2017-01-20 14:36

Var sextonde har inte råd bo kvar i bostadsrätten om räntan stiger med 1.2 procentenheter

Lobbyorganisationen Bostadsrätterna har kommit fram till att var sextonde hushåll inte har råd att bo kvar i sin bostadsrätt om räntan skulle stiga med 1.2 procentenheter. Detta enligt en undersökning som United Minds genomfört.

Bankerna sägs ha en rigorös prövning av hushållens ekonomi innan de beviljar lån. Man ska klara 6-7-8% i ränta sägs det.

Lobbyorganisationen Bostadsrätternas undersökning motsäger detta. Endast 29% av hushållen säger sig vara oberörda av en höjning av räntan på blott 1.2 procentenheter, jämfört dagens oprutade listränta om 2.0%, efter ränteavdrag på 30% i praktiken 1.4%.

Övriga 71% av hushållen skulle behöva justera sin ekonomi.

Vart sextonde hushåll i en bostadsrätt, eller 6%, skulle inte ha råd att bo kvar vid denna mycket blygsamma räntehöjning.

Nu vrider jag förstås till det helt extremt ovan.

Vad det handlar om är lobbyism mot ränteavdragets avskaffande och siffrorna gäller vid 4% i ränta, dvs 2.8% efter ränteavdrag.

Det väsentliga är alltså ändå att vart sextonde hushåll alltså inte ens klarar 4% i ränta efter ränteavdrag, eller om man så vill 5.71% före ränteavdrag. Ganska nära bankens nedre gräns för att ge bostadslån alltså. Antagligen en rätt korrekt siffra, kort sagt.

Alternativ mer korrekt rubrik är alltså.

Bankens krav för att ge bostadslån verkar generellt uppfyllas av bolåntagarna, som klarar av räntor från 6% och uppåt utan att behöva flytta.

Sedan får vi se hur många som läser inläggets text och inte bara hoppar direkt till kommentarerna. Speciellt på Facebook. Budskapet för eftermiddagen är alltså läs alltid texten.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa.

58 kommentarer:

  1. Höjs räntan till 2% är det alltså kört?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men då blir det ju slut på bostadsbristen. Genialt!

      Radera
  2. Anekdot från verkligheten:

    Jag vägrade köpa bostadsrätt i många år för att jag tyckte det var för höga priser. Livet kommer ju som bekant ifatt en, och jag har nu blivit tvungen att köpa en bostad för att bo på tryggt och på rätt plats. Jag brukade hysa en viss avsky mot ränteavdraget, då det kändes ologiskt. Men nu med nästan 5x min årslön i lån så tycker jag plötsligt att det är kalas!

    Tänk vad det kan ändras! :)

    6% ränta skulle för mig och min familj innebära att nästan en av våra löner går till bostaden utan ränteavdraget. Inte så kul med andra ord.

    Ränta
    6.00 %
    Ränteutgift före skatteavdrag
    18 025 kr
    Ränteutgift efter skatteavdrag
    12 618 kr

    //Nybliven (ovillig) bolånetorsk

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var ju ingen som tvingade dig att låna 3.6 miljoner.

      Radera
    2. Har inte fastighetsmäklarna börjar gå runt där du bor Stefan? Dem är värre än Jehovas Vittne och mycket bättre på att övertala folk till att gå över till den rätta tron. Allt du behöver göra är att skriva på ett papper och säga "Jag är en idiot!" 3 gånger inför 2 bankmän!

      Radera
    3. Nej det där fenomenet känner jag inte till.
      Mer sofistikerat i Norrland kontra bilförsäljarna i resten av landet.

      Radera
    4. Stefan: Du bor inte i Stockholm antar jag? :)

      Radera
    5. Verkligen inte!
      Det där såg jag nästan en förolämpning :)

      Radera
    6. När verkligheten kommer ifatt Sverige och festen är slut så kan man ju alltid bli en "VanDweller".

      Inspiration: https://www.reddit.com/r/vandwellers/

      Radera
    7. Ja, gäller bara att skaffa sig en chaufför!
      Tycker ni gjort rätt som köpt trots mitt gnäll.
      Se bara till att amortera rejält nu när ni har chansen så blir det bra.

      Radera
  3. Har inga belägg alls för det jag påstår mer än personlig logik. Men jag misstänker det ät må ga som skulle få stora problem redan vid en ränta på säg 3-4% De som bygger nytt eller har lån på +4miljoner tex. Vet flera som är vanliga "Svenssons" typ sjuksköterska osv som är belönade på mångmiljonbelopp. Svårt se hur dessa skulle fixa ens 3%...
    Att bankerna kalkylerat optimistiskt för låntagaren låter högst troligt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Androids rättstavning och tangentbord är förövrigt sämst.

      Radera
    2. Eller så är du ett rysstroll.

      Radera
    3. Två sjuksköterskor drar ändå in 60 000+/månad (tillsammans) brutto, eller 46 000+/månad netto. Om vi låtsas att man tycker att en tredjedel av detta är OK att lägga på boendet, så kan man låna upp säg 2-3 miljoner utan minsta problem även vid en ränta på 6%.

      Radera
    4. Kram på dig "Korrekt uppfattat".

      Radera
    5. Ja Jonas men nu pratar jag om hus i större städer och nämnde just siffran 4+...då blir läget lite annorlunda. Dessutom är 30000 ganska bra betalt som sjuksköterska utanför "storstäderna".

      Radera
    6. Ja du Thord...

      Antingen är det ett hus i storstäderna (och då är lönen större än 30k/månad), eller så är det inte det (och då kostar huset bara 2 miljoner). Fullt överkomligt, särskilt med tanke på framtida löneökningar och då det kommer dröja ett antal år innan räntan än 6%. Den nervöse kan binda till 3% i dagens läge.

      Radera
    7. Sjuksköterskor med 30 tsk i månaden..?

      Radera
    8. Kommunaltjänstemannen, det där har avhandlats förut. Snittgrundlönen för en ssk är 31-32 kSEK numera, oräknat obekväm arbetstid etc. Kom ihåg att det finns många ssk med rätt många år i yrket.

      En ssk med 10-20 år i yrket kan ha högre lön än en yngre läkare, absolut.

      Snittlönerna i Sverige ligger väl för övrigt runt 28 kSEK numera. Att snittinkomsten ligger lägre beror väl snarare på att det finns de som inte har lön.

      Kan vara bra med ett realitycheck-inlägg kring svenska löner.

      Radera
    9. Dessutom är det en extrem underbemanning så sjukhusen tvingas erbjuda 400% påslag för att få folk, vilket innebär 1000 kr/h och då är det inte ens nattpass.

      Jag har bekanta som går ner i arbetstid, tar två extrapass på en helg och får in 16 000 innan skatt. Sköterskor är inte alltid underbetalda, specialister med 3-5 års erfarenhet kan ha ca 35k i grundlön.

      Radera
    10. Det finns ju dessutom flera arbetsgivare inom sjukvården, till skillnad mot t ex polisen och försvaret, så löneutvecklingen har blivit rätt hyfsad för ssk. Man har lyckats rätt väl där. Nu klassas man väl som högavlönad först vid 38+ och statlig skatt, men jag tror att de flesta anser att 32-35 är "en bra lön".

      Radera
    11. Japp, och det är därför som landstingen gör allt de kan för att hålla bemanningsföretagen borta eftersom dessa ger högre lön och tar bättre hand om sin personal så att inte ens Norge är lika lockande längre. Ssk är ett utmärkt exempel på vad som händer med de rörliga kostnaderna vid kraftig befolkningstillväxt.

      Radera
    12. Håller med om det där med lönerna. Många verkar tro att en "normal" lön är 24000-26000/månad eller så, men så är det inte.

      Lönerna stiger:

      "Timlönen för arbetare inom den privata sektorn ökade 2,2 procent, till 163,70 kronor i timmen, i oktober exklusive övertidstillägg, jämfört med samma månad 2015, enligt SCB."

      [...]

      "Bland privatanställda tjänstemän ökade månadslönen med 1,9 procent till 38.970 kronor, inklusive rörliga lönetillägg, och ökade med 2,0 procent till 38.090 kronor exklusive rörliga lönetillägg."

      [...]

      "Den genomsnittliga månadslönen för landstingsanställda ökade samtidigt 1,8 procent, till 34.060 kronor. Den genomsnittliga månadslönen i statlig sektor ökade 0,6 procent till 35.930 kronor."

      Radera
    13. Ja men då har jag fel helt enkelt. Folk kommer fixa 3-4% galant. Är bara jag som målar fan på väggen.

      Radera
    14. Så länge båda parter i ett förhållande tjänar lika mycket och i övrigt infinner sig i den världsunikt omfamnande självstyrande socialismen - den planekonomiska utopin Sverige - så går saker och ting ganska bra.

      Bara ingen nämner ordet "frihet", då fasaden faller till den milda grad att till och med diktaturer blir konkurrenskraftiga alternativ.

      Det är alltså olyckligt att många i total förvirring råkar nämna frihet och Sverige i samma andetag nu för tiden. Om befolkningen agerar under frihet har vi nämligen mycket stora problem.

      Radera
  4. @Erik stangenberg: Notera att per låntagare så är ränteavdraget 21% för belopp över 100 000, och givet att det är två låntagare så är ränteavdraget mindre än i din kalkyl på ditt 3,6 miljoners lån.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sen måste ni så klart ha en inkomst att dra avdraget mot.
      Så vänta med sabbatsåret, eller förresten, passa på nu medan räntorna är låga!

      Radera
    2. Jag får väl slänga passet och bli papperslös så är det löst! :-)

      Radera
  5. @Erik stangenberg: Förtydligande: Ränteavdraget er 21% för den delen som är över 100 000 pr låntagare, och inte för hela 100 000 som det kan tolkas som.

    SvaraRadera
  6. Jag är allmänt fascinerad över hur mycket folk vågar låna. Har själv nyligen lånat på mig mer (BOL köp) och sitter med lån på ca 4,5 mkr och belåning på ca 70%. Detta med en nettoinkomst som just nu är över 1 mkr per år och därmed en möjlighet lägga ~0,5 mkr på lån just nu utan att anstränga mig eller dra ner på resor eller annat skoj. Räknade och funderade ganska mycket innan jag vågade skuldsätta mig så pass tungt. Då finns även andra aspekter som att det går boosta ekonomin genom uthyrning av BOL. Det jag våndades lite över är att om (läs när) räntorna går upp så ser jag risken att dels mina egna inkomster sjunker samt att alternativa intäkter som uthyrning av BOL blir betydligt sämre när många har fullt upp med räntor och/eller förlorade jobb. Men alla är vi olika...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Å ena sidan är du fascinerad över hur mycket folk vågar låna.
      Å andra sidan kör du själv buy to let?

      Radera
  7. @Erik stangenberg: Detta er för kvittning mot inkomst av tjänst. För kvittning mot förluster (aktier, bostad) och ränteutgifter (även vissa skatter) er det olika regler. Snårig djungel.

    SvaraRadera
  8. Det enskilda hushållet må i det korta perspektivet ha råd att bo kvar i sin bostad vid en bolåneränta om ca 6% men vad blir de sekundära effekterna av en räntehöjning till denna nivå?

    Idag innebär ränteavdraget minskade skatteintäkter till staten om ca 20 GSEK/år. Förenklat kommer detta öka till ca 60 GSEK/år vid ca 6% ränta. Dvs 40 GSEK, ungefär en försvarsbudget, försvinner ur statsbudgeten om räntan stiger till 6%. Vidare ökar givetvis räntekostnaderna för den enskilde vilket totalt i riket borde innebära att ca 130GSEK (40/0,3=133) konsumtion jämfört med idag försvinner.

    I det läget lär nog någon enstaka individ i något hushåll här och där bli av med jobbet och tillvaron med 6% ränta blir helt plötsligt väldigt mycket svettigare. Om det sen leder till att bostaden måste säljas på "bostadsmarknaden" med 6%-igt ränteläge är det troligen game over för hushållet om det ursprungligen var belånat nära bolånetaket.

    Sensmoral; Även om ditt hushåll klarar 6%-ränta idag, hur säker är du på att du klarar det när räntan väl är 6%?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så, när gissar du att rörlig ränta ligger på 6%?

      Jag håller med dig om problematiken, men det är svårt att se triggern som ger 6% ränta, och det kommer inte komma som en blixt från klar himmel. Att så är fallet kan man inse när man ser vad de lite längre räntorna ligger på idag. Du kan ju binda 10 år till 3-3,5%, som exempel.

      Radera
    2. Jo, men samtidigt amoteras det inte så där värst mycket på dessa lånen... Säg du amoterar 30-40 tkr per år, det gör inte så mycket på resten av ditt liv och när du blir panschis kanske ppriserna krashat en o två gånger samtidigt som du skall leva på 50℅ av din föregående lön.
      Det blir till att sälja o lösa lånen o flytta till en husvagn.

      Radera
    3. Följer man inflationskurvans lutning uppåt kan vi ha 3% inflation om ett år med ytterligare stigande prognos. För att kyla ner räntebanan har Riksbanken historiskt lagt sig 1% över inflationen så 4% reporänta om 1,5 år är inte omöjligt. Banken har ökat sina marginaler till 1,5% räntepåslag. Således 5,5% ränta om 1,5-2 år.

      Radera
    4. 4% reporänta juli 2018? Det vadet är jag beredd att ta. Vad säger du om tio gånger pengarna?

      Radera
    5. Drar inflationen iväg så finns det bara en åtgärd: kraftigt höjd ränta.

      Volcker höjde styrräntan till 18-20% ca 1980, sedan tog det inte långt tid tills inflationen var beskedliga 3%.

      Om anden väl är ute ur flaskan så är det inte lätt att få hen på plats igen, Tysklands inflation har stigit spikrakt och när ECB börjar höja så följer Ingves efter, vi har ju som bekant rejäl negativ realränta.

      Radera
    6. Precis, men är läget likadant som 1980 nu tycker du?

      Att reporäntan skulle nå 4% redan nästa år är oerhört osannolikt.

      Radera
    7. Personligen tror jag på att Riksbanken kommer att bibehålla någorlunda paritet med ECB. Konsekvenserna av något annat, framförallt en kraftigt stärkt krona gentemot euron, torde anses orimliga.

      När kommer kommer ECB höja? Det senaste är väl att man kommer att fortsätta nuvarande QE-program 2017 ut. Knappast troligt att man rör räntan innan obligationsköpen avslutats. Att det därefter skulle genomföras några meningsfulla räntehöjningar under 2018-19 är troligen uteslutet med tanke på hur ekonomin går i det södra euroområdet (Italien, Spanien, Frankrike).

      Så när ser vi en bolåneränta om 6%? Inte i närtid enligt min bedömning. Men att räntehöjningarna är avlägsna spelar kanske inte så stor roll mtp att bolånetillväxten i Sverige idag är drygt 8%/år vilket gör att det kommer bli jobbigt den dag räntan faktiskt höjs.

      Radera
    8. höjs/stiger till "normala" nivåer vill säga.

      Radera
    9. JP

      Nej inflationen är ju inte ens 2% just nu/dec 2016.

      Att repan når 4% nästa år är mycket osannolikt, men att det händer under nästa höjningscykel är inte osannolikt.

      Men jag vänder mig emot tron på att räntorna förblir låga 10-20 år till eller att inflationen skulle vara enkel att hantera när den tar fart. Kina har nu under 10 år exporterat deflation, det kommer ej vara för evigt.

      Radera
    10. QE har skapat en obligationsbubbla. Den är på väg att spricka. Nuför tiden kommer effekten av spruckna bubblor mycket snabbt. Räntan är inventerad till obligationerna. Det som får den att spricka är att inflationen både i Spanien, Tyskland och Sverige är PÅ VÄG spikrakt uppåt som effekt av alla tryckta pengar från QE när de nu letar sig ut i ekonomierna. QE är lika smart som subprime-obligationer var 2006.

      Radera
    11. Angående volatilitet
      Att räntan låneräntan rör sig 1,5-4 % enheter på 12 månader är helt normalt om man tittar på de senaste 10 åren.

      Om det skulle ske en vändning nu så är det inte alls omöjligt att räntan ligger 4-5% nästa vinter.

      http://flutetankar.blogspot.se/

      Radera
    12. Frågan var om _reporäntan_ skulle nå 4% nästa år. Reporäntan har inte varit 4% sedan finanskrisen 2008. Att reporäntan skulle gå från negativ till "2007-nivåer" på ett år är extremt osannolikt.

      Jag ger tio gånger pengarna om någon vill slå vad om reporäntan når 4% någon gång från och med nu till och med slutet av 2018.

      Radera
  9. Hela ökningen blir inte nettoskatteförlust för staten, eftersom skatteintäkterna från räntekonton också kommer att öka.

    SvaraRadera
  10. Räntan går inte upp, ingen anledning till oro.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bara idag är svenska 10-åringen upp 4.5% så där du allt fel HH.

      Radera
    2. ... och 5-åringen är äntligen över nollan igen...

      Radera
    3. Ja, vilken fantastisk dag!

      Radera
    4. Gick den upp till 4,5% eller gick den upp 4,5%?

      Radera
    5. Hade den gått upp till 4.5% hade strömmen gått.

      Radera
    6. Med 30-40 nya lånemiljarder i månaden bara i Sverige finns ingen gräns för hur bra ekonomin kan bli. Räntan kommer att vara låg...

      Radera
  11. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  12. Ingen som noterade riksbankens publikation/förslag till nytt mätinstrument för marknadspriset inom kreditsystemet? Sista sidan med graferna där man visar på hur det såg ut från tidigt 80-tal tills nu (bedömd risknivå) är intressant...

    SvaraRadera
  13. Det intressanta är väl om FED fortsätter höja sin styrränta, 3x0.25% återstår väl 2017?

    Eftersom hälften av bolåneobligationerna, 1500mdr eller därikring, är i dollar så lär väl räntan blt tvingas betala bli ovan höjning och sen vad bankerna lägger på, +1% .

    Det kan väl bli en ganska rejäl höjning under 2017 mao. betalar man under 1.75% idag så lär man väl se månadskostnaden dubblad och en vild gissning är väl att normalhushållet inte har tagit höjd för det.

    Om de värsta tio procenten tvingas kasta in handduken så blir det dessutom fallande huspriser som ger blt ännu mer ångest.

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...