2017-03-03 08:48

Statens överskott endast 10 miljarder - sparande på skattekonto förklaringen

Statens överskott 2016 var inte alls 60 miljarder enligt finansutskottets Jan Ericson (m). 50 miljarder av "överskottet" beror på att företag och privatpersoner använde skattekontot som bank. Nu har räntan satts till noll och pengarna förväntas strömma ut från skattekontot.

Skattekontot har på grund av tidigare lagstiftning erbjudit en för ränteläget hög och skattefri ränta. Företag och privatpersoner har därför deponerat likvider på skattekontot, vilket är förklaringen till statens bokföringsmässiga överskott under 2016. 

Av statens överskott på 60 miljarder beror 50 miljarder av sparande på skattekonto, som i själva verket är en skuld staten har till medborgarna.

"[H]ela statens överskott beror på att skattebetalarna använt Skattekontot som bank. Det är inte riktiga skatteintäkter som staten får behålla. Nu har regeringen dessutom beslutat att sätta räntan till noll, och därmed förväntas överlikviditeten på skattekontot minska igen, och Riksgälden spår att 2017 blir betydligt sämre. "Underskottet i statsbudgeten väntas bli 20 miljarder kronor 2017" skriver man i sitt pressmeddelande."
Siffrorna kommer bland annat från Riksgäldens pressmeddelande i januari.
"Tolkningen av statsfinanserna försvåras fortsatt av de överinsättningar som finns på skattekontot. Riksgäldens bedömning är att de i dag uppgår till cirka 50 miljarder kronor, vilket är samma bedömning som i oktober. Detta innebär att både Riksgäldens lånebehov och den redovisade statsskulden blir lägre än vad de skulle varit utan överinsättningarna på skattekontot."
Riksgälden förväntar sig nu ett underskott på 20 miljarder kronor för 2017, eller 80 miljarder i skillnad mot de felaktiga siffror som regeringen slänger sig med för 2016.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa.

32 kommentarer:

  1. Ladorna är fulla... Vi är ett rikt land...
    Repetera detta för dig själv i ett tyst rum med ackrediterad psykolog så kan du också bli politiker inom snar framtid!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Yes - och vi får se det som en utmaning.

      Radera
    2. Som ni ser(?) förväntas statsskuld/bnp sjunka.

      Radera
    3. Som du ser(?) förväntas kommunskuld/bnp kraftigt öka.

      Radera
    4. Att kommunalskatten är i en stigande trend råder det inget tvivel om.

      Radera
  2. Pengarna på skattekontot är bara förskottsinbetalning på framtida skatteintäkter :)

    Vänta bara till de låses... och kvittas mot framtida skatteinbetalningar.

    Regeringen har inte höjt några skatter nämnvärt utom några få aviserade punktinsatser, som inte är i närheten av att täcka kostnadsökningarna.

    Som tidigare visats har arbetslösheten minskat, vi har ju en god konjunktur för tillfället men samtidigt har hundratusentals människor anlänt som kräver resurser.
    Polisen, försvaret etc, alla kräver resurser.
    Staten blöder ur alla hål just nu och gummibandet sträcks ordentligt.

    Enda sättet att klara av dessa åttaganden ekonomiskt utöver kraftiga omprioriteringar av vart resurser fördelas, dvs utgifterna är skattehöjningar och/eller minskade avdrag som tex ränteavdrag och köravdrag.

    Det kommer efter valet 2018, fram till dess rullar man det genom skitsnack (Hultgrens analytiska diskussion av bristande resurser till försvaret exempelvis) och checkkredit.

    Någonstans efter valet 2018 smäller det till, förmodligen några kronor ökning kommunalt, något halvkrona regionalt och sedan lika mycket statligt.

    För i grunden har inget ändrats sedan Alliansen införde jobbskatteavdraget, utom att försörjningsbördan ökat kraftigt, de statliga bolagen går sämre och genererar mindre vinst och åttaganden har ökat kraftigt iom nya löften.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eller, kortare: Som man bäddar får man ligga!

      Radera
    2. Rickard
      "Staten blöder ur alla hål just nu och gummibandet sträcks ordentligt."
      Har du överhuvudtaget läst Riksgäldens pressmeddelande?

      Radera
    3. Flytta dina besparingar till CH !!
      Eller växla in dem i konvertibel värdebeständig valuta och lägg in dem i ditt kassaskåp!

      Radera
    4. Eh, ja. Lånebehovet förväntas minska iom konjunkturläget förbättras.
      Gäller det om två tre år?
      Skall staten låna till löpande verksamhet eller till investeringar?
      Att staten har låg belåningsgrad i förhållande till BNP beror på att BNP växer mycket fortare än vad statskulden minskar i kronor.

      På 20 år har den minskat 20%. BNP har växt betydligt mer under den tiden. Nu är det såklart inte något självändamål att vara skuldfri, staten hade varit en utmärkt bolånekund. Bara man är handlingsfri.

      Jag ser det som positivt att staten skulle kunna låna upp några hundra miljarder till hyfsad ränta för att göra vissa investeringar i ex infrastruktur (ej snabbtåg men utbyggd regional tågtrafik, VVSskrot energissystem ) som betalas av i takt med nyttjande.

      Men att låna för att ta emot arbetslöshet?
      För att finansiera försvaret? Polisen? Vården?
      Det skall vara kortfristiga lån då, upptagna mest av kassaflödesskäl.

      Återigen, staten har åttaganden som inte är finansierade och därför kommer lånebehovet öka eller intäkterna behöva höjas och ingen med vett och vilja kan säga att saker och ting fungerar tillräckligt bra i dagens Sverige.

      Om vi inte sänker ambitionsnivån.

      Du kan ju börja tala om hur det skall göras?

      Radera
    5. Jag skall tillägga att situationen är inte katastrofal på något sätt, media och bloggare svartmålar gärna i egensyfte.

      Men ser du på trenden så kommer systemen belastas hårt och därför kommer som sagt intäkterna behöva höjas eller ambitionsnivån sänkas.

      Det är en ideologisk fråga.


      Radera
    6. Självklart finns det risker framöver.
      Som alltid konjunkturen, främst statens beroende av inkomst av kapital.

      Radera
    7. ja, är det därför en bra ide att använda statskulden för att motverka riskerna från konjunkturen på löpande verksamhet?
      Vissa verkar tycka det. Andra inte.

      Är det inte bättre att använda statsskulden till att göra investeringar som på sikt tillför mer, eller är nödvändiga?

      Radera
    8. Infrastrukturen är i stort sett eftersatt i hela världen så det finns massor att göra. Därav Trumphoppet att han ska sätta "fart på hjulen"
      Det kommer så klart att leda till ökad statsskuld med allt vad det innebär (Om det är rätt eller fel vet vi först efteråt).
      Just nu är det dock ganska kul då folk lever på hoppet och är hyfsat optimistiska.

      Radera
    9. Trump, jo jo, men vi vet ju alla att det egentligen är Soros och Bilderbergruppen som bestämmer och då finns ju ingen anledning att vara pessimistisk. Skörden kommer att frysa och regna bort, Sverige kommer att invaderas av tiotusen tyska semesterbögar till sommaren, fel låt kommer att vinna och man kommer köpa ut lite för lite från systemet på midsommar. Kort sagt - allt är katastrof, staten och hela världen blöder ur alla hål och Putin är den ende som kan rädda oss.

      Radera
    10. "Help us Vladimov Putnobi, you're our only hope"

      Radera
    11. BNP totalt eller BNP / invånare...
      MYCKET stor skillnad...

      Radera
  3. Ja, detta är anledningen till att ingen seriös bedömare använder sig av statens budgetsaldo för att bedöma statens ekonomiska hälsa. Vi hade samma effekt åt andra hållet när Riksgälden lånade upp pengar för att sedan låna ut till Riksbanken (bland annat 2009).

    Det enda korrekta är att titta på statens finansiella sparande för att inte få dessa onödiga svängningar.

    Utfallen och prognosen för statens finansiella sparande är som följer:
    2016: +0,6% av BNP
    2017: +0,2% av BNP
    2018: +0,1% av BNP

    Det ser alltså oerhört stabilt ut för statsfinanserna just nu. Skit i att budgetsaldot fladdrar pga skattekonto och vidareutlåning, det är sparandet som är det viktigaste.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Enligt Jan Ericsson är utfallet och prognoserna för statens finansiella sparande negativt 2015-2017, tvärt emot förra högkonjunkturen. Se överst http://www.ericsoniubbhult.se

      Radera
    2. Jo men nu är Jan politiker och för fram de åsikter som gagnar M.

      Radera
    3. Ja, för att vara högkonjunktur är det klena siffror, det håller jag med om (jämför med sparandet 2007 och även 2008).

      Nu är Jan Ericsson siffror lite gamla.

      Riksgäldens prognos enligt ovan:
      2016: +0,6% av BNP
      2017: +0,2% av BNP
      2018: +0,1% av BNP

      Konjunkturinstitutet i december:
      2016: +0,7%
      2017: +0,2%
      2018: +0,4%

      Jan verkar ha använt siffrorna från vårpropositionen 2016, men de siffrorna är överspelade nu. Hade han använt budgetpropositionen 2017 så hade underskottet varit mindre, och nu med de senaste upprevideringarna så är det finansiella sparandet positivt istället.

      Radera
    4. Tröttsamt att inte ens Riksgälden(och media) kan lära sig att skilja på inkomster, utgifter och utbetalningar. Staten har som de flesta andra också en kapitalbudget......där t.ex lån redovisas. Ja staten kan låna för att låna ut, dvs inte bara för att låna till utgifter....hrrmm..kostnader. Däremot kan staten skapa egna pengar utan att låna....bara genom att skuldsätta sig hos sig själv(dvs hos Riksgälden) men det tar RG helst tyst om(de påstår att deras balanser är nollställda varje dag vilket är omöjligt eftersom man lånar i efterhand normalt sett).

      Radera
  4. Migrationsverkets kostnader 2016: 73 MILJARDER

    Tillkommer de kostnader som staten ger till enskilda kommuner i saken.
    MEN, den verkligt STORA kostnadsexplosionen kommer efter två år i kommunerna när de nya "svenskarna" anses kunna koma in på den svenska arbetsmarknaden och bli "självförsörjande" och inte leva på bidragsjobb...

    http://www.affarsvarlden.se/bors-ekonominyheter/migrationsverkets-kostnader-for-2016-6829218

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag skrev ju det, efter valet 2018...
      85+160+30+30+30 (2014-2018) = 350 000 människor som kostar i snitt 5´ i månaden netto (viss rundgång blir detäven om kontot belastas med större summa är det ju pengar in på andra konton) det är ca 20 miljarder i ökade kostnader.

      Måste sedan investeringar göras ökar kostnaderna ytterligare, men är svårare att beräkna som löpande kostnader.

      Med ca 600 miljarder i direkta skatter på arbete motsvarar detta ca 1,5-2% ökning av det kommunala skattetrycket.

      Tillkommer gör övrigt.

      Radera
  5. Finns ju mycket att skära i. Bort med bistånd, migration och EU-avgift så vips har vi 150 miljarder plus. Lägg ner Arbetsförmedlingen och ett hundratal andra meningslösa myndigheter vså har vi en bra slant till. Röstar på vem som helst som lovar göra detta.

    SvaraRadera
  6. Oj! Hundra meningslösa myndigheter. Vilka 10 ska avvecklas först?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om man tar ekonomistyrningsverket, regeringskansliet, riksgälden, skatteverket, åklagarmyndigheten och försvarsmakten först så borde de andra myndigheterna snart kollapsa. :-)

      Radera
    2. Om vi börjar på A så dessa:
      ALKOHOLSORTIMENTSNÄMNDEN
      ALLMÄNNA REKLAMATIONSNÄMNDEN
      ARBETSFÖRMEDLINGEN
      ARVFONDSDELEGATIONEN
      BARNOMBUDSMANNEN
      BOVERKET
      DATAINSPEKTIONEN
      DISKRIMINERINGSOMBUDSMANNEN
      E-HÄLSOMYNDIGHETEN
      EKOBROTTSMYNDIGHETEN
      EXPORTKREDITNÄMNDEN
      FASTIGHETSMÄKLARINSPEKTIONEN

      Det var 12 st. Vissa av dessa kan läggas ner helt, för andra kan relevanta uppgifter läggas under andra myndigheter. Tror inte det är några problem att lägga ner betydligt fler än hundra myndigheter.

      Radera
    3. Ja, alkoholsortimentsnämnden hade en budget om hela 238 000 kr förra året tydligen.

      Radera
    4. re. Ben

      Och det är ett argument för att behålla den? Hur stor budget hade Arbetsförmedlingen?

      Radera
    5. På A svarar vi nej och på B svarar vi ingen aning.

      Radera
  7. Då blir det nollsumma då med MV:s skuld till kommunerna för 2016 som ännu inte ska vara utbetald.
    Var inte 2015:s budget belastad med förskottsutbetalningar för 2016 då 2016 var S första egna budget 2015 var en alliansbudget

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...