2016-12-16 13:05

Ekonomistyrningsverket: Staten tappar 49 miljarder nästa år

Ekonomistyrningsverket har uppdaterat sina prognoser. Svenska staten tappar 49 miljarder kronor nästa år relativt i år, när man går från ett budgetöverskott på 46 miljarder till ett budgetunderskott på 3 miljarder. Det finansiella sparandet går från 27 miljarder plus till minus 14 miljarder.
Ljuset är släckt och ingen är hemma på Rosenbad.
ESV konstaterar att Sveriges konjunktur är på väg rakt ner. Nästa år förväntas 2.1% i BNP-tillväxt mot 3.1% under 2016 och valåret 2018 är vi i lågkonjunktur med 1.7% i BNP-tillväxt.

Istället för att spara i ladorna inför lågkonjunkturen festar finansminister Magdalena Andersson (s) loss med allt åt alla utom de som jobbar och betalar skatt-politiken. Skillnaden blir att staten går från ett budgetöverskott på 46 miljarder kronor till ett underskott på 3 miljarder. Det finansiella sparandet går från plus 27 miljarder till minus 14 miljarder kronor.

Detta trots avsevärt höjda skatter för t ex småföretagare nästa år.

Effekten av försämrad konjunktur ska inte underskattas.

För i år har statens resultat förbättrats pga ändringar i avgiften till EU, vilket istället slår åt det sämre hållet nästa år enligt ESV.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa.

30 kommentarer:

  1. Vem är förvånad?
    Skatt,skatt och skatt är än en gång lösningen i svärje.
    Och givetvis kostar det att vara världens socialkontor.

    SvaraRadera
  2. Balansera en nollränte ekonomi som drivs av lån till en fastighetssektor som är uppblåst till bristningsgränsen kommer att vara en balansakt på slak lina.

    SvaraRadera
  3. Jonas Love Almqvist: " den svenska fattigdomens betydelse".
    Vad det nu var.
    Men Runeberg gillade honom.

    SvaraRadera
  4. Jag är nog en s.k ekonomisk analfabet bland mycket annat men är inte statsskulden ATH eller på väg dit? Ska inte den vara noll om vi överhuvudtaget ska gå plus?

    SvaraRadera
    Svar
    1. I kronor är den möjligtvis rekordhög, men som % av BNP är den ca 30% tydligen. Mindre än hälften jfrt med några dåliga år på 90-talet.

      Radera
    2. 1300 miljarder och ökande låter som en hel del även om det procentuellt är lågt. Om en hipster på söder med åtta ggr sin inkomst i skuld kallas BLT så är väl Svea en SLH... Måste nog läsa på lite så man förstår mer om statens ekonomi. Lite abstrakt är det...

      Radera
    3. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    4. Statsskulden motsvarar idag skatte(-avgifts)inkomsterna för ett år, dvs jmf med en bolånetagare en årsinkomst. Väldigt lågt mao mht till att staten är den enda part som kan skapa pengar ut luften.

      Budgeten ligger ungefär på 900 Mdr och resten av inkomsterna, ca 400 Mdr härrör från kommuner&landstings-skatter etc, dvs de skickas vidare från Riksgälds-kontorets alla konton. Kommun- och Landstingsskulderna är ca 550 Mdr exkl. pensionsskulder(som ej är bokförda i sin helhet).
      Kommunerna som själva ej kan skapa pengar är mao högre skuldsatta än staten sett till inkomster.

      Radera
    5. Jämför skulden med ett bostadslån. Även om "familjen Sverige" har överskott i slutet av månaden och väljer att amortera några miljarder så försvinner ju inte hela skulden. Saknas pengar i slutet av månaden väljer "familjen Sverige" att låna lite med bostaden som säkerhet för att täcka hålet i plånboken. För bostadslån försöker många amortera ner lånet över tid. För ett land är det inte säkert att det är lika smart i alla lägen.
      Man kan ställa nuvarande statsskuld i relation till vad den använts till och om detta kommer exv öka produktiviteten och generera tillväxt (bla investeringar i infrastruktur som förhoppningsvis genererar mer intäkter i framtiden än vad som vore fallet utan dessa). I så fall är inte den nuvarande statsskulden speciellt hög. Om staten däremot lånar pengar till konsumtion ("valfläsk") eller framtida kostnader ("elefanter") ja då är det en annan femma. Det finns givetvis även en osäkerhet att beakta här. Ett hypotetiskt exempel är om staten väljer att bygga motorväg till Trollhättan för att företag där ska få bättre förutsättningar och generera högre skatteintäkter på sikt men det fiktiva företaget i stället lägger ner verksamheten.

      Radera
    6. Investeringar behövs men konsumtion också givetvis. Staten skapar på så sätt efterfrågan i ekonomin(skatter) och om den privata ekonomin/sektorn ska kunna gå på plus(sluten ekonomi, dvs utan export/import)måste den offentliga sektorn gå back. Ekonomisk lag mao!

      När det gäller familje-resonemanget så skiljer sig situationen en del. Familjen Sverige representerar hela tiden nya medlemmar medan gamla faller bort. Skatterna består! Det viktiga är inte budgetunderskottet i sig utan snarare hur pengarna används och skattetrycket.

      Radera
  5. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  6. Hela världens lilla socialkontor med världens snällaste "socialtanter" har börjat att få en tung ryggsäck... ;-)

    SvaraRadera
  7. Försämringarna för småföretagarna kan tidigast införas 2018, så då tappar staten några miljarder till i skatteintäkter då ingen småföretagare kommer betala de höjda skatterna. Det blir till att sätta så många privata utgifter på firman som möjligt och köpa lite kul saker som egentligen inte behövs, och sedan så får resten stå kvar och vänta på bättre tider!

    SvaraRadera
  8. Och när räntan börjar stiga så minskar värdet på alla obligationer riksbanken köpt upp med flera 10-tals miljarder så det blir ju en nätt liten förlust bara där. Lägg sedan till ökande ränteavdrag från hushållen när räntorna på bolånen stiger.

    Ser onekligen ut som om det är tant Andersson som är ekonomisk analfabet, inte du Hamid!

    SvaraRadera
  9. - Kan någon på ett konkret sätt förklara för en ekonomisk novis som jag vad statens "budgetöverskott" respektive "budgetunderskott" egentligen betyder i praktiken? Alternativt kan någon kanske ge mig en riktigt bra länk att följa.

    Det verkar som om delar av media samt regeringsföreträdare vill påstå att Sverige "går bättre än någonsin" men jag tvivlar.

    - Är inte "budgetöverskott" respektive "budgetunderskott" för staten bara en form av siffertrixande?

    Jag vill bl.a. minnas att staten förra året hade ett större "budgetunderskott" då man tog ut kostnader för år 2016 i förskott.

    Dessutom består väl årets s.k. "budgetöverskott" till en stor del av pengar insatta på skattekonton som Sveriges folk och företag har använt istället för bankkonton.

    SvaraRadera
    Svar
    1. I ekonomin skiljer man på kostnader och intäkter, utgifter och inkomster samt slutligen utbetalningar och inbetalningar. Staten i sin redovisning använder sig huvudsakligen av utgifts-metoden för att årligen beräkna sin budget. Det vi normalt kallar Budgeten omfattar således årets planerade utbetalningar som man icke-terminologiskt kan kalla kostnader(=periodiserad utgifter). Budgeten omfattar således både konsumtion och investeringar.

      Vad staten lånar eller lånar ut berör förändringar på kontot hos Riksgälden. Saldot vid periodens början och dess slut är ju förändringen under perioden, dvs periodens utbetalningar minus inbetalningar. Har staten fått in 100 i inkomster men haft 110 i utgifter har man ett budgetunderskott på 10. Men har samtidigt SKV fått in tillfälliga extrapengar på skattekontona på 10 så uppgår budgetunderskottet fortfarande till 10. En del skulle då säga att staten inte behöver låna till underskottet(just då ivf). Men det är en myt att staten måste låna till underskott. Staten är den enda som kan själv skapa pengar genom att kontot hos Riksgälden debiteras. Det stora problemet är snarare hur Riksbanken ska hantera nya bankreserver som skapas om staten(Riksgälden)inte lånar upp till budgetunderskotten, dvs mer utbetalningar(räntan på interbankmarknaden skulle falla under t.ex önskvärd styrräntenivå). I sådana fall kan det tänkas att Riksbanken istället för Riksgälden "tvingas" låna upp "överskottet" hos bankerna.

      Radera
    2. Rättelse ovan:

      "Budgeten omfattar således årets planerade utbetalningar...."

      Planerade utgifter ska det stå!

      OBS! Staten har förstås även en kapitalbudget som hanterar lånetransaktioner, dvs finansiering. Räntorna ingår i den vanliga utgiftsbudgeten.

      Radera
    3. Överskott betyder att man tagit ut för mycket skatt, underskott för lite.

      Radera
    4. @Mnils: Å så finns det det som heter offentligt finansiellt sparande.

      Radera
    5. @rttck: Alltså nyspråk för övertaxering. Om man har tidigare underskott att beta av kanske man skulle kalla det för balansering istället...

      Finns ju egentligen inga giltiga skäl att dagens skattebetalare skall varken finansiera eller skuldsätta framtidens, det är bara dåligt management av de som styr.

      Radera
    6. Vet inte hur du sköter din ekonomi? Lånar till allt?

      Nu fungerar ju inte statens ekonomi som hushållets eftersom nya skattebetalare kommer efter gamla apropå låta barnen betala. Ser inte ut som dagens bolånetagare har för avsikt att betala sina lån för övrigt. Staten behöver inte betala av sina lån men däremot bör de använda sina pengar(skatterna) förnuftigt som du själv indikerat ovan och naturligtvis helst inte "överskuldsätta" sig realt över tiden. Men Staten kan hur som helst skapa hur mycket nya pengar man vill. Skatter och lån däremot är ju befintliga pengar. Avgörande för hur mycket pengar man kan/ska skapa beror på ekonomins resursutnyttjande, dvs inflations-riskerna.

      Inser du inte att staten kan öka utgifterna/efterfrågan utan att varken taxera eller låna? Staten kan f.ö alltid betala ev. skulder utan att låna mera(så länge skulderna är i egen valuta). Se Japan som hållit på i 30 år. EMU i 5 år men även i Sverige sedan en tid. Bara att räkna bankernas överskottsreserver som ett ex.

      Slutsats: Staten kan öka budgetunderskotten när så behövs(t.ex infrastruktur-investeringar) utan att man behöver låna upp motsvarande underskott. Skulle passa perfekt när vi nu har noll-räntor eller negativa d:o på interbankmarknaden. När önskvärd inflation återvänder kan man dränera bankerna på överskotts-pengarna. Fattar inte att denna inkompetens råder men det är som vanligt perception och doktrin som styr. Hoppas bara att man sett till att under rådande ränte-regim kraftigt öka durationen på statens befintliga skulder.

      Radera
  10. http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Offentlig-ekonomi/Statsbudget/Statsbudgetens-inkomster/

    Ös kunskap ur denna så vet du mer. 2015 års siffror
    BNP : 4181 Mdr
    Skatter : 1787 Mdr

    SvaraRadera
    Svar
    1. Varav dryga 200 Mdr pensionsavgifter som ingår i arbetsgivaravgifterna.

      Radera
  11. Det känns liksom inte bra det som händer just nu i Sverige.... kan vara dags för omval. Typ nu.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tror du det blir bättre då eller?

      Radera
  12. Oaktat, om statsskulden kan anses som hög eller låg, i förhållande till BNP, så utgör räntan på densamma, en utgiftspost på ca: 16 miljarder för 2017.
    http://www.regeringen.se/4a6b3a/contentassets/e926a751d9eb4c978c4d892c659ebc8e/utgiftsomrade-26-statsskuldsrantor-m.m
    Pengar som ju faktiskt hade kunnat användas till något annat

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och det är i dagens ränteläge... Det var ju mindre roligt på 90-talet när ränta på statsskulden var statens största utgift...

      Radera
    2. Om du läser i ovanstående länk, så ser du att regeringens prognos för 2020 är ökande ränteutgifter till 36 miljarder. Snart börjar det svida på riktigt.

      Radera
  13. Intressant, men det kostar att betala bidrag & bostad & uppehälle i 10 år för 2-300k extra personer som plötsligt dykt upp ...
    Undrar vad dom kommer att skylla på när skattehöjningarna börjar trilla in ??
    Oljepriset funkar inte, kanske bilism & förbifart sth, eller budgetöverskridande i försvaret eller kanske övervinster i välfärden ..... ??

    SvaraRadera
  14. Dom får väl sälja några statliga företag till då, om det finns några kvar d.v.s.

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...