2017-02-17 11:33

SCB: Rekordstort byggande av lägenheter i flerbostadshus

De preliminära siffrorna för 2016 visar på rekordstort byggande av lägenheter i flerbostadshus ("lägenheter"). Siffrorna är med råge de högsta sedan miljonprogrammets dagar, som i mycket handlade om byggandet av villamattor och byggandet av lägenheter idag överträffar på många håll miljonprogrammet.
Påbörjandet av nybyggnation av lägenheter i flerbostadshus 1975 - 2016 i hela Sveirge. Fyra kvartals glidande medelvärde
är det som är intressant för att justera för exempelvis de sk Odellplattorna 2006.
Byggandet av lägenheter fortsätter alltså att slå nya rekord och trenden pekar tydligt uppåt. Byggandet är till och med högre än det var inför 90-talskrisen även i hela riket.

Läget i Stockholm är ännu värre.
Byggandet av lägenheter i flerbostadshus 1975 - 2016 i Stor-Stockholm.
Nybyggnationen av lägenheter i flerbostadshus i Stor-Stockholm är nu mer än dubbelt så högt som det var inför 90-talskrisen med efterföljande krasch. De rullande medlen, som visar på starten av nybyggnationer är rent av högre än spiken som de sk Odellplattorna orsakade 2006 innan stöd togs bort.

Med tanke på vad som byggs så är frågan om vi inte för länge sedan passerat en överhettning med medföljande krasch som följd framöver?

66 kommentarer:

  1. Fortsätter den rörliga nettoräntan ligga på ca. 1,2% kommer ändå bostadspriserna stiga 10% per år. Att det byggs fler lägenheter än vad folk behöver kommer till slut bara leda till att finansstarka köper fler lägenheter och hyr ut till invandrare som bekostas av staten och därmed dom som inte är finansstarka och kan bli hyresvärdar själva. För att det inte ska krascha kommer vi se till så att SEK blir ännu mer värdelöst och nästa steg är kanske att bygga fler broar till kontinenten så att vi kan ta emot fler för att fylla upp lägenheterna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Då kostar en vanlig trea i sthlm ytterområden, ända ut i vårby, Haninge, Tensta, ca 7-8 millar år 2023/2024. Kontantinsats, (entrebiljetten), hamnar då på över miljonen. Som Einstein (populärt) har sagt: Compound interest rate is the strongest force in universe...
      Ergo en omöjlighet...

      Radera
  2. Jag har ingen koll alls på bostadsbyggandet men "antal lgh" ger inte hela bilden. Går det att få ut data på hur många kvm, rum, etc. som byggs? Vore också intressant med data på antalet avslutade projekt, kanske i samma graf så man ser fördröjningen. Har själv ingen koll på hur lång tid det tar att färdigställa en fastighet.

    Min magkänsla är att det i Sverige snart kommer finnas mängder av 3or m hög standard strax utanför centrum och som kostar en del samt trångboddhet bland de som inte har råd att betala för sig varav en del troligen efterfrågar 4-5or med mkt låg hyra.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det känns som det är på väg åt ett rejält stratifierad segregering här.

      Radera
    2. Lite intressant att se SCB:s befolknings prognos också. Enligt den kommer andelen 19-24 åringar minska med närmare 100 000 de kommande åren. De kan ju antas vara en stor drivkraft i efterfrågan underifrån. Personer som i stor utsträckning är nytillskott. Majoriteten 25 år och uppåt har förmodligen någon form av boende redan. Dvs invandringen får nog göra jobbet för att täcka upp även det tappet.

      Radera
  3. Klassiskt exempel enligt österrikisk konjunkturcykelteori. Felinvesteringar pga artificiellt låga räntor. Kommer sluta i katastrof.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Någon kommer ju betala för det. Inte blir det dom som felinvesterat. Tar man lån har man inga pengar att betala med och därmed ingenting att oroa sig för.

      Radera
    2. Ja om verkligheten ändå vore sådan, vet folk som inte kommit ur 90-talskrisens skulder ännu.

      Radera
  4. Behöver inte bli värre än på 90-talet bara för att det byggs mer i absoluta tal.

    Kolla bara hur många lägenheter det fanns per 10000 innevånare (hyres och bostadsrätter) och jämför med nu. Även om alla färdigställs snabbt så blir nog siffran mycket lägre än på 90-talet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hyresrätter ska det vara.

      Radera
    2. Antal hyresrätter 1990 - 1.651.695 st.
      Antal hyresrätter 2012 - 1.653.347 st.

      Antal Bostadsrätter 1990 - 682.791 st.
      Antal Bostadsrätter 2012 - 1.025.913 st.

      Antal bostäder med äganderätt 1990 - 1.710.282 st.
      Antal bostäder med äganderätt 2012 - 1.871.519 st.

      Jag undrar vad som händer när "vanligt" folk inte vill och/eller kan få en hyresrätt, inte får låna till en villa eller bostadsrätt för att de som sitter i villa och hyresrätt inte kan/vill sälja för det priset som köparna vill/kan betala?

      Min gissning är att bostadsmarknaden torkar upp rejält.

      Radera
    3. Tja, de kanske flyttar?

      Radera
    4. ok, så om man höftar lite hade vi i Sverige 4044768 bostäder 1990 och 2012 vad det 4550779. Befolkningen ökade under denna tid från 8,6 milj till ca 10 milj. Detta gör således att antalet bostäder/capita sjönk från 0,47 till 0,46. Färre bostäder per person nu men ingen drastisk förändring.

      Radera
    5. Ja - jag skrev först hyres och bostadsrätter men menade bara hyresrätter som är "alternativet" om man inte vill köpa.

      Radera
    6. Det kommer bli hyresrätter av dessa, och marknaden kommer tvinga upp hyrorna.

      Allt eftersom investerarna kräver återbetalning kommer det också driva upp hyrorna på övriga beståndet, det som regleras av bruksvärdesprincipen. Det kommer också generera nödvändiga imtäkter till de kommunala bostadsbolagen så man kan subventionera hyror till de som inte har råd.

      Parallellt måste också avgifter/skatter mm höjas på ägda bostäder/bostadsrättigheter. Återigen subventionering för de med lägst inkomster.

      Stratifierar man bostadskostnaden måste man subventionera den för de vars inkomster inte hänger med.

      Visst gummiband finns såklart i slumboendeformer ex storfamiljer i små lgh , kompisboende osv.

      Radera
    7. Som sagt, med nuvarande takt i befolkningsökningen framstår inte nybyggnationen av lägenheter som speciellt riskfylld. Det är väl snarare byggnadstakten under 90- och början på 00-talet som framstår som ej tillräcklig.

      Jag har för länge sedan slutat tro på någon bostadskrasch, om jag ens någonsin har trott på det. Därmed inte sagt att de nuvarande prisökningarna på attraktiva lägenheter i storstädernas centrum kommer att fortsätta för evigt. Rimligen kommer priserna att stabiliseras och kanske till och med sjunka lite i takt med att utbudet ökar, men det dröjer nog många år till innan vi får se någon tydlig avmattning.

      Sedan är det klart att en ekonomisk kris med lågkonjunktur och ökad arbetslöshet skulle slå hårt mot bolånetorskarna, men det betyder inte att bostadsmarknaden i sig kommer att krascha.

      Radera
    8. Bolånetorskarna måste ju rimligtvis vara de utan lån?

      Radera
    9. 50 procent av jobben kommer automatiseras bort till 2030 (I USA, men det blir ungefär likadant här). Närvarorobotar gör att många kan sköta jobbet från andra sidan Jorden. Hus kan 3D-printas. Allt kommer ändra sig. Medan bostadskalkylerna bygger på status quo.

      Radera
    10. @Kuckeliku, ja, jag funderar också på hur det där kommer att gå.
      Men till alla andra, tänk på att i dagens globaliserade värld så är en del av befolkningen i alla länder rätt mobil. Det är möjligt att det varit så förr också. Så en ekonomisk nedgång kan även innebära att en del av befolkningen som finns idag flyttar utomlands. Både svenskar som flyttar liksom invandrare som flyttar. (behöver inte ha något gemensamt med bidragstagande etc). Resultatet kan bli då att man får en lite för stor överkapacitet på bostäderna - som ändå finns och måste betalas. Hur det blir beror lite på hur det är i Sverige kontra olika andra länder.

      Radera
    11. 50% av nuvarande jobb kanske men det kommer ju skapas massvis med nya typer av jobb (precis som det har gjort innan).

      Radera
    12. Wofser, jag är inte säker på att det är likadant denna gång.

      Istället för ett långt utlägg länkar jag till en förträffligt bra skapare av videos:

      https://www.youtube.com/watch?v=7Pq-S557XQU

      Radera
    13. Jo...

      Och om man sedan tar hänsyn till befolkningstillväxten i Stockholm:
      2015
      2 150 056 innevånare

      1990
      1 641 669 innevånare

      och 2018 är det säkert ca 2 300 000

      En befolkningsökning 1990 -2018 på ca 30%

      Och som någon påpekade ovan i denna tråd, antalet lägenheter verkar ju inte öka i samma takt - långt därifrån

      Dessa siffror kan ju inte göra någon särskilt orolig för en krasch

      Alltså: att det skulle bli en priskrasch orsakad av en överproduktion av lägenheter verkat inte troligt

      Men en räntehöjning med ett par %, kombinerat med en konjunkturnedgång och en ökad arbetslöshet skulle nog kunna orsaka en hel del (bl a att priserna på bostäder vänder nedåt - rejält)

      Men då är det nog inte enbart priserna på bostäder vänder nedåt - då åker nog det mesta söderut

      Radera
    14. Det är inte så många som begråter förlusten av kopistyrket eller de manuella fiskrensarna eller införandet av lyftkranar eller vävstolar. Allt detta tog människornas levebröd från dom!!

      Radera
    15. Robotarna är till för att befria oss från arbete, inte för att alla skall kunna äga ett stort slott och flyga till månen på semester, vilket Jorden inte pallar för. Livets mening är inte evigt arbete.

      Radera
  5. Frågan är om folk har råd att bo i nybyggda hus om inte hyran subventioneras ?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hyran kommer att subventioneras. Har man råd att betala så gör man det. Har man inte det så finns det något som heter bostadsbidrag. Det är inte hugget i sten att det bidraget inte kommer att utökas. Det samma gäller ju pensionen. Det är rätt många som det lönar sig mer för att gå i förtidspension eftersom med bostadsbidrag och garantipension kommer dom ändå få mer jämfört med om dom hade jobbat till 67.
      Så kommer det vara även om bostadspriserna kraschar. Dom med pengar och utan lån kommer att betala för kreditförlusten och dom som är överbelånade kommer få sina lån preskriberade. Sverige har alltid varit ett land som fostrat människor i att allt löser sig, ta inget ansvar och därför följer ju majoriteten detta.

      Radera
    2. Ja vi får se, stiger räntorna så blir det svårt att få lönsamhet i ett fastighetsbestånd, då får väl staten gå in med subventionerade räntor för hyreshus såsom vi hade på 80-talet. På den tiden låg den vanliga räntan på c:a 13% och för de statliga bostadslånen på c:a 2,5%.

      Radera
    3. Japp och var får staten sina pengar ifrån? Från dom som har eller från dom som inte har? :)

      Radera
    4. Så...hur tycker du man kan undvika och vara med i betalfesten som följer på en lånefest? Dvs motsvarande inte tvingas att vara med och städa morgonen efter festen om man inte varit med och festat?
      Sen kanske det inte är helt moraliskt korrekt förvissom

      Radera
    5. Vem har sagt att det kommer att krascha?
      Putin?
      Sverigevännerna?
      Den bittre pessimisten?

      Radera
    6. Tehelmar: Ganska enkelt. Diversifierade utländska tillgångar. Kan dom inte beslagta det och istället höjer momser och inkomstskatt i kombination med nermonterad välfärd så räcker det väl att ta stenafärjan över sundet. Varför betala någon annans nota? Jag ser inget moraliskt fel i det.

      Radera
    7. En del av oss som hänger när och tycker priserna är oskäligt höga. Inte för att vi inte kan köpa en gård för en miljon i en närförort till Stockholm utan för att inkomsterna verkar inte riktigt i paritet med lånestorleken och drivs/drevs på av billiga krediter och en oklart bostadspolitik samt ett lågränteläge som gör bostaden till ett sorts märkvärdigt sparande så länge priserna går uppåt?

      Radera
    8. Toni: Jag håller i stort sett med dig. Samtidigt så kanske många kommer vilja bo kvar i Sverige, d blir det ändå svårt att inte vara med ocv betala notan.

      Radera
    9. Var man har ett eget val. Jag kommer inte att betala notan till priset av att bo kvar i Blöteborg och sitta på jobbet kl 8 till 22 för att betala för alla andra och inte få någonting tillbaka. En sån kärlek känner jag inte till ett land som alla andra våldtar.

      Radera
    10. Vad har du för jobb där du sitter 08 till 22?

      Radera
    11. Ingenjör i privat sektor d.v.s. en sektor som gör organisationsförändringar vartannat år som resulterar i att en slutar och den personens arbetsuppgifter förs över till den som blir kvar.

      Radera
    12. Ah, och övertidsavlöst? Ja, då är du i rätt rutten position.

      Radera
    13. Men du har väl fått, typ, 3 extra semesterdagar i kompensation för 1:1 på övertiden va? HAHAHAHAHA!

      Radera
    14. Nej, det var kanske lite taskigt. Förlåt.

      Radera
    15. Man har själv ett ansvar för att sin arbetssituation. Är i samma situation som Toni, med liknande omorganisationer, övertidsavlöst etc, men jobbar max 8h per dag, oftast mindre. Det gäller att ta kontroll över sin egen situation, se till att prioritera vad som behöver göras nu, vad som kan vänta, och vara tydlig med det till ledarfigurer och liknande. Något man lär sig med tiden kanske, annars går man in i väggen. Det finns alltid mer att göra än man hinner med. Dessutom bör man se till att hinna med att fika och vara lite social också. Så i praktiken blir tiden man utför faktiskt arbete kanske 5-6 timmar per dag. Som ingenjör är man den med kunskapen om vad som skall göras, hur lång ti d det tar etc. Något som inte ledarfigurerna har, så de egentligen inte argumentera emot. Kunskap är makt.

      Radera
    16. Just därför ingenjörerna får sparken.

      Det är ju brist på ingenjörer. Dvs sådana som inte käftar emot, inte kostar något och dessutom har 10-15 års erfarenhet.

      Radera
    17. Mycket snack om ingenjörsbrist, men om det verkligen vore så, så skulle lönerna stiga.

      https://sv.wikipedia.org/wiki/Civilingenjör#/media/File:SCB_och_Sveriges_Ingenjörer,_Reallöneutveckling_i_Sverige,_år_2000-2012.png

      Är det löneutveckling ni vill ha, så får ni sadla om till att bli industriarbetare.

      Radera
    18. Nja, lönerna och avtalen är OK för civilingenjörer tycker jag. Du har ju en lite annan löneutveckling under karriären än industriarbetarna...

      Radera
    19. 7% reallöneökning på 12 år jämfört med 23% för industriarbetare och 27% för tjänstemän, och du tycker det är OK?

      Om alla civilingenjörer resonerar på det viset, så är det inte svårt att förstå varför löneutvecklingen har varit så dålig. Att löneutvecklingen är bättre under karriären är för civilingenjörer bygger upp mer erfarenhet . Det kan knappast motivera en drastiskt sämre reallöneutveckling.

      Tänk om en erfaren börs-VD skulle resonera likadant.

      Radera
    20. Låt mig säga såhär då, jag tycker inte civilingenjörer i privat sektor i Sverige är underbetalda i absoluta tal räknat. Du kan komma in på 30 000 kr/månad och efter ett tag tjäna 50 000 (plus 5-6 000 i tjänstepensionsavsättningar med mera). Är man två i hushållet blir detta snabbt ganska stora pengar tycker jag.

      Det är mycket gnäll, men om man är frisk läkare/jurist/ekonom/ingenjör med fast jobb så har man det bättre än de allra flesta.

      Radera
    21. Svenskens dåliga självbild var väl fredagsmyset?
      Tyvärr har svensken dålig självbild/självinsikt.
      Ständigt lite missförstådd, lite bättre än andra, kränkt av feminister, "Sverigevän", samt underbetald och överbeskattad.

      Radera
  6. Cornubot skrev redan för flera år sedan att nybyggnation driver upp priserna. Att det är brist på bostäder har inte mycket med den nuvarande hysterin att göra.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Spelar ingen roll hur mycket "brist" vi har. Bristen avgör inte vad du har råd med, utbudet på krediter gör det däremot.




      Radera
    2. Ja men jag kan tänka mig att om prisnivån på nybygge sätts dubbelt så högt jämfört med det gamla beståndet i samma område där etappen byggs resulterar det ju i att många har nybygget som jämförelseindex och därmed blir beredda att betala mer för det gamla beståndet som är mycket större och diffar ganska mycket mot priset för nybygget.

      Radera
  7. Tycker jag känner igen intervallet från någon annan kurva.

    SvaraRadera
  8. Om man bygger nu mer ännu lyxigare lägenheter så kan det se ut lite som man följer den påstådda trickle down effekt teorin. Men då måste de som redan gjort bostadskarriär kunna få ett incitament för att fortsätta den vidare, annars om de redan är nöjda blir ju ibte efterfrågan lika stor. Sen är det skillnad på riktiga premiumobjekt eller överprisade mer allmänna objekt.
    Min gissning är att det nu kommer börja synas och filtreras ut vilka objekt (bostäder) är idag och den närmaste tiden att anse som riktiga premiumobjekt som behåller sitt relativa värde och är åtråvärda i tex en krash, respektive mer allmänna - falska premiumobjekt om man så vill - som visar sig vara en aning överprisade och kommer tappa i värde eller plana ut.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast att dagens nybyggen blir dyra betyder tyvärr inte att de är "lyxiga" i nån meningsfull bemärkelse - man ställer avsevärt högre tekniska krav på nya bostäder vilket fördyrar. Allmännyttorna i t ex Malmö försöker snarare kapa hörn där de kan i byggena.

      Radera
    2. Men det finns en sak man skulle kunna kapa spec i större städer, P-platser

      Radera
    3. Tvärtom.
      Det måste vara extra stora p-platser för alla Suvar som de kör fläsket i.

      Radera
    4. Ben Dover: Förvisso, bra poäng. Tänkte mest på BRF visserligen.
      Men som gbd crvx och Stefan Östergren tar upp kan parkeringsplats vara en till lyxgrej och statusmmarkör.

      Radera
  9. Jag undrar vem som flyttar in i alla de nybyggda lägenheterna? Om vi tar Stockholm så verkar det vara så att det inte sker någon större inflyttning från landsbygden. Befolkningsökningen beror på invandring. Invandrare klarar i stora delar inte sin egen försörjning vilket Sanadaji verkar trovärdig i. Med tanke på kostnadsläget där det knappast finns några nya billiga lägenheter så borde icke självförsörjande människor inte ha råd att flytta in i nybyggena? Är det bidrag som betalar hyrorna?

    SvaraRadera
  10. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  11. Svar
    1. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    2. Han har nog bara slut bränsle
      http://www.independent.co.uk/news/business/news/looming-wine-shortage-freak-weather-causes-worst-harvest-in-40-years-a7403206.html

      Radera
    3. Vad ska han nu dricka till sina grodlår?

      Radera
  12. 2016 beviljades runt 80-tusen uppehållstillstånd, asylsökande + anhöriga, så nog går lägenheterna åt och kommunerna är starka, så hög hyra, vem bryr sig, säger kommunalråden.
    Kötiden hos MV är 378 dagar så dom håller nog ännu på med 2015;s asyl.
    Totalt uppehållstillstånd 150-tusen, inkl. studenter, arbetskraft, bärplockare . . .

    SvaraRadera
    Svar
    1. Malmö köpte över 250 migrantboenden iaf,allt nybyggt fylls hur enkelt som helst med hjälp av invandring.
      Överutbud är ett ickeproblem.

      https://www.gatestoneinstitute.org/9901/sweden-migrants-costs

      Radera
  13. Här i Östergötland har vi ett enormt kommande utbud av nybyggda s.k bostadsrätter. I Linköping är det Vallastaden, ny del av Vasastaden, Brandstationen etc. Det blir säkerligen ett tusental och för mig som åker förbi byggplatserna varje dag (åker kommunalt) är det väldigt spännande att fantisera om vilka som ska köpa alla dessa 2-3-4-miljoners lägenheter.

    Min magkänsla, vad den nu är värd, säger att det kommer ett utbudsöverskott på nybyggda bostadsrätter i större städer och därför tror jag på en priskorrigering på bostadsmarknaden för denna typ av boende. När det gäller villor så är det ett enormt lågt utbud och det som kommer ut på marknaden budas upp så att i alla fall jag skakar på huvudet. Nu kollar vi på att bygga nytt, för det blir "billigare" - om man har turen att få en tomtplätt, för det verkar det vara brist på av någon underlig anledning.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra spanat!
      Vi kanske står inför the revenge of the villamarknad trots allt.

      Radera
  14. Många kommuner, i synnerhet Göteborg skapar för lite planer och utrymme för villor och radhus. Nuvarande begränsningar i detaljplaner medger inte heller att villafastigheter i attraktiva lägen byggs om till lägenhetshus med 3-6 lägenheter eller möjlighet till förtätning i form av parhus och radhus (3-6 st på två vanliga tomter).

    Med attraktiva lägen avses t.ex. Fiskebäck, Brottkärr, Hästevik, Billdal eller mer centralt.

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...