2016-12-06 11:39

OECD/PISA: Sveriges elever är medelmåttor

OECD-ländernas PISA-undersökning av hur svaga de svenska niondeklassarna är på grundläggande kunskaper för att bygga välstånd och utveckling i ett samhälle - naturvetenskap, matematik och läsning - visar på en svag förbättring för svensk del. Sverige tillhör fortfarande medelmåttorna inom OECD och någon grund för framtida bibehållet välstånd finns fortfarande inte.
PISA-resultaten. Källa: OECD/PISA.
Även om svenska elever blivit något bättre sedan förra mätningen så har alltså svenska elevers prestationer inom framför allt matematik och naturvetenskap försämrats sedan 2006.

Den stora effekten av detta kommer i form av kraftigt försämrad svensk konkurrensförmåga inom det enda vi har kvar att konkurrera med, nämligen innovationsförmåga. Effekten är dock fördröjd. De som idag är i 25-årsåldern och efter högre studier nu börjat jobba är fortfarande eleverna som gick i högstadiet 2006.

Effekten av usla kunskaper slår alltså först om några år när de som drabbats fullt ut av regeringen Göran Perssons skolreformer (dvs sedan första klass) ska börja jobba. 

Media fokuserar dock främst på att vi inte är så usla som vi var förra gången, men det är inget svårt att bli bättre när man är sämst.

Vad som är positivt är att vi fått upp andelen högpresterare, som varit bland den värsta konsekvensen av Göran Perssons skola. Ni vet de som ska bli läkare, hjärnkirurger och raketforskare. Siffrorna var tidigare nere på att 95:e percentilen vid förra undersökningen presterade som 75:e percentilen gjorde på 80-talet. Om du inte vet vad det innebär så är du iaf inte raketforskare. 

Det är knappast så att förra årets direktiv kring att särskilt begåvade faktiskt ska ha rätt att nå sin begåvningspotential har slagit igenom än. Vi bör se ytterligare förbättringar här framöver. Särskilt begåvad och högpresterare är inte samma sak - alla högpresterare är inte särskilt begåvade och alla särskilt begåvade är inte högpresterare, speciellt inte de som är mer intresserade av annat och därmed får tillräckligt bra betyg utan att någonsin behöva lyfta ett finger.

16.7% definieras nu som högpresterare i mitt ett av de tre ämnena, och 11.4% som lågpresterare i samtliga tre ämnen.

Vi kan alltså vara stolta, men inte nöjda, med att vi åtminstone vänt siffrorna för högpresterare. 

Härnäst uppstår politiska gräl om vilken politik och politiker som gett detta resultatet. Det enda statligt politiska beslut som i teorin kan ha påverkat är alliansregeringens sk mattelyft.

Nu återstår att fortsätta kämpa till Sverige hamnar i toppskiktet i samtliga mätpunkter, och inte bara "över medel". Att vara "över medel" på en del punkter är bra, men inget vi kan bygga framtida konkurrenskraft på. Inte med världens högsta skatter och hårdaste regler för företagare och innovatörer.

Det finns ju de som (likt allt annat) skyllt de försämrade PISA-resultaten på invandring. Men sedan förra PISA-mätningen har nu Sverige tagit emot fler invandrare än någonsin tidigare, och resultaten i skolan stiger istället. Om det nu är invandringen som påverkar PISA-resultaten, gäller det bara när dessa faller, eller gäller det även annars?
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa.

82 kommentarer:

  1. Är felstavningen av matematik avsiktligt ironisk eller är det bara jetlag i stavningskontrollen?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi tycks reagera på samma sätt, herr sporadisk!
      Bryt inte ihop nu bara...

      Radera
    2. När det gäller den svenska skolan så har den nog redan brutit ihop. Jag hade mina tvivel redan under min egen skolgång och när jag därefter fick uppleva barnens utbildning enligt Lpo 94 blev jag övertygad om vart det barkade.

      Två länkar för den intresserade:
      http://www.iva.se/globalassets/info-trycksaker/iva/201609-iva-henrekson-javervall-i.pdf

      http://kvartal.squarespace.com/artiklar/nr-skolan-blomstrade

      Radera
    3. Tack herr(?) sporadisk!
      Men de där länkarna tar ju en del tid att konsumera.
      Skall sätta gaddarna i dem snarast.

      Radera
  2. Tjusig stavning av "mattematik", herr bloggaren!
    Lite jetlag, kanske, i alla fall?

    SvaraRadera
  3. Undrar just vad Frigol.. f-låt Fridolin hade för betyg... ;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Orera snömos: A++
      Allmänvetenskapligt kunnande: F
      PCL-R: 27/40

      Radera
  4. På denna blogg är vi ju dock: "..När jag skulle researcha kontot cornubot, som jag vet har gått från anonym till offentlig, och har haft ett mycket stort inflytande på de av mina vänner som kan kategoriseras som “über-smarta ingenjörer med höga inslag av av paranoia” .." https://mattiasostmar.wordpress.com/2016/04/08/twittereliten-ar-medieeliten-och-nagra-politiskt-intresserade-jokrar/

    SvaraRadera
  5. Jag tycker, hör och häpna, att resultaten är ganska bra.
    Sverige är väl tagit emot mer invandrare/capita än de länder med högre betyg?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eller rättare sagt.
      Sverige har väl tagit emot fler flyktingar/capita än något annat land?
      Blir ju orimligt då att tro att vi ska kunna hävda oss i toppen på Pisa-undersökningar.

      Radera
    2. Det har uppmärksammats i en studie.
      http://link.springer.com/article/10.1007/s13209-013-0101-7


      Radera
    3. Verkar även vara en mycket intressant artikel.
      MEN hur f-n skall man få tid med alles?

      Radera
    4. Men, deltar verkligen dessa nya elever i proven?
      Många av dessa nya elever går i olika typer av förberedande klasser med anpassad studeigång.

      Radera
    5. http://www.skolverket.se/om-skolverket/press/pressmeddelanden/2016/pressmeddelanden-2016-1.244816/stora-insatser-behovs-for-nyanlanda-elever-1.247524

      Radera
    6. Proven gjordes i våras och eleverna måste ha gått minst ett år i svensk skola.

      Radera
    7. Vilket innebär att trots en högre andel invandrare har resultaten ökat.

      Radera
  6. Det finns risk att man övertolkar resultaten, eftersom metoden ändrats 2015 jmf 2012:

    Förändringarna i Pisa är opålitliga

    Här finns en del intressant att läsa och fundera kring.

    "Det är därför slående att högpresterande nationer som presterade sämre på det datorbaserade, jämfört med det pappersbaserade, matematikprovet i Pisa 2012 i vissa fall har fallit kraftigt i den nya undersökningen.

    Exempelvis rasade Hong Kong med hela 32 poäng – och Polen med 24 poäng – i naturvetenskap, medan Taiwan föll med 26 poäng i läsförståelse. Även Sydkoreas fall med 30 poäng i matematik – och Japans med 22 poäng i läsförståelse – är iögonfallande."

    "Men om vi istället jämför de svenska matematikresultaten i Pisa 2015 (494 poäng) med resultaten i Pisa 2012 bland elever som också då skrev provet på dator (490 poäng), raderas faktiskt uppgången nästan helt och hållet."

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tänkte skriva och fråga om det verkligen inte var någon här som tycker det är problematiskt att PISA används, oftast helt okritiskt, som ett oemotsägbart mått på en nations skola? Vad jag har förstått (har inte faktakollat) så presterar kineser bra mycket bättre än svenska elever. Tänker vi därmed att vi borde ta efter den kinesiska skolans strukturer? Finns det andra kvaliteer i en skola som inte kommer fram genom mätinstrumentet PISA (kreativitet, känslomässig mogenhet etc)? Kan det kanske tom vara så att dessa kvaliteer i viss mån behöver bortprioriteras för att nå ett gott PISA resultat?

      Radera
    2. Ja, man ska inte dra på för stora växlar. Demografin påverkar = invandrare har inte samma resultat som andra, det är mera en tidsfråga. En del tränar säkert specifikt för provet. Sen så ska dessa barn ut i världen och då ska vi se vilken skola som är bäst, lär vi för livet eller för ett prov ?

      Radera
  7. Hade man tagit med proportionerligt antal afrikanska länder så hade vi säkert kommit en bra bit över medel.
    Varför denna diskriminering av afrikaner?

    SvaraRadera
    Svar
    1. För att inga afrikanska länder är med i OECD?

      Radera
    2. De är sluga nog att inte slösa skattepengar på OECD.

      Radera
  8. "Siffrorna var tidigare nere på att 95:e percentilen vid förra undersökningen presterade som 75:e percentilen gjorde på 80-talet. "
    Oj.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Som vi sa på LTH: Det var bättre förr, ju förr dess bättre!

      Radera
  9. Har ju förekommit fusk tidigare bland länder när det gäller PISA.
    Italien, Slovenien och Förenade Arabemiraten utpekades.
    Torde nog vara betydligt vanligare.

    SvaraRadera
  10. Gaargh! Vi är sämre än UK!?! Oj, oj, oj. Det är verkligen dåligt.

    SvaraRadera
  11. Jag tror det är kört.

    Efter vad jag hört från lärarstuderande så spenderas mer tid på att lära sig genusvetenskap och tillhörande pedagogik på lärarhögskolan än de ämnen som man ska lära ut. Visserligen är det "enkla" högskolepoäng (man utgår bara från att vita heterosexuella män är onda), men någon bättre kvalitet på lärarna blir det inte... Dessutom spenderar man längre tid i lärarutbildningen vilket i slutändan innebär högre studieskulder och lägre livsinkomst.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men vänta nu. Blandar du inte ihop flera olika saker nu:
      1. Läraryrkets attraktivitet (minskning över flera år) och påföljande brist på spärrar för att studera till lärare, dvs alla kunde/kan läsa till lärare.
      2. Genusvetenskapens olika faser, trender och även popularisering, med allt vad det innebär, inklusive inte full förståelse för genusfrågor pga brist på tid, eller otillräckligt pålästa elever, inblandning av flum eller för stora förenklingar osv (sådana fenomen verkar förekomma i egentligen alla vetenskapsfält tyvärr).
      3. Universitetens finansiering med resulterande överintag av elever för pengars skull men påföljande brist av resurser för att hålla hög kvalitet. Dvs fulmarknadstänk istället för kvalitetstänk. Även björntjänst för dem elever som hoppar av eller till slut inte blir lärare på sätt och vis.
      4. Skolpolitik.
      5. Självadministrationens framfart, dvs mer och mer tid som går åt att administrera sig själv istället för det mer direkta lärarrelaterade.

      Sen finns såklart massa annat.

      Radera
    2. Hmmm, vet inte om det nödvändigvis är genus som är den springande punkten. Men för lärarutbildning I allmänhet så har det ju ofta varit så att det ska vara specialkurser I de olika undervisningsämnena, istf att lärarkandidaterna, kan lsa vanliga kurser. Det hae nog varit rimligare att de agit en kandidatexamen inom sitt område först och sedan tagit lärarxamen som magister. (Låg- och mellanstadielärare kan det ju dock kanske ha behov av en programutbildning från ax till limpa)

      Radera
    3. Jag tror inte heller att det är genus i sig som är den springande punkten. Men för att undvika flamewars och för att det blir lätt för polariserat (från alla håll) så kände jag att det är bäst at ta med det med.
      Men till ämnet:
      Om man hela tiden är tvungen att sovra och prioritera bland undervisningsutbudet, faller vissa grejer bort. Det är i sig inte konstigt. Men om detta innebär att antingen, eller både och, att man gör detta för fel, otillräckligt förberedda elever, eller ett otillräckligt förberett ämne (lärare, tid, handledning, osv) så blir det en försämring on det som det ersatte var bättre administrerat och lärt ut.
      Jag är nog mer för att man skall inte kunna bli lärare sådär hur som helst. Men samtidigt behövs det lärare. Så att första läsa ordinarie kurser så man är i ämnet är nog kanske en fördel.
      Men det kan också vara bias från egna erfarenheter. Har mest haft lärare som var i grund och botten först utbildade, sen lärarutbildade (inte alltid).

      Lämplighet och rimlighet.

      Radera
    4. Jag tror också att en annan förbisedd del är att undervisningen inte bara är det man gör inför klassen, utan består även av förberedelsearbetet såväl som efterarbetet. Finns inte tid för dessa så kan det nog också påverka

      Radera
    5. Vem har lust att bli försvarslös slagpåse i nån kaotisk förortsskola?

      Radera
  12. Well, detta är inget nytt. Politikerna försöker skylla på varann och hävda att just deras politik har lett till förbättringar. Det är tamejfan ynkligt. Vi alla vet att det är på tiden att gå tillbaks till en statlig skola och lära oss det vi glömt av Finland. (Och samma gång lägger vi ned landstingen och gör stora sjukhus till statliga och små sjukhus kommunala - alternativt erbjuder alla medborgare val av vård var de vill)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, Finland verkar ha lyckats med skolan om man skall se till mätningarna.
      Men ser man det även i den anekdotiska verkligheten, dvs känner ni någon som för barnens skolgång flyttat till Finland.
      Tänkte skriva till "om så varit möjligt" men en del föräldrar ser ju till ATT det blir möjligt. Givet att en av dem är finsk tex.

      Radera
    2. Läser jag tabellen rätt så verkar ju den finska skolan befinna sig i s k "fritt fall"? Att ha ett raskt fallande resultat på PISA kan väl knappast ses som en framgång. Om det nu inte beror på nån justering i provet som nån nämnde ovan.

      Radera
    3. Det finska fallet är nog invandrarnas fel det också. De har blivit så många att de sprider sin essens via luften över Kvarken och Finska viken.

      En annan möjlig teori är att det ska tydligen finnas en minoritet I Finland som vägrat gå över till majoritetsspråket, trots att de bott I Finland I flera generationer. Klart att det blir svårt att lära sig då med sådana obstinata elever.

      Radera
    4. Kanske Finland inte vet bättre och tar efter Sverige, ca 8-10 år förskjutet i tid.....

      Radera
    5. Jo deras resultat sjönk ju i år 😊

      Radera
  13. Nu är det så, att jag faktiskt läst på olika sidor på internet att Sverige importerar hjärnkirurger och raketforskare, eller menar ni att detta inte stämmer? Om vi importerar dem, så behöver vi ju inte utbilda dem, eller hur?

    SvaraRadera
  14. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. En konsekvens av en allt sämre skola blir tex att det uppstår privatundervisning vid sidan av, utanför skoltid.
      Nu kan detta tyckas kanske vara ett litet problem för de få som skulle ha råd med det (framför allt kvalitativ sådan), eller kan hitta bättre skola och få in barnen där.
      Men det innebär mindre tid för allt vad barndomen innebär i övrigt, liksom fysisk aktivitet. Så kanske sämre folkhälsa på sikt. Liksom en större samhällssegrering.
      Förutom att skolan kan argumenteras då bli ett slöseri med skattemedel eftersom den ändå är otillräcklig.

      Så vill man undvika de saker - se till att skolan är bra.

      Edit: Var så dålig stavning att jag rättade det.

      Radera
    2. Det tråkiga för de som har råd är att det inte befriar dem från skolplikt. Bortsett från privata utbildningen skall barnen alltså sitta av sina timmar i allmänna skolan.

      Det tråkiga (men inte lika tråkigt) för oss övriga är att de som har råd likväl tar upp allmänna medel genom att ha sina barn sitta av tiden i allmänna skolan.

      Radera
    3. Ja det är det som blir resultat då. Vilket inte är bra. Då är det bättre att skolan är bra i grunden. Även rika föräldrar vill kanske att deras barn skall ha fritid i sedvanlig mening.

      Radera
  15. För övrigt så är Vietnam särskrivet i OECD-rapporten. Riktigt dåligt!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Cộng hòa Xã hội chủ nghĩa Việt Nam

      Radera
    2. Ja du får nog vända dig till det vietnamesiska folket och kräva att de slutar särskriva sitt land. Sånt är ju viktigt för en vit kränkt man och rätt ska vara rätt!

      Radera
    3. Jo, fast Vietnam särskrivs inte på engelska. Hur vietnameserna skriver sitt land, det skiter jag i.

      Radera
    4. Kanske du iaf lärde dig nåt nytt idag.
      Fast du är väl redan fullärd?

      Radera
    5. I engelskan används antingen "Vietnam" eller "Viet Nam" men det vietnamesiska styret använder officiellt oftast det senare i engelskspråkiga skrifter.

      Radera
    6. Menar du att Doktor Syn hade fel?
      Kors i taget, nu är det peak kränkt på den mannen.

      Radera
    7. Att det kanske var en vietnames som sammanställde OECD-rapporten?

      Radera
    8. Viet Nam blir fel i västerländska språken eftersom det inte uttalas som två ord. Försök skärpa er lite nu! Tack!

      Radera
    9. Unitedstatesofamerica.

      Radera
    10. Har du varit på Julia Caesar också, Ben?

      Radera
    11. Peron var dock Ålandsättling.
      Fast det var ju lätt färdas från Åland till Argentina.
      Bortsett från stiltjebältena runt ekvatorn...
      Do not cry for me!

      Radera
    12. Det räcker väl med att benämna det som bara "Nam".. ,-)

      Radera
    13. Julia Caesar? Näe, va?

      Radera
    14. Inte bloggaren utan buskisartisten

      Radera
  16. Gött mos! Trodde faktiskt att det skulle bli bättre. Det är tusentals lärare som dagligen gör ett bra och detta bör motivera dem ännu mer. Sen finns det ju många kassa lärare som aldrig skulle ha påbörjat sin utbildning men jag tror de efter hand kommer att ersättas med mer kompetent folk. När paletten trillar ner hos potentiella studenter att du som lärare faktiskt kan tjäna uppåt 40000 kr efter några år i yrket så tror jag söktrycket kommer gå upp. Lönerna bör dock fortsatt vara en viktig prioritering, de måste upp mer!

    SvaraRadera
    Svar
    1. 40 000, nu menar du per år va?

      Radera
    2. Hehe nej faktiskt inte!

      Radera
    3. Nä per karriär, man klarar av att jobba cirka 1½ månad som lärare sen ger man upp den karriären.

      Radera
    4. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    5. Var finns dessa löner? Sthlm?

      Radera
    6. Så är det ju, vet inte om en lärare kan tjäna så mycket i andra delar av landet. Men om du blir förstelärare och på lärarlönelyftet så kommer du upp i ca 35 000 kr även i orter som Nyköping :)

      Radera
    7. I Huddinge är det inte ovanligt med 40-50 000 kr per månad:

      http://skolvarlden.se/artiklar/har-tjanar-lararna-upp-mot-50-000

      Radera
    8. Oj ja ni ser, inget underbetalt yrke längre.

      Radera
    9. Jag känner specialistsköterskor som vid extrapass natt tjänar 1000 SEK per timme.

      2 sådana pass i månaden ger ett rejält tillskott.

      Radera
    10. Ett rejält tillskott till Magdalena Andersson ja, med våra perversa marginalskatter finns ingen anledning att jobba extra eller försöka få ett bättre betalt jobb.

      Radera
  17. Konstigt...när man inte ens klarar av att se till att eleverna inte leker med mobilerna på lektionerna...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jobbar som lärarvikarie. I de flesta fall finns en mobillåda vari eleverna lägger telefonen vid lektionens början. Funkar bra.

      Radera
  18. Är detta inte en mätning mellan jämnåriga?
    I så fall är vi ett eller flera år efter.

    SvaraRadera
  19. Jan Björklund satt i Studio 1 i eftermiddags och sade just det, att invandringen bidrar till skolans problem. Men han är väl också rasist enligt bloggarens definition?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men du är inte bitter?

      Kram på dig Gustav. Det verkar du behöva.

      Radera
    2. Läste ditt tips om artikeln i The Economist och strävsamma svenskar i USA.
      Ja, var inte det självklart?

      Radera
    3. Klart jag är bitter. Grannen skaffade nyss ny fruga men jag får dras med min 24-åriga modell pga barnen. Vad nu det har med saken att göra.

      Radera
    4. Fy fan för tjugofyraåriga modeller. Vad bytte din granne till?

      Radera
  20. Trist att man inte fick va med, då hade ju Sveriges medel-resultat blivit betydligt bättre ! Satt just och läste lite om Riemannhypotesen och fick genast några ideer, ska nog skriva ned lösningen till helgen !
    https://sv.wikipedia.org/wiki/Riemannhypotesen

    SvaraRadera
  21. Och så undrar jag varför Politikerna och Samhället inte kan tänka i förväg ? Utan varje gång måste vänta på att det nästan går åt h-e innan dom fattar och agerar. Vilka Dumskallar.

    Inga krav i skolan och en massa stackars elever som inte kan språket --> Hoppsan, dåliga resultat.

    Inga krav på långivare att betala någonting alls --> Hoppsan, enorma priser & skuldsättng.

    Öppna gränser, inga krav, och gratis förmåner för alla som vill --> Hoppsan, enorma problem, kostnader & kriminalitet för Swe samhälle.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror de förstår sambanden men är placerade på sina positioner av främmande makt som vill köra vårt land i skiten. Och de lyder bara order..

      Eller så är de helt dumma i huvudet.

      Radera
  22. Så kan det gå när man byter ut befolkningen mot andra människor tagna direkt från ickefungerande U-länder.
    VEM kunde anat det liksom....GAAAAAHHHHHHH

    Givetvis är denna orsak INTE hela orsaken men den förnekas ivrigt IN I DÖDEN får man ibland intrycket av.

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...