Cornucopia?

2017-01-23 14:24

Dags avskaffa eller kraftigt höja maxtaxan på dagis?

Sveriges kommuner behöver mer pengar de närmaste åren. En väg att öka intäkterna och minska utgifterna är att avskaffa eller kraftigt höja maxtaxan på dagis.
Maxtaxan på dagis infördes av Göran Persson (s) och har sedan dess implementerats av kommunerna. Enligt Socialstyrelsen är t ex taxan år 2017 för första barnet på dagis 3% och max endast 1 362:- SEK. Det betyder att man redan med två låga inkomster i ett hushåll i princip garanterad slår i taket på maxtaxan vid en inkomst på sammanlagt 45 400:- eller 22 700:- SEK per förälder.

Maxtaxan ger inte heller något ekonomiskt incitament att minimera användandet av dagis, då den också är den samma vid deltid på dagis. Enda undantaget är när barnen når fem års ålder och man omfattas av 15 timmars gratis dagis.

(Ja, en del kalenderbitare kallar dagis för det formellt korrekta namnet förskola, men det implicerar att barnen faktiskt inte bara förvaras på dagis, utan får en formell utbildning. Vilket inte alltid är fallet, rent av sällan. Förskoleklass, med formell utbildning, sker först från sex års ålder och är numera obligatorisk.)

Om taxan faktiskt skulle sakna tak och vara kopplad till hur många timmar man har barnen på dagis, t ex 4% av inkomsten och sedan som andel av 36 timmar i veckan. Har man 50 000:- SEK i månadsinkomst och har barnen 40 timmar per vecka blir avgiften alltså 40/36*50000*0.04=2 222:- SEK i månaden.

Fortfarande helt överkomligt för det hushållet, samtidigt som kommunen ökar sina intäkter.

Man kan vända sig mot höjda skatter, men taxan på dagis är en frivillig avgift. Det är ännu inte obligatoriskt att lämna in barnen till uppfostringsanstalterna, och man kan alltså välja bort avgiften och lösa omsorgen på annat sätt.


Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa.

89 kommentarer:

  1. Förskoleklassen är inte obligatorisk.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, det var väl bara ett förslag? Det verkar ha hamnat i samma byrålåda som Björklunds språktester.

      Radera
    2. Det är väl obligatoriskt för kommunen att erbjuda?

      Radera
  2. Varför skall kostnaden att ha sina barn på dagis relateras till inkomsten? Man har ju redan betalat progressiv skatt för pengarna en gång. Samma kostnad för alla föräldrar är väl det enda rimliga!

    SvaraRadera
    Svar
    1. För att undvika tröskeleffekter och och få ut fler I arbete?

      Radera
    2. Men i svärje är oftast det orimliga det som klassas rimligt.
      Icke att förglömma.

      Radera
    3. Mycket bra kommentar Jonas!

      Radera
    4. En del av arbetsgivaravgiften går till dagisverksamheten...

      Radera
    5. Problemet är ju som vanligt den progressiva skatten, detta otyg borde avskaffas omedelbart. Alla uträkningar visar att en slopad progressiv skatt hade gett högre tillväxt och högre skatteinkomster på sikt.

      Radera
  3. Skulle inte ett sådant här förslag öka på mängden administration för kommunerna, utan att för den delen säkert minska kostnaderna? Dagis måste ju bemannas de tider som erbjuds ändå?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Admin blir samma som idag i o m att endast taket i avgiften höjs.

      Som barnlös skattebetalare tycker jag såklart att taxan borde höjas. Det är viktigt för samhället att det är enkelt och smidigt att ha barn, men det måste fan finnas gränser.

      Radera
    2. Sånt där torde väl gå att automatisera nuförtiden? Fuskar man med inkomstuppgifterna lär man ju kunna kolla mot Skatteverket och skicka ett kravbrev.

      Radera
    3. Jag tänkte mer på bokföringen av hur mycket tid som tas ut.

      Sen så är det väl inte omöjligt att vissa låglönegrupper förutom sin låga lön, även har sämre möjlighet att styra sina arbetstider.

      Radera
  4. Fast hela poängen med det svenska systemet med generös f-ledighet och billig och tillgänglig (garanterat tillgänglig faktiskt) barnomsorg är ju att båda föräldrarna ska fortsätta jobba och betala in skatt.

    SvaraRadera
  5. Ja, inte kan ju modellen med dagis, förskola och vanlig skolgång vara att barnen skall lära sig något!
    Tydligen är tanken att producera analfabeter.
    Till och med jag kan ju läsa.
    Tror jag, ingen vågar ju anmärka.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fan klagar du för, barnen lär sig att sniffa lim och sno bilar.

      Radera
    2. och hur tror du att de ska klara att sköta ett brottssyndikat om de inte kan räkna och skjuta?

      Radera
    3. Lite lustigt, detta.
      Läste just om den där klassiska gangstern, Al Capone.
      Var ju en svenskättling som sänkte pysen.
      Svensken satte Al för falskdeklaration.
      Vad jag inte visste var att Al hade åtminstone sex svenskar med i sitt fällda gäng.
      Dessutom hjälpte inte Alexander Flemings upptäckt att rädda livet på Al.
      Gäller att hamna rätt tidsmässigt, liksom...

      Radera
  6. Problem: Det här är en väljargrupp du absolut inte vill stöta dig med. Jämför föräldraförsäkringen och barnbidragen. Nåde den politiker som försöker ändra på detta...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Rätt!
      Stöka inte till det för mitt barnbarn.
      Förhoppningsvis: mina om tre veckor...

      Radera
  7. Givetvis måste man höja kostnaderna för vanligt folk som redan sliter hårt för att få pengarna att räcka till efter staten tagit sitt. I vettigare länder hade man ju kunnat tänka sig att repatriera alla de hundratusentals asylsökare som tagit sig hit på illegal väg som ett resultat av individuella tjänstemäns och alliansregimens asylaktivism.

    SvaraRadera
  8. inte så tokigt förslag! Kan ju dessutom få den effekten att kommunerna inte behöver bygga ut barnomsorgen så mycket med anledning av de nya medborgarna och således sparar mer

    SvaraRadera
  9. Frågan om väljarna gillar förslaget, många med småbarn har vant sig vid att det kostar så här lite och blis säkert sura.

    SvaraRadera
  10. Borde det inte vara högre avgift för dem med låg lön?

    Om man har låg lön så betalar man så lite i skatt så dagiset kostar mer än vad kommunen får in i skatt på personen.
    Så det är mer lönsamt för kommunen om den personen är hemma heltid med sina barn.

    Ja alltså om det var vinstmaximering du var ute efter. ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Då kommer man så småningom till en brytpunkt där det inte lönar sig att jobb ut Man stannar hemMA med barnen istället. Så har vi vridit tillbaka klockan 50 år.

      Radera
    2. Eller tagit steget in i framtiden. Jag väljer mycket hellre att jag eller min fru är hemma med våra barn än att jag låter dom vara på ett dagis fram till de börjar skolan.

      Varför är det framtid att den socialistiska regeringen ska uppfostra våra barn sen 9mån ålder? (Syftar på att inte alla män tar ut sin föräldraledighet)

      Radera
    3. Lätt att missförstå det jag skrev ser jag nu. Delar helt din uppfattning att det vore ett steg i rätt riktning. Själv har mina barn aldrig behövt uppleva ett dagis.

      Radera
    4. Nu får ju inte kommunen mer pengar bara för att man betalar in mer skatt. En vanlig missuppfattning i debatten.

      Radera
  11. Allvarligt talat. Tittar ni inte på lyxfällan? Det finns en och annan deltagare där faktiskt båda föräldrarna har jobb, samt ofta två eller flera barn, ibland från tidigare förhållanden. Nu har de ju i allmänhet inga superlöner, men låt säga att tillsammans får de i alla ihop 30-35000 per månad före skatt ganska ofta. Jag har sett rätt många program(jaja, man kan använda tiden bättre), men nästan undantagslöst har dessa par bostadsbidrag, underhållsbidrag och givetvis barnbidrag. Om vi bortser från att de har satt sig i skiten på alla möjliga sätt, så verkar det undantagslöst så som att man på de här inkomstnivåerna inte klarar sig utan allehanda bidrag. Eller får man en massa bidrag oavsett? Avskaffa maxtaxa? Vad händer med sådana här människor då? Eller går inte löner på den här nivån att leva på? Då ju de här enkla jobben det talas om en omöjlighet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Personer som är med i lyxfällan hamnar där pga dåliga eller avsaknad av prioritering av sina kostnader. Inte pga bristande intäkter.

      Radera
    2. Jo,men det var inte lyxfällan som var poängen. Deras intäkter verkar inte räcka till trots två jobb, eftersom nästan alla har bidrag i någon form. Alltså oaktat vad för idiotiska kostnader de dragit på sig. Folk med låga inkomster verkar få bidrag i största allmänhet - fast de kanske skulle klara sig utan, bidragen delas ut av gammal vana och motivationen för att förbättra sin livssituation minskar i takt med att bidragen trillar in.

      Radera
    3. Ehm. Barnbidraget är inte inkomstprövat.

      Bostadsbidraget är inkomstprövat men det verkar inte så lätt att få. Skrev in på F-kassan 2 sambos med 2 barn, hyra 12000 och 20 000 brutto i inkomst per skalle. Resultatet var 0 kr i bidrag. Gissningsvis måste man ha riktigt låg lön alt vara ensamstående för att bli aktuell.

      Underhållsbidrag får man om man har hand om barn, av en f d partner som inte har det. Det "bidraget" kommer ju inte ens från det allmänna.

      Du verkar sakna verklighetsförankring och vara intresserad av att hacka på bidrag, inget annat.

      Radera
    4. Det finns ju något som kallas underhållsstöd, som I princip är att FK går in och förskotterar underhållet om ena föräldern inte betalar. (FK kräver I sin tur in pengarna av hen som inte betalar)

      Radera
    5. Är det inte bättre de kräver in pengarna från den trilskande föräldern än från en engelsk höna?

      Radera
  12. Notera att man har 15h fri pedagogisk verksamhet från 3års ålder (ej 5 som anges i inlägget).

    SvaraRadera
  13. Lafferkurvan någon?

    Kommunerna behöver ha in mer pengar - de höjer dagisavgifterna - folk har barn på dagis i mindre omfattning istället för att jobba - mindre skattepengar till kommunen.

    Säg att kommunen lägger 50 miljoner per år på dagisverksamheten - jag tror det blir mycket svårt att pressa dessa siffror även om färre barn behöver gå på dagis. Det är lite som kollektivtrafik - det kostar inte 10% mindre bara för att det åker 10% färre på bussarna. Det blir svårt att pressa utgifterna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. En dagisplats kostar normalt mer än vad en förälder betalar i kommunalskatt, så det vore en vinst för kommunen om föräldrarna inte jobbade och skippade dagis.

      Radera
    2. Fakta på det?
      Det resonemanget håller ju inte eftersom den personen som betalar skatt driver ju flera aktiviteter med sin inkomst. På samma sätt som man resonerar kring hur företag genrerar fler arbetstillfällen än just bara de anställda i företaget.

      Radera
    3. Ja - men säg att varje dagisplats kostar 10.000 kronor (tror detta har pratats om innan).

      Om jag tar hem mina två barn så kostar det inte 20.000 mindre i månaden för kommunen. De har fortfarande lokaler osv.

      Det är samma problematik som med kollektivtrafiken. Kraftigt subventionerade biljettpriser men de tjänar inte mer pengar för att det åker 2 personer mindre på varje buss i rusningstrafik.

      Det är ju inte så enkelt så som:

      0 barn i barnomsorgen - 0 kronor i kostnad/månad/barn.

      1000 barn i barnomsorgen - 10.000 kronor i kostnad/månad/barn.

      600 barn i barnomsorgen - 10.000 kronor i kostnad/månad/barn,

      1 barn i barnomsorgen - 10.000 kronor i kostnad/månad/barn.

      Radera
    4. Glöm inte att dagispersonalen också betalar skatt. Det är skillnad på företagsekonomi och nationalekonomi.

      Radera
    5. Det är i sig principiellt korrekt. Men naturligtvis också principiellt fel. Naturligtvis minskar kostnaderna med färre barn, men utvecklingen är inte linjär. Stora vinster kommer också stötvis när man kan lägga ner avdelningar eller dagis. Givet att en kommun faktiskt har rätt många dagis (bara i min by med upptag på ca 3000 har vi tre dagis, och åtminstone sju avdelningar) så finns det möjlighet till linjära effekter. Och speciellt kan man spara stort på att inte behöva bygga ut lika mycket.

      Självklart innebär mindre nyttjande av välfärdstjänster lägre kostnader. Men det är inte linjärt,utan en våg, med allt lägre amplitud ju större kommun.

      Radera
    6. Alltså, du behöver inte redovisa siffor, mattwn är enkel :0,21 sek/sek*28500= 6000/månad+1000 kr i maxtaxa vilket blir ca 80000/månad och de flesta kommuner har runt 70% kostnadstäckning via skatten.

      Sedan får man betänka att avgifterna betalad med skattade pengar.

      Radera
    7. Nu råkar det ju vara så att kommunens skatteintäkter är oberoende av om en invånare har jobb eller ej. Få verkar känna till detta.

      Radera
    8. Förstår inte vad du menar?

      Exempelvis 90% arbetslöshet ger samma skatteintäkter i en kommun som om arbetslösheten i samma kommun är 10%?

      Radera
    9. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    10. Ja, det är väl klart. Då är det dags för samhällskunskap, 1:ans nivå: Staten tar in ALL skatt i Sverige. Därefter får kommunerna utbetalat en summa som motsvarar antal huvuden multiplicerat med den av kommunen valda kommunala skattesatsen. Vad invånarna hålls med på dagarna är naturligtvis egalt. Så här har systemet med kommunal skatteutjämning sett ut länge. Några kommuner (typ 10) har dock en bonus p.g.a. extra välbeställda invånare.

      Det känns som om en majoritet av svenskarna inte ens känner till detta och ändå tvärsäkert tycker vitt och brett i ett antal relaterade frågor.

      Radera
  14. Vad sägs om att minska utgifterna istället för att öka skatteintäkterna? Lösningen är såklart inte mer ineffektivt spenderande av skattepengar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Färre timmar på dagis minskar utgifterna.

      Radera
  15. Som icing kommer det ändrade reseavdraget.
    Och bro/färjeavgifter för öborna.

    SvaraRadera
  16. Stockholm har redan höjt avgiften för 2017, fler kommuner gör säkert samma sak
    http://www.stockholm.se/ForskolaSkola/forskola/Avgifter/

    Men det borde vara lönsammare för samhället att många jobbar och betalar skatt, får man in 20 ungar på dagis oaktat syskon så betyder det att 40 föräldrar är på jobbet (förhoppningsvis). Sedan finns också jämlikhetsaspekter också eftersom kvinnor traditionellt är de som mest stannar hemma då mannen både har ett viktigare jobb och tjänar mer (samt vilar upp sig från barnen). Jag är förstås allra viktigast.

    SvaraRadera
  17. Maxtaxan gör föräldrar nonchalanta eller oansvariga. När det inte blir någon merkostnad oavsett hur många timmar barnet befinner sig på förskolan. I samband med lov så säger man att barnet ska komma, utifall.
    Förskolan tar höjd med både personal och mat. När sen inte ens hälften av barnen dyker upp står en massa personal och en massa beställd mat som måste kastas.
    Resursslöseri och skattepengar som brinner upp.
    Enligt en som jobbar med det kan det ex första sommarveckorna administrerat för 20 barn. Men det kommer bara 5 st. Konsekvenserna för föräldrarna blir ingenting. Jag tror att en kostnad är enda sättet för denna slapphet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    2. Kan även att göra med att de kräver in ett svar långt innan man har fått svar på jobbet om semester/ledighet. Jag har aldrig fått svar från min arbetsgivare innan dagis/skola vill ha in tiderna...

      Radera
    3. @Nils ch Mikael. Tror ni är något mer på spåren där. Det är rätt mycket i samhället som hamnar i osynk typ idag. Bara att synka semestern kan vara olika beroende på arbetsgivare och annat.
      På samma sätt med dagis.
      Det gäller att veta var svinnet är. Sen håller jag med dem som skriver att poängen med mycket i Sverige är att de som väljer att ha barn skall kunna båda åtnjuta bra föräldraledighet liksom att ha barn inte skall kosta alltför mycket då man politiskt i Sverige är överens att det är värt det.
      Då får även de som inte har barn vara med och bidra, även om det kan låta taskigt.

      Radera
  18. Den största kostnade med många timmar på dagis och mindre tid med sina föräldrarna kommer först flera år senare när detta visar sig i sämre mående hos barn med sämre anknytning under småbarnsåre. Att vara med sina barn är alltid en vinst, både för samhället och individen.

    SvaraRadera
  19. Jag betalade 3 -4000 per månad för 2 barn i förskola i början av 90-talet.
    Detta var under krisåren och långt innan maxtaxan infördes
    och ännu längre tillbaka runt 1978 betalade jag ca 500kr/mån för ett barn och tjänade netto ca 2000 kr/mån.
    Jag förstår ärligt talat inte varför dagisavgifterna är så extremt subventionerade idag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Innebar den kostnaden då att du/familjen fick avstå något annat som hade gjort barnens eller er tillvaro signifikant bättre?

      Radera
    2. Nu ska jag inte svara för honom men jag gissar att man inte alltid har lyxen att välja om man ska arbeta eller inte, någon annan får jobbet helt enkelt. Men intressant att det gick att betala 25 % inkomsten. Hur många klarar det idag?

      Radera
    3. Ja, faktiskt. Borde gå hitta uppgifter på det. Dagis och förskola till alla som möjlighet är ju en av välfärdsstatens utmärkande delar. Innebär det då även att folk förr var medvetet beredda att ta så höga kostnader?

      Radera
    4. Förr reflekterade man inte över att det kostade en del att ha barnomsorg
      dessutom var det vanligt att kvinnorna jobbade deltid vilket inte är fallet idag. Jag hade bara 7 månaders föräldrapeng för mitt första barn och fick vänta nästan 2 år på dagisplats. Men det gick att överleva på min sambos låga lön ändå, vi bodde trångt och halvmodernt i en kommunal hyreskåk och snålade med allt.
      Barnvagn m.m. var second-hand osv. Barnfamiljerna idag har generellt sett betydligt högre levnadsstandard än vad som gällde för 30 - 40 år sedan men det beror främst på att båda föräldrar jobbar heltid idag och att barnomsorgen är billig. Maten har relativt sett efter EU-inträdet blivit mycket billigare. På 70-talet demonstrerade hemmafruarna (!) i Skärholmen mot de höga mjölkpriserna. Jag tror att det är svårt att (frivilligt) backa tillbaka till den livsstil som rådde då - dagens generation av familjer vet inte hur de skulle kunna överleva.

      Radera
    5. Fortuneteller, minns du rätt? 2000 netto 1978 låter mycket lite, om det inte var relativt okvalificerat (ett butiksbiträde tjänade brutto strax under 3' år 1978).

      Maten är som du pekar på en viktig faktor. 1978 var det fullmoms (20,63%) på mat och tex var kött extremt dyrt. Vill minnas att man räknade med att ca 25% av ett hushålls utgifter gick till mat..

      Radera
    6. Just det där med mjölkpriserna kommer jag ihåg. Det var till och med stående inslag på Rapport. Nu har mjölkpriset höjts med 5 öre och nu måste barnfamiljen spara in 10 kr/mån. I dagens läge så kan knappast mjölkpriset betyda något alls.
      Bara en sådan sak att alla ska ha en smartphone med månadsabonnemang.
      Man måste haft mycket mindre marginaler helt enkelt men klarat sig ändå.

      Radera
    7. re 6-10: ja det var ett låglönejobb jag hade och viss deltid tom men dagisavgiften var hög ändå. Inkomstskatterna var höga på den tiden vill jag minnas. Hyran för en risig 45 kvm lägenhet låg på ca 600.

      Radera
    8. @ Fortuneteller, OK såg att du är kvinna också, och det var väl så 1978 att kvinnolönerna inte kommit ikapp männens.

      Radera
  20. Hur mycket kostar dagis jämfört med allt annat, egentligen. Jag ställer mig lite tveksam till att höja dagisavgifter utan andra ändringar som kanske gör dagis lockande eller bättre, särskilt när det finns trender idag till "alternativa fakta" som utmynnar i att låta bli vaccinera barn och hålla på med massa grejer som påstås vara "naturliga".

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vill bara tillägga att jag håller med om att kommunerna behöver mer intäkter. (

      Radera
    2. Finns det något speciellt som kräver intäkter,något extraordinärt?
      😂

      Radera
    3. Tja, det beror på kommun. Skillnad på Surahammar, Piteå och Stockholm.
      Men som ett axplock har vi tex att välja bland:
      - bättre skolor (lärare) till glesbygdskommuner,
      -bredband till kommuner som är snabbt OCH funkar
      - totalförsvarsdelen och beredskap för kommuner?
      - byte av vattenledningar och säkring av vattentäkter
      - omsorg av äldre
      - kostnad för avveckling av giftiga industrier?
      - slut på kommunala monumentsatsningar utan samarbete med omgivande kommuner (som tex jättedyra badsnläggningar) eller oklara turismsatsningar?

      Radera
    4. Tillägg: Ta hand om nyanlända blir också nu en stor grej.

      Radera
  21. Dagis har blivit väldigt dyrt sedan det bytt namn till "förskola" och barnpassarna ska kallas för "pedagoger" etc. Dagis kom till för att frigöra hemmafruarna till arbetsmarknaden och har varit ett framgångsrecept. Om dagis däremot börjar kosta så mycket att det inte är samhällsekonomiskt försvarbart för att det kostar mer än föräldrarna drar in till staten genom inkomskskatt faller det platt.

    Om man har något ideologiskt mot dagis får man gärna vara hemmafru (även om man är man) men inte för mina skattepengar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. En dagisplats kostar över 10k vilket då är rimligt att betala själv. Folk får gärna ha sina barn på dagis, men inte för mina skattepengar.

      Radera
    2. Källa på det?

      Senast jag kollade med min hemkommun var snittkostnaden per barn SEK4800. Och då tror jag knappast att den kommunen är speciellt kostnadseffektiv, eftersom de inte är det när det gäller andra saker.

      Radera
    3. Sen ska man låta bli att falla i samma dum-resonemang som Kådisarna med deras vårdnadsbidrag. Om en förälder låter bli att jobba betalar vederbörande inte in inkomstskatt. Och ska då dessutom bidrag betalas ut är det en lose-lose för skattebetalarna.

      Jag är för en välfärdsstad. Jag är ok med att betala skatt för att sjuka människor ska kunna leva ett drägligt liv. Men jag kan inte acceptera att mina skattepengar ska gå till att betala unga, friska människor för att STANNA HEMMA från ett jobb de faktiskt har.

      Radera
    4. @Unknown

      "Jag är för en välfärdsstad. Jag är ok med att betala skatt för att sjuka människor ska kunna leva ett drägligt liv. Men jag kan inte acceptera att mina skattepengar ska gå till att betala unga, friska människor för att STANNA HEMMA från ett jobb de faktiskt har."

      Nej exakt, hellre då betala dubbelt så mycket för en dagisplats om man ska tvinga föräldrarna att utnyttja. Något straff ska de har för att de skaffar barn. Så det så!

      Radera
    5. http://www.dn.se/debatt/lat-foraldrar-betala-mer-for-sina-barn-i-forskolan/

      Artikel från 2009, föräldrarna betalar ca 10 % av vad en dagisplats kostar. Höj avgiften!!!

      Radera
    6. @Unknown, nu var ju inte vårdnadsbidraget kopplat till huruvida föräldrarna jobbade eller ej utan var kopplat till om barnen var på dagis eller ej.

      Radera
  22. Någon som känner till den faktiska kostnaden per dagisplats? 12-14k per månad? Det är ungefär vad man får betala i USA. I Sverige täcker barnbidraget en stor av kostnaden.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skolpengen täcker en stor del av kostnaden. Ca 70% av kostnaden finansieras via denna, 15% via avgifter från föräldrar och resterande 15% via statsbidrag. Skolpengen styr kommuner av själva, och det förklarar varför det är väldigt dyrt i vissa kommuner. Sedan äger såklart kommunerna de flesta fastigheterna och behöver inte hyra.

      Radera
    2. Senast jag kollade i min hemkommun kostade det i snitt 4800 per barn. Det var alltså totala förskolekostnaden dividerat på antalet barn i förskolan. Annars kostar väl egentligen småbarnsgrupperna mer per plats osv. Men det är inte i närheten av de 12-14 tusen du gissar och skulle kunna vara mycket billigare om vi skulle sluta med tramset om att barnskötare behöver högskoleutbildning och ska kallas "pedagoger".

      Radera
    3. Det går ju inte ihop att en heltidsplats på dagis kostar 4800 kr/månad, det är heltidskostnaden som är det intressanta. Säg 6 barn per vuxen, 6*4800=28800 kr/månad. Det täcker med lite tur lönen för en personal. Lägg till lokaler, mat, administration, sjukskrivningar (ingen direkt kostnad för arbetsgivaren men bör ändå räknas med eftersom det också betalas med skattepengar) mm... 4800 kr/månad är helt enkelt inte för barn som är heltid på dagis!

      Radera
    4. jag har tidigare sett beloppet 60 000 kr/år för en dagisplats i snitt?
      det skulle alltså bli ca 5000 kr/månad men det täcker antagligen bara de löpande personalkostnaderna.
      Därför anser jag att det rimligt med en avgift på ca 5000/månad för en heltidsplats på dagis för småbarn 1 - 4 år. Från 5 år ska det vara riktig förskola som subventioneras fullt ut istället.
      Familjer med mycket låga inkomster kan givetvis få viss nedsättning.

      Radera
  23. För att förstå vad regeringen kommer att göra och inte göra, oavsett om den är röd eller blå, brukar det vara lättast att titta på den världsunika assymetri de är så oerhört överrens om att det lurar hela befolkningen befolkningen.

    Detta är alltså en mycket sannolik åtgärd, eftersom det slår med full kraft mot halvt livegna arbetare och inte det minsta mot inavlad rikedom.

    Skulle vi istället formulera det som att höja maxtaket för rika skulle skräddaren säga bestämt nej.

    SvaraRadera
  24. Det patetiska flerbarnstillägget (från och med andra barnet!) borde avskaffas direkt, där är det en enkelt beräknad insparad utgift, ok då, åtminstone för staten, inte kommunen direkt.

    SvaraRadera
  25. Noterar nu på morgonen när jag läser inläggen att flertalet som skrivit här, inklusive mig är män. Å ena sidan riktigt bra att dagis/förskola engagerar. Men det hade varit intressant att höra vad kvinnor har att säga om saken. Trots allt tar män ut mindre föräldradagar, inte minst pga inkomstskillnader. Rent hypotetiskt skulle man även kunna ställa frågan på vilket sätt dagis/förskola underlättar för män idag att ha barn, även om det tex kom till för att kvinnor skulle kunna återvända till arbetet (vet ej, gissar här)?
    Tex:
    - Underlättar det förhållandet?
    - paradox: Gör det att fler män än annars tar ut dagar?
    - hjälper det till att skaffa fler barn och demografin i övrigt?

    SvaraRadera
    Svar
    1. En sak är klar: dagis hjälper föräldrar att slippa träffa sina barn. Som bonus får familjen in en lön extra att bränna på konsumtion.

      Radera
    2. jag är inte man men kan inte tala för alla kvinnor
      jag tror dock att de generösa villkoren för föräldraledighet parat med god tillgång på billig barnomsorg har resulterat i att familjer skaffar fler barn än vad de skulle ha gjort annars
      Problemet är att familjerna har blivit väldigt beroende av offentliga transfereringar och man ser inte vad det egentligen kostar att bilda familj.

      Radera
  26. Det finns också föräldrarkooperativ som alternativ. Men föräldrarna får vara beredda att sitta i styrelse, städa, reparera och vara vikarier. Enligt lag så får man inte ta ut högre avgift än maxtaxan så här måste man slita för att få ihop ekonomin. Kan tänka mig att en kommunalverksamhet inte optimeras på samma sätt eftersom där har man tillgång till kommunala budgeten.

    I princip är detta ett jobb
    " ALLT annat sköttes av föräldrarna såsom ekonomi, personalansvar, matlagning, städning, skötsel av fastighet/gård, rekrytering av nya barn osv "

    SvaraRadera
  27. Var inte maxtaxan till för att min 'Wall-Enberg' med 100-miljoner i löneinkomst INTE skulle skaffa egen barn-'uppfostrare' (den socialistiska grejen), samt att över median (dom som är lönsamma, cornu copia) skulle se det lönsamt att producera i stället för att ha högutbildad 'hemmafru', ja som iof. producerar bra barn ?

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...