotar. Nu är det plötsligt inte intressant då vi redan har roboten i organisationen.

      Radera
  2. Vad bra! Känns tryggt med ett försvar som utvecklas. Hoppas den nya roboten skrämmer ryssen så vi slpper döda dom.

    SvaraRadera
  3. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  4. Natoländer verkar i princip ha slutat med nya flygburna sjömålsrobotar, inte ens Harpoon (finns en mockup för att testa på Viggen på museum i Arboga, så nån trodde att det skulle bli den då) verkar det finnas nåt jätteintresse att köpa de föreslagna men inte alltid produktionssatta moderna varianterna.
    Undantaget är Norge och Australien som vill ha NSM till sina F-35, men den versionen har långt kvar till att vara färdig.

    SvaraRadera
  5. För att spinna vidare på din liknelse om attackflyget som bara lyfter från Ärna för att sänka ett invasionsföretag vid Gotland. Om man fordonsmonterar dessa precis som tung kustrobot kan man ju försvara hela Gotland med omkring liggande vatten från fastlandet. Lastbilarna kan stå dolda i lador, bergrum, parkeringsgarage i mellansverige, rulla ut, skjuta robotar, och rulla in igen. Den tanken känns onekligen lockande för det skulle bli en verklig tröskeleffekt med en utspridd gruppering.

    SvaraRadera
  6. Hoppas inte detta är ditt april-skämt.

    Hur blir det med nya ubåtsklassen, kan den bära och skjuta rbs15? Isåfall skulle den kunna operera djupt inifrån finska viken eller nära Königsberg och slå ut hamnar, radaranläggningar och flygbaser.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eftersom du inte har någon källhänvisning och denna "nyhet" kommer en lördag ställer jag dessvärre in mig på att detta är ett april-skämt.

      Radera
    2. Det finns hopp http://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2017/03/ny-sjomalsrobot-bestalld/

      Radera
    3. Robot 15 kan inte skjutas från torpedtub. När man en gång i forntiden valde mellan Rbs15 och Harpoon så var det ett argument för Harpoon (har jag läst någonstans)
      Frågan är om den nya ubåtens specialtub går att anpassa förstås men då handlar det sannolikt om endast en robot vilket inte blir så mycket pang i målet och troligen för dyrt för det.
      Troligen billigare att satsa på en extra extra lång räckviddsvariant för flyget då (förläng den med 1m och dedikera till bränsle kanske går...)

      Radera
  7. Undrar om befintliga MkII kan uppgraderas till MkIII/IV? Eller om det är 100% nytillverkning? Vad händer annars med MkII?
    X-robot: skulle detta vara ngn typ slutfasstyrning isf?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Knappast, nej.

      Gissar att bef går t tung kustrobot i första hand. Om de inte skrotas pga fastbränslet och elektronik åldrats till obrukbar nivå.

      Radera
  8. Det stod att leveranserna skulle börja 2017? Skulle inte vara fel att få ca 24 stycken i Q2...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Leveranser kan handla om prototyper och leverans av utvecklingsarbete.

      Radera
    2. Kan ju vara att flyget får 15F ER direkt och marinen får vänta på utvecklingen av MkIII

      Radera
    3. Jag tror inte det, snarare tvärtom. Om situationen är kritisk, vilket vi båda tror att den är, så kommer man att gena genom att modifiera Rb 15 ver 3 genom att uppdatera sökare, algoritmer, ECM-resistans etc men inte röra kroppen och det aerodynamiska. Detta kräver minimalt med tester samt att man fuskar med formalia. T ex kan man låta viss dokumentation levereras senare, vilket spar ohyggligt mycket tid.

      Radera
  9. Det var på tiden! Kommer man kunna skjuta denna från lastbil eller annan landbaserad plattform t.ex. baserad på Gotland?

    SvaraRadera
  10. Varför nämns inte de två korvetterna av Gävle-klass i pressreleasen? De ska ju kunna vara i tjänst till slutet av 2020-talet om de nu får en halvtidsmodernisering 2018-20, och därmed teoretiskt kunna bära den nya sjöroboten.

    SvaraRadera
  11. Varför flygplansburna istf lastbil? Flyget är ett ömtåligt system, spec utan krigsbaser o piloter i volym.

    SvaraRadera
  12. Man nämner kanske för att skydda sina styrketal, antal robotar som skall köpas in, men nog borde "kvantitet före kvalitet" vara nyckelord i dagens krigföring med så (relativt) billiga och lättflyttade CWS-system? Är 95% skydd för inkommande rimligt att anta även 2025?

    SvaraRadera
  13. Är det där en Rb15mkIV du har under vingen eller är du bara glad att se mig?

    SvaraRadera
  14. Trevligt med förstärkt förmåga på sikt.

    Men undvik helst att skriva JAS. Använd Gripen istället. Eller möjligen JAS 39 Gripen. Ingen inom flyget säger eller skriver bara JAS.

    SvaraRadera
  15. Man man vet att det är ett äkta svenskt projekt när man ser att någon har ställt en kaffekanna som storleks jämförelse.

    SvaraRadera
  16. Om vi har ett kustrobotbatteri på gotland med RBS15 Mk3 och en HKP14F (med datalänk) så kan man spärra av hela mellersta östersjön för Ryssarna.
    Man når inte Königsberg men Ryssarna kommer inte att kunna använda sjötransporter, radarn kan även se lågtflygande flygplan.

    Radarn i HKP14F är en Telephonics APS-143B(V)3 OceanEye

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...