Cornucopia?

2017-03-16 07:47

USA höjde styrräntan - ytterligare kraftiga höjningar väntas

USA:s centralbank Federal Reserve höjde sin styrränta med 50%, från 0.5 procentenheter till 0.75. Man väntar sig fler höjningar och sätter en decemberstyrräntan för 2017 till dubbla mot idag, dvs 1.4 procent. Slutet 2019 räknar man med 3.0% i styrränta, upp 2.5 procentenheter från före gårdagens offentliggörande. Detta kommer få konsekvenser för den svenska bostadsbubblan.
Sverige följer i princip alltid den amerikanska utvecklingen med viss fördröjning. Beskedet är nu att rörliga räntor kommer stiga med 2.5 procentenheter från idag. Det betyder att den som nu har ett rörligt bolån på 1.5% ökar sina räntekostnader med 166% på några år.

Detta kommer naturligtvis få omfattande konsekvenser för de svenska hushållens skuldbubbla och den tillhörande bostadsbubblan.  Nu ska förstås alla klara av 5-7-8% i ränta enligt bankerna, men tror ni verkligen att bostadspriserna kommer bestå? Och tror ni att mer än dubbla dagens ränta var något dagens bostadsköpare hade sett fram emot och att det lämnar deras ekonomi och den så hyllade BNP-drivande hushållskonsumtionen oberört?

En sak är säker och det är att de utländska finansiärerna av de svenska bolånepappren kommer kräva högre räntor framöver.

SEB höjde igår alla sina räntor innan Federal Reserves besked, undantaget 10-åringen och den rörliga tremånadersräntan.

Det mesta talar att nollränteparentesen är över och att det som vanligt blir en återgång till det normala på några års sikt. Riksbanken kommer förstås hitta på olika åtgärder för att slippa höja räntan, väl medvetna om den enorma bubbla bankens oansvariga agerande byggt upp. Men marknaden kommer ha andra åsikter.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa.

112 kommentarer:

  1. Ja, med tanke på att även inflationen har ökat så borde snara räntehöjningar från Riksbanken vara att vänta. På tiden, säger jag.

    Men jag tror inte att svenska hushållen i allmänhet kommer att få några problem att betala en högre ränta. Vad jag förstår ligger sparandet till bankkonton, aktiefonder och liknande mycket högt och har gjort så under lång tid. Dessutom har de flesta som arbetar fått reallöneökningar de senaste 5-10 åren, så reserverna finns. Det är bara att man får styra över en del av sparandet och konsumtionen till att betala lån istället.

    Självklart kommer folk med små marginaler att drabbas, och visst kommer ökningen av bostadpriserna att mattas av när det blir dyrare att låna, men någon punkterande bostadsbubbla eller marknadsras kommer vi inte att få se. Det är min förutsägelse. :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om räntorna höjs kommer bankerna inte att bevilja lika stora lån som tidigare. Hur skulle detta inte sänka priserna?

      Radera
    2. Varför kommer bankerna inte bevilja lika stora lån? Om kunden har en inkomst och övrig ekonomi som klarar den högre räntan, kan banken låna ut de pengar som krävs för att köpa bostaden.

      Radera
    3. Vad händer med aktier (dvs även fonder) när räntan går upp och P/E värden på 20-30 inte känns lika attraktiva längre? Samtidigt som folk har mindre att spendera vilket får dessa bolag att få ännu högre P/E värden. Moment 22, detta är bara ett par negativa saker som kommer ske. Räknar man med allt i spiralen så är det rimligt att även bostadspriser dras med i fallet.
      Men som folk säger, RB kommer därför försöka att förhala räntehöjningar så länge det går...

      Radera
    4. psevenson: Ett ganska rejält "Om" får jag säga :). Om medelsvenskens privatekonomi är så bra som du säger så är detta naturligtvis redan inräknat i dagens lånekalkyler. Allt annat lika så måste en sänkning ske.

      Radera
    5. Nu måste vi hålla isär detta.
      Ja, folket klarar högre räntor.
      Detta innebär inte att bostadspriserna kommer att vara immuna framöver.

      Radera
    6. Det är snarare det minskade utrymmet för konsumtion som oroar.

      Radera
    7. Det spelar också in hur många som ingår i varje kategori. Skillnad på 10% med små marginaler vs 90% helt OK eler 30% vs 70%.
      Iom att vi har rätt starkt konsumtionsdriven ekonomi bör det innebära att den minskar som en första effekt.

      Radera
    8. Det har med att klara hogre rantor,

      Maxar inte de flesta sina bolan idag, jag vet inte, jag fragar?
      De flesta som jag kanner satsade pa det storsta boendet dom kunde fa for laneloftet, inte manga som tog 1rok nar dom kunde fa 3rok osv.

      Om sa ar fallet, nu andras spelreglerna och det blir dyrare att lana pengar, om inte lonerna gar upp motsvarande sa kommer BLT ha mindre pengar att tok-buda for :)

      Radera
    9. Ja de flesta klarar högre räntor. Däremot räcker det med att någon procent inte gör det för att bubblan ska spricka.

      Radera
    10. Det eviga tjatet. Det kommer inte hända ett skit. Om snittpriset i Sthlm är 80 000 idag så är det kanske 100 000 om 3 år men om räntan består som det finns risk för så pekar det snarare på 150 000 kvadratmetern om 3 år.

      Radera
    11. Toni V: den enda frågan är varför? Varför skulle priserna gå upp?

      Radera
    12. Eftersom en stor majoritet av svenska befolkningen ser bostadsmarknaden som det enda sättet att någon gång i framtiden få råd med hus. Det är en spekulationsmarknad där man köper en 1a för att köpa en 2a för att köpa en 3a och för att kunna komma ner till 50% i belångsgrad för husköpet utanför stan. Det är det nya sättet att "spara" på. Eftersom nästan alla tänker så ökar priserna också och eftersom boräntorna består men lönerna ökar så ökar även priserna.

      Radera
    13. Folk tänker linjärt & antar att inkomsterna kommer att fortsätta öka medan räntan ökar. Jag påstår att det blir tvärtom pga att arbetslösheten kommer att öka (stagflation).

      Radera
    14. Time will show....ingen som vet...Det kanske blir som du tror..men det kanske blir att prisökningstakten ökar från dagens 20% till 30% per år hur löjligt det än låter.

      Radera
  2. Men, om FED fortsätter höja enligt plan, och RB ligger kvar i säg 3 år, kommer det verkligen slå på de svenska boräntorna i någon större utsträckning?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, ungefar 50% av bolaneobligationerna ar tagna i USD med korta loptider sa det maste sla mot rantorna, Riksbanken kan inte motverka detta, lanestocken ar for stor.

      Radera
    2. Gäller det samtliga banker?

      Radera
    3. Det stämmer väl inte? De flesta säkerställda obligationer är utställda i SEK, sedan kommer EUR. USD är väl bara en liten del (typ 10%)?

      Radera
    4. Vi tar handelsbankens säkerställda obligationer som exempel.

      "
      Currency risk ,MSEK
      Pool assets --- Covered bonds
      SEK 626,458 --- 425,388
      EUR 0 --- 93,913
      USD 0 --- 34,032
      Other 0 --- 8,774
      Sum 626,458 --- 562,107
      "

      Ser inte så farligt ut.

      Radera
    5. Hittade ingen sammanfattning efter 2012. Då var det ca 50% utomlands av den totala upplånhen. Av detta var 60% av upplåningen creditswapar.

      Radera
    6. Det vore lite fint om nån kan hitta en bra samlad bild på bolåneobligationerna inklusive swapar. Nu tog jag bara ett stickprov i Handelsbankens cover pool, men ska man ha hela bilden får man ta med annan upplåning också antar jag och det orkar jag inte nu...

      Radera
    7. Ingen som har tänkt att det ligger i nationens intresse och även politikernas intresse att sitta kvar vid makten och då kan dom gå så långt som att utöka räntekostnadsavdraget samtidigt som man höjer inkomstskatter och bolagsskatter. Alla har ju inte bostadsrätt eller villa men alla kommer solidariskt nog få vara med och betala :)

      Radera
    8. Jodå, det har nog både tänkts och diskuterats. MEN: Oavsett rår inte politikerna direkt på macroekonomin. Sverige är en del av dem globaliserade ekonomin.

      Radera
    9. Precis. Finns inget att oroa sig för. Kraschar det så kraschar hela världen. Det är bara att låna och leva loppan. Vi bor i ett socialistiskt land. Det går inte att gå under ekonomiskt men det kanske kommer som en chock för många som har en teori om att Sverige är ett kapitalistiskt land där marknadsekonomi råder haha.

      Radera
  3. Detta blir för svårt för mig som Svensk att förstå. Kan du förtydliga det och skriva hur många Netflix abonnemang och pizzor det kommer öka per månad istället?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi får fråga komikern Henrik Schyffert. Han är tydligen bra på nationalekonomi. :)

      Radera
    2. 16 Netflixabonnemang och 16 pizzor/mån blir det a 79 kr styck!
      (1.5 mkr lån, höjd ränta med 2 procentenheter minus ränteavdrag)

      Radera
    3. Det var väl inte så farligt? Vi är ett rikt land!

      Radera
    4. Drabbar ingen fattig.
      De goda människorna skänker redan bort 16 Netflix/pizzor i mån till bättre behövande, så marginaler finnes!

      Radera
    5. Det konstiga är att vänstern inte vill vi ska tjäna mer i Sverige. För om vi tjänar mer så kan vi alla goda människor skänka mer också!

      Radera
    6. Vänstern vill att just deras anhängare ska tjäna mer, de andra mindre. Rättvisa the russian way.

      Radera
    7. Nej, alla vet väl att de rika bara köper champagne och gräddbakelser om de får mer pengar...

      Radera
    8. Jag äter redan 16 pizzor i månaden. Ska jag nu behöva äta 16 pizzor till, vid räntehöjningen? Det blir 32 pizzor per månad. Och framförallt mycket kartonger.

      Radera
    9. Linus, om du inte orkar äta så mycket pizza kan du kompensera genom att beställa lite fler Netflix-abonnemang istället. Det går på ett ut.

      Radera
    10. Tänk nu på miljön och käka mer pizza.
      Lägg ner de där miljövidriga långkoken som drar en massa extraström.

      Radera
    11. Dessutom är dagens pålägg återvunnet material. Tex när din dator blir trög och du skrotar den - lätt att glömma att detta blir skinka på den lokala pizzerian sen.

      Radera
    12. Fast var det inte så att man skulle avstå pizzor och Netflix och inte skaffa fler abonnemang och äta fler pizzor?

      Radera
  4. Räntekvoten är rekordlåg idag, så en höjning med 2,5% gör egentligen bara att vi återgår till historiskt genomsnitt.

    Jag upprepar: Hushållen har aldrig betalat så lite i ränta i modern tid som idag, trots rekordstora lån. Det innebär att det finns en marginal för räntehöjningar.

    Sen kan man förstås hoppas att det blir "lugnare" på bostadsmarknaden, men det kommer inte att ske förrän utbudet ökar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. under 90-talskrisen sa loste man det genom att sanka rantorna.

      Kan man hyperinflatera bort detta med lonedriven inflation sa kanske det gar att runda.

      Annars kan det bli svettigt, istallet for att betala 15% ranta pa ett 1miljoners lan sa betalar vi ju 1% ranta pa 15miljoners lan, nar det borjar ga upp blir det snabbt riktigt jadra dyrt.

      Sag att en BLT ha 4000kr/manad i avgift till foreningen idag + 3500kr/manad till banken + eventuell amortering.

      dubbla det, gar fran 10k till 20k.
      tre ganger, blir 30k bara for att fa bo kvar manad till manad.

      Det kan ju tankas att bankerna blir lite petigare med amortering framover till exempel :)

      Finns manga nya bostadsrattsforeningar som kommer ga i konkurs vid 3Xhogre rantor och da blir det kontantinsatser av BLT

      Jag tror det blir riktigt sk1t av detta men det har jag trott valdigt lange sa jag har noll kredibilitet :)

      Radera
    2. Tittade på en 2a i Majorna. Med dagens ränteläge blir månadskostnad (ränta+amortering+avgift) ca 10 000....vid 2,5% ökning ca. 14 000....och sen kanske man kan lägga på en 1000 lapp max för föreningens lån...d.v.s. 15 000....Men samtidigt lär ju lönerna gå upp också så det blir väl samma situation om räntan går upp d.v.s. inget att oroa sig för.

      Radera
    3. Varför skulle lönerna gå upp? Alltså jag förstår varför Ingves å dyl skulle vilja att dom gjorde det men vilka breda sektorer i Sverige kommer skrika efter arbetskraft dom närmsta åren? Ska Ericsson driva upp lönerna? Eller NEVS kanske?

      Radera
  5. Om nu Trump gör allvar av de massiva satsningarna på infrastruktur så lär det hända intressanta saker med FED ränta.

    SvaraRadera
  6. Verkar som om Sverige redan tagit rygg på Usa tjuren!
    Dorsala delen av detta djur har blågula stråk...

    SvaraRadera
  7. Stackars stackars Ingves.
    Vad händer? Jo kronan stärks!
    Nu kommer han att se de betydande riskerna med sjunkande inflation och sänka räntan.
    Roligt detta!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jodå, nya ATH och så börjar utdelningarna trilla in, och så "förlängd räntebana" och "intervall på inflationen på 1-3% är OK". Kanske har vi en reporänta på 1,5% 2020 om det fortsätter på detta vis....

      Radera
    2. Tror vi har en styrränta på ca. -4% år 2020. FED kommer väl ligga på +3%.
      Greklandsresan 1 vecka kommer kosta 30 000 kr per person om några år.

      Radera
  8. Martin Armstrongs analys:

    "We see the resistance standing at 2.25%. So we have a full 1% above the current level to rise before one must consider the crisis in interest rates begins. Keep in mind that low interest rates helps government but kills pensions. Higher rates will help ease the Pension Crisis but create a budget crisis."

    https://www.armstrongeconomics.com/world-news/interest-rates-world-news/the-fed-raises-interest-rates-markets-rally/

    1. De statliga budgetarna är beroende av låga räntor men pensionssystemen är beroende av höga räntor. De statliga utgiftssystemen knäcks antingen av en för hög ränta eller av för höga utgifter för pensionssystemen.

    2. Risk för stagflation. Inflationen ökar inte pga ökad efterfrågan. Inflationen ökar pga högre sjukvårdskostnader, högre skolavgifter, högre ränta och skattehöjningar. Risken är att detta leder till lägre privat konsumtion och lägre investeringar inom näringslivet.

    SvaraRadera
  9. Att pengar inte har någon kostnad är aldrig bra speciellt inte när det håller i sig över en längre period. Det skapar ett normaltillstånd och beteenden därefter.
    Fokusen på inflationsnivån är alldeles för stor och det handlar i grunden väldigt mycket om hur den ska definieras. Möjligheten att sakta öka räntan finns nu (har funnits i säkert 12 månaders tid) och troligen kanske 12-18 månader till. Rätt hanterat skulle det kunna ge en avkylande effekt så att eventuell nedgång inte skulle bli så abrupt plus att man skulle ha lite ammunition att ta till dvs möjlighet att sänka igen.
    Bostadspriserna är hårt förknippade med sysselsättning och det ska gå riktigt dåligt i regioner som Stockholm innan det blir stora svängningar på bostadsmarknaden. Justeringar kommer framöver men frågan är om det kommer bli ras på 40-50%- det är tveksamt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du menar tillbaka till den prisnivån som rådde 2013-14, ja det vore ju helt orimligt.

      Radera
    2. Fast pengar har ju en kostnad. En hundralapp kostar väl 100 kr?

      Ränta ändrar inte priset på pengar, utan snarare priset på tid. Låg ränta signalerar att tid inte värderas. Hänger ihop rätt mycket med evig tillväxt i en ändlig värld...

      Radera
    3. @Niclas snyggt formulerat.

      Radera
    4. Räntan förändrar pris på pengar (valuta).

      Radera
    5. Om vi exempelvis tar Stockholm BR skulle en nedgång på 50% innebära en återgång till 2007. Nominellt. Så ska vi göra en riktig bedömning på hur långt bakåt i tiden vi hamnar vid 50% nedgång räcker knappt valuegards statistik.

      Däri ligger ju en del av kruxet. Vi har fått en så inkompetent marknad att snittköparen inte ens förstår procent (vet ej om det gäller någon av er). Folk tror uppriktigt procent upp är samma sak som procent ner, och tänker att några år av 10% upp plötsligt safeat 50% ner.

      Det tog mig lång tid att förstå att folk missförstått detta.

      Radera
    6. Niclas: "Ränta ändrar inte priset på pengar, utan snarare priset på tid. Låg ränta signalerar att tid inte värderas. Hänger ihop rätt mycket med evig tillväxt i en ändlig värld..."

      Huvudet på spiken. Formulerar du det lite mer komplicerat på 20 sidor och lite formler med diskontering av framtiden vid olika grad av tillväxt och ränta så kan du få det publicerat i vetenskaplig tidskrift. Är _inte_ sarkastisk.

      Har sett ett fåtal inom ffa. återförskringsbranschen och forskning kopplat till detta som börjat ställa sig frågor kring just detta med räntenivåer, tillväxt och avkastning "i en ändlig värd". Problemet är ju lite att även om man vet vilka frågor man vill ställa så vill de flesta inte höra svaret.

      Radera
    7. Folk i allmänhet förstår inte procenträkning och förstår inte heller exponentialfunktionen med årlig " normal" tillväxt.

      Radera
    8. @Martin, seriöst? Är det så att de börjat komma till det nu. Jeeesus. Det diskuterade vi, även om jag är osäker på vilka förstod på universitet. Sen hamnade det inte i formler visserligen. Det är därför fastighetsprisernas tillväxt (liksom tillväxtvärkets, och en M.Olofssons diverse äventyr) var redan då en smula skräckinjagande.
      Men jo, tid och värdet av förväntningar är en grundparameter. Likväl har nog @Linus Joelsson en poäng. Det är nog mer trend i bostadsköpande/lån etc än man kan tro, men att syna det går väl enbart vid en nedgång eller svårare tider.

      Radera
  10. Det finns två anledningar till att folk är/har varit beredda att skuldsätta sig upp över öronen för resten av sina liv för att bo;

    Det ena är deras övertygelse om att de gör en bra affär, d.v.s. kan sälja i framtiden och i absolut värsta fall få igen pengarna. Det här stämmer endast om framtida köpare har samma inställning osv osv.

    Det andra är den billiga möjligheten till finansiering av köpet, d.v.s. billiga räntor.

    Kruxet här är att dessa två faktorer hänger ihop och det är enligt mig de billiga lånen (speciellt under längre tid) som bidrar till att skapa denna övertygelse hos gemene man. Försämrar man villkoren för finansiering kommer övertygelsen att minska och ersättas av en form av "rädsla" och fler kommer att tveka. Helt plötsligt är det inte så "bara" att ta ett par miljoner i lån och det kommer så klart att leda till minskade priser tills de ligger "i fas" igen, alltså tills rädslan återgår till övertygelsen igen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Berätta nu för mig. Vad är alternativet?
      En billig hyresrätt?
      En KABE?

      Radera
    2. En halvdyr hyresrätt?
      Det handlar väl om att det dök upp en möjlighet för många som var alldeles för fixerade vid Stockholm och en vision om att göra ett nytt NY av Stockholm att snabbt känna sig rika (brf etc är ju rätt starkt koncentrerat till storstäderna). Utan att egentligen bli mer - det är ju samma hus, men iaf kunna casha in på förväntningarna och få det lyxigt nu.
      Hemmablindhet deluxe.

      Radera
    3. Det har varit så de senaste 50 åren så med olika konstruktioner tex 100 % ränteavdrag.

      Radera
    4. Ja, Stefan det kan bli många Kabe som trängs bland romerna i framtiden.

      Radera
    5. Det handlar om att hyresrätten är dyr kontra eget ägt boende.

      Radera
    6. Det handlar även om hur mycket man har möjlighet att skuldsätta sig samt vad som händer när man skuldsatt sig mer än man klarar av med stigande räntor.

      Om nu räntorna stiger vilket jag inte vågar vara säker på i dagens politiker-manipulerade samhälle.

      Radera
    7. Kalkylen bygger på att låntagaren ska klara 7%
      Tror du på räntor högre än det blir det problem.

      Radera
    8. Stefan, Du tror alltså att majoriteten av de belånade klarar 6% ränta?
      Du tror även att det kommer fortsätta konsumera som vanligt utan att tillväxten påverkas?
      Du tror även att det inte kommer bli fler arbetslösa alternativt att fårket kommer klara sina lån med 6% ränta även som arbetslösa?

      Radera
    9. 7% innebär att man fortfarande (om man pga den minskade konsumtionen etc som 7% ränta innebär har jobb kvar) kan betala räntan till banken. Inte att man kan fortsätta att hålla svensk ekonomi under armarna.

      Radera
    10. Kent
      Svar ja. Svar nej. Svar nej.
      Cornu
      Ungefär så.

      Radera
    11. Hyresrätten borde vara dyr, men om man köat till sig en billig äldre HR så är den billig.

      Exempel: BR, 74 kvm, 2,75 milj + 4 350 kr/mån.

      En motsvarande HR i motsvarande 50-talsområde kostar cirka 6 400 kr/mån.

      Radera
    12. Så vi är alltså överens om att stigande räntor leder till fler arbetslösa som inte kan betala sina bostadslån?

      Hur kommer då bostadsmarknaden påverkas av det?

      Samt hur påverkas bostadsmarknaden av att nytillkommande bostadsköpare kommer få en högre kalkylränta de ska klara och därmed får de lägre lånelöften från banken att driva på bostadsbubblan med.

      Radera
    13. Vi kan vara överens om att högre räntor höjer kostnaden på hyresrätten och eget boende.
      Så vad är då alternativet?

      Radera
    14. Det är ju skillnad i räntekänslighet i BR vs HR.

      Jag betalar 113 kr/kvm/år i ränta (min andel av hyresvärdens ränteutgifter).

      En BR-innehavare i mitt exempel ovan med kanske 2 miljoner i eget lån och en halv miljon i föreningen betalar kanske 400 kr/kvm/år.

      Räntekänsligheten är därmed 3-4 ggr högre för bostadsrättsinnehavaren.

      Kostnaderna för boendet ökar i båda exemplen, men de ökar snabbare för ägt boende än hyrt.

      Radera
    15. Med all respekt JP, det där är en anekdot.
      Det kan vara precis tvärtom med högt belånade hyresfastigheter.
      I brf-klubben jag är med i är skuldsättningen 1 tusen/kvm.

      Radera
    16. Visst är det det, och i normalfallet är det oftast bättre att äga på sikt. Håller med om att fastighetsbolag också kan vara hårdare belånat än vad just min hyresvärd är, principen är dock densamma.

      Det jag menar är att det finns gott om exempel på fall där det ser ut att vara en bättre kalkyl att hyra. Mitt exempel är ett motargument till påståendet "Det handlar om att hyresrätten är dyr kontra eget ägt boende.".

      Det _kan_ också vara så att BR-priserna är "konstgjort höga" på grund av desperat efterfrågan och lågt utbud, det vill säga en "bostadsbubbla" om dessa faktorer inte är långsiktiga.

      Mitt exempel i inlägget här har en BR vars månadskostnad _i dagens ränteläge_ är tusen kronor större än motsvarande HR. Det känns inte riktigt hållbart om nu räntorna ska stiga.

      Radera
    17. "Det handlar om att hyresrätten är dyr kontra eget ägt boende."

      Visst, det är en kraftig generalisering/förenkling och undantag finnes så klart (vilket du bevisar). Som jag skrivit förut. Det finns flera marknader i marknaden.

      Radera
    18. Jag känner personligen folk i Stockholm som lägger sig och spyr vid 2-3% och hamnar under isen vid 4-5%.

      Ni har helt enkelt fel i att alla klarar 7%. Många har rent av fått lån där de inte ens från början var nära att klara 7%. Vissa har dessutom sluppit kontantinsatsen, även om det antagligen varit ovanligare.

      Verkligheten kontra fantasier. SBAB är kanske den största boven här. Vad säger de officiellt att de kräver? Förstår ni då hur meningslöst det är att ni sitter och räknar på det?

      Radera
    19. Var lite otydlig där.
      7% gäller SHB-s kunder.
      De andra bankernas verksamhet och kunder ser jag mest som en lekstuga för de som inte förstår.

      Radera
    20. Problemet är att man för att få köpa ska buda mot de som inte förstår...

      Radera
    21. Nordea/Nordbanken har hur mycket pengar som helst att låna ut!
      Vem minns inte 7 maj 1992?
      https://data.riksdagen.se/fil/259C02FB-E464-4E1E-B7FC-582849DD57CC

      Radera
    22. Ur Securum föddes Castellum, Norrporten och Pandox.
      Var bara att tacka och ta emot.
      Inte lika roligt för de som blev av med sina fastigheter. Enligt vandringssägen betedde sig Nordbanken som gangsters.

      Radera
    23. Men vadå, försvinner Sveriges problem om vi slutar räkna med banker som SBAB? Det vore ju skitbra, då kan vi ju göra det istället för att tjafsa.

      Radera
    24. SBAB-s krediter kommer att hamna i Securum mk2.
      Så spelar vi spelet som 1992.
      Blir lottodragning på bästa sändningstid vem som vinner en 5-rummare på Östermalm.

      Radera
    25. Kanske dags att upprepa vad "klara 7%" handlar om, dvs bankens krav. Det är banken som anser att du klarar dig på det som blir över. Signalen är tydlig: blir det dålig stämning och du inte vill betala kan de få kronkalle att ta räntan från din lön. De har antagligen räknat som kronkalle och då kommer kronkalle också tycka att du klarar dig på det som blir över.

      Skulle du sakna jobb kan ju alltid kronkalle ta bostaden istället.

      Bankens kalkyler verkar mer ta sikte på att banken skall få tillbaka sina pengar.

      Det man skall fundera på är ifall man gjort en egen kalkyl. Räknat ut vad det betyder för sin ekonomi med högre ränta. Har man t.ex. satt upp en budget för scenarion? Vilka utgiftposter får man skära i osv. Jag antar att många sitter som en fågelholk när banken räknar ut och kommer fram till att man "klarar" sig...

      Radera
    26. Kanske dags att upprepa vad "klara 7%" handlar om, dvs bankens krav. Det är banken som anser att du klarar dig på det som blir över. Signalen är tydlig: blir det dålig stämning och du inte vill betala kan de få kronkalle att ta räntan från din lön. De har antagligen räknat som kronkalle och då kommer kronkalle också tycka att du klarar dig på det som blir över.

      Skulle du sakna jobb kan ju alltid kronkalle ta bostaden istället.

      Bankens kalkyler verkar mer ta sikte på att banken skall få tillbaka sina pengar.

      Det man skall fundera på är ifall man gjort en egen kalkyl. Räknat ut vad det betyder för sin ekonomi med högre ränta. Har man t.ex. satt upp en budget för scenarion? Vilka utgiftposter får man skära i osv. Jag antar att många sitter som en fågelholk när banken räknar ut och kommer fram till att man "klarar" sig...

      Radera
    27. Framtidens räntekostnad kommer nog överstiga medelsvenssons nettolön men det spelar ingen roll för vad är alternativet? 1,5 nettolön för en BR varje månad eller 2 nettolöner för en BR? Dessutom är det bostadsbrist och så länge det är bostadsbrist kan alla betala mer än vad man tjänar. Får man det inte att gå ihop så ringer man upp en journalist och blir en stor crybaby i SVD så kanske man kan finansiera lån med lån :)

      Radera
  11. https://youtu.be/kRu5vEvZ7f8
    Janet känns nog lite vag,men inget är hugget i sten iaf.

    SvaraRadera
  12. En skynda långsamt anpassning kanske är bäst.
    Frågan är väl vad och hur man skall göra med hushåll som inte klarar sig. Iom bostadsmarknadens struktur. Det är varken bra att ha för många tomma bostäder, liksom för många hushåll/familjer med barn utanför bostadsmarknaden.
    Så tipset till politiker är väl att börja agera och tänka nu.
    Samtisigt är det ej heller smidigt om de som tagit lån över huvudet kommer undan heller så som samhällssynen är idag.
    I min erfarenhet verkar det nästan som ett måste att brf-medlemskap/bolån och barninförskaffning har en stark tidskorrelation. Men det är nog ett storstadsfenomen främst. Även om förklarligt sådant. Som @TC påpekar verkar man ha sett det pga dagens 25-35 åringars uppväxt brf som en investeringsvåg som var enkel och som de allra flesta hängde på.

    SvaraRadera
  13. Började fundera över min egen lånesituation och inser att banken nog inte räknat med så stor ränteökning. När vi tog lån för att köpa villa så sa vår handläggare väldigt tydligt att en 2 barns familj ska ha 12k kvar i månaden för att deras kalkyl ska hålla. Eftersom vi låg långt över så har jag inte funderat på detta tills nu och vår handläggare tyckte t.om att vi kunde använda ett blancolån om vi ville ha kvar mer av kontantinsatsen.
    Kollar jag till vår egna situation så har vi ett lån på 3 800 000:-
    På detta lån har vi en ränta på 1.45% vilket blir ca 4600 kr/mån i ränteutgifter.
    Om vi leker med tanken att räntan ökar kraftig någon gång i framtiden så skulle det för oss innebära.
    2.45% = Ca: 6345 kr/mån (merkostnad på 1745:-)
    3.45% = Ca: 10970 kr/mån (merkostnad på 6370:-)
    4.45% = Ca: 14150 kr/mån (merkostnad på 9550:-)
    5.45% = Ca: 17331 kr/mån (merkostnad på 12731:-)
    6.45% = Ca: 20511 kr/mån (merkostnad på 15911:-)
    7.45% = Ca: 23691 kr/mån (merkostnad på 19091:-)
    Nu ser jag att dom där 12k som dom hade som gräns endast täcker en ränta på runt 5%
    Nu tror jag själv inte att räntorna kommer att gå upp så pass mycket under min livstid (är 33 år)
    Det som slår mig mest är att jag har bekanta som har använt andra banker då dom tycker att våran bank är för hård i sin bedömning och som har det sämre ställt än oss. Förvisso ligger deras skulder en bit under våra men vi pratar om ca 200-300k vilket gör att jag har svårt att se att deras banker har räknat på speciellt stora ränteökningar. Till saken hör att jag själv har en inkomst som överstiger deras totala inkomst.
    Ja den som lever får väl se om skiten hittar fläkten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    2. "sa vår handläggare väldigt tydligt att en 2 barns familj ska ha 12k kvar i månaden för att deras kalkyl ska hålla."

      Låter väldigt lågt. Vilken bank?

      Radera
    3. Verkar som de räknat exakt på riksnormen för fyra-personers familj d.v.s existensminimum.

      Radera
    4. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    5. Jag tror vi alla har anekdoter om bekanta som fått låna massor till lägenheter där banken bara viftat undan sånt som skakig kreditvärdighet eller brist på fast anställning. "Det löser sig"!

      Radera
    6. Swedbank är det vi har. Det ända jag hör är att man inte ska väbda sig till dom då de är så hårda i sin bedömning så de 12k verksr ki vara högt satta. Har dock inte varit i kontakt med någon annan bank så jag vet inte vad dom har för krav.

      Radera
  14. Nyfiken pa om det kommer bli lonedriven inflation denna gang for att runda bopriskraschen?

    Om inte sa ar ju enda vagen framat att BLT far mindre pengar att buda for - fallande huspriser.

    SvaraRadera
  15. Frågan är dock om FEDs förutsägelser är så mycket mer tillförlitliga än RBs igelkottsdiagram?

    SvaraRadera
  16. Tillgång och efterfrågan är fortfarande en avgörande faktor, idag är tillgången lägre än efterfrågan så någon omedelbar krasch tror jag inte på. Byggbranschen går på knäna, det byggs som aldrig förr i Svedala. När allt detta ger effekt i form av mer tillgängliga bostäder kan det dock hända grejer.. finns alltså en viss risk för överkorrigering här. Dessutom sugs snudd på varenda lediga lokal/ boende som tidigare funnits tillgängligt upp som flyktingboende, finansierat av skattebetalarna..

    SvaraRadera
    Svar
    1. En krasch kommer aldrig som en blixt från klar himmel, det är bara de som vägrar se varningssignalerna innan som påstår detta.

      Radera
  17. Blir det kris och människor blir av med sina anställningar kommer de inte ha råd att bo kvar i nyproducerade hyresrätter heller.

    Alla kommer att drabbas.

    Vi får helt enkelt bo fler på mindre yta för att lösa det i så fall.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du nonchalerar problematiken.

      Hyresrätt: antingen har du jobb och kan bo kvar, eller så har du inte jobb och måste flytta.

      Bostadsrätt: antingen har du jobb och (kanske) kan bo kvar, eller så har du inte jobb och måste sälja.

      Flytta och sälja är helt olika saker. Att "alla skulle drabbas" är en kognitiv illusion.

      Landet som helhet drabbas dock självklart. Så i den mån man känner sig bunden till landet drabbas så klart alla indirekt. Men det är riktigt, riktigt långsökt att gå därifrån till att dra någon form av likhet mellan de olika inblandade.

      Radera
    2. ETH lär fortsätta trava på oavsett svenska jobb, så att säga.

      Radera
    3. I en sådan situation gäller det att kunna hålla huvudet kallt och lyckas hålla sig kvar så länge tills åtgärdspaketen kommer. De som får gå först kommer vara de som får sitta med de stora skulderna. När politikerna reagerar och vill dämpa effekterna så kommer diverse undantag.

      Radera
  18. Det handlar bara om en sak. Håll igång kreditgivningen så länge det går, för det är det enda som finns av högkonjunktur tillsammans med flyktingspektaklet. De kunder jag är hos, mestadels industriföretag, verkar ha det rätt knapert redan. Högkonjunkturen verkar begränsa sig till vård och omsorg(ökande antal bidragstagare), kaffelatte och byggbranschen. Såg att det var brist på tandläkare på landsbygden? Tror fan det, när det kostar 50 kronor för de som inte betalar själva. Eller har folk på landsorten plötsligt fått så mycket sämre tänder?

    SvaraRadera
  19. Det enda jag har förstått är att man ska inte lita på Lars Wilderäng ang bostadsbubblan för han har haft fel sen bloggens begynnelse :)

    SvaraRadera
  20. BraBraBraBraBraBraBraBraBraBraBraBraBraBraBraBraBraBraBraBraBraBraBraBraBraBra

    SvaraRadera
  21. Kan det här få fart på diskussionen om ränteavdraget? Förutom chock-effekten av att ta bort den vore det bra att ta bort så mycket som möjligt så snabbt som möjligt. Kostade staten 30 miljarder för några år sen, troligtvis mer idag, säg 40, med en ränteökning på 166% blir det ca 100 miljarder per år. Det motsvarar försvaret, rättsväsendet och lite till.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja men man kan ju montera ner försvar, rättsväsende, offentlig vård, gratis universitetsutbildning, gratis skolböcker, gratis mat i skolan o.s.v. och fördela om pengarna till fortsatt ränteavdrag trots ökade kostnader. Budget handlar ju om att fördela på ett så bra sätt som möjligt och nästan samtliga politiker tycker nog att det är bättre med 1% mer i ränterabatt än 1 polisman mer i Bergsjön.

      Radera
    2. @Thuren, jag tycker det är en bra idé. Tyvärr har nog Tony en poäng i det han säger där.

      Radera
    3. Jag tror tyvärr att man inte behöver hoppas så mycket på att politikerna kommer stävja prisuppgången utan man kommer nog göra allt som står i sin makt för att göra bolånetagarna så glada som möjligt. Att man monterar ner gratis skola spelar ju ingen roll om det innebär att man kan ta ett lån på värdeökningen på sin BR eller Villa och skola sina barn på Harvard istället. Nermonterad skola och dylikt drabbar bara dom som inte är kapitalstarka och står utanför bostadsmarknaden vilket är bra då det i förlängningen innebär att det blir ett överskott på lågutbildade som kan jobba väldigt billigt så att Sverige kan konkurrera mot Bangladesh, Kina och andra produktionsländer medan högutbildade kommer få bra betalt i form av löneökningar högre än inflationen och värdestigningar på bostäder.

      Radera
  22. Räntehöjning är bullish för aktier!!!111 KÖP!!

    SvaraRadera
  23. Jag förstår inte den här optimismen om höjda löner? Om lönerna höjd minskar företagens marginaler. Företagarna, som även den drabbas av höjda räntor, har två alternativ: 1) varsla eller robotisera, eller 2) öka omsättningen. Med en vikande konsumtionskraft som höjda räntor innebär minskar även företags omsättning.

    Av det kommer lägre utdelngar och lägre värderingar för bolag.

    SvaraRadera
  24. JP, 50% var en siffra som det svängdes med 2103-2014.

    Nu spelar det kanske ingen roll om det är EUR eller USD för ECB har precis annonserat möjlig intention att börja höja räntorna.

    SvaraRadera