Regeringen och finansminister Magdalena Andersson (s) belägger bankernas kunder med höjda avgifter på 6 miljarder kronor till år 2019. Redan år 2018 ska bankkunderna betala 3 miljarder extra.
Det handlar om höjda avsättningar till den sk resolutionsreserven, något som bankerna betalar in, och alltså i slutändan betalas av bankernas kunder.
Anledningen är att regeringen nu backat på den tidigare föreslagna höjda arbetsgivaravgiften för banker som fortfarande har personal, något som bankernas kunder också skulle betalat. Men nu slänger man på sex miljarder i avgifter istället. Det ska fortfarande införas någon bankskatt, men den ska utformas på något annat vis. Även den kommer förstås betalas av bankernas kunder och ingen annan.
I ett pressmeddelande framgår höjningen, som alltså i slutändan kommer betalas av dig som bankkund.
“Det stärker resolutionsreserven och därmed de offentliga finanserna med drygt 3 miljarder kronor 2018. År 2019 prognostiseras avgiftsuttaget bli drygt 6 miljarder kronor högre än idag på grund av en växande banksektor. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet.”
Nu sitter förstås de flesta av Socialdemokraternas och Vänsterpartiets väljare och hurrar över att “nu fick de jävla bankerna”, helt omedvetna om att kostnaden skickas vidare till dem som kunder via höjda avgifter, sänkta inlåningsräntor, fondförvaltningsavgifter och höjda låneräntor.
I sig är de höjda avgifterna på sex miljarder inget underligt. Degen måste in och varenda möjlighet att göra detta kommer tillämpas. Trots allt sade redan Fredrik Reinfeldt att vi skulle öppna våra plånböcker.
Lägger bankerna kostnaderna på en punkt, så kan man exempelvis höja kortavgifterna med skattningsvis 400:- SEK om året till runt 700:- SEK, så har man fått in tre miljarder, till 2019 skulle kortavgifterna ligga på drygt 1000:- SEK för att täcka de sex miljarderna, men intäkterna kommer smygas in mer diskret på flera platser istället. Exempelvis motsvarar detta 0.2 procentenheter högre ränta på hushållens skuldberg om cirka 3 000 miljarder kronor. Så räkna med högre räntor.
59 kommentarer
Detta kommer ses som en fundingkostnad, och därmed läggas på bolånemarginalerna.
Också enklaste stället att dölja det.
Motsvarar ca 0.2 procentenheter högre ränta på ett skuldberg om 3 000 miljarder SEK.
Jepp. Maggan sa i radio att aktieägarna skulle betala i form av lägre vinster, men det kommer inte att hända.
Kallas "populism". Säg det alla vill höra – alla hatar bankerna. Strunta i att säga att det är hatarna själva som får betala.
Det finns fina teorier som beskriver vem som får betala skatt. Dessa känner kanske Maggan till, men isf håller hon tyst om det.
I grunden handlar det om var priselasticiteten finns. Och just BLT verkar ju vara en kandidat. Höjer de räntan med 0.2%-enheter så vad skall de göra? Betala tillbaks lånen eller?
Även andra grupper som inte kan ducka ligger i farezonen.
Däremot kan ju ägarna och storkapitalen ducka på många sätt, så de kommer ju gå i stort sett odrabbade, men som sagt det säger väl inte Maggan (i den mån hon förstår det dvs).
Märkligt, jag hörde förra veckan att banker kan skapa pengar ur tomma luften, då är det väl bara att trolla fram nödvändigt antal miljarder? Det är ju bara siffror på ett konto, ett par nollor i rätt ände av saldot löser således problemet.
De tar det hellre från kunderna då trollandet kräver att man bygger samlingstorn för att samla mana.
Im in ur base increasing ur M3.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Nja, det är väl riksbanken som kan, lite slarvigt uttryckt, skapa nya pengar.
Sen är det egentligen inte pengar heller, snarare är det väl skuldsedlar om jag inte har fått det helt om bakfoten?
Skärpning.
Det är Bilderbergergruppen som skapar alla pengar i världen från Soros trollerihatt.
Bankerna kan inte skapa pengar ur tomma luften. De kan omsätta kunders kreditvärdighet till reda pengar. Utan nya kunder och ny kreditvärdighet, inga nya pengar.
Japp, Anders, Riksbanken är den enda som kan skapa kronor (men varken Bend Over eller Cornu vet vad kronor är så deras "dumhet" är med största sannolikhet inte spelad).Kronor är valutan i Sverige (är inte säker på om Bend och Cornu fattat det heller).
Banker skapar skuldsedlar (IOU:s) på kronor – på samma sätt som de tidigare skapade skuldsedlar på guld. Skuldsedeln på guld var inte guld i sig själv – skuldsedeln (ditt kontoinnehav) på kronor är lika lite kronor. Folk använde skuldsedeln på guld istället för guld. Vi använder bankernas skulder på kronor (återigen – ditt kontoinnehav) som betalmedel istället för att använda kronor. 97% av den sk penningmängden består därför av bankernas skulder (kunders kontoinnehav) och endast 3% består av kronor.
Tidigare kunde man växla in t.ex en sedel på 1000 kronor mot guld. 1931 avskaffades dock guldmyntfoten i Sverige och sedan dess får du inget annat än en ny 1000-lapp i utbyte mot den gamla. De få kronor som finns är ren sk fiat. Att de står som en skuld på Riksbankens balansräkning är bara en relik från guldmyntfoten – i verkligheten har Riksbanken ingen skuld.
Snart är dock kronorna som folk kan använda som betalmedel också en relik då det kontantlösa samhället införs. Cornu är ju emot att storbankerna konkurrensutsätts genom att deras kartellmonopol på kronorna på riksbankskontona öppnar upp, t.ex genom införandet av Riksbankens förslag om att införa e-kronor så att alla kan betala med kronorna på Riksbankskontona – det skulle också bara vara till ondo för bankernas kunder enligt Cornu.
Så Cornu är en bankkramare av första rang. Eller så är det så, vilket kanske är troligare, att Cornu – och i än mindre än Bend Over, har en aning om systemet fungerar – de kanske helt enkelt är för korkade.
För att löst citera Maggan. Öppna era hjärtan för det är lönsamt. Sverige går som tåget: BNP stiger. Överskottet i ekonomin är stort och vi har råd med reformer. (Spår av ironi kan förmärkas.)
Nu ska ju pengarna gå till den s k resolutionsreserven som är en påse pengar man kan använda till riktiga kladdiga bailouts när banker går på röven. Det kan ju hända alldeles oavsett öppna hjärtan och all annan skit du svamlar om.
Det som är spännande är ju varför resolutionsreserven inte anses lagom stor redan idag? Hur länge har den varit för liten, liksom?
De där reserverna förbrukas av statskassan och är bara bokföring. De ligger inte på något konto, annat än ett bokföringskonto i statens finanser. Istället kommer man låna upp de pengarna när de behövs.
Eller du kanske tror att dina försäkringspremier sitter och väntar på dig någonstans? Eller dina pensionsavsättningar för den statliga pensionen? Enda undantaget är PPM, som faktiskt existerar, men det ska man nu göra om.
Nej, det där stämmer inte. Stabilitetsfonden existerar och har statspapper + likvida medel.
Ur årsredovisning för staten 2015:
"Riksdagen beslutade 2008 att inrätta en stabilitetsfond i form av ett räntebärande konto hos Riksgäldskontoret. Syftet var att finansiera
statens åtgärder för att stödja det finansiella systemet. Inledningsvis tillförde staten 15 miljarder kronor genom ett särskilt anslag.
Stabilitetsfonden har därefter fyllts på genom att banker och andra kreditinstitut betalar en årlig avgift till fonden. Utöver avgiften har stabilitetsfonden också tillförts de intäkter som staten erhållit till följd av de statliga stödåtgärder som finansierats med medel ur fonden. Fondens sammanlagda behållning var 56 miljarder kronor i slutet av 2015, inklusive försäljningslikviden för de Nordeaaktier som tidigare ingick i fonden."
Verkligen? Riksgälden finansierar som du vet statens skulder. Vilket bevisas av att stabilitetsfonden existerar i form av statens skulder (=statspapper). Så det blir staten som betalar ändå.
Pengarna går till att köpa statens skulder (statspapper) och finansierar alltså den allmänna statsbudgeten.
Ja, men det spelar ingen praktisk roll. Dessa statspapper _i statens ägo_ kan säljas för att få in likvida medel. Det är skillnad om man hade lånat upp pengar och lagt på statlig konsumtion.
Normalfallet: Ofinansierad utgift -> staten lånar pengar -> statsförmögenhet (netto) ner.
I detta fallet: Pengar kommer in från banken -> staten köper statspapper -> statsförmögenhet (netto) upp.
Som du säkert känner till bestod en del av stabilitetsfonden tidigare av Nordea-aktier — man hade likvida medel eller statspapper, som man sålde för att delta i Nordeas nyemission, varefter man ägde Nordea-aktier.
Nej, både insättningsgarantin och kärnavfallsfonden och stabilitetsfonden består av riktiga tillgångar.
Om du nu inte menar att statspapper helt saknar värde.
Joakim: kollar du sedan Riksgäldens bokföring så finns inte pengarna där. De pengarna går ju rakt in i statskassan.
Det man gjort här är i princip att man bokat upp det som en IOU på sig själv.
Tittar du sen på statens finanser så gör de av med i princip alla pengar som hamnar i statskassan. Dvs de pengar som betalats in till den så fint kallade fonden har redan Hassan och Kungen satt sprätt på…
Anonym: Jag tittar i RGKs årsredovisning nu.
Citat:
"Stabilitetsfonden hade vid slutet av 2016 en behållning på cirka 40,5 miljarder kronor. "
… och ta en titt på sidan 57:
"Övriga tillgodohavanden i Riksgäldskontoret 2016-12-31
Räntekonto garantier och utlåning 1 005 318"
Räntekonto insättningsgaranti och investerarskydd 422 924
Räntekonto stabilitetsfonden 40 446 989
Räntekonto resolutionsreserven 22 466 566
"
Är det fel på Riksgäldens årsredovisning, menar du?
Du får nog backa på insättningsgarantin. 422 miljoner räcker inte långt.
När vi får en bank- och finanskris kommer räntorna skjuta i topp. Statsobligationerna kommer alltså snabbt falla i värde.
Även om räntorna kommer gå upp så kommer svenska statsobligationer vara ett säkert köp. Dom kan t o m öka i värde via "flight to safety" eftersom vi är ett av få kvarvarande AAA-länder och dessutom har vi en mycket låg skuldkvot på <35% av BNP.
Hej Lars,
Jag klistrade inte in hela balansräkningen. Insättningsgarantin har obligationer på en annan post, Not 20, sidan 54:
"Obligationer insättningsgarantifonden 37 158 002"
…. dvs insättningsgarantifonden består av en del obligationer och en del "räntekonto".
Fakta kvarstår. Riksgälden sitter på realiserbara tillgångar, det är inte bara tomma löften.
Ingen idé att förklara Joakim.
I dagens Sverige har foliehattarna alltid en alternativ förklaring och det är endast en tidsfråga innan Sverige är bankrutt.
Stefan: Ja, vad ska man ha fakta till när man kan hitta på sin egen verklighet… Du och jag är nog lurade som tror att våra kontanter, kontoinsättningar och värdepapper är användbara och kan räknas som tillgångar!
Ser faktiskt ut som att du har rätt, Joakim Persson.
Drar mig nu till minnes att staten lånade upp i storleksordningen 100 GSEK nyligen just för att ha till dessa buffertar. För tidigare fanns det inte något, som jag minns det, utan det hela gick bara in i statskassan och var ett åtagande för staten.
Faktiskt?
Joakim är ju FAKTISKT en av de få som håller sig till sanningen i det här gänget. Är ju helt omöjligt att missa om man nu inte är en foliehatt själv.
Men på nåt sätt är det väl invandrarnas fel ändå?
Jag kan inte hålla ordning på alla kommentatorer, speciellt inte de som är sakliga och skötsamma, och faktiskt avsåg inte Joakim utan sakförhållandena.
Hej Lars,
De där 100 miljarderna lånade man sedan ut till Riksbanken som köpte värdepapper i andra länders valutor, dvs man lånade för att ha en större valutareserv. Det är en annan sak och det har vuxit sen dess:
Vidareutlåning till Riksbanken (2014, 2015, 2016)
total volym (miljoner kronor) 226 534, 240 655, 256 527
… det vill säga man har idag lånat upp och lånat ut 256 miljarder till riksbanken.
Nu är detta tillgångar hos Riksbanken, så Riksbanken kan sälja sina dollarpapper och betala tillbaka lånet till Riksgälden om man nu vill, men man väljer att ha dollarpapper i reserv om det skulle bli en ny finanskris.
Vi har alltså olika typer av buffertar på flera håll i systemet som ska sköta olika saker:
1. Riksbankens guldreserv (~42 miljarder)
2. Riksbankens valutareserv (~489 miljarder, varav mycket är "upplånat" via RGK enl ovan)
3. Insättningsgarantin hos riksgäldskontoret (~38 miljarder)
4. Stabilitetsfond + resolutionsfond hos RGK (se ovan, ~63 miljarder)
5. Kärnavfallsfonden (~59 miljarder)
… det vill säga, man måste inte alls _nödvändigtvis_ öka statsskulden omedelbart om en kris inträffar. Framför allt insättningsgarantin och stabilitets/resolutionsfonderna har tydliga syften om det blir en bankkris.
Joakim: var finns då dessa pengar? Det står något om konto hos Riksgälden. Bara det uttrycket verkar ju tämligen suspekt. Det tyder ju på att de sitter på egna IOUs.
"Tillgodohavande" brukar väl för övrigt översättas som "fordring".
Hade det stått att de hade pengarna hos riksbanken eller någon annan så hade det varit en annan historia.
Man får nog rota lite mer för att se var pengarna verkligen tagit vägen här. Skulle inte förvåna mig ifall det visar sig att de hamnat i statskassan ändå på något sätt…
Du är välkommen att kräva, då har du faktiskt gjort årets scoop. Lycka till!
Riksgälden äger i detta fallet värdepapper som man köpt på marknaden för pengar som kommit in via bankernas avgifter.
Att värdepappret en gång i tiden getts ut av svenska staten är, faktiskt, inte huvudsaken här (man kunde köpt bostadsobligationer, utländska staters obligationer, osv).
Så, just för dessa värdepapper står Riksgäldskontoret som ägare.
Nyss såg det ut som om de låg på ett konto, nu är det tydligen värdepapper. Vad blir det härnäst?
För övrigt när RGK köper svenska statsobligationer så är det ju samma sak som att man återbetalar på statskulden i förtid.
Min gissning är att "räntekonto" här är antingen nån sorts bankinlåning eller att det rör sig om statsskuldsväxlar.
Du tror alltså seriöst att RGK inte har några tillgångar?
Ja, det stämmer att det är samma sak att köpa statsobligationer som att betala av på statsskulden, om man ser det ur statens synvinkel som helhet. Både att betala tillbaka förfallande statsobligation och att köpa en statsobligation på marknaden är samma sak. Det du inte verkar förstå är att en statsobligation är en tillgång, oavsett om man en gång emitterat den själv eller om den getts ut av någon annan. RGK har bokfört dessa obligationer eller växlar som tillgångar.
Jag är faktiskt ärligt nyfiken på hur du resonerar när du vägrar tro på att detta är sant…
Eftersom jag är nyfiken så kan du väl svara på några frågor, så att jag förstår hur du tänker.
1. Är statsobligationer att räkna som tillgångar?
2. Blir statens nettoförmögenhet större, mindre eller oförändrad om bankerna betalar resolutionsavgift till staten?
3. Blir statens nettoförmögenhet större, mindre eller oförändrad om staten sedan köper sina egna statsobligationer för pengar som staten erhållit i resolutionsavgift?
4. Stämmer Riksgäldskontorets, Riksbankens och Kärnavfallsfondens balansräkningar överens med verkligheten?
5. Har Riksgäldskontoret, Riksbanken och Kärnavfallsfonden begått grova bokföringsbrott?
6. Har revisorerna anmärkt på Riksgäldskontoret, Riksbanken och Kärnavfallsfonden genom att peka på att deras redovisning är felaktig?
Riktigt intressant tråd. Exakt hur pengarna snurrar runt mellan RKG och övriga poster i statsbudgeten kräver lite tålmodigt grävande. Men inte en chans att de sitter passivt på nåt konto. Jämför med det kreativa nyttjandet av biståndet och pensionspengar.
@HenDover: för att citera mig själv: "spår av ironi kan förmärkas". Då den kommentaren uppenbarligen gick spårlöst förbi ber jag att få förtydliga: jag påstår alltså att Maggan gör allt för att smyghöja statens intäkter och att hon och hennes parti är opålitliga.
Besserwisser, du tror alltså också precis som Anonym att det är mest fejk alltihop, och att såväl myndigheter som revisorer ljuger för oss?
Nej jag tror på kreativitet. Och det finns många sätt att vara kreativ på.
Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta…
Du menar att pengarna som flyter in via dessa avgifter likväl används till något annat inom staten, och att man därför fifflat undan X miljarder kronor?
Och detta påstår du helt utan belägg?
Joakim: poängen är att för svenska statsobligationer står RGK som gäldenär, för räntekonto hos Riksgälden står RGK som gäldenär. Det är med andra ord ganska kreativt att boka upp detta som tillgångar. Ingen annanstans kan man ju vara gäldenär och fodringsägare på samma fodring.
Anonym: Det går alldeles utmärkt. Nettoeffekten blir, som du konstaterat, en lägre statsskuld / högre nettoförmögenhet, på samma sätt som om man köpt tex amerikanska statsobligationer för pengarna.
Svara gärna på de sex frågorna.
Sossarna har varit så förbannat fula, smyghöjer skatter så att så få så möjligt ska inse det.
Vore faktiskt trevligt med nån lista på alla "smyghöjningar" dom gjort. Får väl se om de "förbättrade" 3:12 reglerna kommer med på listan framöver.
Med tanke på att en stor del av bankens kunder lånar pengar och därmed inflaterar valutan, så är det trots allt en viss reversering av stölden.
Bäst vore dock att avskaffa dagens monetära system, så folk kan välja en valuta som inte är så inflaterbar och som inte kräver någon resolutionsreserv.
Niice!
Det är alltid häftigt att betala,oavsett vad.
Ja, det brukar jag säga till din mamma också när hon får för sig att vart tionde besök är gratis och sånt där.
Eller ja, jag brukar ju "betala" henne med utgångna 50-öringar men lite skrotvärde är det nog i dom.
Hehe,samma som din pappa säger till mej då,han tar allt precis överallt som du vet.
Ben Dover måste ju vara Lars. Känner igen oförskämdhetetna. Med Ben Dovers alias tar han ut svängarna lite extra 🙂
Det kan ju vara så att han inte ens vet om det själv.
Pfft. DU är Lars Wilderäng. Det känns igen på diftongerna.
@Herr Testor: intressant hypotes–särskilt med tanke på den mustaschprydda Putin-avataren.
Internettroll eller nättroll, oftast bara kallade troll, är personer som skriver på internetfora och liknande (ursprungligen på Usenet) i syfte att provocera fram känslomässiga svar, gräl eller utdragna ofruktbara diskussioner som inte leder någon vart. Ordet är internetslang.
Bankernas anställda skulle betalat arbetsgivaravgiften, inte kunderna. Åtminstone inte enligt samma direkta proportion.
Maggan har rätt alternativ inställning till verkligheten, iaf är det det som hon ger sken av. Man märker det när hon avfärdar farhågorna om att kunderna får betala. Hon tror kanske att bankerna är någon slags välgörenhetsorganisationer? Eller så vet hon hur det ligger till och far bara med "alternativa fakta".