2016-11-30 10:44

Riksrevisionen: Det saknas 50 000 miljoner kronor till välfärden

Som många läsare uppmärksammat publicerade Riksrevisionen förra veckan en debattartikel där det konstateras att det saknas 50 000 miljoner kronor (50 miljarder SEK eller 50 GSEK) till välfärden, då regeringens politik inte tar hänsyn till befolkningsökningen. Därtill föreligger det problem inom försvaret, säkerhetspolitiska läget, bostadssituationen, bostadsbubblan, skuldbubblan, pensionerna, asylmottagning och integration enligt Riksrevisionen. Kort sagt totalsågar man vår inkompetenta regering.
Stockholms muntraste kontorslokaler inhyser Riksrevisionen.

Riksrevisionens debattartikel hittas hos DN Debatt, men är bakom en betalvägg. På grund av DN:s usla tekniska säkerhetslösning (DN borde stämma utvecklarna) stänger man bara av JavaScript och laddar om sidan, så kan man läsa artikeln om man nu inte har råd med att betala 1:- SEK för att komma genom betalväggen. Dagens Juridik sammanfattar det hela i ett referat, som är gratis att läsa och därmed får stor spridning i sociala medier.

Riksrevisionen skriver i debattartikeln:
"Om ambitionen är att kommunerna ska kunna behålla dagens välfärdsnivå 2020 så krävs en höjning av kommunalskattesatsen med i genomsnitt 2 procentenheter. Alternativt måste statsbidragen till kommunerna höjas med 50 miljarder kronor."
Två procentenheter är ca 7 440 kronor för sjuksköterskan med 31 000 i faktisk lön per månad, eller om man så vill förenkla argumentationen om målgruppen saknar förmåga att hantera höga siffror: 75 stycken Netflixabonnemang och en Fanta.

Anledningen till bristen på 50 000 miljoner kronor är att regeringen inte tar hänsyn till att Sveriges befolkning ökar, bland annat via invandring.

Därtill har regeringen redan lagt förslag i budgeten för ofinansierade utgifter på 17 000 miljoner kronor under 2017. Detta bryter mot det finanspolitiska ramverket. Riksrevisionen menar också att regeringens finanspolitik saknar långsiktig hållbarhet.

Dessutom baserar sig detta på fria fantasier om den ekonomiska tillväxten framöver.
Riksrevisionen belyser därtill risker, dvs sådant som regeringen inte räknar med. T ex fortsatt ökad efterfrågan på välfärd, personaförsörjningsproblem inom kommun, landsting och försvaret, asylmottagning, integrationsproblem, det säkerhetspolitiska läget (=risk för krig eller akut behov av kraftig upprustning vid krigsutbrott i vår närhet), ökade sjukskrivningar, fallande pensioner och allt fler som ska ha garantipension eller äldreförsörjningsstöd. Slutligen varnar man för spännande risker med bostadsmarknaden, bostadsbubblans priser och hushållens enorma skuldbubbla.

Riksrevisionen skriver på sin hemsida angående riskerna:
"Det är angeläget att regeringen i god tid och under ordnade former analyserar riskerna och lämnar underlag för att möjliggöra en diskussion om prioriteringar och finansiering."
Någon sådan handlingsberedskap och planering existerar alltså inte idag, vilket kommer leda till att en svag och handlingsförlamad regering bara kommer kunna agera reaktivt och inte tidigt och proaktivt när krisen kommer.

Men i slutändan saknas det alltså redan 67 000 miljoner kronor enligt regeringens politik, och det förutsätter att inget oönskat inträffar. Som t ex att bostadsbubblan spricker med tillhörande ekonomiska krasch för svensk del.
Ljuset är släckt och ingen är hemma på Rosenbad.

Regeringen och "finansminister" Magdalena Andersson (s) väljer förstås att inte kommentera den fullständigt svidande kritiken som Riksrevisionen lämnar. Genom att stoppa huvudet i sanden hoppas man förstås att problemen och Riksrevisionens verklighetsbeskrivning inte är korrekt.

Annars återstår förstås bara att höja skatterna, vilket alltid är socialdemokraternas och miljöpartisternas reflex på allting. Dock är Sverige långt bort på den sk Lafferkurvan och alla skattehöjningar leder till relativt1. sett minskade skatteintäkter när ekonomin bromsas av destruktiv beskattning. Rätt väg är förstås att reformera ekonomin till lägre skatter och mindre regleringar, men det är förstås utopiskt tänkande. Kom ihåg att Socialdemokraterna på den kommande kongressen kan klubba att den där sjuksköterskans skatt med 3 134:- SEK i månaden genom att ta bort jobbskatteavdraget. Detta för att finansiera att vem som helst ska kunna få komma till Sverige och få skattefinansierad välfärd.

1. Effekterna av Lafferkurvan kan döljas av ekonomisk tillväxt. Om ekonomin är i högkonjunktur och växer med 3%, men Lafferkurvan gör att skatterna minskar med relativt sett 1% så ökar fortfarande skatteintäkterna med 2% (förenklat). Hade man istället sänkt skatterna 1% hade tillväxten landat på 4% och skatteintäkterna hade ökat med 3% (4-1). Detta är ett hypotetiskt och förenklat exempel, men om man inte är begåvningsbegränsad så kanske man förstår principen ändå.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa.

96 kommentarer:

  1. Äntligen. Väntade bara på att du skulle plocka denna markhängande frukt.

    Ialla fall, antingen är Finansdepartementet intellektuellt utmanade som inte kan räkna, eller så räknar finansminister med att alla andra(röstarna) är det och ingen skall upptäcka det. Alla samhällsfunktioner som ingår i det kontrakt mellan medborgarna och staten (vård , omsorg, skola, skydd) har idag resursbrist och/eller felallokering av resurser. De funktioner som inte ingår dessa basala samhällskontrakt har fått kraftigt utökade resurser på övrigas bekostnad.

    Det kommer bli en folkstorm så småningom när folket inser att vår regering inte kan leverera, och vår föregående inte heller levererade. Speciellt om det paras ihop med peak oil ressencion OCH fallande bopriser pga ökat ränteläge och möjligen andra svarta svanar...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om man inte är direkt på bollen kan man lika gärna vänta till allt lugnat ner sig och ta den på returen.

      Ibland sitter jag inte och punktbevakar nyheterna minut för minut och kommer efter.

      Radera
    2. Du är inte efter, bara inte först men ibland räcker det.

      Tyvärr skulle jag gärna se att vår regering inte var efter men visst, jag går och väntar på en gris skall flyga förbi utanför på åkern...

      Radera
    3. Svenskarna är världens rikaste folk. Det är ju bara att höja skatterna!!!

      "destruktiv beskattning" Good one ;). Finns det någon konstruktiv stöld?

      Radera
    4. Fick höra av "insatt" idag att hen kände fastighetsvärd som gladeligen hade tackat ja till hyra ut en lägenhet till kommunen för 30 papp i månaden istället för "vanlig" uthyrning för 12 i månaden. Och själv letar man med ljus och lykta efter boende. Kanske måste gå en omväg utomlands för att få boende. Betalt dessutom.

      Dessutom undrar man ju vart de där 30 000 som kommunen betalar varje månad kommer från? Eller rättare sagt, vart de skulle gått annars?

      Radera
    5. RO

      Dagens tre inlägg är samtliga mycket relevanta.

      Radera
  2. Det är väl som med elbilarna.
    Någon enstaka är inte så farligt, men när för många gör samma sak samtidigt...

    SvaraRadera
  3. Apropå Laffer... ska nog ta och spela om några gamla Leisure Suit Larry, kanske får mig att förtränga fyllona i regeringen ett par timmar...

    SvaraRadera
  4. Lafferkurvan är högerextrem.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fan vet om den inte är nazistisk...

      Radera
    2. För de som intte fattar referensen: https://twitter.com/eriktaby/status/801695355893063684

      Radera
  5. Om form:

    Varför skriva "finansminister" istället finansminister?

    Blir posten mer "snappy" om man ifrågasätter legitimiteten hos finansministern? I vår tidsålder med Trump och andra obehagliga fenomen tycker jag personligen allt mer illa om den typen av formuleringar.

    Om sak, Lafferkurvan:

    Huruvida en skattesäkning skulle öka skatteintäkterna (en slutsats av ditt resonemang), är tveksamt. Empirin på försök av självfinansierade skattesänkningar visar inte på några sådana lyckade försök. Däremot helt sant att skatteökning har både en negativ effekt på tillväxt, men förmodligen inte tillräckligt stark för att helt eliminera skatteökningen. Mycket har med att göra hur den skatteökningen i så fall görs.

    Oavsett så är läget inte helt enkelt. Personligen hade jag förordat att investeringar i infrastruktur inte gjordes inom ramen för löpande budget, utan hamnade på ett konto utanför det finanspolitiska ramverket (i kontrollerade former, gärna blocköverskridande). Just nu är det svårt att investera pga budgetregler, trots att vi kan låna till i princip nollränta. Samtidigt bör man vara återhållsam med löpande kostnader. Detta vore logiskt att göra, men är givetvis svårt att genomföra eftersom det skulle stödja den regerande koalitionen vilket är oattraktivt för oppositionen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bloody good point, även om svenska socialister envist hävdar att Lafferkurvan inte är helt giltig pga Sveriges komplexa natur är det ju som du skriver svårt att påvisa effekten av sänkta skatter. Kan vara så att de flesta välfärdsstater efter ca 40-50 år ligger nära toppen på kurvan där den flackar ut?

      Radera
    2. Ja jävlar där ser man. 100% skatt är alltså fullt möjlig.

      Radera
    3. Bara löjligt att ifrågasätta Magdalena Anderssons kompetens.
      Ni som klagar borde fundera mer över vad Ulf Kristersson har att erbjuda.
      Med Ulf vid rodret som finansminister kanske Sverige blir ett nytt Adcore version 2.

      Radera
    4. @Greenious: Nej, självfallet inte. Men rent empiriskt - skulle skatteintäkterna öka eller minska vid tex +1% moms? Förmodligen, i praktiken öka.

      Jag förordar inte per definition höjda skatter, men jag tror inte heller på självfinansierade skattesänkningar.

      Radera
    5. Greenios: Ja i Nordkorea verkar det funka bra

      Radera
    6. Det är skillnad på skatter och skatter.
      Är de orimliga betalar ett fåtal.
      Se tex på USA-s företagsbeskattning på 35% vilket är orimligt högt.
      Kan tänka mig att skatteintäkterna ökar med Trumps förslag på 15%.
      Samma fenomen såg vi i Sverige på 90-talet då skatten på aktier under en kort tid var 12.5% vilket gav rekord i skatteintäker.

      Radera
    7. Finns konsensus bland ekonomer om att det var ett misstag att ta bort fastighetsskatten. En återinföra den skatten, och samtidigt sänka arbetsgivaravgifter hade varit en bra sak.

      Själv kan jag tycka att jag betalar orimligt lite skatt på mina vinster på börsen (har kapitalförsäkring)... tackar och tar emot...

      Radera
    8. Orimligt och orimligt.
      Får vi en rejäl sättning så är kapitalförsäkring och ISK inte så kul.
      Tycker de sparformerna passar bäst för day traders med daglig koll.
      Ligger man lång kan man köra traditionell beskattning och slipper de årliga bränningarna på totalen.
      Men visst så länge marknaderna är upp är ISK KF bäst även för de inaktiva indexkramarna.

      Radera
    9. Vad gäller fastighetsavgiften kan jag hålla med om att den är "orättvis" då de flesta betalar full skatt på 7412 sek oavsett om huset är värt 2 miljoner eller 10 miljoner.
      Det förra systemet var inte heller rättvist då taxeringsvärdena (75%) sällan avspeglade marknadsvärdet till (100%).

      Radera
    10. Och hur skall du ta reda på marknadsvärdet om jag får fråga? På ett rättsäkert och ända upp i Regeringsrätten alternativt Eau de Europarätten hållbart sätt utan att gräva ner sig i oändliga planekonomiska resonemang och huridiska tvister? E

      Radera
    11. Jag bara konstaterar att hus med samma marknadsvärde kan ha en diff i taxeringsvärde med 500%. (småhus typkod 220).

      Radera
    12. Det visar om något orimligheten att basera fastighetsavgiften på något så flyktigt som "marknadsvärde".

      Marknadsvärdet och eventuell vinst beskattas vid realiserad vinst, inte på hitte på värden. Fastighetsavgiften kan i viss mån baseras på fysiska attribut men en regering som säger sig vilja minska energiförbrukningen genomn grön skatteväxling kan ju inte basera ökad fastighetsavgift på energibesparande åtgärder, det är röd skatteväxling.

      Hela debatten med flyttskatt och sådant trams beror INTE på att man har skatt på den vinst man gör vid försäljning av bostaden utan att bostadspriserna under mer än ett deccenium vuxit på ett långsiktigt ohållbart sätt.

      Att folk skall få bli skattebefriade bara för att bostadspriserna har skenat är ju vansinne, systemet börjar likna det som fanns innan Fäldt införde århundradets skattereform.

      Radera
    13. Vad vill du egentligen ha sagt?
      Vilket system tycker du är bäst, det nuvarande fastighetsavgiften eller den gamla fastighetsskatten?
      Personligen tycker jag båda systemen är mer eller mindre "orättvisa" och ett tredje alternativ borde övervägas.

      Radera
    14. Jag ser inte berättigandet för en fastighetsskatt som är baserat på en så subjektiv bas som det var tidigare. Så ja, en avgift baserat på någon formel som är lika över hela landet. Vinst skall skattas som vinst, inte på fiktiv vinst. Vad anser du?

      Radera
    15. @Kan sjävl

      Högre skatter tvingar också samhället till en större kontrollapparat, + en del andra "dolda" kostnader som de sociala kostnaderna av frånvarande föräldrar när bägge måste jobba heltid. I rimlighetens namn borde även dessa tas i beaktande för lafferkurvan.

      Radera
    16. Fastighetsskatten som den var utformad förut var en styggelse och ett hån mot vanliga arbetare, trots begränsningsregeln man till slut tvingades införa. Det krävdes regimskifte för att ta bort den.

      Samtidigt är den nuvarande fastighetsskatten ett lika stort hån mot vanliga arbetare då även ett enkelt radhus tvingas betala lika mycket som den största herrgård som kan tänkas.

      Radera
    17. Rickard.

      Ur "rättvisesynpunkt" kan jag tycka att fastighetsskatt/avgift borde slopas. För att finansiera det kan jag tycka det vore lämpligt att slopa ränteavdraget.
      Detta är naturligtvis bara ett önsketänkande från min sida och det kommer aldrig att ske i realiteten.

      Radera
    18. @Greenious Det är inte arbetare som fått mest glädje av ränteavdrag och slopad fastighetsskatt, utan sådana som jag med relativt dyr lägenhet i centrala Stockholm. Om det återinförs och tex skatter för låg och medelinkomsttagare sänks, så får det netto en positiv effekt för arbetare.

      Radera
    19. Stefan, vad tjafsar vi om? Jag är enig. Det är jämförelsevis låg fastighetsavgift för flerbostadshus jämfört med eget hus.

      Man kan argumentera hur man vill om att skatter/avdrag skall vara symetriska men faktum är att ränteavdraget är en bidragande orsak till långsiktigt ohållbart stigande bostadspriser.

      Däremot anser jag också att om man flyttar till ett dyrare boende skall man inte anses ha realiserat någon vinst, alltså betala en ränta på uppskjuten vinst.

      Radera
    20. Eller varför inte göra något liknande ISK för fastigheter? Kombinerat med slopat ränteavdrag (mot lön) förstås:

      Man sätter en schablonavkastning som man betalar skatt på (och låter en göra ränteavdrag på denna). Med samma resonemang så skippar man reavinstbeskattningen...

      Man skulle för övrigt kanske kunna sätta (ägarbestämt) taxeringsvärde genom att man kopplar detta till ett acceptpris (att man blir tvungen att sälja vid bud vida överstigande taxeringsvärdet). Då skulle det bli kopplat till verkligt marknadsvärde i en mening.

      Radera
    21. Fastighetsskattens konstruktion var precis så, en fiktiv avkastning baserat på en sorts tillgångsvärde.

      Hur jävla svårt är det _egentligen_ att ta fram ett ungefärligt marknadsvärde på fastigheter och bostadsrätter idag? Boolis genomsnittliga kvadratmeterpriser i ditt område senaste två åren, kanske med lite rabatt om detta nu skulle råka överskatta vissa bostäder?

      Radera
    22. Stefan Östergren: Om du har utdelande aktier eller fonder utanför ISK så undkommer du inte skatt på utdelningen eller fondskatten på 0,12%, eller har jag fel? Så ISK borde vara bättre för alla som inte äger 100% Berkshire Hathaway med 30 års investeringshorisont. Förlustavdraget är väl också begränsat, så den poängen är inte heller tillräckligt för att skippa ISK.

      Radera
    23. @kan sjävl

      Det var arbetare som drabbades värst av fastighetsskatten när det begav sig, när fattigpensionärerna började drivas från hus och hem och snyftartiklarna stod som spön i backen infördes begränsningsregeln... De som drabbades absolut värst var ju de som köpt billiga hus (som de hade råd med), på impopulära platser som med tiden blev populära. Då som nu vill jag minnas att socialisternas första reaktion var att de skulle låna på huset för att betala skatten, de var ju "rika".

      Ränteavdraget har alltid gynnat höginkomsttagare mest, av den enkla anledningen att de kunnat ta högre lån.

      F.ö. så ska man inte ta för givet vad socialisterna anser vara låg och medelinkomsttagare, de har en historisk tendens att kontinuerligt sänka den gränsen, och rent krasst betraktar väl en sann socialist alla med en hederligt förvärvad inkomst som "relativt sett" rik.

      Radera
    24. Och varför måste staten ta ut skatt på hus? Enda anledningen är att det är svårt att flytta dem utomlands.

      Radera
    25. @Anders Karlsson

      Det är naturligtvis korrekt det du skriver.
      Dock tycker jag alltid att man ska vara medveten om riskerna.
      Så mycket nytt folk därute som tror att det bara är upp som gäller.
      Vid nästa urblåsning är flertalet borta ur leken.

      Radera
    26. Den urblåsningen brukar väl mest handla om daytraders? Fast det är sant, "vanligt folk" säljer sina aktier i panik vid nedgångar av någon anledning.

      Sedan ISK-införandet 2012 har börsen avkastat ungefär 100% (OMXSGI). Vid konventionell beskattning hade man skattat 30%, med ISK har tappet blivit väldigt mycket mindre (3% av kapitalet eller nåt?).

      En vacker dag och under vissa år kommer förstås börsen att avkasta mindre än statsräntan, och då är det inte lika förmånligt längre. Att tro att börsen avkastar mindre än statsräntan på lång sikt (10+ år) är dock ganska osannolikt. Fullt möjligt, men osannolikt...

      Radera
    27. På vanligt aktiekonto har du tappat noll kronor i skatt sedan 2012 om du legat lång under förutsättning att du köpt icke utdelande aktier.

      Därför menar jag att ISK och KF passar bäst för day traders iom att de plockar ut pengar kontinuerligt för sitt leverne.

      De som bara lägger på hög och inte säljer (lång) med vanligt lönearbete som finansiering kan definitivt överväga vanligt aktiekonto.

      Radera
    28. Så är det, men jag har utdelande aktier (som också stigit en del under den goda börsperioden vi haft), vilket jag tror de flesta som inte tradar i småbolag har.

      Eftersom direktavkastningen har varit större än statslåneräntan under alla år sedan 2012 så har det räckt med en liten del av utdelningen för att betala hela ISK-skatten, och då är hela kapitalvinsten dessutom skattefri om jag nu skulle vilja sälja. Så för personlig del har ISK varit mycket mer förmånligt skattemässigt sätt än vanlig depå.

      Under tiden före ISK:ts införande betalade jag betydligt mer skatt på kapitalvinster och utdelningarna än vad jag gör nu.

      Radera
    29. Jag menar att det skall mycket till för att normal depå skall löna sig. Tänk på att förr eller senare skall du sälja aktierna - så att man sluppit skatta för att man inte har realiserat vinsten låter mer som ett tankefel (skatten på vinsten finns där latent och slår in så fort du tänker använda dig av pengarna).

      Vidare så kan man fundera hur länge man kan förvänta sig att aktier (som går bra) inte ger utdelning. Utan utdelning alls så är ju ganska meningslöst med ett bolag för ägarna.

      Radera
    30. Anta att du äger 2 aktier på 10 års sikt, 10 k i investering i respektive aktie. Den ena går bra och 10-dubblas. Den andra går dåligt och sjunker 90%.
      Vi antar även att skatten på KF ISK i snitt är 1%.
      Orealiserat är då aktierna värda 101 k på aktiefondkonto.
      Om vi valt KF ISK hade de varit värda 6 k mindre pga löpande skatt.
      Om vi väljer att realisera skatten på aktiefondkontot efter 10 år blir skatten 21 k.
      Så visst, går man plus är allting fine. Går man minus, inte lika kul, så klipp förluster på KF ISK illa kvickt.

      Radera
    31. Även om du i ditt räkneexempel försöker rigga en situation där vanlig depå har sin styrka så blev det fördel ISK/KF. Att bara behöva betala 6tkr istf 21tkr är i mina ögon att föredra.

      Andra exemplet (där man går med förlust) är sant. Med förluster är ISK mer nackdelaktigt än vanligt depå. Man skall dock ha i åtanke att de är meningen att man skall gå med vinst i sina investeringar.

      Jag skrev att det skall endel till för att det skall vara bättre med vänlig depå. Dina exempel visar ju att du måste ta i rätt mycket för att hitta fördelar med vänlig depå (och ändå misslyckas du i ena fallet, men du hade givetvis kunnat ta i från tårna och fått siffrorna att falla ut till vanliga depåns fördel).

      Radera
    32. "försöker rigga en situation"
      Antar att du menar att du personligen avkastar mer än 400% på 10 år.
      Verkligheten ser dock inte ut så för medianinvesteraren, de är inte ens i närheten av exemplets avkastning.

      Radera
    33. Jag menar att det är ett exempel du konstruerat för att visa något (som det dessutom inte gör). Det är alltså ett exempel som inte är särskilt representativt för hur verkligheten ser ut (men det är klart att någon kanske känner igen sig i bilden).

      Poängen är att för att få din tes till att gå ihop så verkar du behöva exempel som en normal investerare inte känner igen sig i...

      Radera
    34. Seriöst.
      Vad är du ute efter?
      Varje seriös investerare/trader har aktiefondkonto, kapitalförsäkring och isk. Men du är väl alldeles för enögd för att inse det.

      Radera
  6. Jag är nyfiken på vad vår dugliga opposition kommer att göra nu :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kanske utöka slagsmålen till att omfatta fler etablissemang än Spy Bar?

      Ett rejält handgemäng i riksdagsrestaurangen vore ju kanske den avledningsmanöver som skulle kunna se till att svenska folket inte upptäcker att det saknas pengar i kassan...

      Radera
    2. SD är ena riktiga amatörer.
      Jag säger bara Anna Sjödin, nu snackar vi krogslagsmål.
      SD, pfft, fjantar.

      Radera
    3. Jo, även om Göran Persson då var avgående partiledare för S, så var det åtminstone lite mer stake i oppositionen, rejälare liksom.

      Radera
  7. Detta kan ju knappast vara nån hemlighet eller gått någon förbi. Den sanslöst oansvariga migrationspolitiken i kombination med en fullständigt inkompetent regering som endast ser intäkter i form av höjda skatter är ingen bra kombination. Som grädde på moset MP och V som lägger in sina ideologiska krav som är extremt kostsamma till höger och vänster samt ett osäkert omvärldsläge gör det hela till en rykande krutdurk...
    Asylmottagningen och dess kostnader av alla dess former är ju ett kapitel för sig som kommer få bägaren att rinna över..

    SvaraRadera
  8. Våra politikerhelveten gör sedan länge vad de kan för att knäcka svensk välfärd, demokrati och social fred. Grundat på en infantil analys relaterat till (mass)invandring och mycket annat.

    SvaraRadera
  9. Skatterna har redan passerat oskäligheten och ockrets gräns,då betalar man kanske av vrånghet mindre.Mycket mindre kanske...
    Svärje är kört såklart,cancersjuka barn får åka land och rike runt för vård, om dom ens får någon.
    Uteliggarna är helt lämnade åt sitt öde,nästan som polisen.

    SvaraRadera
  10. Om man kör AdBlock Plus lägger man en block på http://auth.dn.se/*
    Kodar paywalls illa med flit?

    SvaraRadera
  11. En ökande befolkning kan inte enbart ses som en stor belastning. I något läge kommer skatteunderlaget att öka, åtminstone de unga kan förväntas börja förvärvsarbeta. De äldrer trillar av pinn till slut, på vägen fram är det förstås stora omställningskostnader.

    En annan viktig poäng inom offentlig förvaltning är effektiviteten och verkningsgraden. Se till att varje skattekrona används på optimalt sätt och var inte rädda att riva strukturer som är föråldrade.
    Får vi ut mer för varje betald krona så behöver inga skatter höjas helt enkelt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Varför blomstrar inte Södertälje och Rosengård? Borde ha hunnit ställa om och gå med vinst tycker man.

      Radera
    2. Vi ska alltså ha en exponentiellt evigt ökande befolkning? Det blir säkert bra det där. Någon gång kommer man behöva ta smällen och ju längre man skjuter på det desto större befolkning kommer man ha när det smäller och fler människor kommer drabbas.

      Radera
    3. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    4. D.L. Politikerna har ju sett till att tillväxten presenteras för BNP istället för BNP/capita så svaret är ja det är bara att ta in mer folk så räddar man tillväxten.

      Radera
    5. Exakt och eftersom man behöver X antal personer som arbetar för att försörja en som inte arbetar så blir ökningen exponentiell. De fyra som idag arbetar och försörjer en pensionär blir också pensionärer, dessa fyra behöver, när de blir pensionärer, sexton som arbetar. När dessa sexton går i pension behövs det sextiofyra arbetande. Hur kan det vara långsiktigt hållbart?

      Det som behövs är reformer som skapar en hållbar situation. Förr eller senare tar det stopp, frågan är bara när vi bestämmer att nu är det nog.

      Radera
    6. Min poängen var att istället för att höja skatten så ska effektiviteten höjas. Självklart är det inte bra att folk har flytt men nu är det så och då är det bara att gilla läget. Det går inte att göra ogjort.
      Sveriges befolkning 1970 var 8 miljoner, idag 10 miljoner. BNP har ökat från 37 miljarder USD till 580 miljarder USD. Medellivslängden för oss män var 71 år. Var det bättre förr eller är minnet selektivt?

      Radera
    7. Vi kan nog tyvär inte räkna med att alla migranter kommer tillföra pengar till Statens kistor.. För de som kommer leverera är det i regel en ganska lång väg att vandra. Sveriges välfärdssystem är heller inte anpassat till den nya kulturen, man har helt enkelt ett annat synsätt på sydligare breddgrader än vi har här..
      Alldeles oavsett överstiger utgifterna intäkterna med hästlängder och får nog snarare ses som ett humanitärt projekt vilket kostar..

      Radera
    8. När hörde vi talas om effektivitetsförbättringar i det offentliga senast?

      Radera
    9. @Sjunkbomben

      De tär lätt att säga effektivisering, det är något annat att faktiskt genomföra det på ett bra sätt. Hittills har vi sedan 1950 ökat de offentliga utgifterna från 10% av BNP år 1950 till 40% av BNP år 2014. Är det en effektivisering? Jag ser bara en enorm massa som vältrar sig fram och evigt växer.

      http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Offentlig-ekonomi/Offentlig-sektor/Offentliga-sektorns-utgifter/?awc=

      År 1969 bodde det 8 milj människor i Sverige, det tog 34 år innan vi var 9 miljoner människor, vilket vi blev 2004. Att växa från 9 milj till 10 milj tog bara 13 år, vi beräknas bli 10 milj år 2017. Möjligt vi kom dit redan 2016. Prognoserna säger att vi ska bli 11 milj redan år 2024 för att sedan plana ut. Men vi vet ju av erfarenhet att de flesta prognoser gjorda i dessa frågor missar målet vare sig det är invandring, ränta, kostnader för än det ena eller det andra. Det är oavsett ohållbart och vad händer när den exponentiella ökningen avtar, plötsligt är det inte 4 som ska försörja 1 utan 1 som ska försörja 4, vad gör man då?

      http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningsframskrivningar/Befolkningsframskrivningar/14498/14505/Aktuell-befolkningsprognos/Sveriges-framtida-befolkning-20152060/273426/

      Den BNP-utveckling du hänvisar till är relativt ointressant, dels är den inte per capita och den är baserad på fasta priser. Men även med dina siffror så har bnp/capita legat i princip still sedan 2007.

      Radera
    10. Intressant med andelen offentlig utgift som del av BNP.
      Den stora orsaken är förstås när man ser från 1950 att välfärden har förbättrats och därför har de offentliga utgifterna ökat.

      Men jag är helt övertygade om att man kan få ut mycket mer effektivitet om man gör detta till det viktigast annars har samhället gett upp och fått en cancer som bara växer och växer tills skattekronorna är slut.

      Mitt svar är privatisering och konkurrensutsättning där det går.

      Radera
    11. Jag håller med om privatisering och konkurrensutsättning som lösning. Men vi privatiserar ju inte, vi outsourcar bara verksamheten men fortsätter att skattefinansiera den. Lösningen är att gå längre, gör det privat på riktigt och låt folk få betala själva mot faktura alternativt om man vill vara lite mjukare upprätta särskilda skattekonton för folk som offentlig verksamhet fakturerar mot, dvs att en del av den skatt du betalar öronmärks till samhällsnyttiga tjänster och placeras på ett balanskonto varje gång du söker tex sjukvård eller behöver barnomsorg minskar balansen på detta konto. Övertrasserar du kontot så skickas en faktura till dig.

      Radera
    12. DL: Det är nog lite olämplig ände att börja i. Gör man det så måste man ju förhålla sig till att endel inte har råd med att betala sin egen sjukvård (det kan bero på att de har för dålig lön, eller att de är mer sjuka än andra - har haft osis helt enkelt).

      Istället borde man kanske börja med saker som vi ändå betalar själva, men under tvång. Ta t.ex. A-kassan (ett socialt skyddsnät förbehållen för de som har råd att skydda sig).

      Andra saker kanske är mindre praktiska som t.ex. väghållningen. Kanske kan man hålla väghållning i bostadsområden och liknande i samfälld drift (det är nog främst i fastighetsägarnas intresse att det finns vägar fram till fastigheten). För större vägar kanske man kunde fördela bränsleskatt efter hur mycket vägen används (funkar dock kanske inte när det blir för mycket elbilar), men det kräver ju att man måste mäta upp detta objektivt. Är kostnaden för väghållningen annan än den så kan man ju kanske korrigera för det genom att ta ut explicit avgift (någon kanske vill göra tvärt om och betala ut premier).

      För utbildning så kan man ju för den del som inte är obligatorisk, dvs gymnasiet eller isht högskola kunna göra avgiften mer hanterbar att man helt enkelt skriver avtal om att betala procent av lön utöver förväntad framtida lön. Bra utbildningar bör ju ge eleverna bättre framtida lön och därmed bör det kunna betala sig, dåliga utbildningar som leder till ordinär lön eller rent av arbetslöshet kommer inte kunna drivas med den modellen (eftersom det inte kommer rinna in pengar på det). Även studiestöd skulle kunna finansieras på likartat sätt (som ett lån helt enkelt med återbetalning beroende på framtida inkomst) - det skulle av samma anledning dra undan studiestöd till de som utbildar sig till arbetslösa eller låginkomsttagare.

      Radera
  12. Jaså nu passar det sig att kritisera massinvandringen?

    SvaraRadera
  13. Och att befolkningen ökat kom som en blixt från klar himmel för svampregeringen.

    Man kanske inte ska begära mer när landet det saknas både intelligenskrav och utbildningskrav för att styra landet. Tänk om företagen skulle rekrytera sina styrelser lika lättvindigt. Hur många börsbolag har en svetsare som VD?

    Det räcker med några års historik som god nickedocka i partiet så är karriären stakad.

    SvaraRadera
  14. 50*10^9 motsvarar väl ungefär vad Migrationsverket ville ha extra i våras..

    SvaraRadera
  15. Hur tror "ni" att Erdogans öppnande av portarna kommer drabba europa,och då specifikt världens socialkontor svärje?
    Öppna våra hjärtan,undantaget dom styrande då som lever i lugna gammelsamhällen utan importerat våld.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Polackerna stoppade horderna vid Kahlenberg utanför Wien 1683 förra gången..

      Utlova ett EU-medlemskap åt exv. Serbien så kommer de nog att "hålla tätt".. ;-)

      Radera
  16. Vart har alla pengar tagit vägen? Någon som har nån idé? Speciellt med tanke på de enorma vinster vi gör på invandringen så är det ett mysterium. Säkert den där rackaren Putin som har stulit dem.

    SvaraRadera
  17. Klart är att skattehöjningar är meningslösa, vi redan passerat Laffer-kurvans topp med råge så högre skatter ger bara lägre skatteintäkter. Tyvärr så tycker politikerna att det är högerextrem propaganda, de tror att maximal skatteintäkt fås ut vid 100% skattenivå.

    Så vad vi har framför oss är högre skatter och lägre skatteintäkter = skenande statsskuld. Framemot 2022 når vi 150% statsskuld/BNP. Matsilvret är sålt, hönan som värper guldägg är slaktat, bobubblan är spräckt och alla är arga på varandra. Nån gång då börjar de med regelrätta konfiskationer av privategendom (skulle tro de börjar med pensionsfonder). Är du smart så har du lämnat landet då.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är 6 år till 2022. Vi har idag cirka 40% skuld i relation till BNP. För att nå 150% (dvs amerikanska nivåer) skulle vi behöva ha ett underskott per år om på över 18% förutsatt att tillväxten var 0!

      De 50 miljarder som kan saknas motsvarar 1% av BNP per år. Om Vi samtidigt har måttliga 2% tillväxt, så ökar således inte statsskuld som del av BNP.

      Även med en bostadsbubbla som spricker och total lågkonjunktur så kommer vi inte lyckas skrapa ihop till 150% skuld av BNP.

      Och nej, jag förordar inte att vi ska spendera massa pengar, men det skadar inte att räkna.

      Radera
  18. Glömde kommuner och landsting. De lånar för glatta livet just nu och värre lär det bli. Lägg ihop det med skenande statsskuld så blir det riktigt otäckt. Kan tänka mig att Riksbanken får lösa problemet med hyperinflation som följd.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vargen kommer... ska vi slå vad om att statens + kommunernas skuld kommer vara lägre än 150% år 2020?

      Radera
    2. http://mariestadstidningen.se/mariestad/2016/05/27/kommunerna-lanar-mer-an-nagonsin
      (drygt 500 miljarder i skulder)

      Tillkommer gör landstingens och kommunernas pensionsskulder som inte är redovisade mer öppet än så här:
      http://mariestadstidningen.se/mariestad/2016/05/27/kommunerna-lanar-mer-an-nagonsin
      (drygt 480 miljarder)

      Redan nu är den ackumulerade skulden hos stat+kommun+landsting närmare 70% av BNP och ökar snabbt.

      Lite härlig recession på det och skuldkvoten kan utan problem skena...

      Radera
    3. Under 90-talskrisen steg statsskulden från cirka 40% av BNP till cirka 75% (för att idag vara nere i 30% igen -- eller 25% om man räknar med vidareutlåningen till riksbanken som egentligen inte borde inräknas). Ska statsskulden stiga från 30 till 100% på fyra år? 10% budgetunderskott per år från och med 2017 och -30% BNP till 2020?

      Radera
    4. Sedan har vi valutaeffekter på lån utgivna i andra valutor, företrädesvis kanske dollarn.

      Närmare en tredjedel av statsskulden är i dollar och har dessutom ökat 40 miljarder på en månad, troligen då dollarn dragit.

      Så var inte så säker på din sak... Det kan som sagt gå undan...

      Radera
  19. Det är kul det här med procent, månader och år förresten...

    "Två procentenheter är ca 7 440 kronor för sjuksköterskan med 31 000 i faktisk lön per månad, eller om man så vill förenkla argumentationen om målgruppen saknar förmåga att hantera höga siffror: 75 stycken Netflixabonnemang och en Fanta."

    75 x Netflix kostar ju mycket mer än 7440 kronor på ett år Lars!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för ditt engagemang, Joakim.

      Som vanligt kan jag rakt av medge att jag i sedvanlig ordning för enklare matte med de fyra räknesätten räknar i huvudet och inte har kontrollerat siffrorna.

      När det gäller 75x Netflix så avsåg jag en månad och tänkte att eftersom Netflix kostar 99 kronor, åtminstone för mig. Det bör bli 7500-75=7425, vilket ger 15 kronor över till en Fanta tänkte jag.

      Det handlar alltså om 75 månadsabbonemang per år, även om jag inte förtydligade detta. Det var förstås slarvigt och jag ber om djupaste ursäkt för det.

      Jag hoppas du har en fortsatt riktigt bra kväll!

      Radera
    2. Tack Lars för din rättelse! Ja, det är bra att jämföra äpplen med äpplen så man inte felaktigt får för sig att sjuksköterskans nya skattebörda är "75 netflix" (vilket de flesta, gissar jag, tolkar "... per månad"). Det blir liksom lite konstigt att jämföra sjuksköterskans årsskattehöjning med något som man prissätter per månad.

      Men det vet du redan såklart, och jag är glad att du gör det så att bloggen fortsatt kan vara en bättre informationskälla än kvällspressen.

      Radera
    3. Tack igen Joakim. Jag är ju för individuell frihet, så jag tänker att sjuksköterskan själv kan fördela de 75 månadernas Netflix över året. Men det är ju bra att hålla sig till samma tidsenhet eller åtminstone förtydliga.

      Och så hälsar vi till kvällspressen! Hej!

      Radera
    4. Räkna netflix-abbonemang är nog inget som är något folk kan relatera till mer än 7440kr av den enkla anledningen att man antingen har ett eller inget. Ingen vettig människa sitter med 75st abbonemang - de få som gör det sitter antagligen på fler än 75st och skulle inte märka någon skillnad ifall de har 75 färre (dessutom låter det så korkat att de antagligen inte lyckas ta till sig något i någon vettig utsträckning ändå). Att det är per år och avser månadsabbonemang gör det bara marginellt bättre - rör sig om drygt 6 abbonemang).

      Räkna istället pizzor, eller något som folk kan tänkas konsumera i den omfattningen. Helst något man faktiskt kan förväntas konsumera (dvs vad man då måste avstå ifrån).

      Radera
    5. En fråga: varför fick inte den där grabben en kram?
      Var förrådet redan slut?
      De redan utdelades antal var ju i och för sig imponerade.
      Skall spola mitt blåa öga nu.
      Rätt van...

      Radera
    6. Tycker det är bättre ni pratar i Merlot-valuta och toppa med chevret så att Henrik förstår. Lättare begripa när man har en flaska i kroppen.

      Radera
  20. Undrar vart de 67 miljarderna tagit vägen nånstans? Kan det va den övergödda elefanten i rummet kanske?

    SvaraRadera
  21. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  22. Vad märkligt att pengarna i landet med världens högsta skatter inte räcker?
    Eller klan det vara just därför? Ju större inkomster ju mindre ordning på finanserna behöver man ha...

    SvaraRadera
  23. Hmmmm.... Hur vore det om man drog ner lite på invandringen ? ;-))

    En familj med 4 barn - de flesta av dem har fler - får 32 800:- skattefritt i bidrag enligt riksdagens utredningstjänst... :-o

    Källa: http://www.di.se/artiklar/2016/9/4/ledare-ms-forslag-fortjanar-respekt/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och vilket incitament finns det då för de vuxna i den familjen att arbeta och försörja sig själva? Gärna invandrare men de får finansiera sig själva.

      Radera
    2. Öppna gränser fungerar endast med ett abaolut självförsörjningskrav. Ev. hjälp måste tillhandahållas på frivillig basis, företrädesvis genom frivilligorganisationer.

      Det är tyvärr den enkla sanningen.

      Ju mer statlig understöd man röcker ut, desto hårdare måste man gallra vid gränsen.

      Så det är bara att välja väg, för det finns inget som heter äta kakan och ha den kvar.

      Radera
  24. Det var 88 kommentarer och det är ju n*zistiskt. Därför skrev jag detta inlägg, så det blir 89...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det funkar ju inte för då blir det "H* 'itler". Med 90 kommentarer så har vi nog undanröjt nazi-referenserna.

      Radera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...