2016-12-08 20:44

Ny rapport - så drabbas svenskt jordbruk vid krig eller avspärrning

Sveriges jordbruk är som bekant sårbart och om Sverige inte får tillförsel av fossila bränslen och möjlighet till import kommer landet snabbt drabbas av svält enligt en tidigare rapport från JTI. En ny rapport har tittat på hur olika bönder i praktiken kommer drabbas.
Frigående kor och tjur på en bergsväg i georgiska Svanetien.
Den nya rapporten har tagits fram av SLU och finns att ladda ner som PDF här. Detta är första gången man försöker reda ut hur svenskarna ska kunna få mat i händelse av krig eller avspärrning mot omvärlden.
"Det säkerhetspolitiska läget har nu förändrats och år 2015 kom ett nytt försvarspolitiskt beslut som innebar att planeringen för totalförsvaretska återupptas. I arbetet med den civila försvarsplaneringen har livsmedelsberedskapen en viktig funktion. Frågan har dock inte utretts eller undersökts i någon större utsträckning sedan 1990-talet."
Inom växtodling (främst "spannmål") är problemen speciellt tillgången till diesel, samt utsäde. Det senare importeras främst idag och någon organisation för att ordna utsäde för nästa års skörd finns inte.
"Även utsäde som idag till stor del importeras är svårt att byta ut mot egen produktion påtalar växtodlare. Få har idag kunskapen och intresset att driva fram egna fröer och frö- blandningar och skörden skulle därför gå ner avsevärt om det inte finns utsäde att köpa."
Även det vi idag odlar inom landet är alltså beroende av importerat utsäde.

Inom trädgårdsnäringen finns det vissa ljuspunkter, då man t ex kan låta potatis och rotfrukter växa färdigt istället för att skörda dem när de ser estetiskt tilltalande ut:
"Genom att låta potatis och rotfrukter växa färdigt och att äta allt som går att äta och inte bara det som ser vackert ut skulle produktionen minst fördubblas utan större ansträngning eller resursanvändning, enligt lantbrukare."
Vi kan alltså om man släpper de estetiska kraven dubbla potatisskördarna. Därtill kan hållbarheten kraftigt förbättras genom att man inte tvättar potatisen och förpackar den i enklare ljustäta förpackningar istället för tunna påsar med plastfönster.

Mjölknäringen kommer däremot drabbas mycket hårt, då den är starkt beroende av fungerande transporter. Det drar även med sig köttproduktionen, då två tredjedelar av nötköttet är en biprodukt av mjölk (för er som inte hänger med så måste kor föda kalvar för att kunna få mjölk, och dessutom är hälften av kalvarna tjurkalvar och rekryteras inte tillbaka som nya mjölkkor).

Produktionen av fläskkött är också mycket känslig, men här har den lilla ekologiska produktionen en stor fördel eftersom grisarna faktiskt har möjlighet att gå ute och inte är beroende av teknologiska lösningar för bland annat ventilation.
"Ur beredskapssynvinkel har den ekologiska gården en stor fördel jämfört med den konventionella: grisarna (digivande suggor med nyfödda smågrisar undantagna)hålls i lösdriftsstall med tillgång till utevistelse. Det gör att djurvälfärden inte är helt avhängig ett fungerande ventilationssystem, samtidigt somgrisarna är vana vid att vara utomhus och skulle kunna gå och dricka själ- va i en närliggande damm förutsatt att området stängslas in."
Produktionen av kycklingkött och även ägg är mycket känslig. Det tar inte lång tid innan djuren dör (av kvävning pga ammoniakhalterna) om strömmen går och utan diesel till reservkraften kan en hel kycklingbesättning vara död inom någon timme.

Avslutningsvis är man inte direkt optimistiska i rapporten.
"Vi kan konstatera att en fredstida konkurrenskraftig jordbrukssektor i sig inte kan ses som en garant för en tryggad livsmedelsförsörjning i händelse av kris eller krig. Om det alls kommer att gå att producera något vid en avspärrning är beroende av hur andra aktörer i livsmedelskedjan såsom banker, jordbruksindustrin, förädlingsindustrin och dagligvaru- handeln kommer att agera – och vad staten kommer att göra."
Enda sättet svenskt jordbruk kan konkurrera idag är genom att ta lån långt upp över öronen för att investera i teknologi, som är extremt känslig för yttre störningar eller avbrott i leveranser.

Svälten är bara en blockad eller ett krig bort för svensk del.

65 kommentarer:

  1. Jag är starkt för att man driver denna ståndpunkt genom plånboken också. Köper alltid om möjligt svenskt så nära som möjligt. Det är tyvärr en möjlighet inte alla har pga ekonomin, om man ankyter till diskussionen om vad mat kostar tidigare. Det är mycket dyrare.

    Många gnäller om denna fråga och miljöfrågor, men samtidigt springer man och köper polskslaktad dansk fläskfilé för 59kr/kg eller brasiliansk oxfile för 169kr/kg.

    SvaraRadera
    Svar
    1. 59 är dyrt för Danish Crown fläskfile, 29 skall den kosta. Den är visserligen oätlig men billig är den!

      Radera
    2. Stor guldmedalj till dig Tim för att du stödjer det svenska jordbruk som kommer att kollapsa i händelse av krig eller blockad av annan anledning.

      Radera
    3. Stäng gränserna!
      Sverige till svenskarna!
      Ingen export/import!
      Återlansera ABC 80!

      Radera
  2. Apropå potatis
    Irland på 1800-talet mycket beroende av att skörden inte uteblev eller drabbades av angrepp.Självfallet..
    1845-52 skedde detta.
    Läs på nätet!
    Märkligt hjälpen från Osmanska riket och engelsk männens reaktion därpå...
    Lustigt nog var jag inne och letade på nätet efter 7 cavaleriets
    regiments marsch(?).
    Visade sig vara den gamla Irländska "Garry Owen".
    Eroll flynn och De dog med stövlarna på.
    Liten värld.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gorta Mór berodde på att de i praktiken hade endast en potatisklon.
      Kan vara bra att tänka på i dessa GMO tider.

      Radera
    2. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    3. Engelsmännen behöll 2/3 av hjälpen från Ottomanska riket.
      Fartygen anlöpte Drogheda när de inte fick segla vidare in i Dublin.
      Stadens fotbollslag har halvmåne och sjärna som vapen.

      Radera
    4. Har för mig att samma sak hände i Sverige 1866-67 i Norrland. Det var svårt för centralmakten att hjälpa till p.g.a dåliga kommunikationer och is i Östersjön.

      Radera
    5. @Kirderf 76
      Vart malm och skog transporten nedåt lidande också ?

      Radera
    6. Utan tt veta detaljerna så hde nog gruvboomen inte riktigt startat då. Antaglien samma sak med timmer, det esta lottades ned ch tranporterades längs kusten efter det.

      Radera
    7. Skogen transporterades väl enbart via älvarna undet vår och höstfloderna?

      Radera
  3. Lugn, det drabbar inte oss. Vi har inte haft krig på över 200 år...
    Intressant idag när försvaret flög julgransformation över div städer.
    Dels att läsa kommentarer i lokaltidningen, en del beklagade sig över att det skulle låta, en del tyckte det va larvigt. Verkar som en stor del helt tappat förankringen till försvarsmakten och fortsätter leva i tron att inget dåligt kommer ske. På ett sätt hoppas jag att en mindre katastrof inträffar snart så folk får en spark i arslet och ser att man inte kan ta förgivet att vi ska leva i frid och fred.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nästa år är det hundra år sedan vi hade hungerkravaller senast.

      Radera
    2. Jag var inte alls beredd på överflygningen och kastade mig under skrivbordet.

      Radera
  4. Det allvarligaste är väl inte om dieseln tar slut. Det riktig allvarliga är om EUs jordbrukarstöd till den konkurrenskraftiga jordbrukssektor sinar, vad ska de skörda då, bidragsbönnera?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lugn, du får väl köpa din mat till marknadspris då.
      Räkna med ungefär 400 till 500 procent dyrare mat.

      Så?
      Vilka har gynnats av jordbruksstöden?

      Radera
    2. Vilka har gynnats av jordbruksstöden?

      Förutsatt att jordbruksstöden inte är manna från himmelen så är det väl så att de flesta har missgynnats av dem. Självklart har EU-byråkrater och Svenska mutbönder gynnats kortsiktigt men den stora förloraren har varit marknaden. Om bönder istället kunnat konkurrera utan mycket svåra straffskatter på arbete så hade läget inte varit lika dystert som det är idag. Att detta system räddat mig från 400 - 500 % dyrare mat är helt absurt. Jag är rädd att 400 - 500 % dyrare mat är det bästa scenariot när korthuset brakar samman. Att priserna stiger är bara en funktion av att samhället måste lägga mer resurser på jordbruk vilket är en direkt funktion av att jordbruket har försummats och missgynnats av tjuvstaten under lång tid. Och när det gäller marknadsdiktatur/socialism så har målet varit att låta vanligt folk svälta - om man ser till utgång och inte läser prospektet.

      Radera
    3. En stor del äldre kommer att dö i tysthet det första halvåret när hjärtmedicinerna inte kommer längre, när lungmedicinerna inte kommer längre, när antikoagulationsmedicinerna inte kommer längre, när ambulansen inte kommer längre när de har trillat, när boendepersonalen inte kommer till jobbet längre eller när hemtjänsten inte kommer tre gånger om dagen längre för att de själva står i barkbrödskö eller är ute plockar blåbär i skogen för att hålla sig själva och sina barn vid liv. Så minst en miljon munnar, kanske uppåt två, de som lever på globalt sett statistisk övertid tack vare välfärdsstaten försvinner ganska snabbt vid en längre krissituation. Något liknande lär ha hänt i Ryssland under de värsta krisåren i mitten på nittiotalet, har sett uppgifter om att den genomsnittliga livslängden sjönk med tio år innan ekonomin kom igång någorlunda igen. Vodka, alkoholism och självmord spädde säkert på siffrorna - men det lär de väl göra här också om det blir skarpt läge.

      Har ni anhöriga som kan komma med mat om ni själva inte orkar stå hela dagen i barkbrödskön nere vid kommunhuset?

      Radera
    4. @Peter
      Man måste uppskatta med vilken elegans universums marknadskapitalistiska system fungerar. De äldre som först köpte lögnerna om "välfärdsstaten" är de första som hamnar under ätteklubban. Hade de inte varit analfabeter hade de förstått att ordet välfärdsstaten är en oxymoron. Som vilken parasit som helst tar tjuvstaten mer energi än den tillför och som vilken parasit som helst så riskerar dess värd att gå under.

      Radera
    5. Eh, nej. Folkhemstanken formaliserades av P-A Hansson redan på 20-talet (även om t ex Palm hade många av de tankarna redan 30 år tidigare) och 1932 fick väl SAP egen majoritet eller närapå i riksdagen. Det var alltså folk som röstade på 20-30-talet, grovt sett födda omkring 1900-1920 och tidigare som i så fall blev lurade.

      Men det är ju bra att alla 110-åringar i Sverige får vad de förtjänar. Rätt åt dom.

      Radera
    6. Och medellivslängden i stort föll ca 5 år i Ryssland på 90-talet. Mäter man enbart män kanske den föll mer, men det har i så fall inte bara att göra med undermålig sjukvård utan även missbruk och självmord skulle jag tro. Vilket så klart också kan bli följden av en katastrof, visserligen.

      Radera
  5. Någon gång i grå forntid har jag hört att svenskarna i kristid till stor del skulle få livnära sig på korngrynsgröt. Förklaringen till detta skulle vara att det odlas mycket korn i Sverige och nästan allt av detta sädesslag används som djurfoder. Då skulle folket få äta kornet direkt i stället för att gå omvägen att mata höns och grisar.

    Jag tror inte att jag har ätit korngrynsgröt någon gång, jag hoppas att det smakar gott.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag kom på att man även gör öl av korn, och det skulle man väl också dra in på, så man kan väl inte räkna med att få njuta av en bira till gröten.

      Radera
    2. Det är gott, inga problem att äta som frukost. Sen ägg och stekt potatis till lunch samt kött och kokt potatis till middag. 7 dagar i veckan. Det blir inga mozzarellamackor på ett tag.

      Radera
    3. Någon liten firre kan väl få slinka ner?
      Strömming är fin , till exempel.
      I alla sina former.

      Radera
    4. Niklas: du missade tydligen att läsa artikeln. Ägget och köttet får du nog skippa. Korgröt till frukost, stekt potatis till lunch och kokt potatis till middag. Kanske man kan lyxa till det med fläskkött lite då och då (jag antar att endel islamister kan bli lite sura).

      Radera
    5. Det låter som farfars matlagning kommer till heders igen. Korn och havre gröt.Den serverades först kokt och sedan stekt. I det här blandade man i något från jordkällaren som äpplen, päron, morötter, rovor, betor osv.
      Äggen, potatisen, mjölken och grisköttet såldes.
      Jag ångrar att jag inte tog reda på vilka ätbara växter från skogen farfar använde.
      Kommer i håg att han blev förbannad om man slog brännässlorna på sensommaren, slöseri på mat tyckte han.

      Radera
    6. Nässelsluring är inte dumt alls... Det gör svärmor fortfarande! :)

      Radera
  6. Är själv lantbrukare och ser inte att tillgången till utsäde är något problem. Om diesel inte finns att få tag på (vilket definitivt kommer att ske) är det totalkört.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vadå?!?! Har du ingen Lie? Eller är du lat? Dagens bönder ska tydligen åka räkmacka genom livet....

      Radera
    2. Produceras väl dieselliknande bränsle från raps och skog som funkar att använda i befintliga Dieselfordon utan större omställning?

      Frågan är ju bara hur mycket sådan soppa det finns och hur många andra viktiga fordon som går på biogas, vet att man tex kör sopbilar på gas.

      Radera
    3. Det räcker inte bara med en lie. Hur mång kan hantera en sådan idag? Jag är en av dom få kvarvarande. Det är inte så lätt som det ser ut.

      Radera
    4. c:a 80 personer (motsvarande driftiga 1800-tals bönder) går åt för att ersätta en modern traktor, så uppskattningsvis 2-300 personer idag. Det finns många arbetslösa i Sverige.

      Radera
    5. Gengas!
      Anslut hustrun framför plogen!
      Var lite konstruktiva!

      Radera
    6. Berra, lie fixar jag, däremot är tröskverket som fanns på gården sedan länge uppeldat men jag klarar mig om skörden blir 10% av normalt. Jag lovar att priserna kommer att bli desto högre synd bara om konsumenter som behöver mat.

      Radera
    7. Vi kan nog bränna syntetisk diesel, men det tar tid att sätta upp. Beredskapsprojekt ?

      Radera
    8. @ MP

      Med 10% skörd blir förhållandet tillgång efterfrågan samma som nu eftersom 90% av oss i befolkningen stryker med eller drar någon annanstans.

      Radera
  7. Mycket intressant, hoppas politikerna tar tag i de problemen också.
    Men det krävs nog en katastrof först, precis som vanligt..

    SvaraRadera
  8. Vi kan inte ha en befolkningsmängd runt 9 mille vid en stor kris. Skulle tro runt 4 mille är mer realistiskt. Över 50 % måste bort. Vilka? Hur många bloggare finns det i Sverige? Dom måste bli rätt överflödiga vid typ krig eller annan typ av blockad.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Under den stora utvandringen för omkring hundra år sedan minskade befolkningen från fem till fyra miljoner. Även om många svalt var problemet inte att det var omöjligt att mätta alla munnar ens med den tidens teknik och avkastning.

      Vi skulle få ändra på ofantligt mycket i vår livsstil men det är inget problem att ordna mat inom riket till tio miljoner människor. Det skulle kanske bli lite enahanda med korngröt och löksoppa och potatis i längden dock. Och jag undrar hur poppis inkokt braxen kommer bli bland ungdomarna.

      Radera
    2. Sandow, vissa av våra försmådda insjöfiskar smakar faktiskt ganska gott rätt behandlade. Om man har en tunna med regnvatten i trädgården kan man låta uppfiskade sutare och braxen simma där några dagar så de blir av med dysmaken. Men slemmet på sutaren och de lömska benen i den främre delen av braxen är en utmaning för de ovana. Men om man är tillräckligt hungrig så struntar man nog i sådana detaljer.

      Radera
    3. @Phlin Phridolin Det är bara att köra braxen i mixern och göra fiskbullar. Just det, elen är borta också ja.

      Radera
  9. Jo, jo, det är ju klart att det inte kan vara så, men problemet är ju i mångt och mycket att det egentligen inte finns några realistiska alternativ vilket utkristalliserar sig i vem det är som skall betala för att ha en nationell, parallell matproduktionsapparat i konstant standby-läge eller pressa fram mer självförsörjning i nuvarande system;

    Höja matpriser? -Slår mot konsumenterna, antingen direkt, genom nämnda höjda priser, eller indirekt, alltså att staten delfinansierar de höjda priserna på något vis. Har tråkig benägenhet att generera ett puttrande missnöje i valmannakåren. Sådant puttrande missnöje har vi tillräckligt av.

    Tullar? -Kommer inte de samarbetsorganisationerna som vi är medlemmar i att godta. Handelskrig kan utlösas, vilket vi kommer att förlora. Vår marknad är för liten, våra industrier för få och vi omsätter för lite kapital.

    Förstatliga matproduktionen? -Fungerar sällan. Har inte sett något exempel där sådant gett önskad effekt utan att systemet börjar konsumera mer resurser än vad som produceras. Som jag förstår det fungerar bara lösningen under omständigheter där globaliseringen inte finns eller dess effekter kan "kortslutas" bort. Kräver oljekällor eller guldgruvor att ösa ur. Som ovanstående alternativ så går systemet ofta i konkurs eller måste säljas av i alla fall i slutändan...

    -Lagstifta in beredskap? Kommer att göra svenskt jordbruk och matförädlingsväsende ännu mer trögt och tappa konkurrens. Åter igen marknadskrafterna; det är billigast att ha rullande lager på långtradare än i underjordiska beredskapsförråd, vaktade av hemvärnsmän.

    Min slutsats? Har ingen lösning. Läget är för tillfället låst mellan globala marknadskrafter som piskar fram lättare produktionsmönster, snabbare omsättning, mer specialisering och handel och lägre priser och en allt mer uppretad och missnöjd valmannakår, som kommer att trolla ännu mer i valen om matpriserna justeras riktning uppåt.

    Det finns inget kapital att göra något, varken politiskt eller ekonomiskt. Vi får hoppas att inget händer och att läget lättar så att passande reformer kan genomföras senare, för precis som bloggaren menar så kan vi inte vara så här sårbara i längden, det ät ohållbart givet den säkerhetspolitiska kantringen österut.

    Lite som diskussionen om försvaret faktiskt...eller sjukvården, eller blåljuset överhuvudtaget; alla "vet" vad som behöver göras, men det finns inte utrymme...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kretsloppsbaserad aquaponic, fisk och grönt. Positivt för handelsbalansen, livsmedelssäkrar landet och skapar jobb. Med dagens skatte och energipolitik går det givetvis inte att få ekonomi i det hela, men om viljan fanns så skulle det säkert gå att lösa.

      Radera
  10. De flesta naturreservat (för vilka Länsstyrelsen har ansvaret) som behöver betas för att hållas öppet eller efterbetas efter slåtter har oftast problem att få dit djur. Mjölkdjur äter inget grövre än fingräs och ser de en hallonbuske så ryggar de. Köttdjur funkar (helst Highland) men få bönder vill hyra ut djuren då det blir merarbete samt att de får sämre tillväxt. Kanske kunde det uppdragas åt varje Länsstyrelse att hålla en gård med lämpliga djursorter som skulle vara helt frikopplad från marknaden, fungera som 4H-gård, skolundervisning, kursgård för de "nya grönavågarna" samt täcka det naturvårdande betesbehovet. Vid kris skulle dessa gårdar omedelbart ominriktas till produktion.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Betning med vattenbufflar har varit framgångsrikt i sjöar i Upplands län, vilket delfinansierats av Upplands länsstyrelse. Bufflarna äter allt de ser och gör platt mark, behöver inte kraftfoder och kan gå ute en stor del av året. De växer långsamt och genererar både ett fint kött och mjölk (utan att själva duka under av juvrets storlek som våra SRB-kossor gör). Det är ekonomiskt rimligt att hålla den typen av gårdar, vilka gör god klimatnytta. Markerna hålls öppna och redo för andra djurarter tex gris/ko att sättas in Vid behov. Dock skulle behovet av kött och mjölk knappast kunna mättas. Personligen tror jag vi får övergå till en mer vegetarisk diet :)

      Radera
    2. Hur kan det bli EKONOMISKT att ha ett djur som inte producerar något av reellt värde?

      Radera
    3. Fast det gör de ju :)

      Radera
  11. Högt bland Saarijärvis moar bodde
    bonden Paavo på ett frostigt hemman,
    skötande dess jord med trägna armar;
    men av Herren väntade han växten.
    Och han bodde där med barn och maka,
    åt i svett sitt knappa bröd med dessa,
    grävde diken, plöjde opp och sådde.
    Våren kom, och drivan smalt av tegen,
    och med den flöt hälften bort av brodden;
    sommarn kom, och fram bröt hagelskuren,
    och av den slogs hälften ned av axen;
    hösten kom, och kölden tog vad övrigt.
    Paavos maka slet sitt hår och sade:
    »Paavo, Paavo, olycksfödde gubbe,
    tagom staven! Gud har oss förskjutit;
    svårt är tigga, men att svälta värre.»
    Paavo tog sin hustrus hand och sade:
    »Herren prövar blott, han ej förskjuter.
    Blanda du till hälften bark i brödet,
    jag skall gräva dubbelt flera diken,
    men av Herren vill jag vänta växten.»
    Hustrun lade hälften bark i brödet,
    gubben grävde dubbelt flera diken,
    sålde fåren, köpte råg och sådde.
    Våren kom, och drivan smalt av tegen,
    men med den flöt intet bort av brodden;
    sommarn kom, och fram bröt hagelskuren,
    men av den slogs hälften ned av axen;
    hösten kom, och kölden tog vad övrigt.
    Paavos maka slog sitt bröst och sade:
    »Paavo, Paavo, olycksfödde gubbe,
    låt oss dö, ty Gud har oss förskjutit!
    Svår är döden, men att leva värre.»
    Paavo tog sin hustrus hand och sade:
    »Herren prövar blott, han ej förskjuter.
    Blanda du till dubbelt bark i brödet,
    jag vill gräva dubbelt större diken,
    men av Herren vill jag vänta växten.»
    Hustrun lade dubbelt bark i brödet,
    gubben grävde dubbelt större diken,
    sålde korna, köpte råg och sådde.
    Våren kom, och drivan smalt av tegen,
    men med den flöt intet bort av brodden;
    sommarn kom, och fram bröt hagelskuren,
    men av den slogs intet ned av axen;
    hösten kom, och kölden, långt från åkern,
    lät den stå i guld och vänta skördarn.
    Då föll Paavo på sitt knä och sade:
    »Herren prövar blott, han ej förskjuter.»
    Och hans maka föll på knä och sade:
    »Herren prövar blott, han ej förskjuter.»
    Men med glädje sade hon till gubben:
    »Paavo, Paavo, tag med fröjd till skäran!
    Nu är tid att leva glada dagar,
    nu är tid att kasta barken undan
    och att baka bröd av råg allena.»
    Paavo tog sin hustrus hand och sade:
    »Kvinna, kvinna, den blott tål att prövas,
    som en nödställd nästa ej förskjuter.
    Blanda du till hälften bark i brödet,
    ty förfrusen står vår grannes åker!»

    SvaraRadera
    Svar
    1. Inte ens jag skulle våga mig på att vika ut min kollegas son på detta vis!
      Hade stor hjälp av den dikten en gång i Realskolan på söders höjder i slutskrivningen för "några" år sedan.
      Apropå Saarijärvi.
      Inte f-n visste jag något om Maria Juliana Nygren.
      Och därtill hörande känslor...

      Radera
  12. Är det därför vi massimporterar bönder från afganistan.. ahh nu låter det mer logiskt. Tack Renfeldt.

    SvaraRadera
  13. Nu tänker vi fel igen. Det kommer vara värre för Finland som kan utsättas för en blockad i Östersjön och få sina handelsvägar avskurna. Vi måste vara beredda att stötta Finland med logistik, mat och sjukvård. Förstärkt järnväg i norr och malmabanan till Narvik är lösningen i kombination med potatis och nötboskap och mjölkkor. Potatis, smör och kött.... Det klarar man sig på i flera år.

    SvaraRadera
  14. Jag kommer att satsa på värphöns. Ca 5 st och en tupp. Sedan en fylld matkällare med surkål,äpplen,plommon,lingon,blåbär och vinbär. Säckar med torkade sojabönor, kikärtor och andra bönor. Massor med knäckebröd och makrill i tomatsås. Mjöl och olja är ett måste. Odling av potatis, tomat, zuccini, kryddor, rotfrukter och vatten/saft.

    SvaraRadera
  15. Till skillnad från andra världskriget kan det bli svårt / omöjligt att konvertera dagens high-tech maskinpark till gengas också.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bäste Niklas
      Under 1939 till 1944 var det faktiskt en del hjälp som kom från Sverige till Finland.
      Lastbilar över ett istäckt vatten Umeå- Vasa ej att förglömma.

      Radera
    2. Vi har olika alternativ att syntetisera dielsel. Om våra massafabriker inte får sälja sina produkter kan de säkert producera annat...

      Radera
  16. Gemene man är betydligt mycket fetare idag än under kalla kriget och tidigare. Detta gäller för barn såväl som vuxna. Vi är därför bättre rustade att klara en akut livsmedelskris nu än någonsin tidigare. Det gäller bara att styra tillgängliga livsmedel mot de personer som saknar egna fettreserver.

    SvaraRadera
  17. Men sluta nu. Alla hipsters har ju visat att det ordnar sig med försörjningen genom stadsodling i balkonglådor och grönområden. Närodlat, ekologiskt (bara humant naturgödsel) och enkelt.

    Vad kan gå fel?

    SvaraRadera
  18. Hur mycket renkött produceras egentligen i Sverige och exporteras till utlandet? Ren och vilt (älg, rå och gris) kan väl ge ett visst tillskott om bara transporterna/fördelningen fungerar?

    SvaraRadera
  19. Själv skulle jag (tjuv)jaga på statens mark och dela med mig så långt möjligt till de som har det svårt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och jag skulle fiska i Öresund hela dagarna sen finns det ju även gott om fågel att skjuta med luftgeväret.

      Radera
    2. Jag skulle strypa och hugga huvudet av de överfeta änder som folk matar med bröd hela dagarna vid den lokala dammen. Dela med mig, kanske. Byta mot något annat jag behöver, mycket troligt.

      Radera
  20. Andra världskriget i repris. Ett vanligt feltänk som är vida spritt. Andra världskriget var inte likt första men alla hade förberett som om det ginge i repris. Tredje världskriget kommer inte att se ut som det andra.

    SvaraRadera
  21. Jag läste nånstans om att driften tog 1/4-del av odlingarna på hästtiden, hästen ska ju ha sitt bränsle, hur stor del av odlingen går åt för att förse traktorn med diesel ?
    Är Traktorn mindre ytkrävande, resursslösande än en häst?

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...